2 Ansökan
Rubriker i detta kapitel:
- Ansökan
- Läkarutlåtande
- Avvisa ansökan
- Avskriva ärendet från vidare handläggning
2.1 Ansökan
Vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken innehåller en utförlig beskrivning av vad som gäller vid ansökan om en förmån. I vägledning (2004:7) kan man till exempel läsa om
- uppgiftsskyldigheten
- rätten att ändra sin ansökan
- komplettering av ansökan
- avvisning ofullständig ansökan
- dokumentation
- åtgärder om handläggningen försenas och dröjsmålstalan
Där kan du också läsa mer om utredningsmetoder i försäkringsärenden. Där beskrivs hur man ska handlägga ärenden och vilka metoder som då ska användas för att åstadkomma både effektivitet och kvalitet. Det står också om
- skillnaderna mellan biträde, ombud, god man, förvaltare och förmyndare
- möjligheten att avvisa ett ombud
- anhörigbehörighet
- fullmakter
110 kap. 4 § SFB Den som vill begära en förmån (sökanden) ska ansöka om den skriftligen. Detsamma gäller begäran om ökning av en förmån. En ansökan om en förmån ska innehålla de uppgifter som behövs i ärendet och ska vara egenhändigt undertecknad. Uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete.
1 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (2004:7) om bilstöd Ansökan om bidrag enligt 52 kap. socialförsäkringsbalken görs på blankett som fastställs av Försäkringskassan.
Ansökan ska göras på fastställd blankett För att ansöka om inköpsbidrag, anpassningsbidrag och bidrag till körkortsutbildning ska den sökande antingen skicka in en elektronisk ansökan eller en pappersblankett (5014). Den sökande ska ange om ansökan gäller bilstöd för
- att köpa ett fordon (inköpsbidrag)
- att köpa och anpassa ett fordon (inköps- och anpassningsbidrag)
- att anpassa ett befintligt fordon (anpassningsbidrag)
- körkortsutbildning.
Den som ansöker om bidrag till att köpa ett fordon behöver svara på frågor om sin inkomst. Om ansökan gäller reparation av anpassning ska Ansökan – Bilstöd för reparation (5067) användas. En ansökan om bilstöd ska vara undertecknad på heder och samvete oavsett om den är elektronisk eller i pappersform (jämför 110 kap. 4 § andra stycket SFB). Den tekniska lösningen för ansökan som finns på Mina sidor på Försäkringskassans webbplats uppfyller dessa krav. Om en ansökan sker i den e-tjänsten är den elektroniskt signerad. Om en elektroniskt signerad ansökan skrivs ut på papper kan inte underskriften godtas i detta format. Den utskrivna ansökan måste i sig vara egenhändigt undertecknad av den sökande. För sökande i bidragsgrupp 1 och 2 finns ingen nedre åldersgräns, och barn kan ibland söka för egen del. Det är dock vårdnadshavarens rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter (6 kap. 11§ FB). Men enligt samma bestämmelse ska vårdnadshavaren i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. En ansökan som gäller ett barn ska som huvudregel göras av vårdnadshavare eller annan behörig. Om barnet har två vårdnadshavare ska därför båda vårdnadshavarna skriva under ansökan. Endast i undantagsfall räcker det med att en vårdnadshavares skriver under. Det kan vara om barnets bästa kräver en insats, men den andra vårdnadshavaren är förhindrad till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak att ta del av sådana beslut rörande barnet (6 kap. 13 § FB). Det händer att en sökande använder fel blankett. Då får utredaren bedöma om de uppgifter som saknas har sådan betydelse att det behövs en skriftlig komplettering i form av en ny ansökan eller som en bilaga till den ansökan som skickats in, eller om det räcker med att komplettera uppgifterna muntligt.
