14 Återbetalning
Om underhållsstöd har lämnats felaktigt eller med för högt belopp ska Försäkringskassan besluta att den som stödet har betalats ut till ska betala tillbaka beloppet (108 kap. 2 och 8 §§ SFB). Det är i regel boföräldern eller, vid förlängt underhållsstöd, den studerande (18 kap. 15–19 §§ SFB).
14.1 Strikt återbetalningsskyldighet
För underhållsstöd gäller strikt återbetalningsskyldighet (108 kap. 8 § SFB). Det innebär att den som fått underhållsstöd felaktigt alltid är återbetalningsskyldig. Här spelar det alltså ingen roll vem som orsakat den felaktiga utbetalningen eller vad den försäkrade har insett eller skäligen borde ha insett. Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan efterge kravet på återbetalningen helt eller delvis (108 kap. 11 § SFB). (Prop. 1995/96:208 s. 91).
14.2 Fel vid tidpunkten för utbetalning
En grundläggande förutsättning för att kunna besluta om återbetalning med stöd av 108 kap. 2 och 8 §§ SFB är att den utbetalning som har gjorts är felaktig, vilket innebär att den har lämnats felaktigt eller med för högt belopp
Ersättningen ska ha varit felaktig redan vid utbetalningstidpunkten (108 kap. 2 och 8 §§ SFB). Om den var korrekt då har den inte betalats ut felaktigt och återbetalning kan inte bli aktuellt. Detta gäller oaktat att underhållsstöd betalas ut i förskott (18 kap. 32 § SFB).
Läs mer i vägledning (2024:02) Återbetalning.
14.2.1 Metodstöd – hantering när en utbetalning av underhållstöd kan anses vara felaktig
Om en omständighet som har förändrat rätten till underhållsstöd har inträffat mellan den första dagen i månaden och dagen före utbetalningstidpunkten, kan du konstatera att utbetalningen var felaktig. Det innebär att du kan återkräva ersättningen enligt 108 kap. 2 och 8 §§ SFB.
Förändring som har skett efter utbetalningen
Om en omständighet som har förändrat rätten till underhållsstöd däremot har skett mellan utbetalningstidpunkten och den sista dagen i månaden behöver du utreda om utbetalningen kan anses vara felaktig. Då ska du i första hand utreda om boföräldern, eller vid förlängt underhållsstöd den studerande, kände till förändringen innan underhållsstödet betalades ut.
En sådan omständighet kan exempelvis vara att barnet flyttat från boföräldern till den betalningsskyldiga föräldern efter utbetalningstidpunkten. I dessa situationer är det lämpligt att utreda när föräldrarna kom överens om att barnet skulle flytta till den bidragsskyldiga föräldern. En sådan överenskommelse och avsikt ska anmälas utan dröjsmål till Försäkringskassan enligt 110 kap. 46–47 §§ SFB.
Du behöver alltså utreda om flytten mellan föräldrarna var bestämd eller planerad före utbetalningstidpunkten för att underhållsstödet till boföräldern ska anses ha betalats ut felaktigt.
För ytterligare stöd läs mer i vägledning (2024:02) Återbetalning, bland annat avsnittet om Försäkringskassans utredningsansvar, bevisbörda och beviskrav.
Om du kan konstatera att utbetalningen var felaktig kan ersättningen återkrävas enligt 108 kap. 2 och 8 §§ SFB. I dessa fall kan du även reglera eventuell betalningsskyldighet för den bidragsskyldiga föräldern.
Om det efter utredning däremot inte går att visa när avsikten – till exempelvis barnets flytt – uppkom eller om den uppkommit först efter utbetalningstidpunkten, kan utbetalningen inte anses vara felaktig enligt 108 kap. 2 och 8 §§ SFB. I dessa fall kan den aktuella utbetalningen inte återkrävas.
Den här hanteringen gäller oavsett vilken omständighet som har orsakat att rätten till underhållsstöd har upphört. Det kan exempelvis röra sig om situationer där ett barn bor eller vårdas på de allmännas bekostnad enligt 106 kap. 8 § SFB. Även i dessa situationer behöver du utreda om det går att ta fasta på när boföräldern fick vetskap om förändringen och att barnet och boföräldern därmed inte längre uppfyllde villkoren för att ha rätt till underhållsstöd för den månad som förskottsbetalningen avsåg.
14.3 Den bidragsskyldiges betalningsansvar när en utbetalning av underhållsstöd inte har bedömts vara felaktig
Försäkringskassan får bara vidta åtgärder som framgår av lag. Det finns bestämmelser som anger när Försäkringskassan får ändra eller ompröva den bidragsskyldiges betalningsskyldighet. Det kan till exempel vara när ett faderskap upphävs eller ett beslut om skatt ändras enligt 19 kap. 9 och 34 §§ SFB. Se 19 kap. 34–39 §§ SFB om omprövning och ändring av betalningsskyldighet.
