10 Omprövning och efterkontroll av vårdbidraget
Det här kapitlet handlar om
- omprövning av rätten till vårdbidrag med visst tidsintervall
- efterkontroll och omprövning med anledning av ändrade förhållanden
- anmälningsskyldighet
- återbetalningsskyldighet.
Läs mer om dokumentation och Försäkringskassan utredningsskyldighet i vägledning (2004:7).
10.1 Omprövning av rätten till vårdbidrag med visst tidsintervall
22 kap. 7 § SFB Rätten till vårdbidrag ska omprövas minst vartannat år, om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanrum.
Lagstiftaren har ansett att det är viktigt att ett barns vårdbehov fortlöpande omprövas. Barns situation kan förändras betydligt inom loppet av ett par år. Detta motiverar en omprövning med relativt täta mellanrum (prop. 1981/82:216 s. 15).
Huvudregeln är att rätten till bidraget ska omprövas minst vart annat år. Utifrån en samlad bedömning av omständigheterna i ärendet kan det dock finnas skäl för omprövning med längre mellanrum.
När rätten till vårdbidrag omprövas ska rätten till ersättning bedömas utifrån de förutsättningar som gäller vid tiden för omprövningen. Förutsättningarna styrs av författningar, rättspraxis och annan normering, till exempel domsnytt, rättsfallsöversikter eller rättsliga ställningstaganden. Om förutsättningarna har ändrats sedan den senaste prövningen kan det påverka förälderns fortsatta rätt till ersättning. Alla förutsättningar för rätten till vårdbidrag ska fortfarande vara uppfyllda, vilket innebär att Försäkringskassan inte är bunden av den bedömning som gjordes vid föregående prövning.
Ett beslut efter omprövning kan innebära att föräldern har rätt till vårdbidrag i samma omfattning som tidigare, att ersättningen minskas eller att den upphör. Eftersom besluten kan vara betungande för personen har Försäkringskassan ett stort utredningsansvar. Hur omfattande utredningen behöver vara får bedömas i varje enskilt fall.
Ändring av vårdbidrag ska gälla från och med månaden närmast efter den månad när anledningen till ändring uppkom (22 kap. 18 § SFB).
Metodstöd – omprövning enligt 22 kap. 7 § SFB
En utgångspunkt vid utredningen kan vara uppgifter från tidigare prövningar. Utifrån de förutsättningar som gäller vid tidpunkten för den aktuella prövningen tar du ställning till i vilken omfattning och på vilket sätt utredningen behöver kompletteras.
- Om prövningen visar att förhållandena är oförändrade beslutar du att föräldern har oförändrad rätt till vårdbidrag och skickar ett meddelandebrev till föräldern om detta. I brevet skriver du när vårdbidraget ska omprövas nästa gång.
- Om prövningen visar att det skett förändringar men att rätt till vårdbidrag kvarstår i samma omfattning som tidigare ska du skicka ett beslutsbrev till föräldern där motiveringarna till beslutet framgår. I brevet skriver du när vårdbidraget ska omprövas nästa gång.
- Om du kommer fram till att behovet har förändrats och att rätten till vårdbidrag har minskat eller upphört ska du skicka ett beslutsbrev till föräldern där motiveringarna till beslutet framgår. Vid beslut om minskning skriver du i brevet när vårdbidraget ska omprövas nästa gång.
Om det visar sig att barnets behov av vård eller merkostnaderna har ökat och det är sannolikt att det kan finnas rätt till vårdbidrag på högre nivå bör du informera föräldern om möjligheten att ansöka om högre ersättning.
10.2 Efterkontroll och omprövning med anledning av ändrade förhållanden
22 kap. 17 § SFB Om förhållanden som påverkar behovet av vårdbidraget ändras ska rätten till förmånen omprövas.
Ändrade förhållanden kan till exempel vara att förälderns merkostnader eller barnets behov av vård och tillsyn har förändrats, eller att ett av de barn som vårdbidraget betalas ut för vid en flerbarnsprövning inte längre uppfyller åldersvillkoret. Dessa förändringar kan påverka vårdbidragets storlek. En förändring behöver inte vara väsentlig för att en ändring eller indragning av vårdbidrag ska kunna göras.
Ett ändrat behov av vårdbidrag kan också bero på förändringar i samhället. Nya författningar, annan normering och rättspraxis kan inte i sig ses som sådana ändrade förhållanden som gör att en omprövning ska göras. Om en omprövning ska ske ska dock sådan normering och praxis beaktas.
En ansökan om omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning leder inte automatiskt till en efterkontroll eller omprövning av vårdbidraget. Det beror på att en ansökan om en annan förmån inte i sig är ett ändrat förhållande som påverkar behovet av vårdbidrag.