Kostnadsförslagen är en precisering av ansökan När den sökande skickar in kostnadsförslagen på anpassning får det anses vara en precisering av ansökan om anpassningsbidrag, det vill säga ett yrkande om att få anpassningsbidrag med ett visst belopp. I de allra flesta fallen lämnas kostnads-förslagen in separat, fristående från ansökan. Om ett kostnadsförslag lämnas in tillsammans med ansökan om anpassningsbidrag behöver kostnadsförslaget inte skrivas under särskilt eftersom undertecknandet i ansökan gäller även för den. Har den sökande ansökt om tilläggsbidrag och anpassningsbidrag ska den sökande skriftligen precisera sitt bilval när det behövs, se avsnitt 5.3, 5.4, 5.5 Därutöver ska den sökande skriftligen, på heder och samvete, intyga
- sitt behov av efteranpassning
- sitt behov av att bilen behöver ha särskilda mått
- sitt behov av särskilda originalmonterade anordningar
- sitt behov av de anpassningsåtgärder som beskrivs i kostnadsförslagen
- att hen kommer att ha de kostnader för anpassningsåtgärderna som anges i kostnadsförslagen när den accepteras.
Vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken beskriver vad som gäller vid uppgiftslämnande och där finns en mer ingående beskrivning av heder och samvete.
2.1.1 Metodstöd – behöver ansökan kompletteras?
Ta reda på om ansökan behöver kompletteras:
- Finns det ett läkarutlåtande och behöver det i så fall kompletteras?
- Finns det någon annan information som kan vara viktig för utredningen? Exempelvis från arbetsterapeut, hjälpmedelsförskrivare, sjukgymnast, specialistläkare eller annan som den sökande kan hänvisa till?
- Om det finns något annat underlag på Försäkringskassan som kan vara aktuellt för ärendet, är det fortfarande aktuellt?
- Har den sökande angett att hen har en årsinkomst som är lägre än 220 000 kronor och därmed kan ha rätt till anskaffningsbidrag, men det saknas uppgifter om inkomster och tillgångar? Se avsnitt 15.5.
- Har den sökande inte ansökt om anpassningsbidrag? Stäm av om det kan vara aktuellt att komplettera ansökan med detta. Informera samtidigt den sökande om
- vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att bidraget ska kunna beviljas
- de bidrag som Försäkringskassan kommer att pröva rätten till
- att Försäkringskassan prövar rätten till samtliga inköpsbidrag för att den sökande inte ska gå miste om något bidrag, det vill säga grundbidrag, anskaffningsbidrag och tilläggsbidrag,
- att beslut om samtliga inköpsbidrag fattas samtidigt, men att beslutet om anpassningsbidrag ofta fattas senare
- det görs en ny prövning av de grundläggande förutsättningarna för rätt till bilstöd om hen först i ett senare skede ansöker om anpassningsbidrag, när beslut om inköpsbidrag är fattat, se kapitel 11.
- den sökande riskerar att gå miste om visst bidrag om inte alla bidragen söks samtidigt; anpassningsbidrag kan nämligen inte beviljas för kostnader för sådana åtgärder som hade kunnat undvikas om den sökande hade ansökt om tilläggsbidrag B och C.
Om den sökande vill komplettera ansökan, notera detta i journalen. Avgör om ansökan kan kompletteras elektroniskt eller om du behöver skicka en kopia av ansökan så att den sökande kan komplettera skriftligt. Om den sökande kompletterar elektroniskt behöver samtliga uppgifter i ansökan fyllas i igen.
En handling utan ansökan Ibland får Försäkringskassan in en handling som en impuls om att någon vill ansöka om bilstöd men det har inte kommit in någon ansökningsblankett. Det kan exempelvis komma in ett läkarutlåtande, ett kostnadsförslag eller liknande. I dessa fall behöver Försäkringskassan kontakta personen i fråga. Ett läkarutlåtande eller ett kostnadsförslag kan inte ses som en ansökan om bilstöd. Att ett läkarutlåtande eller ett kostnadsförslag kommer in till Försäkringskassan kan antyda att personen har för avsikt att ansöka om bilstöd. Därför behöver Försäkringskassan informera personen om hur man går till väga för att ansöka om bilstöd. Om det ändå inte kommer in någon ansökan avskrivs ärendet.
I vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken kan du läsa mer om den allmänna serviceskyldigheten och avskrivning.
