15 Metodstöd – intervjuteknik och utredningssamtal

15.1 Allmänt om utredningssamtalet

Vid utredning om bilstöd bör Försäkringskassan ha ett utredningssamtal med den sökande. I samtalet ska den sökande få möjlighet att berätta hur hen upplever sin funktionsnedsättning och beskriva sina svårigheter att förflytta sig och anlita allmänna kommunikationer på grund av sin funktionsnedsättning. Den sökande bör också få möjlighet att berätta om hen kan använda en vanlig bil eller om det finns behov av en bil med särskilda mått, särskilda anordningar i bilen, samt om efteranpassning är nödvändigt för att hen ska kunna använda fordonet. Därutöver bör den sökande få berätta om hen anser sig vara i behov av körträning före eller efter en anpassningsåtgärd och om det kan uppkomma kostnader i samband därmed (resa och logi). Samtalet syftar också till att den sökande ska informeras om bilstöd och om handläggningen i hens ärende. Vilken information som behöver lämnas beror på vilka bidrag den sökande har ansökt om. Kan du se att ansökan inte verkar vara fullständig utifrån den sökandes funktionsnedsättning och eventuella anpassningsbehov ska du informera honom eller henne om att det finns ytterligare bidrag att ansöka om samt förutsättningarna för att ha rätt till dem, se avsnitt 2.1.1.

I utredningssamtalet utgår du från de frågor som du har formulerat i förväg. Fråga tillräckligt mycket så att du får en tydlig bild av den sökandes förflyttningssvårigheter, om hen tillhör en bidragsgrupp, behovet av anpassning av ett fordon och liknande. Du ställer de frågor du behöver ha svar på för att få ett tillräckligt underlag för din utredning. Skulle du upptäcka att du behöver någon ytterligare uppgift får du ringa den sökande igen.

I avsnitt Metodstöd – Intervjuteknik, Metodstöd – Anpassningsbehov och Metodstöd – Anskaffningsbidrag finns förslag på sådant som du kan fråga om under samtalet och lite allmänt om intervjuteknik.

15.2 Metodstöd – intervjuteknik och frågor

Det här metodstödet syftar till att ge dig som utredare stöd i utredningssamtalet. Frågorna ska ses som förslag. Du väljer vilka frågor som är relevanta beroende på vad som är aktuellt i det enskilda ärendet. Du kan även behöva ställa andra frågor än de nedan föreslagna. Många av frågorna hittar du sannolikt svaret på i ansökan eller andra handlingar.

15.2.1 Allmänt om intervjuteknik

När du som utredare gör utredningssamtalet ska du så långt som möjligt sträva efter att skilja de faktiska förhållandena från den sökandes egen upplevelse av förhållandena.

Tänk på att ställa konkreta frågor och be om exempel.

I bilstöd är konsekvensen av funktionsnedsättningen viktig. Därför behöver utrednings- samtalet fånga upp vilka konsekvenser funktionsnedsättningen har för just den här individen. I den meningen är den sökandes upplevelse av förflyttningsförmågan viktig.

Fråga om oklarheter, men undvik att ifrågasätta. Undvik frågor som är ledande eller som kan besvaras med ja eller nej. Använd i stället öppna frågor som kräver lite mer omfattande beskrivningar och följdfrågor för att få en mer heltäckande bild:

• Hur fungerar det att…
• Kan du berätta mer om…
• Hur vill du beskriva…
• Hur då…
• Hur ofta…
• Hur länge…
• I vilka situationer…
• Vad händer om du gör eller inte gör…
• Ge exempel på hur du…
• Varför, varför inte…

Genom att ställa konkreta och specifika frågor är det lättare att få bild av personens förmåga.

15.2.2 Allmänna frågor

Här finns exempel på mer allmänna frågor om personens livssituation med mera. Frågorna kan vara bra att ställa både för bedömningen av tillhörighet till bidragsgrupp och för bedömningen av förflyttningssvårigheter.

