7 Bostadskostnaden
Av kapitlet framgår
- hur bostadskostnaden beräknas för olika typer av boenden och
- i vilka fall minskning av kostnaden ska ske.
7.1 Regler om beräkning av bostadskostnaden
Bostadskostnaden beräknas enligt RFV:s föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad (2 § RFFS 1995:10). Försäkringskassan ger dessutom årligen ut föreskrifter om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad, se http://lagrummet.forsakringskassan.se. Vid fastställande av högsta godtagbara bostadskostnad utgår man från fem boenderegioner:
- Storstockholm
- Storgöteborg
- Stormalmö
- kommuner med fler än 75 000 invånare
- övriga kommuner.
Se bilaga 1 i vägledningen för en förteckning av vilka kommuner som ingår i Storstockholm och Storgöteborg.
Pensionsmyndigheten ger årligen ut föreskrifter om hur kostnader för en bostads uppvärmning, hushållsel och övrig drift ska uppskattas vid beräkning av bostadskostnad.
7.2 Bostadsyta
Lägenhet i flerfamiljshus
Som bostadsyta räknas den boyta som är angiven i hyreskontraktet eller avtalet om överlåtelse av bostadsrätt. Om uppgiften saknas i kontraktet eller avtalet måste den bidragsberättigade styrka den uppgivna bostadsytan på något annat sätt, exempelvis genom en ritning.
Småhus
För småhus är bostadsytan lika med den boyta som fastställts i det senaste fastighetstaxeringsbeslutet. Om fastighetstaxeringsbeslut saknas ska den bidragsberättigade styrka den uppgivna bostadsytan. För småhus som inrättats som bostad för två familjer ska det styrkas hur stor del av den totala boytan som han eller hon disponerar för sitt eget behov.
Andra boendeformer
En bidragsberättigad som bor i någon annan boendeform ska styrka den uppgivna bostadsytan till exempel genom en ritning.
Detta framgår av 4 § RFFS 1998:9.
7.3 Andrahandsbostad
Om den bidragsberättigade hyr en bostad i andra hand bör han eller hon kunna styrka hyresförhållandet genom ett skriftligt avtal och dessutom kunna visa att hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden har godkänt andrahandsupplåtelsen (RAR 2002:10 till 37 § RFFS 1998:9).
Med hyresvärd menas den som äger fastigheten.
7.4 Hyrd bostad
Ett hyresförhållande regleras i ett hyresavtal mellan hyresvärden och hyresgästen. Hyresavtalet ska upprättas skriftligen om hyresvärden eller hyresgästen begär det (12 kap. 2 § 1 JB) men det kan också vara muntligt. Ett muntligt hyresavtal kan godtas vid en ansökan om eller ändring av bostadsbidrag.
Avtal om ändrade hyresnivåer tecknas i många fall för de boendes del av en hyresgästförening.
7.4.1 Vem kan hyra ut en bostad?
Uthyrare av bostad kan vara
- en hyresvärd med flera bostäder, till exempel ett kommunalt eller privat bostadsbolag
- en hyresvärd med ett begränsat antal bostäder, till exempel en ägare av en flerfamiljsfastighet
- en ägare av ett småhus med en eller två bostäder
- en ekonomisk förening som upplåter bostäder med kooperativ hyresrätt
- en innehavare av en hyresrätt eller en bostadsrätt som hyr ut hela eller delar av sin bostad i andra hand.
En bostad som den bidragsberättigade hyr av sina föräldrar ska gå att bo i oberoende av föräldrarnas bostad. Bostaden ska utan olägenhet även kunna hyras ut till någon annan.
7.4.2 Vilka kostnader får räknas med?
En hyresgäst kan ha olika kostnader utöver hyran för sin bostad. Vissa av dessa är bidragsgrundande medan andra inte är det. Nedan beskrivs vad som får räknas som bostadskostnad.
Hyra
Bostadskostnaden för en hyrd bostad är den avtalade månads- eller årshyran inklusive uppvärmningskostnader med vissa tillägg och avvikelser (8 § RFFS 1998:9).
Under hyresfria månader betalas inte bostadsbidrag ut. Bidrag kan nämligen beviljas enbart för de månader som den försäkrade har en kostnad för sitt boende. (7 kap. 9 § förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga)
Avgifter och tillval
Olika sorters avgifter kan ingå i den avtalade hyran. Avgifterna får räknas med i bostadskostnaden om de avser bostaden (10 § RFFS 1998:9). En hyresvärd kan till exempel vara skyldig att betala så kallad hyressättningsavgift till hyresgästföreningen. Det är en obligatorisk kostnad för hyresvärden, varför den avgiften ingår i hyreskostnaden.