2.2 Läkarutlåtande
5 § förordning (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder Till en ansökan om bilstöd ska det fogas ett läkarutlåtande om funktionshindret och dess inverkan på förflyttningsmöjligheterna. Om ansökan görs av en sådan person med funktionshinder som avses i 52 kap. 10 § första stycket 1–4 social- försäkringsbalken, i avsikt att sökanden ska använda fordonet som förare, ska det av läkarutlåtandet även framgå om han eller hon uppfyller de medicinska kraven för att inneha körkort.
Utlåtandet kan lämnas på blanketten Läkarutlåtande – för bilstöd. Försäkringskassan betalar ingen ersättning för läkarutlåtanden i samband med ansökan om bilstöd. Finns det redan ett läkarutlåtande om personens funktionsnedsättning och dess inverkan på förflyttningsmöjligheterna hos Försäkringskassan kan detta i vissa fall vara tillräckligt. I avsnitt 2.3 kan du läsa om hur ärendet ska hanteras om det inte skulle finnas något läkarutlåtande och den sökande trots påminnelser inte kommer in med något läkarutlåtande. Läkarutlåtandet bör innehålla en beskrivning av personens hälsotillstånd och en beskrivning av konsekvenserna av funktionsnedsättningen. Beskrivningen ska innehålla information om på vilket sätt funktionsnedsättningen innebär väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer. Det ska finnas en logisk koppling mellan diagnos, funktionsnedsättning och hur funktionsnedsättningen påverkar den sökandes förmåga att förflytta sig på egen hand och den sökandes förmåga att åka med allmänna kommunikationer. Om det inte finns en sådan logisk koppling får du överväga på vilket sätt du behöver komplettera det medicinska materialet, se avsnitt 2.2.1. Det ska också framgå om personen använder förflyttningshjälpmedel, och i så fall vilka. För att bilstöd ska kunna beviljas ska det av läkarutlåtandet framgå att personen har en varaktig funktionsnedsättning, med andra ord bestående i minst nio år, och på grund av det har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer. Det är inte diagnosen eller funktionshindret i sig som berättigar till bilstöd utan konsekvenserna av funktionshindret, vilket också ska framgå av läkarutlåtandet. Ska den sökande själv köra bilen ska det av läkarutlåtandet framgå om hen uppfyller de medicinska kraven för att inneha körkort Det gäller dock inte föräldrar som ansöker om bilstöd för ett barn med funktionsnedsättning. Läkaren är skyldig att anmäla till Transportstyrelsen om en person inte är lämplig som förare. Någon anmälan behöver dock inte göras om det finns anledning att anta att körkortsinnehavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon. (10 kap. 5 § körkortslagen [1998:488], KKL samt 1 kap. 8 § Transportstyrelsens föreskrifter [TSFS 2010:125] om medicinska krav för innehav av körkort m.m.) I de fall ett läkarutlåtande inte innehåller de obligatoriska uppgifterna, eller inte ger tillräcklig information för att bedöma om den sökande har rätt till bilstöd och de yrkade bidragen, måste utlåtandet kompletteras. Se metodstöd i avsnitt 2.2.1 Metodstöd - kvalitetssäkring och komplettering av läkarutlåtande. Försäkringskassan kan också behöva ställa mer riktade frågor till läkaren, även om utlåtandet innehåller de obligatoriska uppgifterna, till exempel om det finns indikationer på att den sökande inte är lämplig som förare. Om utlåtandet behöver kompletteras kan Försäkringskassan vända sig direkt till den läkare som utfärdat utlåtandet (110 kap. 14 § 1 SFB). Om det är lämpligare kan Försäkringskassan i stället uppmana den sökande att komma in med den begärda uppgiften (110 kap. 13 § andra stycket SFB). Det är Försäkringskassan som ansvarar för att ärendena blir tillräckligt utredda.
I vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken kan du läsa mer om utredningsskyldigheten och utredningsmetoder i försäkringsärenden.
