7 Förmånstiden
I detta kapitel behandlas under vilka olika tidsperioder underhållsstöd kan betalas ut.
7.1 Rätten inträder
Underhållsstöd lämnas från och med månaden efter den månad som föräldrarna flyttat isär eller rätt till stöd annars uppkommit (18 kap. 13 § SFB).
Rätt till underhållsstöd finns från och med månaden efter det att förutsättningarna i 17 kap. 3 § och 18 kap. 2 § SFB är uppfyllda. I vissa situationer kan underhållsstöd inte lämnas trots att förutsättningarna enligt ovan nämnda lagrum finns. Se även i kapitel 4 i denna vägledning om undantag från rätten till underhållsstöd.
Ansökan om underhållsstöd lämnas till Försäkringskassan den 15 maj. Föräldrarna flyttade isär den 28 april och pappan bor och är folkbokförd på en ny bostad. Barnet är folkbokfört hos mamman i den tidigare gemensamma bostaden. Underhållsstöd kan lämnas från och med maj månad.
Barnet har bott växelvis hos båda föräldrar. Den 15 mars ansöker boföräldern om fullt underhållsstöd på grund av att barnet bor varaktigt endast hos denna sedan den 25 februari. Den bidragsskyldiga föräldern har inget att invända mot ansökan. Fullt stöd kan lämnas från och med mars månad.
7.1.1 Retroaktiv tid
Även om förutsättningarna i 17 kap. 3 § och 18 kap. 2 § SFB är uppfyllda kan underhållsstöd beviljas retroaktivt längst en månad tillbaka före ansökningsmånaden. Det framgår av 18 kap. 13 § SFB.
Ansökan om underhållsstöd kommer in till Försäkringskassan den 31 maj. Föräldrarna flyttade isär den 20 februari. Barnet och mamman har varit folkbokförda på samma adress hela tiden. Underhållsstöd kan lämnas från och med april månad.
Föräldrarna flyttade isär för mer än ett år sedan. Förutsättningarna i 17 kap. 3 § och 18 kap. 2 § SFB har därför varit uppfyllda sedan lång tid tillbaka. Den bidragsskyldiga pappan har betalat underhållsbidrag direkt till vårdnadshavaren. Han betalade sista gången för barnet den 25 februari avseendet mars månad. Den 5 maj ansöker vårdnadshavaren om underhållsstöd eftersom hon inte fått något underhållsbidrag för april och maj. Underhållsstöd kan beviljas från och med april månad.
Underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag betalas ut. I juni månad ansöker boföräldern om fullt underhållsstöd från och med april månad. Den bidragsskyldiga föräldern har inte betalat sedan sista februari. Fullt underhållsstöd beviljas från och med maj månad, det vill säga inte längre tillbaka än från och med månaden före ansökningsmånaden. Om ansökan lämnats under maj månad hade fullt underhållsstöd kunnat betalas ut från och med april månad.
7.1.2 Barnet flyttar mellan föräldrarna
Rätten till underhållsstöd tillkommer barnet. Det innebär att barnet endast har rätt till ett underhållsstöd per månad. Om det finns en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare kan rätt till underhållsstöd finnas i förhållande till båda föräldrarna.
Ansökan om underhållsstöd kommer in i maj månad. Barnet flyttade den 1 maj från mamman till pappan och folkbokfördes på hans adress den 7 maj. Vårdnaden om barnet är gemensam. Underhållsstöd kan betalas ut till pappan från och med juni eftersom rätten till stöd uppkommit i maj. Eftersom barnet flyttade den 1 maj har mamman rätt till underhållsstöd för maj månad.
Ansökan om underhållsstöd kommer in i maj. Barnet flyttade den 20 april från mamman till pappan och folkbokfördes på hans adress. Vårdnaden om barnet är gemensam. Utbetalning av underhållsstödet för maj har gjorts till mamman den 20 april. Pappan har rätt till underhållsstöd från och med maj månad. Frågan om återkrav mot mamman för utbetalningen den 20 april prövas.
Barnet flyttar till pappan den 31 maj. Mamman är ensam vårdnadshavare för barnet. Underhållsstödet dras in från och med juni. Pappan får vårdnad om barnet gemensamt med mamman i juli månad och ansöker om underhållsstöd. Barnet folkbokförs hos honom i juli. Underhållsstöd kan beviljas till pappan från och med augusti månad.
7.2 Rätten upphör
Underhållsstöd lämnas till och med den månad under vilken barnet fyller 18 år eller till och med den månad under vilken rätten annars upphört (18 kap. 13 § SFB).
Den bidragsskyldiga föräldern flyttar ihop med barnet och boföräldern den 31 juli. Rätt till underhållsstöd finns till och med juli.
Den bidragsskyldiga föräldern flyttar ihop med barnet och boföräldern den 1 augusti. Rätt till underhållsstöd finns till och med augusti.
