12 Särskilda handläggningsbestämmelser
I det här kapitlet beskrivs ansökningsförfarandet med underrättelser och beslut. Eftersom ansökan och beslut om underhållsstöd oftast berör två parter, en boförälder och en bidragsskyldig, finns särskilda regler i SFB om hur den andra parten ska underrättas. Parallellt med dessa bestämmelser gäller förstås också förvaltningslagens (2017:900) (FL) regler.
12.1 Partsställning i ärenden om underhållsstöd
Försäkringskassan har ett rättsligt ställningstagande (FKRS 2021:05) som handlar om vem som är part i ärenden om underhållsstöd.
Rättsligt ställningstagande (FKRS 2021:05) I ärenden om fullt underhållstöd enligt 18 kap. 20 § SFB ska, förutom boföräldern eller den studerande, den bidragsskyldiga föräldern anses vara part. Detsamma gäller i de fall underhållsstödet har minskats med belopp som motsvarar avdrag för återkommande umgänge enligt 18 kap. 29 § SFB.
I ärenden om underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag enligt 18 kap. 21, 22 och 24 §§ SFB ska den bidragsskyldiga föräldern inte anses vara part.
I ärenden om avdrag för återkommande umgänge enligt 19 kap. 22–25 §§ SFB ska, förutom den bidragsskyldiga föräldern, även boföräldern anses vara part.
Om en förälder är part eller inte får betydelse för bland annat kommunicering och rätten till partsinsyn.
Läs mer om kommunicering i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken. I vägledning (2001:3) Offentlighet, sekretess och behandling av personuppgifter kan du läsa mer om partsinsyn.
12.2 Vem ansöker?
Underhållsstöd lämnas efter en skriftlig ansökan av boföräldern (110 kap. 4 § SFB). Ansökan om förlängt underhållsstöd görs av barnet. Även om barnet har fått underhållsstöd sedan tidigare, måste hen göra en ansökan om förlängt underhållsstöd (prop. 1995/96:208 s. 88). Ansökan om förlängt underhållsstöd ska göras av barnet och kan göras även om hen ännu inte har fyllt 18 år (110 kap. 5 § SFB) Med boförälder jämställs även särskilt förordnade vårdnadshavare (18 kap. 7 § SFB).
Om den sökande föräldern är omyndig måste dennes vårdnadshavare signera ansökan. Ansökan ska innehålla information om den sökande föräldern. Läs mer i vägledning Försäkringskassans vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
12.2.1 När behövs ny ansökan?
Om underhållsstöd önskas med ett högre belopp än tidigare, till exempel på grund av att den bidragsskyldiga föräldern inte längre betalar direkt till boföräldern eller den studerande, ska en ny ansökan lämnas in till Försäkringskassan (prop. 1995/96:208 s. 88).
Det behövs inte någon ny ansökan i ett utfyllnadsärende där höjningen av underhållsstödet beror på att beloppet som den bidragsskyldiga föräldern betalar direkt till boföräldern sänkts på grund av ändrad inkomst eller ändrat barnantal. Det behövs inte heller någon ansökan när ett utfyllnadsärende övergår till fullt underhållsstöd på grund av att det belopp som den bidragsskyldiga föräldern förväntas betala är lägre än 50 kronor per månad (jfr 18 kap. 21 § och 19 kap. 16, 17 och 27 §§ SFB).
Detsamma gäller när höjningen av underhållsstödet beror på att barnet har fyllt 7 eller 15 år, att barnets inkomst sänkts eller att en beräkning av betalningsbelopp enligt nettoberäkningsmetoden upphör.
När underhållsstödet ska betalas ut med ett lägre belopp än tidigare, till exempel när fullt underhållsstöd ska övergå till utfyllnadsbidrag, behövs ingen ny ansökan (jfr prop. 1995/96:208, s. 88).
Det kan vara svårt för den sökande att förstå om hen bör ansöka om fullt underhållsstöd eller utfyllnadsbidrag. Det kan därför hända exempelvis att den sökande har uppgett att hen vill ansöka om utfyllnadsbidrag, trots att hen egentligen ville ansöka om fullt underhållsstöd. Det kan också hända att ansökan saknar uppgift om vilken typ av ansökan som avses. Den sökande kan då behöva justera vad ansökan gäller. En justering av vad ansökan gäller kan hämtas in muntligen och dokumenteras i journalen.
Är det i stället fråga om en justering eller komplettering av uppgifter som har betydelse för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpningen av SFB, ska uppgifterna lämnas på heder och samvete om inte särskilda skäl talar emot det. Det innebär att de som utgångspunkt ska lämnas skriftligen.
I Försäkringskassans vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken kan du läsa mera om uppgifter från den enskilde.
