2 Ansökan
Det här kapitlet behandlar
- Ansökan om vårdbidrag
- Läkarutlåtande
- Åldersvillkor för barnet
- Avvisning av ansökan
2.1 Ansökan om vårdbidrag
110 kap. 4 § första stycket SFB Den som vill begära en förmån (sökanden) ska ansöka om den skriftligen. Detsamma gäller begäran om ökning av en förmån. En ansökan om en förmån ska innehålla de uppgifter som behövs i ärendet och ska vara egenhändigt undertecknad. Uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete.
Ansökan ska vara skriftlig. Den ska också vara egenhändigt undertecknad, antingen med en underskrift på papper eller med en elektronisk signatur med e-legitimation när ansökan görs på Mina sidor. Det finns inte något krav på att använda en speciell blankett. Om en förälder skriftligt meddelar Försäkringskassan att han eller hon vill ha vårdbidrag ska detta anses som en ansökan.
Vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt praktiken innehåller en utförlig beskrivning av vad som gäller vid ansökan om en förmån. Reglerna finns i 19–22 §§ FL och i 110 kap. 4 § socialförsäkringsbalken. I vägledning (2004:7) kan man till exempel läsa om
- när en handling anses ha inkommit till Försäkringskassan
- heder och samvete
- uppgiftsskyldigheten
- informationsskyldigheten
- rätten att ändra sin ansökan
- komplettering av ansökan
- avvisning ofullständig ansökan
- andra som kan bistå med hjälp i samband med ansökan till exempel ombud, ställföreträdare och framtidsfullmaktstagare.
Vårdbidrag kan bara beviljas till den ena av barnets föräldrar. Om båda föräldrarna ansöker för samma barn behöver en utredning göras för att klargöra vem av föräldrarna som står för den huvudsakliga tillsynen och vården av barnet. En förälder kan alltså ha rätt till vårdbidrag även om barnet är folkbokfört hos den andra föräldern. Om utredningen inte visar vem av föräldrarna som står för den huvudsakliga tillsynen och vården, eller om de delar lika, blir folkbokföringsadressen för barnet avgörande enligt domen nedan.
I Högsta förvaltningsdomstolens dom RÅ 2008 ref. 34 framgår följande. Om inte någon av föräldrarna har den huvudsakliga tillsynen och vården av ett barn för vilket vårdbidrag ska utges, det vill säga när föräldrarna delar på ansvaret, blir folkbokföringen avgörande. Vårdbidraget ska då betalas ut till den av föräldrarna hos vilket barnet är folkbokfört.
2.1.1 Ansökan om delning av vårdbidraget
Om båda föräldrarna önskar att utbetalningen av vårdbidraget delas upp krävs att båda föräldrarna ansöker om delning av vårdbidraget.
2.1.2 Ansökan om högre vårdbidrag
Den som uppbär vårdbidrag och som önskar ett högre bidrag ska göra en ny skriftlig ansökan (110 kap. 4 § SFB). Den högre nivån betalas ut från och med månaden när rätten till det högre bidraget uppkom (22 kap. 18 och 6 §§ SFB), men inte för längre tid tillbaka än den månad när ansökan gjordes (22 kap. 6 § SFB).
2.1.3 Ansökan om fortsatt vårdbidrag
Som huvudregel gäller att den som vill få vårdbidrag ska ansöka om ersättningen.
2.1.4 Förlängning av tidsbegränsat vårdbidrag utan ansökan
110 kap 6 § andra stycket SFB Om vårdbidrag eller handikappersättning har beviljats för begränsad tid får den tid för vilken förmånen ska lämnas förlängas utan att ansökan om detta har gjorts.
Ett tidsbegränsat vårdbidrag kan förlängas utan ansökan. Det vanliga är att frågan om förlängning aktualiseras i samband med en ny ansökan om vårdbidrag.
Se mer om förlängning utan ansökan i avsnitt 8.5
2.1.5 Skattefri merkostnadsdel
En förälder måste göra en ny ansökan om han eller hon önskar få en skattefri merkostnadsdel, eller en ökning av sådan ersättning, som en del av ett tidigare beviljat vårdbidrag (110 kap. 4 § SFB).
