8 Beslut
Detta kapitel behandlar
- Beslut hos Försäkringskassan
- Kommunicering
- Interimistiska beslut
- Förmånstiden
- Beslut om förlängning utan ansökan
- Förlängt vårdbidrag när barn har avlidit
- Ferievårdbidrag
- Omprövning och överklagande av beslut
8.1 Beslut hos Försäkringskassan
Vem som får fatta beslut om vårdbidrag framgår av Generaldirektörens arbetsordning för Försäkringskassan (2016:02). Beslut i ärenden om vårdbidrag fattas av en särskilt utsedd beslutsfattare efter föredragning eller av en handläggare.
I vägledning (2004:7) kan du läsa mer om Försäkringskassans beslut och den särskilda beslutsordningen.
8.1.1 Beslut av en särskilt utsedd beslutsfattare eller där en handläggare kan vara beslutsfattare i vissa fall
En särskilt utsedd beslutsfattare ska efter föredragning avgöra ärenden om rätten till vårdbidrag. Är beslutet inte av svårare beskaffenhet kan en handläggare fatta beslut om rätten till vårdbidrag (64 § Generaldirektörens arbetsordning för Försäkringskassan 2016:2).
8.1.2 Beslut av en handläggare
Följande beslut får alltid fattas av en handläggare:
- Beslut om avslag eller att rätten till i de fall grunden för avslaget är att förälder och barn inte omfattas eller har omfattats av socialförsäkringen enligt bestämmelserna i 3–7 kap. SFB eller motsvarande äldre bestämmelser
- Beslut om att rätten till förmånen ändras eller upphör till följd av dödsfall
- Att vårdbidrag kan betalas ut vid vistelse på institution (106 kap. 9 § SFB)
- Omvandling till och från ferievårdbidrag (22 kap. 4 § och 106 kap. 11 § SFB)
- Om utbetalning av vårdbidrag (22 kap. 19 § SFB)
- Beslut om delning av utbetalningen av vårdbidrag efter gemensam ansökan (22 kap. 16 § SFB). Se vidare kapitel 9
- Om preskription (107 kap. 12 § SFB)
- Om skyldighet att lämna uppgifter (110 kap. 13 och 46 §§ SFB).
8.1.3 Motivering av beslut
Ett beslut ska innehålla en klargörande motivering, det vill säga den ska vara skriven på ett enkelt och begripligt språk så att den försäkrade har möjlighet att förstå den utifrån sina individuella förutsättningar.
För en närmare beskrivning av vad som gäller för motivering av beslut se vägledning (2004:7) och Försäkringskassans riktlinjer (2005:14) Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan.
8.1.4 Avvikande mening
Om beslutsfattaren och föredraganden är oeniga om utgången i ett ärende har föredraganden rätt att få avvikande mening antecknad.
I vägledning (2004:7) och i Försäkringskassans riktlinjer (2005:1) Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan kan du läsa mer om avvikande mening.
8.1.5 Tidpunkt för beviljande
Vårdbidrag lämnas från och med den månad under vilken förutsättningarna för rätt till vårdbidrag är uppfyllda. Vårdbidrag får inte utges för längre tid tillbaka än den månad då ansökan om vårdbidrag gjordes (22 kap. 6 § SFB). Om ett läkarutlåtande kommer in till Försäkringskassan före en ansökan ska datumet då läkarutlåtandet kom in ses som ansökningsdatum.
Samma regler gäller när en förälder som uppbär vårdbidrag kommer in med en ansökan om högre vårdbidrag eller ansöker om att erhålla en skattefri merkostnadsdel eller ökning av sådan ersättning.
8.2 Kommunicering
Vägledning (2004:7) beskriver utförligt vad som gäller för kommunicering. Där finns också ett metodstöd för hur kommunicering går till och vad man ska ta hänsyn till vid olika situationer.
