2 Underhållsskyldighet för egna barn
I det här kapitlet beskrivs kortfattat något om reglerna för föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn. Dessa finns i 7 kap. föräldrabalken (FB). Reglerna anger vad som gäller dels när föräldern bor tillsammans med barnet, dels när underhållsskyldigheten ska fullgöras genom underhållsbidrag.
Av FB framgår att föräldrarna ska svara för underhållet för sina barn. Hur mycket föräldrarna ska bidra med beräknas med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Den förälder som inte bor med sitt barn ska betala underhållsbidrag. Du kan läsa mer i Försäkringskassans vägledning (2016:1) Underhållsbidrag till barn. Du kan även läsa mer om vad som gäller vid underhållsbidrag fastställt genom utländskt avtal eller dom i Försäkringskassans vägledning (2006:1) Indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden – Försäkringskassan som centralmyndighet.
2.1 När upphör underhållsskyldigheten?
Föräldrarnas underhållsskyldighet upphör när barnet fyller 18 år. Om barnet går i skolan efter denna tidpunkt är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, men längst till dess barnet fyller 21 år. Som skolgång räknas studier i grundskolan, gymnasieskolan eller en annan jämförlig grundutbildning (7 kap. 1 § FB).
Läs mer om vad som räknas som skolgång i vägledning (2016:1) Underhållsbidrag till barn.
2.2 Underhållsskyldighet i form av underhållsbidrag
En förälder ska betala underhållsbidrag till barnet om hen
- inte är vårdnadshavare och inte bor varaktigt tillsammans med barnet, eller
- är vårdnadshavare gemensamt med den andra föräldern och om barnet bor varaktigt tillsammans med endast den andra föräldern (7 kap. 2 § FB).
Vid växelvist boende är därför utgångspunkten att barnet bor varaktigt hos båda föräldrarna och att de uppfyller sin underhållsskyldighet genom att ha barnet boende hos sig.
Underhållsbidraget ska vara skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga (7 kap. 3 § FB). Ett tillägg till underhållsbidraget, även kallat standardtillägg, avser barnets rätt att leva på samma standard som föräldern. Standardtillägg kan fastställas både när barnet bor varaktigt hos endast en förälder eller växelvis hos båda föräldrarna.
HD har den 19 november 2013 (NJA 2013:86) prövat frågan om en förälder vid växelvist boende kan vara underhållsskyldig i form av ett standardtillägg. HD konstaterade att föräldern med ett större ekonomiskt utrymme kan åläggas att betala underhåll med stöd av 7 kap. 6 § FB. Det innebär att en förälder i vissa fall kan anses försumma sin underhållsskyldighet även när barnet varaktigt bor tillsammans med hen.
2.3 Betalning av underhållsbidrag
Underhållsbidrag ska i regel betalas i förskott per kalendermånad. Underhållsbidraget får fastställas för högst tre år tillbaka, om inte den bidragsskyldiga föräldern går med på längre tid (7 kap. 7 och 8 §§ FB).
2.3.1 Preskription
Underhållsbidrag preskriberas, det vill säga kan inte återkrävas, i regel fem år efter det att det skulle ha betalats (7 kap. 9 § FB).
2.4 Underhållsbidrag och underhållsstöd
I första hand ska föräldrarna själva komma överens om barnets försörjning. Det vanliga är att den förälder som inte bor med barnet betalar underhållsbidrag. Föräldrarna kan fritt komma överens om ett belopp muntligt, upprätta ett skriftligt avtal eller få underhållsbidrag fastställt i en dom. Betalar den bidragsskyldiga föräldern inget underhållsbidrag kan barnet i stället ha rätt till underhållsstöd. Föräldern som är bidragsskyldig ska då betala ett belopp till Försäkringskassan. Beloppet beräknas av Försäkringskassan. Läs mer om det i Försäkringskassans vägledning (2001:2), Betalningsskyldighet för underhållsstöd.
En förälder som är bidragsskyldig enligt SFB har fullgjort sin underhållsskyldighet upp till det belopp som betalats ut i underhållsstöd till barnet (7 kap. 2 a § FB).
