Hoppa till huvudinnehåll

4 Bosättning i Sverige

Det här kapitlet beskriver kortfattat vad det innebär att underhållsstöd är en bosättningsbaserad förmån enligt 5 kap. SFB och vad som gäller för en person som flyttar till eller från Sverige. Detta beskrivs närmare även i Försäkringskassans vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.

4.1 Försäkrad och gällande skydd​

För att en förälder och barn ska ha rätt till underhållsstöd krävs att båda

  • är försäkrade i Sverige
  • omfattas av det svenska socialförsäkringsskyddet
  • uppfyller de särskilda förmånsvillkoren. (4 kap. 3 § SFB)

Underhållsstöd är en bosättningsbaserad förmån. Därför krävs det som huvudregel att föräldern och barnet är bosatta i Sverige för att anses vara försäkrade (jfr 5 kap. SFB, 17 kap. 3 § och 18 kap. 2 och 4 §§ SFB).

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har den 11 mars 2024 prövat frågan om ett barn som föds i Sverige till tredjelandsmedborgare med permanent uppehållstillstånd ska anses vara bosatt i Sverige i socialförsäkringsbalkens mening trots att barnet inte har uppehållstillstånd (HFD 2024 ref. 17).

Läs mer

Läs mer om villkoren för att vara försäkrad för bosättningsbaserade förmåner i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.

Även om Försäkringskassan konstaterar att föräldern och barnet är försäkrade i Sverige, krävs det dessutom att båda uppfyller de andra villkor som gäller för förmånen enligt 5–7 kap. SFB (jfr 4 kap. 3 § andra stycket SFB). Detta gäller exempelvis SFB:s bestämmelser om krav på uppehållstillstånd för personer som behöver ett sådant och bestämmelserna om förmåner vid utlandsvistelse (5 kap. 12 § SFB).

Förälder och barn kan uppfylla 5 kap. 12 § SFB på följande sätt:

  • genom att ha ett giltigt uppehållstillstånd (permanent eller tidsbegränsat) 5 kap. 12 § 1 st. SFB
  • genom att det finns synnerliga skäl att inte ha ett giltigt uppehållstillstånd enligt 5 kap. 12 § 1 st. SFB
  • genom att ha gjort en fortsättningsansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 12 § 2 st. SFB. Fortsättningsansökan ska ha lämnats in i tid och vara på sådan grund som anges i bestämmelsen.

Vad kan utgöra synnerliga skäl enligt 5 kap. 12 § 1 st. SFB? Det kan finnas synnerliga skäl när prövningen av barnets uppehållstillstånd enbart är av formell natur. Det gäller exempelvis i dessa situationer:

  • när ett barn föds i Sverige och har föräldrar som är tredjelandsmedborgare och har giltiga uppehållstillstånd
  • när föräldrar i Sverige adopterar ett barn till Sverige. Anledningen är att dessa barn i regel får samma medborgarskap och uppehållstillstånd som sina föräldrar. Det är alltså en sådan prövning av formell natur som avses i förarbetena (prop. 1998/99:119 s. 100 och 183).

Med anledning av HFD 2024 ref. 17 har Försäkringskassan sett över tillämpningen av synnerliga skäl och bedömer att det numer anses föreligga från barnets födelse. Tillämpningsändringen gäller efter att domen meddelades den 11 mars 2024.

När Försäkringskassan bedömer om prövningen av barnets uppehållstillstånd är av formell natur har alltså förälderns uppehållstillstånd en avgörande betydelse.

Föräldern behöver ha ett giltigt uppehållstillstånd (permanent eller tidsbegränsat) för att synnerliga skäl ska finnas för barnet.

Om föräldern däremot har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som har löpt ut och har lämnat in en fortsättningsansökan i rätt tid och enligt någon av de grunder som anges i 5 kap. 12 § 2 st. SFB, är frågan om förälderns uppehållstillstånd inte avgjord. Försäkringskassan kan därför inte utgå ifrån att barnet kommer att få samma tillstånd som sin förälder. Eftersom det inte får råda någon osäkerhet när det gäller förälderns uppehållstillstånd, kan det inte finnas synnerliga skäl för barnet i dessa situationer när förälderns uppehållstillstånd löpt ut.

Det innebär att i situationen när föräldern har gjort en fortsättningsansökan och tidigare uppehållstillstånd har löpt ut, så behöver barnet ha ett giltigt uppehållstillstånd eller uppfylla villkoren i 5 kap. 12 § 2 st. SFB för att det ska finnas rätt till underhållsstöd.