Om det finns ett beslut om vårdbidrag och det görs en ansökan om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning för samma barn eller ett annat barn ska vårdbidraget bara efterkontrolleras om det finns någon impuls om ändrade förhållanden som påverkar behovet av vårdbidrag.
Metodstöd efterkontroll
Begreppet efterkontroll används endast när det handlar om att ta ställning till om förhållandena har ändrats på så sätt att beslutet ska omprövas enligt 22 kap. 17 § SFB.
Efterkontroll blir aktuellt när Försäkringskassan har fått en intern eller extern impuls som kan påverka rätten till vårdbidrag, till exempel från Skatteverket, från andra ärenden på Försäkringskassan (till exempel assistansersättning) eller från föräldern själv. Impulserna kan ge anledning att genom en efterkontroll utreda om förhållanden som ligger till grund för rätten till vårdbidrag har ändrats. Utifrån de uppgifter som ligger till grund för det ursprungliga beslutet ska du som handläggare ta ställning till om förhållandena har ändrats på ett sådant sätt att behovet av vårdbidrag har påverkats. Efterkontrollen kan visa att
- förhållandena inte har ändrats så mycket att behovet av vårdbidraget har påverkats. Då ska beslutet inte omprövas.
- något förhållande har ändrats så mycket att behovet av vårdbidraget har påverkats. Då ska beslutet omprövas. Detta gäller även om det i utredningen framkommer att det också skett andra förändringar som sammantaget leder till att nivån ska vara oförändrad.
Vid förändringar som inte leder till att en omprövning ska ske fattas inte något formellt beslut. Om handläggaren har haft kontakt med föräldern med anledning av en impuls om ändrade förhållanden bör föräldern få ett meddelandebrev om genomförd efterkontroll. Annars räcker det med en anteckning i journal. Vid förändringar som påverkar nivån ska ett omprövningsbeslut fattas, se Metodstöd omprövning efter efterkontroll.
Om det visar sig att barnets behov av vård och tillsyn eller merkostnaderna har ökat bör du informera föräldern om möjligheten att ansöka om högre ersättning.
Metodstöd omprövning efter efterkontroll
Vid omprövningen ska rätten till ersättning bedömas utifrån de förutsättningar som gäller vid den tidpunkten. Förutsättningarna styrs av författningar, rättspraxis och annan normering, till exempel domsnytt, rättsfallsöversikter eller rättsliga ställningstaganden. Om förutsättningarna har ändrats sedan den senaste prövningen kan det påverka förälderns fortsatta rätt till ersättning. Alla förutsättningar för rätten till vårdbidrag ska fortfarande vara uppfyllda, vilket innebär att Försäkringskassan inte är bunden av den bedömning som gjordes vid föregående prövning.
- Om prövningen visar att det skett förändringar men att rätt till vårdbidrag kvarstår i samma omfattning som tidigare ska du skicka ett beslutsbrev till föräldern där motiveringarna till beslutet framgår. I brevet skriver du när vårdbidraget ska omprövas nästa gång.
- Om du kommer fram till att behovet har förändrats och att rätten till vårdbidrag har minskat eller upphört ska du skicka ett beslutsbrev till föräldern där motiveringarna till beslutet framgår. Vid beslut om minskning skriver du i brevet när vårdbidraget ska omprövas nästa gång.
Omprövningstidpunkten är det datum då en handläggare eller en särskilt utsedd beslutsfattare fattar beslutet och inte den tidpunkt då den försäkrades situation faktiskt förändrades.
Om det visar sig att barnets behov av vård och tillsyn eller merkostnaderna har ökat bör du informera föräldern om möjligheten att ansöka om högre ersättning.
10.3 Anmälningsskyldighet
110 kap. 46 § SFB Den som ansöker om, har rätt till eller annars får en förmån enligt denna balk ska anmäla sådana ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av förmånen. […]
110 kap. 47 § SFB Anmälan enligt 46 § ska göras så snart som möjligt och senast fjorton dagar efter det att den anmälningsskyldige fick kännedom om förändringen. […]
Om en anmälan som avses i första stycket inte görs får förmånen dras in för viss tid eller tills vidare (110 kap. 52 § SFB). Det är därför lämpligt att föräldern informeras om sin anmälningsskyldighet under handläggningen av ärendet och i underrättelsen om beslutet.
Mer information om anmälningsskyldighet finns i vägledning (2005:3) Återkrav.
10.4 Återbetalningsskyldighet
Det finns olika anledningar till att Försäkringskassan betalar ut för mycket vårdbidrag. Beroende på anledningen kan den försäkrade bli återbetalningsskyldig.
Bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och ränta finns i 108 kap. SFB. Se närmare Försäkringskassans vägledning (2005:2) Fordringshantering hos Försäkringskassan och vägledning (2005:3).