Ett underhållsbidrag är fastställt till 1 700 kronor per månad, vilket inte betalas. Underhållsstöd betalas ut med 1 673 kronor per månad och betalningsskyldigheten till Försäkringskassan är fastställd till 1 100 kronor per månad. Underhållsskyldigheten anses då fullgjord med belopp motsvarande 1 673 kronor.
Boföräldern eller barnet kan själva kräva 27 kronor per månad (1 700 – 1 673 kronor) från den bidragsskyldiga föräldern.
Betalningsskyldigheten mot staten träder alltså in i stället för skyldigheten att betala underhållsbidrag. Bestämmelsen går att tillämpa både om underhållsbidrag är fastställt av domstol, genom avtal eller om något underhållsbidrag inte alls är fastställt (prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar, m.m., s. 102).
När underhållsstöd betalas ut fastställs som regel inte något underhållsbidrag. Det kan dock bli aktuellt, om föräldern som är bidragsskyldig kan betala ett underhållsbidrag som är högre än underhållsstödets belopp. Det går inte att få underhållsstöd för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Det kan därför finnas behov av att yrka underhållsbidrag för tid före denna tidpunkt (prop. 1995/96:208, s. 102).
Om den bidragsskyldiga föräldern antingen bor utomlands eller bor i Sverige men får sin huvudsakliga inkomst från utlandet, så kan underhållsskyldigheten fullgöras genom underhållsbidrag. Försäkringskassan inträder då i barnets rätt till underhållsbidrag till den del som motsvarar det underhållsstöd som betalats ut.
2.5 Umgängesavdrag enligt föräldrabalken
En bidragsskyldig förälder har rätt att göra avdrag på underhållsbidraget när barnet vistas hos hen. Avdrag får göras om barnet varit hos den bidragsskyldiga föräldern under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller i minst sex hela dygn under en kalendermånad. Föräldrarna kan genom dom eller avtal komma överens om andra villkor för antalet dygn (7 kap. 4 § FB).
Som helt dygn räknas tiden mellan kl. 00.00 och 24.00 (prop. 1978/79:12 om underhåll till barn och frånskilda, s. 161 och prop. 1997/98:7, s. 126). Som helt dygn räknas också det dygn då barnets vistelse upphör, förutsatt att barnet inte hämtas och lämnas samma dygn. En vistelse från exempelvis torsdag till fredag med en övernattning räknas alltså som ett dygn (7 kap. 4 § andra stycket FB).
Avdraget är 1/40 av underhållsbidraget för varje helt dygn, om föräldrarna inte kommit överens om något annat eller om rätten finner särskilda skäl att besluta om andra villkor (7 kap. 4 § FB).
Föräldrar som har haft underhållsstöd med avdrag för återkommande umgänge och som nu ska sköta underhållet själva kan behöva veta att umgängesavdrag och avdrag för återkommande umgänge är skilda saker och att om föräldrarna muntligt kommer överens om ett underhållsbidrag ska de även ta ställning till om ett umgängesavdrag ska göras.
När Försäkringskassan betalar ut underhållsstöd kan det i vissa fall göras avdrag för återkommande umgänge. Det beskrivs i avsnitt 9.9 Avdrag för återkommande umgänge –nettoberäkning.
2.5.1 Avdrag görs i efterhand
Huvudregeln innebär att avdraget kan göras först efter det att barnet har varit hos den bidragsskyldiga föräldern. Eftersom underhållsbidrag normalt betalas i förskott för en kalendermånad, kan avdraget göras först vid nästa betalningstillfälle. Avdraget får dock inte göras på underhållsbidrag som avser senare tid än sex månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde (7 kap. 4 § FB).
2.5.2 Underhållsstöd och umgängesavdrag
Enligt upphävda bestämmelser i SFB som gällde före den 1 april 2016 kunde den som är bidragsskyldig gentemot Försäkringskassan få tillgodoräkna sig ett avdrag för viss tid som barnet bott hos denna. Reglerna, handläggningen och övergångsbestämmelserna i SFB beskrivs i Försäkringskassans vägledning (2001:2) Betalningsskyldighet för underhållsstöd.