9 Återbetalningsskyldighet enligt 108 kap. 2 § SFB – den felaktiga utbetalningen orsakad av annan

Kapitlet beskriver bedömningen av återbetalningsskyldigheten när den felaktiga utbetalningen är orsakad av Försäkringskassan eller någon annan.

Försäkringskassan kan orsaka den felaktiga utbetalningen genom till exempel räknefel, felaktig tillämpning av bestämmelserna eller att registrera hel omfattning av dagersättningsförmån trots att den försäkrade bara ska ha ersättning för del av. Försäkringskassan kan också fortsätta att betala ut ersättning efter det att den försäkrade har anmält sådana uppgifter som gör att han eller hon inte skulle ha haft ersättningen. Försäkringskassan anses då ha orsakat den felaktiga utbetalningen för den period som löper efter det att den försäkrade har gjort sin anmälan.

En felaktig utbetalning kan också ha sin orsak i att Försäkringskassan fått felaktiga uppgifter från exempelvis en arbetsgivare, a-kassa eller en annan myndighet.

9.1 Förutsättningen för återbetalningsskyldighet – inse eller skäligen borde ha insett

En försäkrad som inte har orsakat den felaktiga utbetalningen är återbetalningsskyldig under förutsättning att han eller hon har insett eller skäligen borde ha insett att utbetalningen var felaktig (108 kap. 2 § andra stycket SFB). Med skäligen menas att den försäkrade haft goda skäl att inse felaktigheten (jfr Rune Lavin, Återbetalning av social ersättning, s. 121).

Exempel

Exempel på när den försäkrade själv har insett att utbetalningen är felaktig är när den försäkrade kontaktar Försäkringskassan och meddelar att utbetalningen är felaktig.

I de flesta ärenden när den felaktiga utbetalningen är orsakad av någon annan än den försäkrade måste dock Försäkringskassan bedöma om den försäkrade skäligen borde ha insett att utbetalningen varit felaktig.

9.1.1 När borde den försäkrade skäligen ha insett?

Försäkringskassan måste väga in skäl för och emot att en försäkrad skäligen borde ha insett att en utbetalning varit felaktig. Bedömningen måste göras i varje enskilt ärende. Den kan i många fall vara komplicerad och kräva en hel del utredning och överväganden.

Att den försäkrade är medveten om att de förhållanden som ligger till grund för ersättningen från Försäkringskassan har ändrats, innebär inte automatiskt att den försäkrade skäligen borde ha insett att det påverkar rätten till ersättning. Om den försäkrade till exempel har anmält att han eller hon blivit sambo eller börjat arbeta i en högre utsträckning måste Försäkringskassan bedöma om den försäkrade också borde ha insett att de ändrade förhållandena påverkade hans eller hennes rätt till ersättning.

9.1.2 Vid vilken tidpunkt borde den försäkrade senast skäligen ha insett felaktigheten?

Enligt Lavin är den försäkrade återbetalningsskyldig om han eller hon senast när han eller hon lyfte och kvitterade beloppet insåg eller skäligen borde ha insett att utbetalningen var felaktig (Lavin, s. 131 f.). Enligt Försäkringskassans uppfattning måste detta motsvara tidpunkten då den försäkrade kunnat få vetskap om utbetalningen och de omständigheter som Försäkringskassan lagt till grund för densamma. Bedömningen ska göras utifrån det tänkta förhållandet att den försäkrade senast får vetskap om utbetalningen och grunden för densamma vid utbetalningen. En försäkrad som tar del av ett beslut eller ett utbetalningsbesked per post, mejl, sms eller på Mina sidor före en utbetalning sker kan således ha skäligen bort inse att den på beslutet följande utbetalningen är felaktig.

En försäkrad som tagit del av ett beslut före utbetalningen kan alltså inte hävda att han eller hon inte haft vetskap om vilka insättningar som skett på kontot eller att den felaktiga utbetalningen ingått i ett tillgodosaldo på bankkontot som det inte funnits skäl att ifrågasätta.

Försäkringskassan ska utgå från vad den försäkrade insett eller skäligen borde ha insett när han eller hon fick den felaktiga utbetalningen.

Det finns även stöd för detta i rättspraxis, exempelvis från Kammarrätten i Stockholm som i sin bedömning utgått från tidpunkten för respektive utbetalning (KRNS 476-10).

9.1.3 Vilka uppgifter ska ligga till grund för bedömningen?

Bedömningen av om den försäkrade skäligen borde ha insett att utbetalningen var felaktig ska göras utifrån både de uppgifter som den försäkrade lämnat till Försäkringskassan och de uppgifter som Försäkringskassan lämnat till den försäkrade.

9.2 Omständigheter som påverkar bedömningen av om den försäkrade skäligen borde ha insett

Vilka omständigheter och uppgifter som påverkar bedömningen av om den försäkrade skäligen borde ha insett att en utbetalning var felaktig, beror på det enskilda ärendet. Avsnitten 9.2.1–9.2.6 beskriver några omständigheter och på vilket sätt de kan påverka bedömningen av om den försäkrade skäligen borde ha insett.