Skulle läkaren inte kunna ta ställning till om de medicinska kraven för att ha körkort är uppfyllda, till exempel på grund av att en utredning pågår, eller därför att läkaren behöver remittera den sökande till en specialistläkare, ska Försäkringskassan så långt som möjligt invänta läkarens ställningstagande innan beslut fattas i ärendet. Försäkringskassan bör dock även i dessa fall vara aktiv och i möjligaste mån driva på utredningen. Försäkringskassan kan inte fatta beslut på det underlag som finns om utredningen drar ut på tiden på grund av omständigheter som varken den sökande själv eller Försäkringskassan kan påverka. Det kan till exempel handla om väntetider i vården. Om ansökan avser anpassningsbidrag för att reparera en anpassning som den sökande har fått bidrag för tidigare, kan det vara tillräckligt att ta del av tidigare beslut om rätt till bilstöd och den medicinska utredning som låg till grund för det. Se avsnitt 6.8.2.
2.2.1 Metodstöd – kvalitetssäkring och komplettering av läkarutlåtande
I metodstödet beskrivs vad du som utredare ska göra när läkarutlåtandet inte är tillräckligt och behöver kompletteras.
Så begär du komplettering av läkarutlåtandet Begäran om komplettering av läkarutlåtanden i bilstödsärenden ska i första hand riktas till den läkare som utfärdat utlåtandet. Skicka tillbaka en kopia av det bristfälliga utlåtandet till den läkare som utfärdat det tillsammans med ett brev till läkaren. Av brevet ska framgå vad som saknas i läkarutlåtandet. Det ska framgå om begäran om komplettering gäller uppgifter som är obligatoriska. I vissa fall kan det dock räcka med ett telefonsamtal för att komplettera ett ofullständigt läkarutlåtande. Om det behövs en skriftlig komplettering beror på hur omfattande den är och vilken sorts uppgift det är fråga om. Om ett utlåtande kompletteras genom telefonkontakt med läkaren ska svaret dokumenteras i ärendet. För att vara säker på att du uppfattat läkarens uppgifter rätt ska du läsa upp tjänsteanteckningen för läkaren och därefter notera i ärendet ”Uppläst för och godkänt av NN”. Du kan även begära komplettering av ett ofullständigt läkarutlåtande genom att skicka ett brev till läkaren med formulerade frågor. I dessa fall kan det vara lämpligt att konsultera den försäkringsmedicinska rådgivaren för att få hjälp med att formulera frågorna.
Informera den sökande vid begäran om kompletteringar från andra Det är viktigt att omgående informera den sökande om att läkarutlåtandet inte innehåller tillräcklig information för bedömningen av rätten till bilstöd. Därför ska du alltid underrätta den sökande när du begär komplettering av ett läkarutlåtande. Det kan du göra genom att skicka en kopia av brevet till läkaren till den sökande. När kompletteringen gäller uppgifter som är obligatoriska kan det ibland vara lämpligt att också ta kontakt per telefon för att förvissa dig om att den sökande förstår vilka konsekvenser det kan få om uppgifterna inte kommer in till Försäkringskassan.
Om kompletteringen inte kommer in Om kompletteringen av läkarutlåtandet inte kommit in inom 14 dagar från det att den begärdes ska du skicka en påminnelse till läkaren. När påminnelsen skickas är det viktigt att läkaren också får veta att om den begärda kompletteringen inte kommer in kan det leda till att Försäkringskassan beslutar utifrån de uppgifter som redan finns i ärendet. Den sökande ska få en kopia av påminnelsen för kännedom. När det gäller komplettering av uppgifter som behövs för den fortsatta handläggningen av ärendet får du avgöra i det enskilda fallet hur du ska göra om uppgifterna inte kommit in efter påminnelse. Om den begärda kompletteringen inte skulle komma in och Försäkringskassan anser att läkarutlåtandet inte ger tillräckligt stöd för att den sökande har varaktiga och väsentliga förflyttningssvårigheter får ansökan avslås.
2.3 Avvisa ansökan
110 kap. 10 § SFB Om ansökan är så ofullständig att den inte kan läggas till grund för någon prövning i sak ska den handläggande myndigheten avvisa den. Om ansökan inte i övrigt uppfyller föreskrifterna i 4 § andra stycket eller det som annars är särskilt föreskrivet, ska myndigheten också avvisa ansökan om inte bristen är av ringa betydelse.