Familjeförhållanden, boende, fritid

Det kan vara aktuellt att ställa frågor om personens livssituation både för bedömningen av bidragsgrupp (till exempel om den sökande sammanbor med barnet, eller om någon annan kan köra bilen), personens förflyttningssvårigheter och inför en eventuell anpassning. Fråga om

• familjeförhållanden (sambo, barn)
• boende (typ av bostad, trappor, anpassad bostad, hur fungerar förflyttning i hemmet, hushållssysslor)
• stöd från annan (familj, assistent, ledsagare)
• närmiljö (avstånd till parkering, närhet till busshållplats, centralt, hur fungerar inköp)
• förflyttning i dagsläget (bil, buss, skjuts av annan)
• fritidsintressen (hur fungerar förflyttning till och från).

Arbete

Om personen arbetar kan du behöva ställa frågor om arbetet för att kunna bedöma om hen tillhör bidragsgrupp 1. Information om arbetssituationen kan också ge en bra helhetsbild av personens förflyttningssvårigheter. Fråga om

• yrke (tillsvidaretjänst/tidsbegränsat, typ av arbete)
• omfattning (heltid/deltid, distansarbete)
• arbetsuppgifter (hur fungerar förflyttning på arbetet)
• anpassningar och hjälpmedel
• arbetsmiljö (trappor, närmiljö)
• förflyttning till och i arbetet (avstånd till hemmet, förflyttning i arbetet, hur fungerar det i dag)
• inkomst (anskaffningsbidrag, väsentligt tillskott till försörjning för att tillhöra bidragsgrupp 1).

Studier

Fråga om

• inriktning (arbetslivsinriktad utbildning)
• längd på studierna
• omfattning (heltid/deltid, distans, kurs/program)
• förflyttning till skola (avstånd till hemmet)
• hjälpmedel och anpassning
• studiemiljö (trappor, närmiljö).

Rehabilitering

Fråga om

• tidsperiod
• åtgärd och målsättning
• omfattning
• förflyttning till rehabiliteringen (avstånd till hemmet).

15.2.3 Frågor om varaktighet och förflyttningssvårigheter

För att få en övergripande bild av den sökandes funktionsnedsättning och förflyttningssvårigheter kan det vara bra att börja med att be den sökande att med egna ord beskriva sin funktionsnedsättning och hur den påverkar vardagen och förmågan att förflytta sig. Var aktiv i samtalet och ställ fördjupande frågor som ringar in just det du behöver veta för att kunna bedöma om personen kan få bilstöd. Nedan finns exempel på frågeställningar som kan vara bra att ställa för att få uppgifter om den sökande har en varaktig funktionsnedsättning som ger sådana förflyttningssvårigheter som krävs för att få bilstöd.

Varaktig funktionsnedsättning

Det medicinska underlaget bör kunna styrka att det finns en sådan varaktighet som avses i 52 kap. 2 § SFB. Läs avsnitt 3.2 Varaktigt funktionshinder för mer information om vad det innebär. Om varaktigheten är oklar utifrån den medicinska utredningen är det bra att ställa kompletterande frågor till den sökande som komplement till utredningen om funktionsnedsättningen och förflyttningssvårigheterna kan antas vara varaktiga i bilstödets mening. Fråga till exempel om

• när funktionsnedsättningen uppkom
• hur funktionsnedsättningen och förflyttningsförmågan har förändrats över tid
• vilka medicinska behandlingar som har genomförts för att förbättra förflyttningsförmågan
• hur den sökande själv tror att funktionsnedsättningen och förflyttningsförmågan kommer att utvecklas framåt.

Gångförmåga

Fråga till exempel om

• vad som begränsar gångförmågan
• hur lång sträcka och under hur lång tid som den sökande kan gå (som mest vid bra respektive sämre dagar)
• hur lång sträcka som den sökande kan gå med vilopauser (hur ofta, hur länge, i vilka situationer, vid bra respektive sämre dagar), användning av hjälpmedel (vad för hjälpmedel, används det jämt eller ibland, i så fall i vilka situationer?)
• stöd av annan person (vilken typ av stöd, jämt eller ibland)
• förflyttning på plan mark (med eller utan ansträngning, med eller utan hjälpmedel)
• förflyttning i trappor, backar och så vidare (med eller utan ansträngning)
• en bra dag respektive en dålig dag (hur ofta är det dåliga dagar, när är det dåliga dagar?)
• påfrestning vid kyla (vilken kyla, hur ofta är kylan ett problem?)
• förflyttning vid snö och halka
• balanssvårigheter (hur ofta, i vilka situationer, vad händer, vilka risker)
• ta sig till bussen (på vilket sätt, i vilken utsträckning, alltid/ibland).