Det förekommer att hyresgäster mot tillägg till hyran kan välja en bättre utrustning än den som är standard i huset. Ett sådant tillval kan till exempel vara att få balkongen inglasad. En sådan standardförbättring följer bostaden. Kostnaden avser bostaden och får räknas som bostadskostnad.
Avgifter för kabel-tv, anslutning till internet m.m. ingår ofta i hyreskostnaden. Om det är hyresvärden som har tecknat avtal med tv- eller internetleverantören anses detta ingå i bostadskostnaden, oavsett om avgiften särredovisas på hyresspecifikationen eller ingår i hyresbeloppet (KRNS mål nr. 6747-07). Men om hyresgästen har eget avtal med ett bolag och får faktura därifrån får denna kostnad inte ingå i bostadskostnaden.
Kostnad för uppvärmning och varmvatten
Om kostnaden för uppvärmning inte ingår i den avtalade hyran (kallhyra), ska denna läggas till bostadskostnaden som ett schablonbelopp (11 § RFFS 1998:9). Om kostnaden för uppvärmning ingår ska schablonbeloppet inte läggas till. Det förekommer också att en hyresgäst betalar för extra värme utöver vad som ingår i den avtalade hyran. En sådan extra kostnad kan inte räknas in i bostadskostnaden, eftersom hyresgästen själv valt att ha den.
Pensionsmyndigheten ger årligen ut föreskrifter om hur kostnader för en bostads uppvärmning, hushållsel och övrig drift ska uppskattas vid beräkning av bostadskostnad. Föreskrifterna ges ut varje år och avser nästkommande år. Kostnaden fastställs till ett visst schablonbelopp per kvadratmeter bostadsyta och år. Vid uppskattning av kostnader för uppvärmning utgår Pensionsmyndigheten från fyra klimatzoner. I bilaga 1 förtecknas vilka län som ingår i de olika zonerna.
I schablonbeloppet för uppvärmning ingår även kostnaden för varmvatten. Om kostnaden för varmvatten ingår i den avtalade hyran ska den kostnaden därför dras av från schablonen för uppvärmning (11 § RFFS 1998:9). För beräkning av varmvattenkostnaden används den schablon som Pensionsmyndigheten fastställer.
Magnus bor i en kommun där uppvärmningskostnaden för det aktuella året ska beräknas till 148 kronor per kvadratmeter bostadsyta och år. Bostadens yta är 73 kvadratmeter. Hyran är 48 000 kronor per år.
Kostnad för värme ingår inte i hyran men däremot ingår kostnad för uppvärmning av varmvatten.
Avdraget för varmvatten är fastställt till 59 kronor per kvadratmeter och år.
Hyra 48 000 kr Tillägg för uppvärmning 73 kvm x 148 kr = 10 804 kr Avdrag för varmvatten 73 kvm x 59 kr = –4 307 kr Summa tillägg/avdrag = 6 497 kr
Magnus bostadskostnad per år blir 48 000 kr + 6 497 kr = 54 497 kr
Kostnad för vattenförbrukning och sophämtning
Om kostnaden för vattenförbrukning i bostaden eller sophämtning inte ingår i den avtalade hyran ska den läggas till hyran (12 § RFFS 1998:9). Pensionsmyndighetens föreskrifter om uppskattning av kostnader för en bostads uppvärmning, hushållsel och övrig drift vid beräkning av bostadskostnad används för att beräkna kostnaden.
Avgift för garage eller parkeringsplats
Avgift för garage eller parkeringsplats som ingår i den avtalade hyran får inte räknas med i bostadskostnaden, eftersom det inte är en kostnad som avser bostaden.
Kostnad för hushållsel
Om kostnaden för hushållsel ingår i den avtalade hyran ska denna dras av från bostadskostnaden. Den schablon som för varje år fastställs i Pensionsmyndighetens föreskrifter om uppskattning av kostnader för en bostads uppvärmning, hushållsel och övrig drift vid beräkning av bostadskostnaden ska användas. Kostnaden fastställs till ett belopp per kvadratmeter bostadsyta och månad och är maximerad till ett visst belopp. (13 § RFFS 1998:9)
Kalle bor i en lägenhet på 130 kvadratmeter. Hyran är 5 000 kronor per månad. Kostnad för hushållsel ingår i hyran.