Underhållsstöd betalas ut. Barnet fyller 18 år den 3 april. Rätt till underhållsstöd finns till och med april.
7.3 Förlängt underhållsstöd
Förlängt underhållsstöd kan lämnas från och med månaden efter det att den studerande har fyllt 18 år eller återupptagit studierna. Stödet lämnas tidigast från och med månaden efter den månad när föräldrarna flyttat isär eller rätt till stöd annars uppkommit. Dock inte för längre tid än en månad före ansökningsmånaden. Stödet betalas ut längst till och med juni månad det år barnet fyller 20 år (18 kap. 6 och 14 §§ SFB). Se även i kapitel 8 särskilt om förlängt underhållsstöd.
7.4 Barn som vårdas på det allmännas bekostnad
Underhållsstöd lämnas inte för en kalendermånad då barnet under hela månaden
- får vård på institution eller annars kost och logi på statens bekostnad
- bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
- vårdas i familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten (106 kap. 8 § SFB).
Den första punkten handlar om skolor, institutioner eller vårdinrättningar där barnet får sin dagliga omvårdnad och staten svarar för kostnaden. Det kan till exempel handla om barn som tagits in på kriminalvårdsanstalt eller häkte, vård som ges i stället för fängelse (kontraktsvård på LVM-hem) eller sluten ungdomsvård. Det kan även handla om vistelse på statlig specialskola.
Läs mer om specialskolan på specialpedagogiska skolmyndighetens hemsida www.spsm.se.
Den andra punkten gäller barn som bor i familjehem eller bostad med särskild service enligt LSS.
Den tredje punkten avser med familjehem och hem för vård och boende ett enskilt hem, där barnet alltså bor i en vanlig familjemiljö.
För att placera ett barn i ett familjehem ska det finnas ett beslut från socialnämnden eller förvaltningsrätten. Socialnämndens beslut kan inte delegeras till en tjänsteman, eftersom nämnden också måste godkänna att hemmet tar emot ett barn.
Ett stödboende kan vara ett fristående placeringsalternativ eller fungera som utslussning efter att barnet fått annan vård utanför det egna hemmet. I första hand är alternativet avsett för unga i åldern 18–20 år, men om det finns särskilda skäl kan ett barn i åldern 16–17 placeras i ett stödboende. Även om placeringen kan innebära att barnet bor i en egen lägenhet, har socialnämnden fortsatt ett övergripande ansvar på motsvarande sätt som vid en placering i familjehem eller hem för vård och boende (HVB). (Prop. 2015/16:43 s. 36, 38 och 44)
Att barnet bor i ett jourhem, akuthem, nätverkshem eller liknande är i detta fall detsamma som att det ”vårdas i familjehem inom socialtjänsten”.
Med hem för vård och boende avses ett så kallat HVB-hem. I fråga om placering i ett HVB-hem räcker det med att socialtjänstens beslut är ett tjänstemannabeslut, eftersom ett HVB-hem redan tidigare har ett generellt godkännande om att ta emot barn. Om placeringen sker med stöd av LVU måste förvaltningsrätten ha beslutat om vården. Ofta används HVB-hem i akuta situationer när ett barn måste omhändertas omedelbart. Placeringen fortgår till dess det finns ett beslut om att den inte längre ska pågå.
Placeringen av ett barn kan ibland innebära att även föräldern är placerad tillsammans med barnet. Eftersom barnet är placerat enligt 106 kap. 8 § SFB innebär det att hen inte har rätt till underhållsstöd i denna situation.
7.4.1 Barn som vistas i det egna hemmet
Ett barn kan ha rätt till underhållsstöd trots att det finns ett beslut om vård som fortsatt gäller.
Kammarrätten i Jönköping har behandlat frågan om rätten till underhållsstöd när barnet åter är varaktigt bosatt i det egna hemmet, samtidigt som beslutet om vård med stöd av LVU kvarstår. Kammarrätten fastställde att det inte finns något hinder mot att betala underhållsstöd till barnet. Anledningen är att boförälderns hem inte kan anses vara ett sådant familjehem som avses i 106 kap. 8 § SFB. Detta gäller under förutsättning att ingen kostnadsersättning eller arvode utgår till boföräldern under den tid LVU-vården bedrivs i det egna hemmet (KRNJ mål nr 1147-13 samt KRNS mål nr 8883-12).
Om det finns ett beslut om placering i familjehem och barnet, oavsett anledning, fortsatt bor hos boföräldern, har barnet rätt till underhållsstöd. Det kan bland annat handla om att barnet på eget bevåg flyttar hem till boföräldern eller att boföräldern håller barnet gömt så att vården inte kan påbörjas eller fortgå. Barnet har också rätt till underhållsstöd om hen bor hos boföräldern som en del av en utslussning och därmed inte vistas på det allmännas bekostnad hela månaden.