Förmåga att använda allmänna kommunikationer

Vad begränsar förmågan att åka buss eller tåg? Är det att

• ta sig på och av
• färdas i bussen eller tåget
• betala
• sitta eller stå?

Nedan följer några exempel på frågor du kan ställa för olika funktionsnedsättningar

• astma och allergier (hur ofta, i vilka situationer, vad händer, medicinering?)
• fobier (hur ofta, i vilka situationer, vad händer, medicinering?)
• smärta (hur ofta, i vilka situationer, vad händer, medicinering, jämfört med bilåkning?)
• utåtagerande beteende (hur ofta, i vilka situationer, vad händer, går det att undvika?)
• besvär med läckage till följd av tarmsjukdom (hur ofta, i vilka situationer, vad händer, hjälpmedel, medicinering?).

Användning av bilen

Frågor om hur bilen ska användas kan vara bra både vid bedömningen av tillhörighet till bidragsgrupp, som stöd för bedömningen av förflyttningssvårigheter och som underlag till bedömningen av anpassningsbehovet.

Fråga till exempel om

• den sökande ska köra bilen själv (jämt/ibland, tillgång till chaufför, någon annan med i bilen, körkort)
• färdtjänst
• parkeringstillstånd.

15.3 Metodstöd – utredningssamtal

Det här metodstödet syftar till att ge dig som utredare stöd i utredningssamtalet med den sökande. Utredningssamtalet har i huvudsak två syften: att ge information till den sökande och att få underlag till utredning av hens rätt till bilstöd och de bidrag som är aktuella i ärendet.

15.3.1 Inför utredningssamtalet

För att utredningssamtalet ska bli så bra som möjligt både för dig som utredare och för den sökande är det viktigt att du tar dig tid och planerar samtalet i förväg. I det ingår att

• planera när samtalet ska ske
• vid behov informera den sökande om samtalet i förväg
• vid behov boka tolk
• skapa dig en bild av ärendet
• vid behov hämta in kunskap om funktionsnedsättning och aktuella bestämmelser
• formulera syftet med samtalet.

Planera när samtalet ska ske

Ibland kan det fungera bra att ha samtalet redan i samband med att ansökan bekräftas, i andra fall är det mer lämpligt att vänta med samtalet och skicka ett brev till den sökande innan samtalet genomförs. Vad som passar bäst beror på ärendets karaktär och hur väl du har hunnit förbereda dig.

Informera den sökande i förväg

I mer komplicerade ärenden är det lämpligt att skicka ut frågor till den sökande i förväg så att hen kan förbereda sig inför samtalet. Om du väljer att skicka ett brev, beskriv vad utredningssamtalet kommer att handla om utifrån vad som är relevant för det specifika ärendet. Ställ gärna enkla konkreta frågor som den sökande kan förbereda sig på.

I en del ärenden är det inte lämpligt att ringa den sökande utan att först ha stämt av samtalet via brev. Det kan exempelvis handla om att den sökande har talsvårigheter, hörselnedsättning eller att det finns behov av tolk. I dessa fall ska du alltid skicka ett brev till den sökande innan du ringer.

Det finns ytterligare ärenden där det ibland kan vara lämpligare att först skicka ett brev. Exempel är när den sökande har en psykisk funktionsnedsättning. Du bedömer utifrån det enskilda ärendet om du bör skicka ett brev till den sökande innan du ringer.

Om den sökande har någon form av kognitiv funktionsnedsättning är det viktigt att du alltid informerar henne eller honom skriftligt inför samtalet. Brevet bör innehålla tydlig information om tid och uppskattad längd på samtalet, syftet med samtalet, vilka frågor du kommer att ställa, hur den sökande kan förbereda sig och att det går bra att ha med en stödperson vid telefonsamtalet.

