14 Metodstöd för utredning och bedömning av eftergift

Detta metodstöd ska vara ett stöd i handläggningen när man ska pröva eftergift i en återkravsutredning mot fysiska personer. Vid felutbetalt bostadsbidrag blir metodstödet aktuellt när förutsättningarna för att pröva eftergift är uppfyllda.

I en återkravssituation finns inget yrkande från den försäkrade mot Försäkringskassan, till skillnad från vid handläggningen av en förmånsansökan. Vid återkrav är det som regel först i samband med kommuniceringen som den försäkrade eventuellt yrkar på något, till exempel att befrias från att betala tillbaka på grund av särskilda skäl för eftergift.

Utöver de särskilda skäl som beror på Försäkringskassans eget agerande kan vi i princip aldrig ha en fullständig bild av den försäkrades sociala, medicinska och ekonomiska förhållanden utan att han eller hon själv har beskrivit dem och angett sina skäl för eftergift. Eftergiftsbedömningen kommer därför huvudsakligen att utgå från de skäl och omständigheter som den försäkrade själv åberopar. Vi ska dock alltid kommunicera de uppgifter vi redan har om framförallt den försäkrades ekonomiska förhållanden.

Metodstödet specificerar inte när den särskilda beslutsordningen (SBO) är aktuell, så när det står att du ska kommunicera eller besluta så ska du i de fallen i stället först lämna ärendet för kvalitetssäkring (3.1.3), och lämna förslag på beslut (3.3.1) enligt processen (2017:01) för återbetalning.

Om det felutbetalda beloppet är under 1 000 kronor före skatteavdrag tar du först ställning till om RAR 2002:14 ska tillämpas. Se avsnitt 11.8 i vägledningen.

Förmåner utan strikt återbetalningsskyldighet

Från din utredning av återbetalningsskyldigheten har du med dig vissa uppgifter som kan ha betydelse i eftergiftsbedömningen. Följande uppgifter kan ha betydelse och beskrivs närmare i avsnitt 12.1–12.3:

• Om den försäkrade har orsakat eller medverkat till den felaktiga utbetalningen.
• Den försäkrades uppfattning om utbetalningens riktighet.
• Om Försäkringskassan orsakat eller medverkat till den felaktiga utbetalningen.
• Om Försäkringskassan har känt till de korrekta uppgifterna eller ändrade förhållanden.
• Försäkringskassans dröjsmål med en utredning.
• Om Försäkringskassan har hjälpt till att fylla i ansökan.

Därutöver kan det finnas andra relevanta uppgifter, till exempel uppgifter dokumenterade från samtal om felutbetalningen mellan den försäkrade och Försäkringskassan eller medicinska förhållanden.

Redan under utredningen av återbetalningsskyldigheten behöver du därför vara uppmärksam på faktorer som skulle kunna få betydelse vid en eventuell eftergiftsbedömning. Det kan vara faktorer som talar både för och emot eftergift. Du behöver därför ha god kunskap om hur vägledningen specifikt beskriver hur ovanstående faktorer ska värderas i en eftergiftsbedömning. Men också kunna avgöra när eftergift är rimligt eller orimligt, eftersom vägledningen aldrig kan ge specifika instruktioner för alla de situationer då eftergift kan bli aktuellt. Det handlar därför om att vara uppmärksam på fall där konsekvensen av återbetalningsskyldigheten blir för sträng utifrån omständigheterna i det specifika ärendet. Eller det motsatta – att omständigheterna gör att en eventuell eftergift skulle bli för mild. Det är viktigt att kontinuerligt föra en dialog i teamet om olika fall för att så långt som möjligt minimera risken att likvärdiga fall bedöms olika beroende på handläggare.

Förmåner med strikt återbetalningsskyldighet

Även vid felutbetalda förmåner som omfattas av strikt återbetalningsskyldighet behöver du utreda det som står i ovanstående stycken eftersom dessa faktorer kan få betydelse vid bedömningen av eftergift. Först utreder och bedömer du vem som har orsakat felutbetalningen. Beroende på vem som har orsakat den ska du göra en av följande bedömningar:

Om	så
Försäkringskassan eller en annan aktör har orsakat felutbetalningen	behöver du bedöma om den försäkrade skäligen borde ha insett felutbetalningen eftersom det kan ha betydelse för bedömningen av eftergift (se avsnitt 13.1.3).
den försäkrade har orsakat felutbetalningen	behöver du - precis som i förmåner som inte omfattas av strikt återbetalningsskyldighet - bedöma om den försäkrade bort eller kunnat inse att han eller hon var anmälningsskyldig eftersom det kan ha betydelse för bedömningen av eftergift (se avsnitt 12.1)

Stegen för att utreda och bedöma eftergift

Kontrollera om det finns tidigare återkravsärenden (inom cirka ett år tillbaka) och i så fall hur och på vilka grunder, frågan om eftergift då bedömdes. Din utredning och bedömning nu bör fokusera på att pröva om de omständigheter som låg till grund för den förra bedömningen fortfarande är aktuella och relevanta.