Om ansökan görs av en särskilt förordnad vårdnadshavare och det framgår av ansökan att hen vill ansöka om dubbla underhållsstöd, så kan ansökan ligga till grund för prövning av rätten mot respektive förälder. Ansökan behöver dock kompletteras skriftligen. Om komplettering kommer in kan prövning av rätten till underhållsstöd göras för månaden innan den första ansökan kom in i båda ärendena.
Det innebär även att om det inte finns någon uppgift i ansökan om att hen vill söka dubbla underhållsstöd behöver hen göra en ny skriftlig ansökan.
12.2.2 Ansökan via blankett eller Mina Sidor
Ansökan görs på en blankett som Försäkringskassan fastställt (2 § RFFS 1996:18). Det innebär att ansökan ska göras på en blankett som gäller underhållsstöd.
Barnet som har fyllt 18 år vill ansöka om förlängt underhållsstöd men skickar in en ansökan om underhållsstöd. Även om ansökan om förlängt underhållsstöd är gjord på fel blankett så innehåller ansökningsformulären snarlik information. Barnet behöver inte komma in med en ny ansökningsblankett utan handläggaren kan kontakta barnet muntligen eller skriftligen och få den information som saknas.
Ansökan ska vara egenhändigt undertecknad. Om en ansökan kommer in per fax ska Försäkringskassan begära in originalet. Regeringsrätten har i rättsfall konstaterat att en telefaxhandling som är undertecknad med ett namn inte utgör en egenhändig namnteckning (RÅ 1992 not. 571 och RÅ 1992 not. 572).
En ansökan om underhållsstöd eller förlängt underhållsstöd kan även göras via Försäkringskassans självbetjäningstjänst och det innebär att den i stället kan undertecknas elektroniskt (4 § FKFS 2011:3).
12.2.3 Ansökans innehåll
Ansökan ska innehålla de upplysningar som behövs för bedömningen av barnets rätt till underhållsstöd. Den ska också innehålla en försäkran på heder och samvete att de lämnade uppgifterna är riktiga (110 kap. 4 § SFB). Om sökanden inte själv kan lämna en sådan försäkran, ska riktigheten av upplysningarna intygas av två trovärdiga personer som är förtrogna med förhållandena.
12.3 Underrättelse till den som är bidragsskyldig när Försäkringskassan tagit emot en ansökan
I SFB finns särskilda regler om hur den som är bidragsskyldig ska underrättas när det kommit in en ansökan om underhållsstöd.
12.3.1 Omedelbart meddelande
Försäkringskassan ska omedelbart meddela den bidragsskyldiga föräldern att en ansökan har gjorts. Det gäller under förutsättning att förälderns vistelseort är känd eller går att ta reda på (18 kap. 38 § SFB).
I samband med att en ansökan kommit in skickas förfrågningar till Skatteverket och CSN. Uppgifterna från det senaste beslutet om slutlig skatt, eventuellt utbetalt studiebidrag och uppgifterna om den bidragsskyldiga förälderns totala antal barn, ligger till grund för beräkningen av vad som kan fastställas som betalningsbelopp.
I normalfallet har Försäkringskassan tillgång till uppgifterna senast inom två dagar. Om meddelandet med uppgifter om det beräknade betalningsbeloppet inte kan skickas omgående, till exempel på grund av att inkomsten från det senaste beslutet om slutlig skatt kräver en manuell beräkning, kan det vara lämpligt att ändå meddela den bidragsskyldiga föräldern att själva ansökan gjorts.
Meddelandet ska innehålla en uppmaning till den bidragsskyldiga föräldern att om hen har något att invända mot ansökan eller vill anföra något om betalningsskyldigheten, måste yttrandet muntligen eller skriftligen göras inom en viss tid (18 kap. 38 § SFB).
12.3.2 Tid för yttrande
Den bidragsskyldiga föräldern ska yttra sig, om inte särskilda skäl finns, inom 14 dagar från den dag då hen fick del av ansökan (3 § RFFS 1996:18).
12.3.3 Meddelandets innehåll
Meddelandet bör innehålla den beräknade betalningsskyldigheten och hur den räknats fram. Den bidragsskyldiga föräldern bör särskilt uppmärksammas på att underhållsstöd inte ska betalas ut om det finns grundad anledning att anta att hen betalar underhållsbidrag som motsvarar underhållsstödet. Någon betalningsskyldighet ska då inte heller fastställas (prop. 1995/96:208 s. 88).
Om det betalningsbelopp som Försäkringskassan har räknat fram är lägre än underhållsstödet informeras den bidragsskyldiga föräldern om att någon betalningsskyldighet inte kommer att fastställas om hen betalar beloppet direkt till boföräldern eller till den studerande i rätt ordning.