Skapa dig en bild av ärendet

Gå igenom handlingarna i ärendet och ringa in vilken ytterligare information som behövs för att bedöma den sökandes rätt till bilstöd och de yrkade bidragen. Har hen ansökt om bilstöd tidigare är det bra att gå igenom det tidigare ärendet inför samtalet. Har den sökande beviljats bilstöd innan lagändringarna den 1 januari 2017 eller den 1 oktober 2020 är det viktigt att hon eller han förstår de aktuella förutsättningarna för bilstöd. Om du tror att den sökande har behov av en bil med särskilda mått, anordningar eller efter- anpassning förbereder du dig på att ställa specifika frågor kring detta och lämna den information som behövs. Du informerar också om hur den fortsatta handläggningen kommer se ut. Fundera på om det finns oklarheter kring

• försäkringstillhörighet
• bidragsgrupp
• funktionsnedsättningens varaktighet
• förflyttningssvårigheter
• om personen kan få bidrag inom nioårsperioden
• de yrkade bidragen
• kompletteringsbehov.

Hämta in kunskap

Om ärenden rör en funktionsnedsättning som du inte känner till sedan tidigare behöver du hämta in kunskap om denna. Du kan söka information, exempelvis genom olika funktionshinderorganisationer.

Socialstyrelsen har byggt upp en kunskapsdatabas om små och mindre kända funktionsnedsättningar. Det gäller personer med sjukdomar eller skador som leder till omfattande funktionsnedsättning och som finns hos högst 100 personer per miljon invånare. Se www.socialstyrelsen.se

I komplicerade ärenden kan du också behöva uppdatera din kunskap om de bestämmelser som är aktuella för bedömningen av ärendet. Där har du vägledningen till hjälp.

Formulera frågeställningar och syfte med samtalet

För att försäkra dig om att utredningssamtalet ger all information som behövs är det viktigt att du skriver ner vad du vill veta och varför innan samtalet. Det är även bra att skriva ner om det är något särskilt du ska informera den sökande om, till exempel om det behövs en komplettering i ärendet. Om den sökande har behov av att anpassa bilen för att kunna använda den ska du även ställa frågor kring anpassningsbehovet, se avsnitt 15.4. Skulle den sökande även ha ansökt om anskaffningsbidrag kanske du behöver ställa frågor om den sökandes inkomster, se avsnitt 15.5.

15.3.2 Genomförande av samtalet

Inled samtalet

Om du inte har kommit överens med den sökande i förväg om att du kommer att ringa upp vid en viss tidpunkt ska samtalet inledas med att du försäkrar dig om att det passar bra att genomföra samtalet direkt. Erbjud dig att återkomma senare om den sökande hellre vill det.

Förklara syftet med samtalet och ungefär vad det kommer att innehålla, till exempel att

• samtalet ska förmedla en helhetsbild av den sökandes förflyttningssvårigheter och funktionsnedsättning, ge honom eller henne möjlighet att själv beskriva sina upplevelser och fråga om sådant som är oklart i ärendet
• du kommer att beskriva hur handläggningen går till och annat som är viktigt för den sökande att veta
• du kommer att stämma av om det finns oklarheter eller frågor om reglerna om bilstöd eller något annat.

Information om bilstöd

Ta reda på hur mycket den sökande vet om bilstöd. Om det är en förstagångsansökan så kan mer information behöva lämnas jämfört mot om den sökande nyligen beviljats bilstöd och är väl medveten om det gällande regelverket. Har den sökande fått bilstöd tidigare kan det vara bra att stämma av så hen är insatt i gällande regler. Tänk på att det kan vara svårt att ta till sig all information vid ett och samma tillfälle. Särskilt svårt är det för en person som söker bilstöd för första gången och inte har så stor inblick i vad det innebär. Om du kommer skicka skriftlig information under handläggningens gång berättar du det.

Att informera har ingen mening om den som ska ta emot informationen inte kan ta till sig den. Tänk därför på att använda så vardagligt språk som möjligt när du informerar om regler. Försäkra dig om att den sökande följer med i samtalet och förstår vad du säger. Försök att anpassa informationen till den sökandes kunskap om bilstöd. Notera i journalen om du bedömer att en del av informationen behöver ges vid ett senare tillfälle.