Om du under din utredning av återbetalningsskyldigheten uppmärksammat att det finns skäl som talar för eftergift bedömer du nu med stöd av avsnitt 12.3 om de väger så pass tungt att de enskilt utgör särskilda skäl för att bevilja hel eller delvis eftergift. Det kan vara i situationer när Försäkringskassans agerande har fått så pass stora konsekvenser att detta i sig utgör särskilda skäl, till exempel när Försäkringskassan vid upprepade tillfällen orsakat felutbetalningar och utredningstiden varit lång.

Gör din bedömning med hjälp av följande steg (Steg 1 till Steg 4).

Steg 1 - ska betalningsförmågan beaktas?

Steg 2 - har den försäkrade skulder?

Kontrollera om den försäkrade har skulder och om det i så fall finns

• löneutmätning hos Kronofogden
• pågående kvittning eller avbetalningsplan hos Fordringshanteringen
• en inledd skuldsanering
• en beslutad skuldsanering och i så fall om den försäkrade betalar av på skulden.

* Observera att ifall löneutmätningen avser skulder för betalningsskyldighet i underhållsstöd tillkommer det nya skulder varje månad, vilket innebär att det kan dröja innan betalningsutrymmet kan användas för återkrav. I dessa fall kan du inte dra slutsatsen att betalningsförmåga finns, utan du behöver bedöma framtida betalningsförmåga (se avsnitt 14.2).

Steg 3 - finns det en aktuell betalningsutredning?

Kontrollera om en aktuell betalningsutredning finns hos Försäkringskassan, Kronofogden eller hos båda. Om det finns hos båda så ska du använda den som är senast gjord. Med aktuell menas att den är gjord inom ett år tillbaka.

Om aktuell betalningsutredning ...	så
finns som visar på att betalningsförmåga finns	är din utredning klar och du kommunicerar uppgifterna som ligger till grund för beräkningen. Använd t-text 10650T18 för din bedömning.
finns som visar på att betalningsförmåga saknas	går du till avsnitt 14.2 Framtida betalningsförmåga.
saknas	går du till steg 4.

Steg 4 - finns ärende i bostadsbidrag, bostadstillägg eller bostadsersättning?

Kontrollera om den försäkrade har eller har haft ett ärende i bostadsbidrag, bostadstillägg eller bostadsersättning. Om inte den försäkrade själv har eller har haft det så kontrollerar du om en eventuell make har eller har haft det. När det gäller bostadsbidrag är det bara om det finns uppgift om bostadskostnad i underlaget för beslutet.

14.1 Betalningsutredning

Det här avsnittet blir aktuellt när Försäkringskassan har mer uppgifter om den försäkrades ekonomiska situation än enbart inkomsten. Det är i så fall den försäkrade som har lämnat uppgifterna till Försäkringskassan, antingen i en ansökan (om bostadsbidrag, bostadstillägg eller bostadsersättning), i samtal eller i blankett (6851) i syfte att redovisa sin betalningsförmåga.

Innan du beräknar förbehållsbeloppet kan du kontrollera om det finns uppgifter om realiserbara tillgångar och värdet på dem överstiger det återbetalningsskyldiga beloppet. Då finns det betalningsförmåga och din betalningsutredning är klar. Du kan också göra en enklare betalningsutredning enligt nedanstående tabell utifrån de uppgifter som Försäkringskassan har.

* Beräknad 2019 då årsinkomsten för ensamstående utgjorde 6,45 x prisbasbeloppet (pbb), årsinkomsten för sammanboende utgjorde 5,16 x pbb och hyran utgjorde 0,22 x pbb.

** Barn under 21 år. Beräkningen är gjord på hemmavarande barn.

Om förhållandena överensstämmer med tabellen ovan så finns det ett disponibelt belopp och därmed betalningsförmåga. Då är din betalningsutredning klar.

Om förhållandena inte överensstämmer med tabellen ovan beräknar du förbehållsbeloppet genom att fylla i beräkningsverktyget på Kronofogdens webbplats eller i TP 415 utifrån de uppgifter Försäkringskassan har tillgängliga. Resulterar beräkningen i att det finns ett disponibelt belopp så finns betalningsförmåga och din betalningsutredning är klar. I annat fall går du vidare till avsnitt 14.2 för att utreda den framtida betalningsförmågan.

När din betalningsutredning är klar kommunicerar du underlaget där det framgår vilka uppgifter du använt för din beräkning. Vad gäller bostadsersättning så kommunicerar du de handlingar som visar på kostnader och den inkomst som den försäkrade får i etableringsersättning. Använd t-text 10650T18 för din bedömning.

14.2 Framtida betalningsförmåga

Försäkringskassan ska bedöma om den försäkrade kommer att få en sådan ekonomi att han eller hon kan betala tillbaka hela eller delar av skulden. Normalt är det rimligt att göra denna bedömning för tre år framåt. Men om den försäkrade till exempel genomgår en skuldsanering eller studerar och kommer att få förbättrad betalningsförmåga efter skuldsaneringen eller studierna så kan perioden vara längre.