Schablonbeloppet för hushållsel har för det aktuella året fastställts till 6,34 kronor per kvadratmeter bostadsyta och månad, dock högst 761 kronor per månad.
Hyra 5 000 kr Avdrag för hushållsel 130 kvm x 6,34 kr = 824 kr Maximalt avdrag – 761 kr Beräknad bostadskostnad per månad 4 239 kr
7.4.3 Hyresrabatt
Det förekommer att en hyresvärd lämnar hyresrabatt under ett antal månader efter inflyttningen i en lägenhet. Hyresrabatten kan omfatta hela eller del av hyran. Om hyresrabatten omfattar hela hyran kan man inte få bostadsbidrag, eftersom man inte har någon kostnad för bostaden. Omfattar rabatten del av hyran har man rätt till bidrag för den del av hyran som ska betalas.
7.4.4 Tvist med hyresvärden om hyresbeloppets storlek
Det förekommer att vissa bostäder har brister som inte åtgärdas av hyresvärden. Om en överenskommelse inte kan nås mellan hyresgäst och hyresvärd, kan hyresgästen deponera en del av sin hyra hos länsstyrelsen (12 kap. 21 § JB). Eftersom hela hyran betalas ska den, även i dessa fall, ligga till grund för beräkningen av bostadsbidraget.
I vissa andra fall kan en hyresgäst få kompensation (hyresrabatt) från hyresvärden på grund av brister i bostaden genom att en klumpsumma betalas ut för retroaktiv tid. I det fallet kan Försäkringskassan inte kräva att bostadsbidraget återbetalas, eftersom den hyresgästen har betalat hyra enligt avtal under de aktuella månaderna. Den bidragsgrundande bostadskostnaden kan dock bli lägre om hyresvärden kompenserar hyresgästen genom att göra avdrag på hyran på kommande hyresavier.
Paula bor med sina barn i en lägenhet med eftersatt underhåll. Hon tycker att hyran, 4 800 kronor per månad, är för hög i förhållande till bostadsstandarden och hon har klagat hos hyresvärden. Hon betalar dock hela hyran. Efter en tid medger hyresvärden att Paula har betalat för hög hyra. Värden sänker hyran retroaktivt genom att dra av 500 kronor på kommande hyresavier. När Paula söker bostadsbidrag tas hänsyn till den aktuella hyran som hon betalar, det vill säga 4 300 kronor per månad.
7.5 Kooperativ hyresrätt
För den som bor i en kooperativ hyresrätt beräknas bostadskostnaden på samma sätt som för en hyrd bostad. Om man har tagit ett lån till insatsen eller i samband med reparationer och renoveringar i fastigheten får man dessutom räkna med räntekostnaden på samma sätt som den som har en bostadsrätt eller ett småhus (8 § RFFS 1998:9). Se under avsnitt 7.6.2 hur räntekostnaden beräknas.
7.6 Bostadsrätt
Den som äger en bostadsrätt kan också ha rätt till bostadsbidrag. För en bostadsrätt gäller bostadsrättslagen (1991:614).
7.6.1 Årsavgift och räntekostnad
Bostadskostnaden för en bostadsrätt är årsavgiften som bostadsrättsföreningen fastställt inklusive kostnader för uppvärmning. Ibland ingår avsättning till inre fond i årsavgiften, vilket innebär att också den får räknas med i bostadskostnaden.
7.6.2 Beräkning av räntekostnad
Den som har en bostadsrätt får som bostadskostnad också räkna med 70 procent av räntor på lån som man tagit med bostadsrätten som säkerhet för att köpa eller förbättra bostaden (9 § RFFS 1998:9). Vilken säkerhet som lämnats för lånet framgår av lånehandlingen. Bostadsrättsföreningen kan också svara på om en bostadsrätt har lämnats som säkerhet för lån.
Kalle har i samband med köp av en bostadsrättslägenhet lämnat lägenheten som säkerhet för ett banklån. Lånesumman är 200 000 kronor. Räntekostnaden är 10 000 kronor per år. Årsavgiften är 24 000 kronor.
