Sammanfattning
Denna vägledning är avsedd att vara ett stöd i det dagliga arbetet hos Försäkringskassan och bidra till att bestämmelserna om vårdbidrag i socialförsäkringsbalken (SFB) och förordningen (2000:1047) om handikappersättning och vårdbidrag (HVF) samt tillhörande författningar tillämpas på ett riktigt sätt.
För att beviljas vårdbidrag måste den sökande föräldern och barnet eller barnen som ansökan avser vara försäkrade för bosättningsbaserad förmån och omfattas av svensk socialförsäkring.
I och med att Sverige är med i Europeiska Unionen (EU) kan den sökande också komma att omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (förordning 883/2004) eller Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.
En förälder har rätt till vårdbidrag för barn till och med juni månad det år barnet fyller 19 år om
- barnet på grund av sjukdom eller funktionshinder behöver särskild tillsyn och vård under minst sex månader, eller
- det på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder uppkommer merkostnader (22 kap. 3 § SFB).
Beroende på tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek betalas vårdbidrag ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån.
En viss angiven del av vårdbidraget kan bestämmas som ersättning för merkostnader. Vårdbidrag kan också betalas ut som enbart merkostnader eller som merkostnader utöver helt vårdbidrag. Merkostnaderna är i dessa fall en viss procent av prisbasbeloppet.
Som en följd av att sjukersättning och aktivitetsersättning infördes och ersatte förtidspension och sjukbidrag flyttades åldersgränsen för rätt till vårdbidrag fram. Vårdbidrag kan från och med den 1 januari 2003 betalas ut till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Det är först i denna ålder som det allmänt sett framstår som sannolikt att en ung person kan försörja sig långsiktigt genom arbete.
Försäkringskassan ska alltid ompröva beslutet om vårdbidrag minst vartannat år, om det inte finns skäl för omprövning med jämna mellanrum. Omprövning ska också göras när förhållanden som påverkar behovet av vårdbidrag ändras, det vill säga när den försäkrades merkostnader eller barnets behov av särskild vård och tillsyns ändras. Ändrade förhållanden som påverkar behovet av vårdbidrag kan också bero på förändringar i samhället. Vid en omprövning tar Försäkringskassan hänsyn till nya författningar, annan normering och rättspraxis som påverkar rätten till vårdbidrag.
Begreppet efterkontroll används endast när det handlar om att ta ställning till om förhållandena har ändrats på så sätt att beslutet ska omprövas.
Försäkringskassan tog 2018 fram ett rättsligt ställningstagande (FKRS 2018:11) Merkostnader som kan ge rätt till merkostnadsersättning, handikappersättning och vårdbidrag. År 2018 beslutades även Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2018:13) Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning – familjehem.
Den 1 januari 2019 upphörde bestämmelserna om vårdbidrag att gälla, och i stället trädde övergångsbestämmelser om vårdbidrag och bestämmelser om omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning i kraft. Den 1 juli 2020 trädde ett tillägg till övergångsbestämmelserna i kraft. Övergångsbestämmelserna finns beskrivna i kapitel 11.
De huvudsakliga skillnaderna mellan vårdbidrag jämfört med omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning kan sammanfattas i följande tre punkter:
- Rätten till vårdbidrag baseras på en sammanvägning av barnets behov av särskild vård och tillsyn samt merkostnader. Rätten till omvårdnadsbidrag baseras bara på barnets behov av omvårdnad och tillsyn medan rätten till merkostnadsersättning baseras bara på merkostnader som uppstår till följd av barnets funktionsnedsättning.
- Bara en förälder, eller en person likställd med en förälder, kan ha rätt till vårdbidrag för ett barn. Men två föräldrar, eller två personer som är likställda med föräldrar, kan ha rätt till omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning för samma barn.
- Vårdbidrag kan beviljas från och med månaden när ansökan kom in medan det är möjligt att få omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning upp till tre månader innan ansökan kom in.
Bestämmelserna om omvårdnadsbidrag är utformade utifrån bestämmelserna om vårdbidrag. Det innebär att det finns stora likheter mellan de bestämmelserna. Det gäller till exempel för hur länge bidraget som längst kan beviljas (juni månad det år barnet fyller 19 år) och vad som gäller om barnet avlider. Bestämmelserna om merkostnadsersättning är däremot inte utformade utifrån bestämmelserna om vårdbidrag.
Läs mer i Försäkringskassans vägledning (2018:4) Omvårdnadsbidrag och Försäkringskassans vägledning (2018:3) Merkostnadsersättning.