Perioden tre år framåt gäller bara för ställningstagandet till betalningsförmågan. Den faktiska återbetalningstiden kan bli längre än tre år. Se även vägledning (2005:2) Fordringshantering hos Försäkringskassan.

Bedöm om inkomsten är av tillfällig karaktär. Det är rimligt att den är det om den försäkrade studerar, är helt eller delvis föräldraledig, sjukskriven, arbetslös eller frihetsberövad.

14.3 Om svar lämnas på kommunicering

Om den försäkrade lämnar synpunkter som rör frågan om eftergift så gör du din bedömning med hjälp av följande steg (Steg 1 till Steg 4).

Steg 1 - vilka skäl åberopar den försäkrade?

Kontrollera om den försäkrade åberopar bristande betalningsförmåga eller andra skäl för eftergift.

Om	så
den försäkrade åberopar andra skäl (sociala, medicinska eller god tro)	går du till avsnitt 14.4 Skäl som talar för respektive emot eftergift.
den försäkrade åberopar bristande betalningsförmåga	går du till steg 2.

Steg 2 - ska betalningsförmågan beaktas?

Bedöm om betalningsförmågan alls ska beaktas, det vill säga om skälen som talar emot eftergift väger så pass tungt att betalningsförmågan är oväsentlig. Det behöver du vara särskilt uppmärksam på när en kontrollutredning ligger till grund för återkravsutredningen.

Om betalningsförmågan ...	så
inte ska beaktas	är din utredning klar och du beslutar om att det inte finns särskilda skäl för eftergift. Bemöt den försäkrades synpunkter.
ska beaktas	går du till steg 3.

Steg 3 - finns det tillräckliga uppgifter?

Bedöm om det finns tillräckliga uppgifter om betalningsförmågan.

Tillräckliga uppgifter kan vara när

• den försäkrade har lämnat konkreta uppgifter om sina inkomster och kostnader, eller tillgångar
• du kan bedöma att det finns en framtida betalningsförmåga oavsett hur nuvarande betalningsförmåga ser ut
• den försäkrade inte har lämnat några konkreta uppgifter alls och det inte heller finns några indikationer på bristande betalningsförmåga.

Om det däremot finns en indikation på bristande betalningsförmåga, till exempel en låg inkomst, så finns det inte tillräckliga uppgifter om betalningsförmågan.

Om du ...	så
har tillräckliga uppgifter för att fatta beslut	är din utredning klar och du beslutar om att det inte finns särskilda skäl för eftergift. Bemöt den försäkrades synpunkter.
har tillräckliga uppgifter för att kontrollera betalningsförmågan	går du till steg 4.
inte har tillräckliga uppgifter	kontaktar du den enskilde – skriftligt eller muntligt - för att ge hen möjlighet att lämna tillräckliga uppgifter. Sedan går du till steg 4.

Steg 4 - finns betalningsförmåga?

Kontrollera betalningsförmågan (enligt samma metod som beskrivs i avsnitt 14.1 Betalningsutredning och 14.2 Framtida betalningsförmåga).

Om det ...	så
finns betalningsförmåga	är din utredning klar och du beslutar om att det inte finns särskilda skäl för eftergift. Bemöt den försäkrades synpunkter.
inte finns betalningsförmåga	går du till avsnitt 14.4 Skäl som talar för respektive emot eftergift.

14.4 Skäl som talar för respektive emot eftergift

När du har gått igenom metodstödet i övrigt utan att kunna komma fram till en slutsats behöver du med stöd av kapitel 11–13 bedöma de skäl som finns var för sig för att sedan göra en sammanvägd bedömning av om det finns särskilda skäl för att befria den försäkrade från att betala en del eller hela det återbetalningsskyldiga beloppet.

Förenklat kan man säga att konkreta uppgifter som på något sätt kan styrkas och är svåra att bestrida väger tyngre än antaganden och prognoser. Situationer där det finns en klar praxis har ett mindre bedömningsutrymme än unika individuella situationer. Samtidigt kan konkreta uppgifter behöva vägas emot framtida prognoser och i de fall den framtida bedömningen har en tydlig praxis kan det väga tyngre än den konkreta situationen. Vi kan till exempel ha tydliga uppgifter om att en person inte har någon förmåga att börja betala skulden i nuläget, men det är osäkert vad som händer längre fram och det finns möjlighet att betalningsförmågan kan förbättras så att han eller hon kan börja betala. Då kan osäkerheten väga tyngre än den konkreta situationen.

Skillnaden mellan hel och delvis eftergift kan bero på hur starka skälen för eftergift är. I vissa situationer räcker inte skälen till för att helt befria den försäkrade från att betala tillbaka det återbetalningsskyldiga beloppet. I andra situationer kan den delvisa eftergiften bero på att skälen för eftergift enbart kan hänvisas till en del av beloppet.

När du gjort din bedömning beslutar du i enlighet med den. Använd t-text 10650T19.