Bostadskostnaden beräknas enligt följande. Årsavgift 24 000 kr 70 procent av räntekostnaden på 10 000 kronor 7 000 kr Beräknad bostadskostnad per år blir 31 000 kr per månad 2 583 kr
Som ägare till bostadsrätten måste den bidragsberättigade uppfylla kravet att bostaden lämnats som säkerhet för lånet. Det finns däremot inget krav på att den bidragsberättigade själv ska ha tagit lånet. Om till exempel föräldrarna har lånat pengar för dennes räkning måste det dock visas att han eller hon har en kostnad för att bostadsbidrag ska kunna beviljas. (7 kap. 9 § förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga)
7.6.3 Avgifter och kostnader för uppvärmning med mera
Samma regler för avgifter och kostnader för uppvärmning m.m. gäller för en bostadsrätt som för en hyrd bostad. Se under avsnitt 7.4.2.
7.7 Småhus för en eller två familjer
Som bostadskostnad för ett småhus inrättat som bostad för en familj räknas
- 70 procent av räntekostnaden
- 70 procent av tomträttsavgälden
- kommunal fastighetsavgift
- uppvärmningskostnader enligt klimatzonsindelning av landet och övriga driftskostnader.
Detta framgår av 14 § RFFS 1998:9.
7.7.1 Beräkning av räntekostnad
Den som har en fastighet får som bostadskostnad också räkna med 70 procent av räntor på lån som man tagit med fastigheten som säkerhet för att köpa eller förbättra fastigheten (14 § RFFS 1998:9). Vilken säkerhet som lämnats för lånet framgår av lånehandlingen. Se även exemplet i avsnitt 7.6.2.
Om det är ett privat lån ska det finnas en inteckning i fastigheten som godkänts av Lantmäteriet. Lantmäteriet utfärdar ett pantbrev som ska bifogas till ansökan om bostadsbidrag.
Det finns inget krav på att den bidragsberättigade själv ska ha tagit lånet för att köpa bostaden. Han eller hon måste dock styrka sina kostnader för lånet för att bidrag ska kunna beviljas (7 kap. 9 § förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga).
Räntefria lån
Man kan ha ett räntefritt lån, till exempel ett så kallat JAK-lån. För dessa lån betalar man inte ränta utan i stället en avdragsgill avgift som är beroende av lånets storlek. Eftersom denna låneform är etablerad och ett alternativ till de traditionella låneformerna, är det naturligt att avgiften jämställs med ränta.
Bundet lån löses i förtid
Ett bundet lån för en bostad kan lösas i förtid. På så sätt kan man få en lägre bostadskostnad i framtiden. Varken avgiften eller ränteskillnadsersättningen som betalas i samband med omläggningen räknas som bostadskostnad.
Lån utan säkerhet i fastigheten
För lån som saknar säkerhet i fastigheten kan räntekostnader inte räknas med i den bidragsgrundande bostadskostnaden (14 § första stycket RFFS 1998:9). Småhusägare kan i vissa fall äga själva huset, men inte marken som huset står på. Eftersom beteckningen fastighet avser marken kan därför inte eventuella lån ha sin säkerhet i fastigheten.
7.7.2 Tomträttsavgäld
För ett hus som inte står på egen mark ska man betala en tomträttsavgäld (hyra för marken). Tomträtter är vanligast i storstadsområden. Avgiften för tomträtten är avdragsgill vid taxeringen på samma sätt som skuldräntor för lån i fastigheten. Vid beräkning av bostadskostnaden ska 70 procent av tomträttsavgälden räknas med (14 § RFFS 1998:9).
7.7.3 Kommunal fastighetsavgift
Den kommunala fastighetsavgiften ingår i beräkningen av bostadskostnaden. Fastighetsavgiften betalas per kalenderår av den som ägde fastigheten den 1 januari det året. Det innebär att den som köper en fastighet under perioden 2 januari– 31 december inte debiteras någon fastighetsavgift för det året.
För småhus var avgiften 6 000 kronor år 2008, men högst 0,75 procent av det totala taxeringsvärdet för småhuset med tillhörande tomtmark. Fastighetsavgiften indexeras därefter årligen med förändringen av inkomstbasbeloppet. (Lagen [2007:1398] om kommunal fastighetsavgift)
Ändras fastighetsavgiften för en fastighet ska den nya avgiften användas för att beräkna bostadskostnaden först från och med året efter det år då den nya fastighetsavgiften trätt i kraft (14 § RFFS 1998:9).
Aktuella belopp för den kommunala fastighetsavgiften finns i vägledning (2004:10) Bostadsbidrag för barnfamiljer och ungdomar.
Ingen eller reducerad fastighetsavgift
För nybyggda bostadshus betalar man ingen fastighetsavgift de första fem åren. Under de följande fem åren betalar man halv avgift.