Läs även mer i vägledning (2001:02) Betalningsskyldighet för underhållsstöd.
Försäkringskassan får på eget initiativ efterge en fordran om betalningsskyldighet (19 kap. 45 § SFB). Detta kan göras om det finns synnerliga skäl på grund av den bidragsskyldiga förälderns personliga och ekonomiska förhållanden. Det kan bland annat föreligga om den bidragsskyldiga föräldern har en ansträngd ekonomi och det inte kan antas att den ekonomiska situationen kommer förbättras inom överskådlig tid.
Läs mer om eftergift i vägledning (2001:02) Betalningsskyldighet för underhållsstöd.
Om inte förutsättningarna för eftergift enligt 19 kap. 45 § SFB är uppfyllda eller någon av de övriga grunderna för att ändra eller ompröva den bidragsskyldiga förälderns betalningsskyldighet enligt 19 kap. SFB finns är det inte möjligt för Försäkringskassan att ändra betalningsskyldigheten.
Det innebär att det kan uppstå situationer där Försäkringskassan har betalat ut underhållsstöd till en förälder som exempelvis inte längre är boförälder enligt förmånsbestämmelserna och att utbetalningen inte är felaktig enligt 108 kap. 2 och 8 §§ SFB. Utbetalningen kan i dessa situationer inte återkrävas från föräldern i fråga. Om det inte finns förutsättningar att ändra betalningsskyldigheten för den bidragsskyldige enligt 19 kap. SFB behöver Försäkringskassan alltså kräva in aktuellt betalningsbelopp från den bidragsskyldiga föräldern. Detta gäller även om exempelvis ett barn har flyttat från boföräldern till den bidragsskyldiga föräldern.
Den här hanteringen gäller oavsett vilken omständighet som ligger till grund för att rätten till underhållsstöd har upphört.
14.4 Anspråk om underhållsstöd från en ny boförälder som tidigare varit betalningsskyldig
När ett barn flyttar från en boförälder till den bidragsskyldiga föräldern och utbetalningen för aktuell månad till den första boföräldern inte är felaktig enligt 108 kap. 2 och 8 §§ SFB, kan den tidigare bidragsskyldiga föräldern, alltså den nya boföräldern, skicka in en ansökan om underhållsstöd för aktuell period. I dessa situationer kan Försäkringskassan endast bevilja och betala ut underhållsstöd en gång för samma barn och månad. Detta eftersom underhållsstöd är en förmån som ges till barnet enligt bland annat 18 kap. 2 och 20 §§ SFB.
Om en utbetalning av underhållsstöd redan har skett till den tidigare boföräldern och utbetalningen inte var felaktig enligt 108 kap. 2 och 8 §§ SFB, anses underhållsstödet ha betalats ut korrekt och kommit barnet tillhanda. Den tidigare bidragsskyldiga föräldern kan alltså inte få underhållsstöd för den månad som förmånen redan är utbetald till den tidigare boföräldern.
14.5 Hantering av underhållsbidrag
För stöd i hanteringen av underhållsbidrag läs i vägledning (2001:2) Betalningsskyldighet för underhållsstöd bland annat metodstöd i avsnitt 3.2.4. Där anges exempelvis att om ett barn flyttar till den bidragsskyldiga föräldern, ska Försäkringskassan debitera underhållsbidrag till och med dagen innan barnet flyttar.
14.6 Metodstöd
Här följer några praktiska exempel för att illustrera ovanstående hantering. Exemplen är inte uttömmande utan ska läsas som ett stöd.
Utbetalning av underhållsstöd är felaktig
Zara, som är 8 år, börjar efter sommarlovet bo mer varaktigt hos sin pappa Lucas som är bidragsskyldig för henne. Zara börjar bo varaktigt och folkbokförs hos Lucas från och med den 26 juli. Boföräldern Kim har den 25 juli fått underhållsstöd utbetalt för augusti månad och meddelar Försäkringskassan om förändringen den 28 juli. Du utreder ärendet och båda föräldrarna berättar att flytten var planerad sedan länge. Ett återkravsärende kan därmed skapas och betalningsbeloppet hanteras därefter.