8.3 Interimistiska beslut
112 kap. 2 § SFB För tid till dess att ett ärende har avgjorts får Försäkringskassan […] besluta i fråga om ersättning […] om
- det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om rätt till ersättning föreligger,
- det är sannolikt att sådan rätt föreligger, och
- det är av väsentlig betydelse för den som begär ersättningen. Ett beslut enligt första stycket får meddelas även när det står klart att rätt till ersättning föreligger, men ersättningens belopp inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål.
112 kap. 3 § SFB Finns det sannolika skäl att dra in eller minska en beslutad ersättning, kan den handläggande myndigheten besluta att ersättningen ska hållas inne eller lämnas med lägre belopp till dess att ärendet avgjorts.
Vägledning (2004:7) beskriver vad som gäller för interimistiska beslut. Där kan du läsa om vilka villkor som ska vara uppfyllda, om vem som tar initiativ och om förutsättningar för att fatta ett interimistiskt beslut. Där förklaras också hur du ska tolka begreppen betydande dröjsmål, sannolikt och väsentlig betydelse i fråga om förutsättningarna att fatta ett interimistiskt beslut
8.4 Förmånstiden
Vårdbidrag beviljas att betalas ut tills vidare. Det får även begränsas till viss tid (22 kap. 7 § SFB).
Utgångspunkten enligt lagen är att vårdbidrag beviljas att betalas ut tills vidare. Om det framgår av det medicinska underlaget och Försäkringskassans utredning att vård- och tillsynsbehovet sannolikt inte kommer att minska inom överskådlig tid är det lämpligt att bevilja vårdbidrag utan tidsbegränsning.
Om Försäkringskassan beviljar vårdbidrag och bedömer att tillsyns- och vårdbehovet i utredningen kommer att bestå under begränsad tid bör Försäkringskassan tidsbegränsa bidraget (prop. 1964:94 s. 22).
Det kan även vara lämpligt att tidsbegränsa beslutet om det finns en osäkerhet i hur länge tillsyns- och vårdbehovet kommer att kvarstå. Såväl barn som är friska som sjuka och har en funktionsnedsättning utvecklas och förändras. Det är därför viktigt att vårdbidraget och dess merkostnadsdel som regel omprövas med relativt täta mellanrum eftersom barnets situation ofta förändras betydligt inom loppet av ett par år. En flexibel och för det enskilda fallet anpassad bedömning av förändringen av barnets situation är angelägen (prop. 1981/82:216, s. 15–16).
Det är viktigt är att vårdbidraget omprövas regelbundet. Behovet av vårdbidrag ska enligt 22 kap. 7 § SFB normalt omprövas minst vartannat år, se avsnitt 10.1.
8.5 Beslut om förlängning av tidsbegränsat vårdbidrag utan ansökan
110 kap. 6 § andra stycket SFB Om vårdbidrag eller handikappersättning har beviljats för begränsad tid får den tid för vilken förmånen ska lämnas förlängas utan att ansökan om detta har gjorts.
Vid en förlängning utan ansökan ska ärendet utredas i den omfattning dess beskaffenhet kräver. Uppgifter ska lämnas på heder och samvete och det ska finnas medicinska underlag som visar att barnet även under den period som omfattas av förlängningsbeslutet har haft behov av särskild vård och tillsyn och/eller det har funnits merkostnader på grund av barnets funktionsnedsättning. Om det inte går att utreda behovet av vård och tillsyn eller merkostnader kan det tidigare beslutet inte förlängas.
Behovet av vårdbidrag måste ligga kvar på samma nivå för att en förlängning ska kunna göras utan ansökan. Ett högre vårdbidrag kan beviljas först efter ansökan. Om behovet har minskat till en lägre nivå kan beslutet inte förlängas.
Det går inte att svara på hur lång period det får vara mellan tidpunkten då vårdbidraget upphörde och en ny ansökan. Man måste bedöma i varje enskilt fall om det går att utreda behovet av vårdbidrag under denna period.