12.3.4 Meddelande vid avdrag för återkommande umgänge
Om en bidragsskyldig har ansökt om avdrag för återkommande umgänge (så kallad nettoberäkning) ska boföräldern omedelbart meddelas om detta. Meddelandet ska innehålla en uppmaning att yttra sig inom 14 dagar om hen har något att invända. Boföräldern ska också upplysas om reglerna för avdrag för återkommande umgänge och att det innebär motsvarande sänkning av underhållsstödet (18 kap. 40 § SFB och 3 § RFFS 1996:18).
12.4 Underrättelse till boförälder
När Försäkringskassan har meddelat beslut i ett ärende om underhållsstöd, ska sökanden skriftligen underrättas om beslutet (18 kap. 41 § första stycket SFB). Om underhållsstöd har beviljats bör Försäkringskassan även underrätta sökanden om bestämmelserna om anmälningsskyldighet och återkrav. Se kapitel 13 och 14.
12.5 Delgivning av beslut till bidragsskyldig
Beslut om att bevilja underhållsstöd och beslut om att fastställa betalningsskyldighet ska delges den bidragsskyldiga föräldern (18 kap. 41 § SFB). Hen bör också underrättas om
- reglerna för betalning till Försäkringskassan
- indrivning
- att omprövning görs av betalningsbeloppet vid nytt beslut om slutlig skatt
- att en bidragsskyldig som är betalningsskyldig enligt FB anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet upp till det belopp som betalas ut i underhållsstöd
- skyldigheten att anmäla ändringar av barnets vistelse när betalningsbeloppet fastställts genom nettoberäkning.
Läs mer om delgivning i vägledning (2001:2) Betalningsskyldighet för underhållsstöd kapitel 5.
När Försäkringskassan beslutar att inte bevilja underhållsstöd ska den bidragsskyldiga föräldern underrättas om beslutet enligt FL. Det finns inte någon anledning att delge ett sådant beslut (prop. 1995/96:208 s. 88).
12.5.1 Delgivning vid beslut om utfyllnad
Vid beslut om utfyllnadsbidrag ska den bidragsskyldiga föräldern delges beslutet om att underhållsstöd är beviljat (18 kap. 41 § SFB). I beslutet underrättas föräldern om hur stort belopp som hen förväntas betalas till boföräldern (jfr 21 § FL).
12.5.2 Delgivning vid nettoberäkning
Beslut om att medge nettoberäkning och att minska underhållsstödet med anledning av det ska delges boföräldern (18 kap. 42 § SFB).
12.6 Interimistiskt beslut om underhållsstöd med skäligt belopp
Om Försäkringskassan inte utan dröjsmål kan avgöra om någon har rätt till underhållsstöd, men det finns sannolika skäl för att sådan rätt finns, ska underhållsstöd betalas ut med ett skäligt belopp fram till dess att Försäkringskassan fattar ett slutligt beslut. Underhållsstödet måste också vara av väsentlig betydelse för barnet (112 kap. 2 § SFB).
Ett interimistiskt beslut kan bli aktuellt när det inte är helt klarlagt om kriterierna eller förutsättningarna i 17 kap. 2 § och 18 kap. 2–4 §§ SFB är uppfyllda. Du kan läsa mer om interimistiska beslut i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
12.6.1 När boföräldern och barnet inte är folkbokförda på samma adress
När Skatteverket tar emot en anmälan om ändrad folkbokföringsadress för ett barn och föräldrarna har gemensam vårdnad, krävs samtycke av båda föräldrarna enligt 7 a § FbL för att ändra barnets folkbokföringsadress.
Den 1 januari 2014 infördes nya bestämmelser i folkbokföringslagen som innebär att Skatteverket, i de fall samtycke saknas, kan inleda en utredning och besluta att barnet är bosatt på den nya adressen från och med samma dag som boföräldern (35 § FbL).
Tidigare har barnet registrerats som bosatt på den nya adressen från och med det datum som Skatteverket beslutat om folkbokföring, vilket innebar att rätten till underhållsstöd saknades under en period, om barnet och boföräldern var skrivna på olika adresser.
Detta kan bli aktuellt både vid en ny ansökan om underhållsstöd och när Försäkringskassan i ett pågående ärende får en impuls om att boföräldern inte är folkbokförd på samma adress som barnet. Försäkringskassan bör invänta utredningen hos Skatteverket innan ett beslut fattas i ärendet. Detta förutsatt att det inte finns underlag för att bedöma att barnet inte är bosatt tillsammans med boföräldern.
Om Försäkringskassan ännu inte fattat ett slutligt beslut i ett ansökningsärende, kan vi om förutsättningarna enligt 112 kap. 2 § SFB är uppfyllda fatta ett interimistiskt beslut om att betala ut underhållsstöd. Det interimistiska beslutet gäller då under den period när Skatteverket utreder barnets bosättning. De uppgifter som bidragsmottagaren då lämnar på heder och samvete kan användas som underlag för Försäkringskassans bedömning. Det är viktigt att du som handläggare dokumenterar detta, eftersom det kan få betydelse om det slutliga beslutet går bidragsmottagaren emot och vi ska bedöma om hen är återbetalningsskyldig.
Ett beslut om tillfällig betalningsskyldighet ska då även fattas (19 kap. 6 § SFB).
12.6.2 När betalningsskyldigheten inte ännu har kunnat fastställas
Den situationen att den bidragsskyldiga förälderns betalningsskyldighet ännu inte har kunnat fastställas är dock inget hinder för ett slutligt beslut om underhållsstöd (prop. 1995/96:208 s. 89).
Om det senare visar sig att underhållsstöd inte skulle ha betalats ut eller att det skulle ha betalats ut med ett lägre belopp än det som framgick av det interimistiska beslutet, är den som fått stödet återbetalningsskyldig endast om hen
- genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att inte fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt har förorsakat en felaktig utbetalning, eller
- i annat fall skäligen borde ha insett att utbetalningen var felaktig.
Om det finns särskilda skäl kan återkrav efterges helt eller delvis. Allt detta framgår av 108 kap. 10 och 11 §§ SFB.
12.7 Särskilda handläggningsbestämmelser kopplade till 18 kap. 9 a § SFB
Det här kapitlet handlar om när Försäkringskassan konstaterat att den bidragsskyldiga föräldern har betalat i rätt ordning under minst tolv månader i följd och att vi därför ska pröva om barnet har fortsatt rätt till underhållsstöd (18 kap. 9 a § SFB).
12.7.1 Meddelande inför prövning
Innan Försäkringskassan ska ta ställning och fatta ett beslut om att barnet inte längre har rätt till underhållsstöd med stöd av 18 kap. 9 a § SFB, ska båda föräldrarna få tillfälle att yttra sig och visa på särskilda skäl. När Försäkringskassan betalar ut förlängt underhållsstöd ska både den studerande, bidragsskyldiga föräldern och boföräldern ges tillfälle (18 kap. 40 a § SFB).
Trots att barnet vid förlängt underhållsstöd är myndigt och det är till barnet som stödet betalas ut, påverkar en indragning av förlängt underhållsstöd även boförälderns ekonomiska situation. Utöver att boföräldern kan ha relevant information i frågan om särskilda skäl, kan boföräldern komma att involveras i egenskap av försörjningsskyldig förälder när ett civilrättsligt underhållsbidrag ska fastställas. Därför ska boföräldern även få ett tillfälle att yttra sig (2014/15:145 s. 40).
Försäkringskassan ska skicka ett sådant meddelande även om vi redan har bedömt att det finns särskilda skäl för fortsatt rätt till underhållsstöd (prop. 2014/15:145 s. 61). Det kan alltså bli aktuellt både när vi ska pröva ärendet för första gången och när vi har uppgifter från en tidigare prövning enligt bestämmelsen (prop. 2014/15:145 s. 40).
12.7.2 Meddelandets innehåll
Meddelandet ska innehålla en uppmaning om att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid. De berörda personerna ska på det här viset få ett tillfälle att yttra sig. Dels i frågan om man anser att de grundläggande förutsättningarna som anges i 9 a § över huvud taget är uppfyllda, alltså om den bidragsskyldiga föräldern har betalat betalningsbeloppet i rätt ordning till Försäkringskassan under minst tolv månader i följd, dels i frågan om det finns särskilda skäl som medför att barnet fortsatt har rätt till underhållsstöd (prop. 2014/15:145 s. 61).
I vissa fall kan Försäkringskassan redan här informera om att den preliminära bedömningen är att underhållsstöd fortsättningsvis ska betalas ut på grund av särskilda skäl som myndigheten redan har kännedom om. Det kan till exempel vara baserat på uppgifter som kommit fram vid en tidigare prövning enligt samma bestämmelse. (Prop. 2014/15:145 s. 40)
12.7.3 Beslut efter prövning enligt 18 kap. 9 a § SFB
När Försäkringskassan fattar ett beslut med stöd av 18 kap. 9 a § SFB ska båda föräldrarna, och vid förlängt underhållsstöd även den studerande, skriftligen underrättas.
Det här innebär att vi ska skicka beslut både i de fall vi beslutar om fortsatt rätt till underhållsstöd och i de fall vi drar in underhållsstödet (18 kap. 42 a § SFB). I de fall förlängt underhållsstöd dras in och utfyllnadsbidrag beviljas ska boföräldern endast få beslut utifrån prövningen enligt 18 kap. 9 a § SFB, inte om rätten till utfyllnadsbidrag för den studerande.