Till grund för fastighetstaxeringen ligger ett så kallat värdeår. Det är normalt samma år som ett hus är färdigbyggt. Värdeåret framgår av fastighetstaxeringsbeslutet. Om värdeåret till exempel är 2011 gäller fastighetstaxeringen från och med den 1 januari 2012. Man betalar ingen fastighetsavgift för 2012–2016 (taxeringarna 2013–2017) och halv fastighetsavgift för 2018–2022.
Skattereduktion
Personer som fyllt 65 år vid ingången av taxeringsåret och de som får sjuk- eller aktivitetsersättning har rätt till en skattereduktion enligt lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift. Vid beräkningen av bidragsgrundande bostadskostnad ska Försäkringskassan inte ta hänsyn till denna skattereduktion (14 § sjätte stycket RFFS 1998:9).
7.7.4 Kostnad för uppvärmning och övriga driftskostnader
Kostnader för uppvärmning får räknas som bostadskostnad (14 § RFFS 1998:9). För beräkningen av uppvärmningskostnader för ett småhus används samma schabloner som för hyrd bostad och bostadsrätt. Se avsnitt 7.4.
Även för beräkning av övriga kostnader används de schabloner som Pensionsmyndigheten har fastställt. De fastställs till ett belopp per kvadratmeter bostadsyta och år och är desamma för hela landet. Schablonbeloppet är avsett att täcka kostnader för bland annat vatten, avlopp, sophämtning, underhåll och försäkring. Beräkningen görs utifrån den bostadsyta som fastställts som boyta i det senaste fastighetstaxeringsbeslutet (4 § RFFS 1998:9).
Här följer ett exempel på hur bostadskostnaden beräknas för ett småhus.
Mats bor i ett småhus med en bostadsyta på 117 kvadratmeter. Fastigheten ligger i en kommun där uppvärmningskostnaden för det aktuella året beräknas till 154 kronor per kvadratmeter. De övriga driftskostnaderna beräknas till 196 kronor per kvadratmeter. Fastighetens taxeringsvärde är 525 000 kronor. Hela taxeringsvärdet räknas med som underlag för fastighetsavgiften. Skulderna i fastigheten är vid ansökningstillfället 628 000 kronor och räntan är 6 procent.
Bostadskostnaden beräknas på följande sätt:
Räntekostnad = 6 % av 628 000 kr, dvs. 37 680 kr 70 % av 37 680 kr + 26 376 kr Fastighetsavgift 0,75 % av 525 000 kr + 3 938 kr Uppvärmningskostnad 117 kvm x 154 kr + 18 018 kr Övrig driftskostnad 117 kvm x 196 kr + 22 932 kr Summa beräknad bostadskostnad per år = 71 264 kr Summa beräknad bostadskostnad per månad = 5 939 kr
7.7.5 Särskilt om småhus för två familjer
Kostnaden för ett småhus som är inrättat som bostad för två familjer beräknas först för hela fastigheten på samma sätt som för ett småhus med bara en bostad.
Bostadskostnaden bestäms sedan utifrån den egna lägenhetens bostadsyta i förhållande till hela bostadsbyggnadens bostadsyta (15 § RFFS 1998:9).
Den bidragsberättigade ska själv styrka hur stor del av den totala boytan som han eller hon disponerar (4 § RFFS 1998:9).
Michel bor i en tvåfamiljsfastighet som består av en total bostadsyta på 140 kvadratmeter. Lägenheten har en bostadsyta på 80 kvadratmeter och den uthyrda lägenheten 60 kvadratmeter. Den totala bidragsgrundande bostadskostnaden för huset har beräknats till 65 000 kronor per år. Michels bostadskostnad beräknas så här:
80 kvm dividerat med 140 kvm x 65 000 kr = 37 143 kr per år
7.8 Småhus på en lantbruksenhet som är inrättat som bostad för en eller två familjer
Bostadskostnaden för ett småhus på en lantbruksenhet beräknas på samma sätt som för ett småhus som är inrättat som bostad för en eller två familjer (17 § RFFS 1998:9). Endast kostnader som hör till bostadsfastigheten får räknas med (16 § RFFS 1998:9).
7.8.1 Bostadsfastighet
Bostadsfastigheten är bostadsbyggnaden inklusive tomtmarken. Som bostadskostnad räknas den fastighetsavgift som beräknas på bostadsfastighetens taxeringsvärde. Räntekostnaden för lån beräknas enbart på det eller de lån som hör till bostadsfastigheten (16 § RFFS 1998:9).