Stöd vid bedömningen om det finns synnerliga skäl för ett barn enligt 5 kap. 12 § 1 st. SFB

Som framgår ovan kan ett barn uppfylla behovet av uppehållstillstånd enligt 5 kap. 12 § SFB på olika sätt. Om barnet inte har ett giltigt uppehållstillstånd eller inte skickat in en fortsättningsansökan finns en möjlighet att pröva om barnet har synnerliga skäl att inte ha ett uppehållstillstånd. Vid bedömningen av om det finns synnerliga skäl kan till exempel följande frågor ställas:

  1. Finns det något som talar för att barnet inte kommer vara bosatt här i Sverige? Det kan finnas omständigheter i ärendet som gör att barnets bosättning behöver utredas.

    Om allt talar för att barnet är och kommer att vara bosatt i Sverige kan följande fråga ställas:

  2. Är en prövning av barnets uppehållstillstånd enbart av formell natur? Har föräldrarna giltiga uppehållstillstånd?

Om föräldern har ett giltigt uppehållstillstånd kan det finnas synnerliga skäl för barnet att inte ha ett giltigt uppehållstillstånd.

Notera att en prövning om det finns synnerliga skäl kan göras vid mer än ett tillfälle.

Här följer ett par exempel på när prövningen av uppehållstillstånd för barnet kan anses vara av formell natur. Exemplen är inte uttömmande utan ska läsas som ett stöd.

Exempel

Föräldern saknar giltigt uppehållstillstånd – föräldern får uppehållstillstånd på nytt

Oksana föds i Sverige. Hennes föräldrar separerar och Oksana bor på heltid med sin pappa Ian. Ian ansöker om underhållsstöd och har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Både Oksana och Ian bedöms vara bosatta här, och båda uppfyller 5 kap. 12 § SFB. För Oksanas del uppfylls 5 kap. 12 § SFB genom att det finns synnerliga skäl. Övriga förmånsvillkor är uppfyllda och underhållsstöd betalas därför ut. Utredaren lägger en bevakning på Ians tidsbegränsade uppehållstånd.

När bevakningen faller ut visar det sig att Ian då saknar ett giltigt uppehållstillstånd, men har lämnat in en fortsättningsansökan enligt 5 kap. 12 § 2 st. SFB. Oksana har inget uppehållstillstånd. Utredaren fattar ett beslut om att hålla inne underhållsstöd.

Efter en kort tid får Ian ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd. Prövningen av Oksanas uppehållstillstånd anses på nytt vara av formell natur. Underhållsstöd kan därför betalas ut igen.

Exempel

Barnet får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd

Jaime föds i Sverige. Hans mamma Sophia ansöker om underhållsstöd och har ett giltigt uppehållstillstånd. Båda bedöms vara bosatta här och uppfyller 5 kap. 12 § SFB. För Jaimes del uppfylls 5 kap. 12 § SFB på grund av att det finns synnerliga skäl. Övriga förmånsvillkor är uppfyllda och underhållsstöd betalas därför ut.

Med tiden får Försäkringskassan veta att Jaime har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Därför behöver Försäkringskassan pröva om det fortfarande finns rätt till underhållsstöd. Eftersom Migrationsverket har avslagit Jaimes ansökan om uppehållstillstånd bedömer Försäkringskassan att det inte längre finns synnerliga skäl att betala ut underhållsstöd för honom. Det beror på att prövningen av Jaimes uppehållstillstånd inte längre är av formell natur. Underhållsstöd ska därför dras in.

Ibland måste Försäkringskassan också ta hänsyn till olika internationella regelverk, som exempelvis Europeiska unionens (EU:s) förordningar, avtal om social trygghet och andra avtal som Sverige har ingått med andra länder. Det kan bli aktuellt när det rör sig om en gränsöverskridande situation, det vill säga när minst två länder är inblandade. Det kan innebära att bestämmelserna i SFB ibland inte kan upprätthållas i en viss situation. Läs mer om bosättning, uppehållstillstånd och internationella regelverk i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.

4.1.1 EU:s samordningsbestämmelser​

Samordningsreglerna i förordning 883/2004, 987/2009 och 1231/2010 är inte tillämpliga när det gäller underhållsstöd. Det beror på att underhållsstöd

  • är en bosättningsbaserad förmån enligt 5 kap. SFB
  • inte är en familjeförmån som omfattas av förordning 883/2004.

En familjeförmån är en förmån som är avsedd att kompensera en familjs utgifter och som ett visst EU/EES-medlemsland klassificerar som familjeförmån. Underhållsstöd ses i stället som ett förskott som kan krävas tillbaka och är avsett att kompensera när en förälder inte uppfyller sin underhållsskyldighet. Det framgår av artikel 1 z i förordning 883/2004.