8.6 Förlängt vårdbidrag då barn har avlidit
Avlider ett barn för vilket helt, tre fjärdedels eller halvt vårdbidrag ges ut lämnas vårdbidrag till en efterlevande förälder till och med den åttonde månaden efter dödsfallet, dock längst till och med den månad då vårdbidraget annars skulle ha upphört. Vårdbidraget utbetalas under denna tid som halvt vårdbidrag om helt eller tre fjärdedels vårdbidrag betalades ut vid tiden för dödsfallet och en fjärdedels vårdbidrag om halvt vårdbidrag betalades ut när barnet avled. (22 kap. 9 och 10 §§ SFB)
Av lagen följer att förlängt vårdbidrag inte utges för ett barn för vilket en fjärdedels vårdbidrag betalades ut vid dödsfallet. (22 kap. 9 § SFB)
Merkostnadsvårdbidrag utges med högst 62,5 procent av basbeloppet, vilket motsvarar nivån en fjärdedels vårdbidrag. Det innebär att om ett barn avlider för vilket merkostnadsvårdbidrag ges ut kan inte förlängt vårdbidrag betalas ut. (22 kap. 9 § SFB)
Inte heller kan förlängt vårdbidrag betalas ut för ett barn vars förälder vid tidpunkten för barnets dödsfall uppbär ersättning i form av ferievårdbidrag. (22 kap. 9 § och 106 kap. 11 § SFB)
8.6.1 Skattefri merkostnadsdel
Om det vårdbidrag som betalades ut vid tiden för dödsfallet till viss del bestod av merkostnadsersättning ska motsvarande del av det förlängda vårdbidraget betalas ut på samma sätt (22 kap. 10 § SFB).
Försäkringskassan betalar ut helt vårdbidrag med en fastställd merkostnadsdel på 18 procent av basbeloppet vid tiden för dödsfallet. Därefter betalar Försäkringskassan ut halvt vårdbidrag till föräldern. Av det beloppet ska motsvarande del anses vara merkostnadsersättning (22 kap. 10 § SFB).
Så här går beräkningen av den skattefria merkostnadsdelen till. Beräkningen använder 2012 års prisbasbelopp som är 44 000 kronor.
Före dödsfallet utgjorde merkostnadsersättningen 7 920/110 000 = 7,2 procent av vårdbidraget. Den skattefria merkostnadsdelen som ska betalas ut efter dödsfallet blir då 7,2 procent av 55 000 kronor delat med 12 månader = 300 kronor per månad eller 9 procent av prisbasbeloppet.
Är den fastställda merkostnadsdelen 36, 53 eller 69 procent blir resultatet följande.
| Helt vårdbidrag betalas ut vid dödsfallet | Det förlängda vårdbidraget efter dödsfallet betalas ut som halvt vårdbidrag |
|---|---|
| varav 36 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning | varav 18 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning |
| varav 53 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning | varav 26,5 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning |
| varav 69 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning | varav 34,5 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning |
Betalades tre fjärdedels vårdbidrag ut vid tiden för dödsfallet blir det förlängda vårdbidraget efter dödsfallet halvt vårdbidrag. Bestod vårdbidraget till viss del av merkostnadsersättning blir resultatet följande.
| Tre fjärdedels vårdbidrag betalas ut vid dödsfallet | Det förlängda vårdbidraget efter dödsfallet betalas ut som halvt vårdbidrag |
|---|---|
| varav 18 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning | varav 12 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning |
| varav 36 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning | varav 24 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning |
| varav 53 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning | varav 35,3 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning |
| varav 69 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning | varav 46 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning |
8.6.2 Skattefri merkostnadsersättning utöver helt vårdbidrag
Merkostnadsersättning enligt 22 kap. 14 § SFB som har beviljats utöver helt vårdbidrag bör reduceras på motsvarande sätt som när merkostnadsersättningen är en del av vårdbidraget. (RAR 2002:15 till 22 kap. 9 och 10 §§ SFB)
Det innebär att halvt vårdbidrag utbetalas med hälften av den beviljade merkostnadsersättningen utöver beloppet för halv förmån.
Ett helt vårdbidrag med merkostnadsersättning om 36 procent av basbeloppet utöver hel förmån utges vid tiden för dödsfallet. Därefter utges ett halvt vårdbidrag till föräldern samt därutöver ett belopp motsvarande 18 procent av basbeloppet i skattefri merkostnadsersättning.