Det står klart att boföräldern inte kände till förändringen
Boföräldern Alrik får underhållsstöd utbetalt den 25 april för sitt barn Lilly, som är 16 år. Lilly blir omhändertagen av socialtjänsten den 30 april. Av informationen från socialtjänsten framgår att Alrik inte visste att Lilly skulle omhändertas. Då behöver du inte gå vidare och utreda om Alrik kände till förändringen. Utbetalningen av underhållsstödet som skedde den 25 april kan inte anses vara felaktig enligt 108 kap. 2 och 8 §§ SFB. Utbetalningen skickas därmed inte till återbetalning. Eventuell betalningsskyldighet för aktuell månad krävs in som vanligt.
Utbetalning av underhållsstöd är inte felaktig och den tidigare bidragsskyldiga föräldern ansöker om underhållsstöd
Liam, som är 10 år, börjar bo mer varaktigt hos den bidragsskyldiga föräldern Mika. Liam börjar bo varaktigt och folkbokförs hos Mika från och med den 27 oktober. Boföräldern Louie har den 25 oktober fått underhållsstöd utbetalt för november månad och meddelar Försäkringskassan om förändringen den 29 oktober. Mika ansöker om underhållsstöd från november månad.
Du utreder ärendet och får motstridiga uppgifter om huruvida flytten var planerad eller inte. Efter en samlad bedömning och värdering utifrån samtliga uppgifter i utredningen kommer du fram till att utbetalningen som skedde i oktober inte med hög grad av sannolikhet var felaktig. Aktuell månad kan därför inte återkrävas från Louie. Utbetalningen om underhållsstöd står därför fast. Det saknas skäl att se över Mikas beslut om betalningsskyldighet. Skäl för eftergift enligt 19 kap. 45 § SFB finns inte heller. Mika krävs på fastställt betalningsbelopp för november månad.
Du hanterar Mikas ansökan om underhållsstöd från november månad genom att avslå november månad med hänvisning till att underhållstöd redan har betalats ut en gång till barnet för aktuell månad. Därefter prövar du om det finns förutsättningar att bevilja underhållsstöd från och med december månad.
14.7 Särskilda skäl för eftergift
Bestämmelsen om eftergift ska tillämpas med återhållsamhet. Det ska finnas särskilda skäl. Sådana skäl kan exempelvis vara att den enskilde skäligen inte borde ha förstått att utbetalningen var felaktig och det dessutom med hänsyn till betalningsmottagarens ekonomiska och personliga förhållanden finns skäl att inte återkräva underhållsstödet helt eller delvis. Det kan också vara så att eftergiften kan fungera som ett led i social rehabilitering (prop. 1995/96:208 s. 91).
Läs mer om eftergift i vägledning (2024:02) Återbetalning.
Regeringsrätten har i en dom uttalat att de situationer som anges i förarbetena endast är exempel på situationer då eftergift av återkrav kan beviljas. En pappa hade fått underhållsstöd för sitt barn trots att han inte var vårdnadshavare för barnet. Pappan blev återbetalningsskyldig för det felaktigt utbetalda beloppet men beviljades eftergift. Han bedömdes ha varit i god tro.
Regeringsrätten framhöll att de omständigheter som i socialförsäkringsrättlig praxis kan leda till eftergift gäller två grupper – dels när man vill mildra konsekvenserna av det stränga betalningsansvaret dels när det finns omständigheter som har att göra med betalningsmottagarens ekonomiska situation. Förarbetena ger viss vägledning för tillämpning av regeln men möjligheten att bevilja eftergift är inte begränsad till de situationer som nämns i förarbetena. Dessutom konstaterade Regeringsrätten att stödet visserligen betalats ut felaktigt men att det betalats ut i en situation som stödet var avsett för. Föräldern hade inte gjort någon ”obehörig vinst” med anledning av den felaktiga utbetalningen. Regeringsrätten fann att det inte funnits skäl att undersöka förälderns ekonomi eftersom underhållsstödet inte är behovsprövat. (RÅ 2007 ref. 26)
14.8 Kvittning
Kvittning innebär att Försäkringskassan vid en utbetalning av en socialförsäkringsförmån får hålla inne ett skäligt belopp som i stället avräknas på återkravet (108 kap. 22 § SFB).
Vad som är ”skäligt belopp” får bedömas från fall till fall med hänsyn till återkravets storlek och den enskildes personliga och ekonomiska förhållanden (prop. 1995/96:208 s. 91).
Kvittning kan göras i alla socialförsäkringsförmåner som betalas ut till den som ska betala tillbaka underhållsstöd (108 kap. 22 § SFB). Om det har kommit in en begäran från socialnämnden enligt 107 kap. 5 § SFB samtidigt som kvittning är aktuellt, har kvittning högre prioritet än en begäran från socialnämnden. Detta följer av Försäkringskassans avdragsordning (FKRS 2022:11).
Du kan läsa mer om kvittning i vägledning (2024:02) Återbetalning.