4.2 Har barnet fått underhållsstöd från ett annat nordiskt land?​

En person som flyttar från ett nordiskt land till Sverige har rätt till underhållsstöd på samma villkor som det landets egna medborgare. Rätten inträder från den tidpunkt som personen bosätter sig i landet. Konventionen omfattar nordiska medborgare och andra personer som lagligen är bosatta i ett nordiskt land, oavsett om de är anställda eller inte. Detta framgår av lagen (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster.

Enligt den nordiska konventionen kan ett land låta bli att betala ut underhållsstöd om ett annat nordiskt land redan har betalat ut underhållsstöd för samma tid. Avsikten är att förhindra att flera länder betalar ut underhållsstöd för samma period.

I vissa fall betalar Danmark ut underhållsstöd i förskott för flera månader i taget. En person som flyttar till Sverige och som redan har fått underhållsstöd från Danmark kan därför inte få svenskt underhållsstöd förrän förskottsperioden har passerat. Den nordiska konventionen reglerar alltså sådana situationer, när det enligt nationella rättsregler kan finnas rätt till underhållsstöd från två länder samtidigt (Vägledande kommentar till konventionen).

Exempel

Ett barn flyttar tillsammans med en av sina föräldrar till Sverige från Danmark. Båda blir folkbokförda här den 7 april. Normalbidrag har betalats ut från Danmark till och med den 30 juni. Underhållsstöd lämnas från och med juli.

När en person flyttar från ett annat nordiskt land till ett annat och där ansöker om stöd för underhåll till barn, är det viktigt att handläggande institution i inflyttningslandet undersöker för hur lång tid underhållsstöd redan har betalats ut. Om inflyttningslandet betalar ut stöd för en period som redan ersatts av landet som hen flyttat ifrån, är det inflyttningslandets lagstiftning som avgör om det belopp som betalats ut i inflyttningslandet är felaktigt och ska krävas tillbaka. Ett sådant krav ska behandlas på vanligt sätt enligt landets nationella lagstiftning (Vägledande kommentar till konventionen).

Exempel

Samma förutsättningar gäller som i exemplet ovan. Försäkringskassan uppmärksammar inte att normalbidrag betalats ut till och med juni utan beviljar underhållsstöd från och med maj. Försäkringskassan kan ställa återkrav för den felaktiga utbetalningen av underhållsstöd som gjorts för tiden maj till och med juni.

Underhållsstöd kan också ha betalats ut felaktigt från utflyttningslandet under längre perioder efter utflyttningen. Bestämmelsen ger inte inflyttningslandet rätt att innehålla löpande beviljade underhållsstöd i syfte att överföra de felaktigt utbetalda beloppen till utflyttningslandet. Avsikten med bestämmelsen har inte varit att göra det möjligt för inflyttningslandet att sätta ned underhållsstödet för en senare period än den som dubbelutbetalning gjorts för (Vägledande kommentar till konventionen).

Observera att den här konventionen inte bör förväxlas med den som införlivats i svensk rätt genom lagen (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet (kapitel 16 i vägledning [2017:1] Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal).

4.2.1 Har barnet fått underhållsstöd från ett land utanför Norden?​

Sverige har ingen överenskommelse om utbetalat underhållsstöd med länder utanför Norden. Det betyder att Försäkringskassan inte kan låta bli att betala ut underhållsstöd om ett land utanför Norden har betalat ut underhållsstöd för samma tid. Betalningen från det andra landet ska inte heller ses som en betalning av underhåll från den andra föräldern.

4.3 När bistånd har betalats ut av Migrationsverket​

Förmåner ska inte betalas ut för tid då personen får bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) om förmånerna är av motsvarande karaktär. Detta framgår av 5 kap. 12 § tredje stycket SFB. Den här regeln rör bara de föräldrar och barn som ska ha ett giltigt uppehållstillstånd enligt 12 § första stycket, och avsikten är att förhindra att dubbla förmåner betalas ut för samma tid.

När en ansökan om underhållsstöd behandlas ska Försäkringskassan hämta in uppgifter om redan beslutad dagersättning eller logi/bostadsersättning; bidrag som Migrationsverket administrerar.

I de fall som barnet får sådant bistånd anses Migrationsverket stå för barnets försörjning, vilket täcker båda föräldrars försörjningsansvar oavsett om de bor tillsammans med barnet eller inte. Underhållsstöd kan därefter betalas ut tidigast från och med månaden efter att bistånd har upphört att betalas ut för barnet (18 kap. 13 § SFB).