9.2.1 Felaktiga uppgifter i beslutet eller felaktigt beslut

Ett beslut från Försäkringskassan kan innehålla oriktiga uppgifter som gör att beslutet blir fel. Försäkringskassan ska då bedöma om den försäkrade skäligen borde ha insett att beslutet var felaktigt.

Felaktiga uppgifter om den försäkrades personliga förhållanden, exempelvis antal barn, boendeförhållanden eller inkomstförhållanden kan innebära att den försäkrade skäligen borde ha insett att beslutet var felaktigt.

Ibland kan Försäkringskassan fatta ett felaktigt beslut trots att underlaget varit korrekt. Felet kan bestå i misstag vid beräkningar eller andra liknande omständigheter. För att den försäkrade skäligen borde ha insett att utbetalningen varit felaktig krävs att man kan fastställa att den försäkrade, med hänsyn till hur beslutet är utformat eller liknande omständigheter, haft goda skäl att inse felaktigheten (Rättsfallsöversikten FK Anser 2012:1 s. 8).

9.2.2 Information om att rätten till ersättning kan påverkas

Försäkringskassan kan i ett ärende ha informerat den försäkrade om att hans eller hennes rätt till ersättning kan påverkas om vissa förhållanden ändras.

Vid bedömningen av om den försäkrade skäligen borde ha insett den felaktiga utbetalningen räcker det inte med att konstatera att den försäkrade fått information om att ändrade förhållanden kan påverka ersättningen. Försäkringskassan måste också bedöma om den försäkrade skäligen borde ha insett betydelsen av förändringen. Om informationen är generellt utformad kan det vara svårt för den försäkrade att inse att en viss omständighet har betydelse för rätten till ersättning. Om informationen i stället innehåller en detaljerad beskrivning av de omständigheter som kan påverka rätten till ersättningen kan det vara ett skäl för att anse att den försäkrade skäligen borde insett att en utbetalning varit felaktig.

Här följer tre domar som behandlar betydelsen om vilken information den försäkrade hade fått.

1. En försäkrad hade låtit bli att anmäla att han bytt arbete, och därför fortsatt att få livränta som grundades på inkomsten av hans tidigare arbete. Kammarrätten i Stockholm konstaterade att den försäkrade tidigare fått avslag på en ansökan om utökad livränta. Denna erfarenhet, samt det faktum att den försäkrade informerats om skyldigheten att anmäla inkomständringar gjorde att kammarrätten fann att den försäkrade skäligen borde ha insett att en utbetalning varit felaktig eftersom den grundades på inkomst av det tidigare arbetet. (KRNS 9270-2008)
2. Kammarrätten i Göteborg konstaterade i ett mål att en försäkrad som fått en felaktig utbetalning av sjukpenning hade fått information om att Försäkringskassan avsåg att byta ut sjukpenningen mot sjukersättning. Detta hade betydelse vid bedömningen av vad den försäkrade skäligen borde ha insett. (KRNG 2955-2007)
3. Kammarrätten i Stockholm konstaterade i ett mål att Försäkringskassan informerat den försäkrade om att Försäkringskassan vid beslutet om livränta utgått från att han var helt arbetsoförmögen. Försäkringskassan hade också informerat om att en förbättrad arbetsförmåga och förändrade inkomstförhållanden påverkade ersättningens storlek. När den försäkrade började arbeta deltid ansåg kammarrätten att den försäkrade skäligen borde ha insett att den oförändrade utbetalningen av livränta varit felaktig, bland annat genom den information han fått av Försäkringskassan. (KRNS 476-2010)

9.2.3 Skillnad mellan den faktiska utbetalningen och det som borde ha betalats ut

En annan omständighet som påverkar bedömningen av om den försäkrade skäligen borde ha insett att en utbetalning var felaktig, är hur stor den felaktiga utbetalningen är, det vill säga skillnaden mellan den ersättning som betalats ut och den som skulle ha betalats ut.

En stor skillnad kan tyda på att den försäkrade skäligen borde ha insett felaktigheten. Skillnaden kan inte endast mätas i kronor. Det kan vara svårare att inse att en utbetalning är felaktig om det är fråga om större belopp. Om exempelvis en försäkrad egentligen skulle ha fått 150 000 kronor, men i stället fått 160 000 kronor kan det vara svårare att inse att det blivit fel än om den försäkrade fått 20 000 kronor i stället för 10 000 kronor.

Det är dock inte alltid som den försäkrade vet vad som är normal ersättning. Här får vägas in om den försäkrade vid något tidigare tillfälle kan ha befunnit sig i samma ekonomiska situation. Om det inte har gått alltför lång tid mellan ersättningstillfällena bör den försäkrade kunna komma ihåg och inse att den nya utbetalningen är för hög. (Se även avsnitt 9.2.4 om tidigare erfarenhet av utbetalning från socialförsäkringen.)

Nedan följer några exempel där domstolarna bedömt att den försäkrade skäligen borde ha insett att utbetalningen var felaktig.

• Dubbla ersättningar betalades ut för samma period (FÖD-dom 470-1979 och KRNG 3701-2009)
• Utbetalningen av föräldrapenning för en månad översteg den försäkrades normala månadslön (KRNS 6121-2007).
• Försäkringskassan hade fortsatt betala ut livränta efter att den försäkrade fyllt 65 år och den försäkrade fick då både ålderspension och livränta (KRNJ 3320-2007)
• Hel sjukersättning och hel sjukpenning har betalats ut för samma period (KRNG 2955-2007).

Det finns också rättspraxis som visar när den försäkrade inte skäligen borde ha insett felaktigheten. Ett exempel på det är denna dom från Kammarrätten i Göteborg (KRNG 2390-2008). Den försäkrade hade fått ett beslut om omräkning av sin änkepension. I samband med beslutet om omräkning skulle den försäkrades garantiersättning samordnas med garantipensionen. Detta gjordes aldrig, och den försäkrade fick hela garantiersättningen utbetalad. Kammarrätten konstaterade att Försäkringskassans förbiseende medfört att den försäkrade fick 8 870 kronor i stället för 7 383 kronor per månad före skatt. Det felaktiga nettobeloppet understeg alltså 1 000 kronor. Bland annat med hänsyn till det låga beloppet ansåg kammarrätten att den försäkrade inte skäligen borde ha insett felaktigheten.

9.2.4 Tidigare erfarenhet av utbetalningar från socialförsäkringen

En omständighet som domstolarna tillmäter betydelse vid bedömningen av vad den försäkrade skäligen borde ha insett är den försäkrades tidigare erfarenhet av utbetalningar från socialförsäkringen. Om en försäkrad tidigare fått utbetalningar av en viss förmån kan detta ha gett en ökad insikt om hur systemet fungerar och hur en utbetalning typiskt sett ser ut. En sådan kunskap kan vara en omständighet som talar för att den försäkrade skäligen borde ha insett missförhållandet. Om den försäkrade tvärtom inte tidigare fått utbetalningar får detta anses tala för att den försäkrade inte skäligen borde ha insett felaktigheten.

Exempel på rättspraxis, alla tre från Kammarrätten i Stockholm

• Kammarrätten tog hänsyn till att det var första gången den försäkrade fick ersättning och att han således inte hade några tidigare ersättningsperioder att jämföra med (KRNS 3484-2010).
• Kammarrätten anförde att den försäkrade skäligen borde ha insett att livräntan skulle ha omräknats vid en inkomstförändring som föranledde att inkomstförlust inte längre förelåg. Kammarrätten beaktade särskilt det faktum att den försäkrade tidigare efter en förändring i inkomstförhållandena genom beslut från Försäkringskassan fått livräntan omräknad. (KRNS 3249-2007)
• Kammarrätten konstaterade att den försäkrade tidigare fått avslag på en ansökan om utökad livränta. Detta var en omständighet som tillsammans med andra ledde till att domstolen ansåg att den försäkrade skäligen borde ha insett att utbetalningen varit felaktig. (KRNS 9270-2008)

9.2.5 Bristande kunskap om reglerna

Den försäkrade kan hävda att han eller hon inte kände till vilka bestämmelser som gäller för en viss förmån eller att han eller hon var skyldig att anmäla ändrade förhållanden.

Inom all rättstillämpning utgår man från att en medborgare ska känna till innehållet i gällande författningar (se exempelvis Rune Lavin, Återbetalning av social ersättning, s. 126). Det innebär att bristande kunskap bara undantagsvis är ett skäl till att den försäkrade inte borde ha insett att en utbetalning var felaktig. Ett exempel på ett sådant undantag är om den försäkrades missuppfattning eller bristande kunskap om en viss regel är ursäktlig. Kammarrätten i Göteborg tog vid bedömningen i ett mål hänsyn till den begreppsförvirring som rått vid namnändring av vissa förmåner (KRNG 2390-08).

9.2.6 Den försäkrades personliga omständigheter

Det förekommer att den försäkrade hävdar att han eller hon inte insett att en utbetalning varit felaktig och att detta beror på sjukdom eller andra personliga problem. Försäkringskassan anser dock att ett sådant påstående enbart ska vägas in i bedömningen av eftergift och inte i bedömningen av återbetalningsskyldigheten. (En analys av vissa frågor om återbetalning och eftergift, rättsfallsöversikt, Anser [2012:1], s. 8). Se mer om eftergift i kapitlen 11-14.

Kammarrätten i Göteborg har i en dom ansett att den försäkrade skäligen borde ha insett att en utbetalning varit felaktig trots att den försäkrade led av en allvarlig psykisk störning (KRNG 6577-09).