Är den fastställda merkostnadsersättningen utöver helt vårdbidrag 18, 36, 53 eller 69 procent blir resultatet följande.
| Helt vårdbidrag betalas ut vid dödsfallet | Det förlängda vårdbidraget efter dödsfallet betalas ut som halvt vårdbidrag |
|---|---|
| och därutöver 18 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning | och därutöver 9 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning |
| och därutöver 36 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning | och därutöver 18 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning |
| och därutöver 53 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning | och därutöver 26,5 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning |
| och därutöver 69 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning | och därutöver 34,5 % av prisbasbeloppet är merkostnadsersättning |
8.6.3 Förlängningstidens längd
Vårdbidraget ska betalas ut för kortare tid än åtta månader om bidraget skulle ha upphört i anslutning till att barnet uppnått den övre åldersgränsen för rätt till vårdbidrag om det hade levat. Detsamma ska gälla om vårdbidraget skulle ha dragits in därför att förutsättningarna för att betala ut det inte längre var uppfyllda. Däremot ska full förlängningstid gälla i de fall ett tidsbegränsat vårdbidrag skulle ha upphört före åttamånadersperiodens slut, men det måste antas att vårdbidraget skulle ha förlängts om barnet hade fått leva. (Prop. 1987/88:100 bil. 7, s. 35–36)
8.6.4 Flerbarnsprövning
Om vårdbidrag ges ut för flera barn med funktionsnedsättning i samma familj och ett av barnen avlider bör vårdbidrag för det avlidna barnet utges till föräldern under förutsättning att det barnet ensamt motiverade helt, tre fjärdedels eller halvt vårdbidrag (prop. 1987/88:100, bil. 7, s. 35–36 och prop. 1991/92:106, s. 41). Det innebär att en individuell bedömning måste göras av vårdbidragets storlek för det avlidna barnet.
8.6.5 Utan särskild framställning
Av lagen följer att vårdbidrag då barn har avlidit utges utan någon särskild framställning från barnets förälder (22 kap. 9 § SFB).
8.6.6 Ansökan inlämnad men beslut inte fattat
En förutsättning för att förlängt vårdbidrag ska kunna betalas ut för ett avlidet barn är att vårdbidrag utges för barnet vid tiden för dödsfallet. Om något beslut om vårdbidrag inte finns men en ansökan är inlämnad när barnet avlider kan i vissa fall förlängt vårdbidrag ändå betalas ut. Det gäller under förutsättning att ansökan omfattar tid före dödsfallet och att föräldern skulle ha haft rätt till minst halvt vårdbidrag då barnet avled (22 kap. 3, 6, 9 och 10 §§ SFB).
8.7 Ferievårdbidrag
Det ursprungliga beslutet om vårdbidrag fortsätter att gälla under tiden som föräldern kan få ferievårdbidrag. Om förhållanden som påverkar behovet av vårdbidrag ändras av någon annan anledning än att barnet vårdas på institution, familjehem eller liknande, ska rätten till bidraget omprövas (22 kap. 17 § SFB). Läs mer om övergångsbestämmelserna för ferievårdbidrag i avsnitt 11.3.
8.8 Omprövning och överklagande av beslut
Den som inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan begära att beslutet omprövas (113 kap. 7 § SFB). En sådan begäran ska göras inom två månader från den dag han eller hon fick del av beslutet.
Om föräldern inte är nöjd med beslutet efter omprövning kan han eller hon överklaga hos förvaltningsrätten (113 kap. 10 § SFB). Ett sådant överklagande ska också göras inom två månader från den dag han eller hon fick del av beslutet. Förvaltningsrättens avgörande kan i sin tur överklagas hos kammarrätt och kammarrättens avgörande kan överklagas hos Högsta förvaltningsdomstolen. Det krävs prövningstillstånd i kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstol. Även det allmänna ombudet hos Försäkringskassan får överklaga Försäkringskassans beslut.
För ytterligare information om överklagande se vägledning (2001:7) Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut.