5 Annat samhällsstöd
Föräldrar som har barn med sjukdom eller funktionshinder kan få flera sorters stöd från samhället utöver vårdbidrag. Det kan vara hjälp med vård och tillsyn eller ekonomiskt stöd. Det ekonomiska stödet kan vara ersättning för merarbete/vård-insatser, inkomstförlust eller merkostnader.
Exempel på stöd från samhället är förskola, personlig assistent, avlösarservice, anhöriganställning och korttidsvistelse.
Det är viktigt att det framgår av Försäkringskassans utredning om andra ersättningar och andra samhällsstöd tillgodoser barnets behov av vård och tillsyn samt merkostnader.
Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag ska det bortses från vårdbehov som tillgodoses genom annat samhällsstöd (22 kap. 5 § SFB). Det innebär att storleken på ett vårdbidrag beräknas med beaktande av annat samhällsstöd (FÖD 1993:3).
5.1 Vårdbidrag och assistansersättning
Vårdbidraget kompenserar den särskilda tillsyn och vård som ett funktionshindrat barn behöver samt de eventuella merkostnader som finns på grund av funktions-hindret. Om ett barn får beslut om personlig assistans kan detta påverka rätten till vårdbidrag eller vårdbidragets storlek.
Läs mer i vägledning (2003:6) Assistansersättning. Ett barn kan få personlig assistans enligt LSS och assistansersättning enligt SFB.
I de fall assistansersättning tillgodoser barnets hela behov av hjälp och omvårdnad, kan vårdbidrag betalas ut med beaktande av bara merkostnader. Vårdbidrag kan då även beviljas för merarbete som uppstår på grund av funktionsnedsättningen, exempelvis kontakter med olika instanser som till exempel vård och skola.
5.2 Vårdbidrag och tillfällig föräldrapenning
Tillfällig föräldrapenning och vårdbidrag har delvis samma syfte, båda ger stöd när barnet är i behov av tillsyn och vård. Rätten till tillfällig föräldrapenning begränsar inte rätten till vårdbidrag. Rätten till vårdbidrag kan således inte påverkas av om tillfällig föräldrapenning beviljas för det vård- och tillsynsbehov som omfattas av vårdbidraget (11 kap. 16 § SFB).
Den tillfälliga föräldrapenningen ska täcka förälderns behov av ersättning för inkomst-bortfall i akuta vårdsituationer. Tillfällig föräldrapenning kan därför inte betalas ut för det vård- och tillsynsbehov som grundar rätten till vårdbidrag (11 kap. 16 § SFB).
Bestämmelsen ger inte stöd för att avslå en ansökan om vårdbidrag med hänvisning till att behovet av tillsyn och vård senare kan tillgodoses genom tillfällig föräldra-penning (RÅ 2001 ref. 70).
Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut till den andra föräldern som inte är beviljad vårdbidrag i de situationer som anges i 13 kap. 3 § SFB. Dessa situationer kan anses vara ett annat vård- eller tillsynsbehov än det som grundat rätten till vårdbidrag för den andra föräldern (11 kap. 16 § SFB). (Försäkringskassans rättsliga ställnings-tagande [FKRS 2007:5]).
Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut samtidigt som vårdbidrag i följande fall:
- Vid akuta försämringstillstånd hos barnet (prop. 1984/85:78 s, 68 och 123).
- När barnet får en ny sjukdom (prop. 1984/85:78 s, 68 och 123).
- Vid läkarbesök som inte ingår i underlaget för vårdbidraget.
- Den förälder som inte får vårdbidrag kan få tillfällig föräldrapenning när båda föräldrarna följer med ett barn till läkare när barnet lider av allvarlig sjukdom. Det gäller när båda föräldrarna, som en del i behandlingen av barnet, behöver delta i läkarbesök eller båda deltar i någon av läkare ordinerad behandling. Detsamma gäller när båda vårdar ett allvarligt sjukt barn.
När det gäller läkarbesök som inte ingår i underlaget för vårdbidrag så kan det vara svårt att uppskatta hur ofta ett barn behöver besöka läkare. Behovet kan också uppkomma akut. Det är därför naturligt att undanta läkarbesök från underlaget för vårdbidraget om föräldern begär det. När det gäller barn som genomgår behandling mot sin sjukdom och en förälder vill undanta behandlingen från vårdbidraget kan det innebära att det inte finns något vård- och tillsynsbehov kvar som kan grunda rätt till vårdbidrag.
Rätten till tillfällig föräldrapenning gäller i vårdsituationen även om den förälder som får vårdbidrag för barnet inte för dagen är närvarande. Den förälder som får vårdbidrag anses delta i vården av barnet samtidigt med den andre föräldern även om han eller hon inte faktiskt vårdar barnet varje dag.
- när tillfällig föräldrapenning i form av så kallade kontaktdagar för barn som hör till LSS personkrets betalas ut.
- när det finns rätt till merkostnadsvårdbidrag som har samband med barnets sjukdom eller funktionshinder.
Läs mer i vägledning (2016:2) Tillfällig föräldrapenning om förutsättningar för tillfällig föräldrapenning, kontaktdagar och förhandsbeslut.
Samordning av förmånerna
I normalfallet samordnas förmånerna genom att vårdbidraget beviljas för en period som i huvudsak ligger framåt i tiden, medan tillfällig föräldrapenning beviljas i efterhand, sedan föräldern avstått från arbete. När rätten till tillfällig föräldrapenning prövas ska en bedömning göras om det vård- och tillsynsbehov som orsakat att föräldern inte har kunnat arbeta också har grundat rätt till vårdbidrag. Om vård-bidraget helt eller delvis avser en period i det förflutna, för vilken tillfällig föräldra-penning redan har betalats ut, ger 11 kap. 16 § SFB inte något stöd för att helt eller delvis avslå en ansökan om vårdbidrag. Det rättsliga stödet för att undvika överkompensation återfinns i stället i 107 kap. 2 § SFB. I enlighet med denna bestämmelse ska det retroaktiva vårdbidraget minskas med det belopp som inte skulle ha betalats ut som tillfällig föräldrapenning, om det hade funnits ett beslut tidigare (KRSU mål 2420-10).
Det kan också uppstå situationer när vårdbidrag beviljas bakåt i tiden under en period när tillfällig föräldrapenning redan har beviljats. Att tillfällig föräldrapenning redan har beviljats behöver inte medföra att vårdbidrag inte kan beviljas för samma period. Utgångspunkten är vilken tillsyn och vård som föräldern beviljas ersättning för. Om föräldern för att beviljas vårdbidrag inte behöver avstå från arbete, men har beviljats tillfällig föräldrapenning på grund av detta kan behovet som ska tillgodoses vara olika. (jfr KRSU mål 2420-10).
I vägledning (2005:1) Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar kan du läsa mer om samordning av retroaktivt beviljade förmåner.