2.2 Läkarutlåtande
Ett läkarutlåtande om barnets hälsotillstånd ska ges in tillsammans med ansökan om det inte finns särskilda skäl som talar mot detta (2 § HVF).
Särskilda skäl kan till exempel vara att ansökan gäller fortsatt vårdbidrag och tillståndet för barnet är oförändrat eller att det finns läkarjournaler där barnets hälsotillstånd framgår.
Det är lämpligt att ett läkarutlåtande lämnas på den av Försäkringskassan fastställda blanketten. Om en läkare på annat sätt kan lämna motsvarande uppgifter om barnets hälsotillstånd behöver inte uppgifterna lämnas på fastställd blankett.
Vid en ansökan om förlängt vårdbidrag uppger föräldern ibland att barnet inte har någon regelbunden kontakt med läkare. Behandling och uppföljning sköts i stället av någon annan specialist inom vården, till exempel en psykolog, en sjukgymnast eller en logoped. Föräldern vill i stället för att försöka få kontakt med en läkare som inte känner barnet väl lämna in ett intyg från den specialist som behandlar barnet. Det är lämpligt att Försäkringskassan i sådana fall tar ställning till om det läkarutlåtande som finns från den tidigare prövningen fortfarande kan anses vara aktuellt. Om så är fallet kan Försäkringskassan bedöma att det är tillräckligt att ett intyg lämnas av någon annan specialist än en läkare. Detta gäller även om läkarutlåtandet inte är aktuellt.
2.2.1 Läkarutlåtande utan ansökan
Att ett läkarutlåtande kommer in till Försäkringskassan kan antyda att barnets förälder har för avsikt att ansöka om en särskild förmån, men läkarutlåtandet kan ha skickats in av någon annan, till exempel läkaren. Därför behöver Försäkringskassan fråga om föräldern har för avsikt att ansöka om vårdbidrag. Om det inte kommer in någon ansökan avskrivs ärendet.
I vägledning (2004:7) kan du läsa mer om avskrivning när till exempel läkarutlåtande finns men ansökan saknas.
2.3 Avvisa ansökan
110 kap. 10 § SFB Om ansökan är så ofullständig att den inte kan läggas till grund för någon prövning i sak ska den handläggande myndigheten avvisa den.
Om ansökan inte i övrigt uppfyller föreskrifterna i 4 § andra stycket eller det som annars är särskilt föreskrivet, ska myndigheten också avvisa ansökan om inte bristen är av ringa betydelse.
Innan Försäkringskassan kan avvisa en ansökan ska den försäkrade informeras om vad som saknas för att ett beslut ska kunna fattas. Den försäkrade måste också informeras om att ansökan kommer att avvisas om inte Försäkringskassan får in det som saknas. Det här är ett krav enligt 110 kap. 11 § SFB.
I vägledning (2004:7) kan du läsa mer om avvisning.
2.3.1 Avvisning när det saknas läkarutlåtande
Försäkringskassan ska avvisa en ansökan om det trots påminnelse inte kommer in något läkarutlåtande i samband med en ansökan om vårdbidrag. Ett saknat läkarutlåtande är en formell brist, eftersom det framgår av 2 § förordningen (2000:1047) om handikappersättning och vårdbidrag att ett läkarutlåtande ska bifogas ansökan om inte särskilda skäl talar emot det.
Om det finns något annat medicinskt underlag som kan ligga till grund för beslut i ärendet ska ansökan inte avvisas enligt 110 kap 10 § SFB andra stycket.
Om det dröjer innan läkarutlåtandet kommer in och det beror på omständigheter som den försäkrade inte själv kan påverka, till exempel väntetider inom vården, ska Försäkringskassan vänta med att fatta beslut i ärendet
2.4 Andra ersättningar
Det är lämpligt att Försäkringskassan informerar föräldern om andra socialförsäkringsförmåner som föräldern eller barnet kan ha rätt till på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan till exempel vara tillfällig föräldrapenning eller assistansersättning.
Det är också lämpligt att Försäkringskassan informerar om andra förmåner som kan påverkas av vårdbidraget.