Om Migrationsverket betalar ut särskilt bidrag för barnet påverkar det inte barnets rätt till underhållsstöd.

4.4 Folkbokföringskravet för rätt till underhållsstöd​

Längre utlandsvistelser medför ofta att en person inte längre är folkbokförd i Sverige, till exempel utlandsstuderande och biståndsarbetare. Om barnet bor tillsammans med sin förälder, som är studerande eller biståndsarbetare under utlandsvistelsen, kan det finnas rätt till underhållsstöd även om kravet på folkbokföring inte är uppfyllt, jfr prop. 1998/99:119, s. 148.

4.5 Barnets skolgång utomlands​

För att ha rätt till underhållsstöd ska barnet bo och vara folkbokfört hos en av föräldrarna och boföräldern måste bo här i landet. Det innebär att även barnet måste bo i Sverige. (17 kap. 3 § och 18 kap. 4 § SFB)

I Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2001:1) om underhållsstöd fanns det tidigare en rekommendation om tillämpningen av 18 kap. 3 och 4 §§ SFB när barnet gick i skola utomlands. Enligt denna kunde barnet anses fortsatt bosatt i Sverige om barnet har behållit sin hemvist hos en förälder i Sverige. En annan förutsättning var att barnet återvände till boföräldern i Sverige under längre lov och uppehåll i undervisningen. Det allmänna rådet upphävdes den 1 januari 2019 och Försäkringskassan bedömer från och med den 27 november 2018 barnets bosättning och de andra villkoren i socialförsäkringsskyddet på samma sätt som vuxnas. Läs mer om bedömning av bosättning i vägledningen (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.

4.5.1 Metodstöd – när ett barn ska gå i skola utomlands​

När Försäkringskassan tar emot en uppgift om att ett barn ska börja i skola utomlands, ska du som handläggare kontrollera ett antal uppgifter som du väger in i din bedömning. Om informationen inte redan finns hos Försäkringskassan kan du till exempel be föräldern berätta om

  • avsikten med utlandsvistelsen
  • vilken typ av studier det gäller och om det finns ett beslut om studiestöd
  • vilket land det gäller
  • var barnet ska bo under vistelsen, till exempel på internat, hos släktingar eller den andra föräldern
  • datum för avresan
  • när barnet beräknas vara tillbaka i Sverige
  • vilka planer som finns för barnets skolgång i Sverige.

Du fattar ett interimistiskt beslut enligt 112 kap. 3 § SFB om att inte längre betala ut underhållsstöd om du bedömer att det är sannolikt att barnet inte längre har rätt till underhållsstöd. Du initierar även en utredning om var barnet är försäkrat om det finns faktorer som tyder på att barnet bosatt sig utomlands.

En boförälder eller studerande är skyldig att anmäla utlandsvistelsen så snart som möjligt och senast 14 dagar efter det att hen fick kännedom om förändringen (110 kap. 46 § SFB). Detta kan innebära att Försäkringskassan redan har betalt ut underhållsstödet felaktigt, eller att impulsen kommer så sent att du inte kan stoppa utbetalningen eftersom brytdatumet har passerat i systemet.

Ett återkrav av det felaktigt utbetalda beloppet är aktuellt eftersom strikt återbetalningsskyldighet gäller för underhållsstöd, alltså oavsett om anmälan har kommit in i tid eller inte. Se även kapitel 14 för mer information. Det finns dock ett undantag. Du utreder bara rätten framåt i tiden om det framgår att Försäkringskassan tagit emot anmälan om utlandsvistelsen och har betalat ut underhållsstöd enligt äldre tillämpning.

Om barnet anses fortsatt bosatt i Sverige och har rätt till underhållsstöd under vistelsen i det andra landet, ska Försäkringskassan följa upp att barnet återvänder till Sverige. Du bevakar ärendet och när bevakningen faller ut ska du utreda

  • om barnet kommit tillbaka till Sverige
  • om avsikten är att stanna här.

I första hand ska du kontrollera om det redan finns nya uppgifterna hos Försäkringskassan, till exempel i ett ärende om barnbidrag. Om inte, kan du till exempel be föräldern lämna in boardingkort eller kopia på passtämpel och fråga om barnet framöver kommer att bo i Sverige. Du kan också följa upp detta genom att kontrollera om barnet är inskriven i en skola eller hos skolförvaltningen i hemkommunen.

Mer information om hur och när du ska ta kontakt med en kontrollutredare finns i riktlinjen 2009:9 Överlämnade av impulser till kontrollutredning och till andra myndigheter samt beslut i samband med kontrollutredning.