110 kap. 11 § SFB Den handläggande myndigheten får inte avvisa ansökan enligt 10 § om sökanden inte först har förelagts att avhjälpa bristen vid påföljd att ansökan annars kommer att avvisas. Ett sådant föreläggande får delges.
2.3.1 Avvisa om ansökan är ofullständig eller inte uppfyller föreskrifterna i 110 kap. 4 § andra stycket SFB
Vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken beskriver vad som gäller för avvisning om ansökan är ofullständig eller om den inte uppfyller det som föreskrivs i 110 kap. 4 § andra stycket SFB.
2.3.2 Avvisa om ansökan inte uppfyller det som annars är särskilt föreskrivet
Vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken beskriver vad som gäller för avvisning av en ansökan och hur ett avvisningsbeslut ska vara utformat.
Utöver vad som står i vägledningen 2004:7 gäller följande för bilstöd: Det kan bli aktuellt att avvisa en ansökan om bilstöd om något läkarutlåtande inte kommer in. Det beror på att det är särskilt föreskrivet att den sökande ska bifoga ett läkarutlåtande till sin ansökan. Läs mer i 5 § FBF. Det kan bli aktuellt att avvisa en ansökan om anpassningsbidrag om
- något kostnadsförslag för anpassningen inte kommer in
- den sökande inte kommer in med minst två kostnadsförslag när Försäkringskassan har begärt det
- kostnadsförslaget inte innehåller uppgifter om arbetskostnad respektive materialkostnad.
Att ansökan kan komma att avvisas i sådana fall beror på att det är särskilt föreskrivet att den sökande ska lämna in kostnadsförslag och att de ska vara specificerade på ett sådant sätt. Läs mer i avsnitt 6.11.1. Den sökande ska först ha informerats om att ansökan kan komma att avvisas om den sökande inte kommer in med dessa handlingar eller om den sökande inte kompletterar kostnadsförslagen så att arbetskostnad och materialkostnad framgår. Är bristen av ringa betydelse ska ansökan inte avvisas. Om Försäkringskassan redan har ett läkarutlåtande som gäller samma sökande som kan användas för att bedöma rätten till bilstöd, ska ansökan inte avvisas. En ansökan ska inte heller avvisas om den sökande bara har kommit in med ett kostnadsförslag, när Försäkringskassan har begärt minst två, om det ändå finns ett tillräckligt underlag för att bedöma anpassningsbidragets storlek. Den sökande kan till exempel ha lämnat in ett kostnadsförslag och därutöver en utredning om kostnadsnivån för de aktuella anpassningarna. Om dessa underlag är tillräckliga för att bedöma anpassningsbidragets storlek kan avsaknaden av ytterligare ett kostnadsförslag vara en sådan brist av ringa betydelse som gör att ansökan inte kan avvisas (jämför 110 kap. 10 § andra stycket SFB).
2.4 Avvisning i andra fall
Försäkringskassan ska avvisa en ansökan om bilstöd även i andra fall. Försäkringskassan ska avvisa en ansökan som gäller en fråga som
- redan har prövats av domstol
- redan har prövats av Försäkringskassan genom ett lagakraftvunnet grundbeslut eller omprövningsbeslut
- är under prövning i domstol.
Vägledning (2001:7) beskriver vad som gäller för avvisning om den försäkrade gör en ny ansökan om samma sakfråga som Försäkringskassan redan har omprövat eller om frågan prövas eller prövats av domstol, där finns också ett metodstöd som beskriver hanteringen.
Även en begäran om utbetalning kan komma att avvisas, läs mer i avsnitt 12.2.
2.5 Avskriva ärendet från vidare handläggning
Det kan bli aktuellt att inte pröva ärendet i sak, till exempel om frågan har förlorat aktualitet som när den sökande återkallar ansökan. Försäkringskassan ska då besluta om att avskriva ärendet från vidare handläggning.
Vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken beskriver vad som gäller för avskrivning.
Se även avsnitt 2.1.1 om avskrivning när det finns ett läkarutlåtande eller ett kostnadsförslag men ingen ansökan.