7.4.2 Definitionen av familjehemsförälder
En familjehemsförälder är den som tar emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem. Ett familjehem kan enligt definitionen i 2 kap. 16 § SFB inte tillhöra barnets föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om barnet.
Om barnet har bott i familjehemmet under en längre tid och rotat sig där kan vårdnaden flyttas över till familjehemsföräldrarna. De blir då särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap. 8 § FB). Överflyttningen av vårdnaden innebär att barnet inte längre får vård på statens eller socialtjänstens bekostnad såsom det avses i 106 kap. 8 § SFB.
Den eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna har inte någon försörjningsskyldighet för barnet och barnet kan därför få underhållsstöd om de biologiska föräldrarna inte bidrar till underhållet. Eftersom kommunen får fortsätta att betala skälig ersättning för vården med stöd av 6 kap. 11 § SoL innebär det att både underhållsstöd och viss ersättning från kommunen kan komma att betalas ut för samma tid (prop. 2012/13:10 s. 89).
7.4.3 In- och utskrivningsmånad
Nämnda bestämmelse i 106 kap. 8 § SFB innebär att ett barn har rätt till underhållsstöd för den månad då hen skrivs in eller ut från en institution. Barnet har också rätt till underhållsstöd för den månad hen tas om hand för vård eller när vården upphör.
Det gäller under förutsättning att barnet har rätt till underhållsstöd i övrigt. Barnet kan till exempel ha förlorat rätten till underhållsstöd genom att flytta till den bidragsskyldiga föräldern medan vården formellt pågår, vilket alltså innebär att barnet inte längre bor varaktigt hos boföräldern.
7.4.4 Ferievistelse
Vården ska anses pågå en hel månad även om barnet är hemma under helgerna. Om barnet vistas hemma under jul- och sommarferier betalas däremot underhållsstöd ut för de månader som barnet vistas i hemmet (4 § RFFS 1996:18).
Ett barn är hemma under jullovet, som är från den 18 december till och med den 6 januari. Underhållsstöd betalas ut för december och januari.
Ett barn är hemma en vecka i juni, två veckor i juli och en vecka i augusti. Underhållsstöd betalas ut för juni, juli och augusti.
7.4.5 Underrättelse till Försäkringskassan
En kommunal nämnd som ansvarar för att ett barn får en insats enligt 106 kap. 8 § 2 eller 3 SFB ska så snart som möjligt lämna uppgifter till Försäkringskassan om den beslutade insatsen. Det gäller när barnet får underhållsstöd. (110 kap. 37 a § SFB)
En statlig inrättning som antingen ansvarar för att ett barn får vård eller står för barnets kost och logi enligt 106 kap. 8 § 1 SFB ska så snart som möjligt underrätta Försäkringskassan om när barnet skrivs in eller ut (se 2 § USF samt 10 a § förordningen [2001:637] om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten).
7.4.6 Utbetalningen innehålls
När Försäkringskassan underrättas om att ett barn skrivits in för vård på det allmännas bekostnad ska utbetalningarna hållas inne från och med månaden efter den månad då barnet skrevs in (106 kap. 8 § SFB).
7.4.7 Underhållsstöd för barn som vårdas på det allmännas bekostnad
Om en ansökan om underhållsstöd görs under tid som ett barn vårdas på det allmännas bekostnad, ska Försäkringskassan utreda rätten till förmån. Underhållsstöd kan beviljas, men det ska inte göras någon utbetalning för den perioden. Den som är bidragsskyldig ska informeras om att underhållsstöd inte betalas ut och att hen tills vidare inte är betalningsskyldig till Försäkringskassan.
Enligt bestämmelserna i SoL kan boföräldern och den bidragsskyldiga föräldern bli skyldiga att bidra till kommunens kostnader för barnet i skälig utsträckning. Det innebär att socialnämnden får ta emot underhållsbidrag för barnet (8 kap. 1 § SoL). I praktiken innebär det att kommunen beräknar vardera förälderns förmåga att bidra som om föräldern var betalningsskyldig enligt 19 kap. SFB (6 kap. 2 § socialtjänstförordningen [2001:937]).
7.4.8 Barn som vårdas på det allmännas bekostnad när underhållsbidrag är fastställt och den bidragsskyldiga föräldern bor utomlands eller får lön från utlandet
Försäkringskassan kan träda in i barnets rätt till underhållsbidrag till den del det motsvarar utbetalat underhållsstöd (19 kap. 29 § SFB). När ett barn vårdas på det allmännas bekostnad saknas rätt till utbetalning av underhållsstöd (106 kap. 8 § SFB). Därför ska Försäkringskassan inte driva in underhållsbidrag för en period som ett barn vårdas på det allmännas bekostnad.
Kommunen kan inte träda in i barnets rätt till underhållsbidrag och underhållsbidraget ska inte heller betalas till kommunen för att täcka den avgift som de kan ta ut för ett barn som vårdas på det allmännas bekostnad.