Kan lånet på bostadsfastigheten inte skiljas från övriga lån på lantbruksenheten sätter man bostadsfastighetens taxeringsvärde i relation till hela lantbruksenhetens taxeringsvärde. Den framräknade andelen av den totala lånesumman anses utgöra lånet på bostadsfastigheten.
Om taxeringsvärdet ändras, ska det nya taxeringsvärdet användas först från och med följande år (16 § tredje och fjärde stycket RFFS 1998:9).
7.8.2 Arrende på lantbruk
Om någon arrenderar ett småhus på en lantbruksenhet ska arrendeavgiften för bostaden och tillhörande tomtmark, uppvärmningskostnader och andra driftskostnader tillsammans räknas som bostadskostnad. Om det inte finns någon särskild arrendeavgift för själva bostaden och tillhörande tomtmark sätter man taxeringsvärdet för bostadsfastigheten i relation till taxeringsvärdet för hela lantbruksfastigheten eller den del som arrenderas. Den framräknade andelen av den totala arrendeavgiften anses utgöra arrendeavgiften för bostaden (18 § RFFS 1998:9).
Bosse arrenderar ett lantbruk för 100 000 kronor per år. Bostadsfastigheten är taxerad till 300 000 kronor, lantbruksfastigheten till 500 000 kronor och skogsbruksfastigheten till 400 000 kronor. Skogsbruksfastigheten brukas av ägaren. Av arrendekontraktet framgår inte hur stor del av arrendet som avser bostaden. Bostadskostnaden beräknas till:
100 000 × 300 000
------------------- = 37 500 kronor
300 000 + 500 000
Kostnad för uppvärmning och övrig drift
Om kostnader för arrendebostadens uppvärmning och övrig drift inte ingår i arrendeavgiften ska de läggas till arrendeavgiften. Beräkningen av bostadskostnaderna görs enligt Pensionsmyndighetens föreskrifter på samma sätt som för ett småhus (18 § första och tredje stycket RFFS 1998:9).
7.9 Bostad i ett andelshus och i en egen flerfamiljsfastighet
För den som bor i ett andelshus eller en egen flerfamiljsfastighet ska bostadskostnaden bestämmas till det belopp som utgör genomsnittskostnaden för det antal vuxna och barn som bor i bostaden (19 § RFFS 1998:9).
Försäkringskassan ger varje år ut föreskrifter om genomsnittskostnad och högsta godtagbara bostadskostnad. Beloppen varierar beroende på i vilken kommun bostaden finns.
7.10 Fri bostad samt övriga boendeformer
För att kunna beräkna bostadskostnaden för den som har fri bostad använder man Skatteverkets föreskrifter för värdering av fri bostad vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter. Föreskrifterna ges ut varje år. Bostadskostnaden bestäms till det belopp som utgör bostadsförmånsvärdet för den bostad som ansökan gäller (20 § RFFS 1998:9).
Detsamma gäller för den som bor i övriga boendeformer (21 § RFFS 1998:9). Övriga boendeformer är till exempel husvagn eller husbåt.
Skatteverkets föreskrifter finns på www.skatteverket.se.
7.11 Minskning av beräknad bostadskostnad i vissa fall
Sedan bostadskostnaden har räknats fram ska den minskas om den bidragsberättigade
- hyr ut ett eller flera rum i bostaden till någon annan än en nära anhörig (gäller dock till exempel inte vid boendeformen kamratboende)
- hyr ett eller flera rum i någon annans bostad och den avtalade hyran uppenbart är för hög.
Detta framgår av 24 och 34 §§ RFFS 1998:9.
7.11.1 Rum som hyrs ut
Om en bidragsberättigad hyr ut ett eller flera rum till någon annan än en nära anhörig ska den beräknade bostadskostnaden minskas. Minskningen ska göras med den del av bostadskostnaden som motsvarar antalet uthyrda rum i förhållande till hela antalet rum i bostaden. Varje rum räknas då som två enheter och köket som en enhet (24 § RFFS 1998:9). Bestämmelsen gäller endast om inte 8 § RFFS 1995:10 ska tillämpas.
7.11.2 Rum som hyrs i någon annans bostad – inneboende
Om en bidragsberättigad som inneboende hyr ett eller flera rum i någon annans bostad och den avtalade hyran är uppenbart för hög jämfört med upplåtarens kostnader för bostaden ska den beräknade bostadskostnaden minskas till ett skäligt belopp (34 § RFFS 1998:9). Se även avsnitt 8.1.