1 Inledning
Det här kapitlet behandlar
- Bakgrund och syfte
- Bestämmelser om vårdbidrag
1.1 Bakgrund och syfte
När vårdbidrag infördes 1964 var det barnet som beviljades ersättningen. Vårdbidraget lämnades då i form av invaliditetsersättning. 1973 föreslog den familjepolitiska kommittén att vårdbidraget i stället skulle beviljas en förälder. Kommittén motiverade det med att stödet i första hand skulle ses som en kompensation för inkomstbortfall. Anledningen var att ersättningen i regel rörde barn med så svår funktionsnedsättning att det var nödvändigt att en av föräldrarna stannade hemma (prop. 1973:47 s. 26–27).
Men även om ersättningen betraktades som en inkomstbortfallsersättning framgår av förarbeten att det inte ställdes något krav på att föräldern skulle avstå från arbete (prop. 1973:47 s. 63). Ersättningen skulle tillfalla den förälder som i huvudsak utförde den särskilda tillsynen och vården av barnet.
Vårdbidraget är en ersättning för det utökade vård- och tillsynsarbete som föräldern till ett barn med funktionsnedsättning utför. Det kan också ge ersättning för vissa merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Vårdbidraget kan också vara en kompensation för en del av det inkomstbortfall som kan uppstå om en förälder måste avstå från förvärvsarbete för att vårda barnet (prop. 1981/82:216 s. 10 f. och 27). Vårdbidrag kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Det är omfattningen av behovet av tillsyn och vård och merkostnaderna som avgör nivån på vårdbidraget.
Vårdbidraget ska göra det möjligt för barn med funktionsnedsättningar att dela de vardagsmönster och livsvillkor som är naturliga för barn som inte har någon funktionsnedsättning (prop. 1981/82:216). Barn med funktionsnedsättningar bör ha samma möjligheter som andra barn att så långt som möjligt kunna gå i vanlig skola eller förskola. De bör också så långt som möjligt kunna delta i samma fritidsaktiviteter som andra barn. Samvaron med andra barn är bra för alla, inte bara för de barn som inte har en funktionsnedsättning.
Genom att vårdbidraget gör det lättare för barn med funktionsnedsättningar att vistas hemma i stället för i särskilda boenden får föräldrarna bättre möjligheter att skapa trygga och stabila relationer till barnen. Det gynnar barnets psykiska hälsa, deras förmåga till social samvaro och deras möjligheter till habilitering.
1.2 Bestämmelser om vårdbidrag
Bestämmelser om vårdbidrag finns i
- Socialförsäkringsbalken
- Förordningen (2000:1047) om handikappersättning och vårdbidrag
- Riksförsäkringsverkets (RFV) föreskrifter (RFFS 2000:15) om handikappersättning och vårdbidrag
- RFV:s allmänna råd (2002:15) om vårdbidrag
- Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2009:2) Merkostnader inom handikappersättning och vårdbidrag
- Rättsliga ställningstagandet (FKRS 2018:11)
- Rättsliga ställningstagandet (FKRS 2018:13)
- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och dess tillämpningsförordning Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009
- Rådets förordning (EEG) 1408/71 om tillämpningen systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och dess tillämpningsförordning rådets förordning (EEG) nr 574/72.
1.3 Socialförsäkringsbalken
SFB trädde i kraft den 1 januari 2011 och ersatte ungefär 30 av de tidigare gällande socialförsäkringsförfattningarna. SFB omfattar i stort sett samtliga socialförsäkringsförmåner som administreras av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Aktivitetsstöd och statligt tandvårdsstöd är exempel på ersättningar som inte omfattas av SFB.
SFB är indelad i åtta avdelningar som benämns A till H. Avdelning A innehåller övergripande bestämmelser för socialförsäkringen som helhet. Det är bestämmelser om personkrets, försäkringsskydd och generella definitioner. I avdelning B–G finns bestämmelser om de olika förmånerna. I avdelning H finns vissa gemensamma bestämmelser för de olika förmånerna, bestämmelser om handläggning samt administrativa och organisatoriska bestämmelser.
I SFB har språket moderniserats och vissa nya begrepp har införts. Viss rättspraxis från Regeringsrätten och tidigare Försäkringsöverdomstolen samt några allmänna förvaltningsrättsliga principer har blivit inskrivna i lagtexten. Men syftet med SFB har inte varit att genomföra några ändringar i sak – så kallade materiella ändringar – utan tidigare lagstiftning har i princip oförändrad förts över till SFB. SFB innehåller alltså samma bestämmelser som tidigare lagstiftning när det gäller förutsättningarna för att få en förmån. Ersättningsnivåerna är också oförändrade. Det finns dock några ändringar i sak som beror på att vissa bestämmelser har blivit gemensamma för de olika förmånerna. Syftet med dessa ändringar har varit att ta bort obefogade skillnader mellan förmånerna.
Bestämmelserna om vårdbidrag finns huvudsakligen i avdelning B i 22 kap.
För vårdbidrag innebär SFB bland annat att:
- begreppet döv är borttaget och i stället används begreppet gravt hörselskadad
- begreppet provisoriskt beslut ersätts med interimistiskt beslut
- praxis som framgår av FÖD 1993:3 nu har blivit inskriven i lagtexten i 22 kap. 5 § SFB. Bestämmelsen handlar om att storleken av vårdbidraget ska beräknas med beaktande av annat utgående samhällsstöd som är avsett att täcka samma eller delvis samma behov som vårdbidraget.
- att anmälan om ändrade förhållanden ska ske inom 14 dagar efter det att den anmälningsskyldige fått kännedom om förändringen (110 kap. 47 § SFB). Tidigare framgick det av 19 § första meningen i lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag (HVL) att anmälan om ändrade förhållanden skulle ske utan oskäligt dröjsmål.
1.4 Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning infördes den 1 januari 2019
Bestämmelserna om omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning infördes den 1 januari 2019. Samtidigt upphörde reglerna om vårdbidrag att gälla. Men bestämmelserna om vårdbidrag gäller fortfarande i vissa situationer i den lydelsen av SFB som gällde före den 1 januari 2019.
i kapitel 11. I bilaga 1 finns den äldre lydelsen av 22 kap. SFB.