Om den sökande har kognitiva svårigheter, eller om du är osäker på om hen har tagit till sig informationen vid samtalet, kan det vara lämpligt att skicka ett brev där du förklarar det viktigaste.

Om den sökande ansökt om tilläggsbidrag eller anpassningsbidrag och du bedömer det som sannolikt att bilstöd kommer beviljas så anpassar du den information du ska lämna efter det. I ärenden där det finns ett anpassningsbehov är handläggningens gång komplex och omfattande. Det är därför bra att du säkerställer att den sökande förstår den informationen som lämnas och vad som kommer att ske härnäst. Berätta också att du kommer skicka ut brev med information om vad som kommer ske i den sökandes ärende i de fall det är aktuellt.

Den information du lämnar ska alltid anpassas efter förutsättningarna i ärendet. Undvik att lämna information som inte kommer vara relevant för den sökande. Nedan följer exempel på information som du kan behöva ge till den sökande. Tänk på att informationen ska anpassas efter omständigheterna i det enskilda ärendet och att all information inte behöver ges vid det första utredningssamtalet. Nedanstående uppräkning ska inte ses som en uttömmande beskrivning. Exempel på information som du kan ge den sökande:

• Den sökande måste ha en varaktig funktionsnedsättning som ger väsentliga förflyttningssvårigheter.
• Den sökande måste tillhöra en bidragsgrupp. Det kan vara mer fördelaktigt att tillhöra en viss bidragsgrupp, till exempel bidragsgrupp 1. Detta är särskilt viktigt om den sökande planerar att börja arbeta, genomgå en arbetslivsinriktad utbildning, eller påbörja en rehabilitering med aktivitetsstöd eller rehabiliterings- ersättning.
• Bilen får inte köpas innan beslutet om grundbidrag, anskaffningsbidrag och tilläggsbidrag är meddelat.
• Konsumentverket och kommunernas konsumentvägledningar kan lämna oberoende vägledning till konsumenter om bland annat köp av bil.
• Om anpassningsbehovet ska utredas, beskriv gången hos Trafikverket eller annan med motsvarande kompetens. Trafikverket eller annan med motsvarande kompetens ska ge den sökande stöd, tydliga råd, i valet av bil. Bilen ska så långt som möjligt redan ha lämpliga mått och originalmonterad utrustning för att tillgodose den sökandes anpassningsbehov.
• Den sökande behöver i många fall skriftligen precisera vilken bil de har för avsikt att köpa men detta ska de göra först efter att de har träffat Trafikverket eller annan med motsvarande kompetens. Den sökande behöver i vissa fall ge in handlingar som gör det möjligt att bedöma bilens lämplighet, jämför avsnitt 6.2.
• Informera om att kostnader för resa och logi som uppstår vid utprovningen av anpassningen kan ersättas genom anpassningsbidrag.
• Om den sökande har ansökt om tilläggsbidrag A och anpassningsbidrag ska den sökande redan innan Försäkringskassan beslutar om inköpsbidrag ha kommit in med kostnadsförslag och preciserat skriftligt vilken bil hen har för avsikt att köpa. Försäkringskassan behöver dessa uppgifter för att bedöma om den sökande har rätt till tilläggsbidrag A.
• Om den sökande ansöker om anpassningsbidrag ska den sökande komma in med minst två kostnadsförslag i det fall Försäkringskassan begär det.
• Om den sökande har ansökt om anpassningsbidrag är det viktigt att kostnaderna för respektive åtgärd är specificerade i de kostnadsförslag och fakturor som skickas in. Annars finns det en risk att underlaget anses som ofullständigt och ansökan avvisas eller avslås beroende på vilka otydligheter som finns, eller att Försäkringskassan själv gör en utredning och bedömer rätten till bidrag med den som underlag.
• Om anpassningsbidrag ska beviljas får fordonet inte vara olämpligt med hänsyn till den form av anpassning som behövs.
• Om anpassningsbidrag ska beviljas får fordonet inte vara i olämpligt med hänsyn till sitt skick. Fordonet kan inte vara skadat på ett sätt som innebär att bilen inte kommer fungera i nio år eller inte kommer kunna köras i 18 000 mil.
• Bilen inte får vara äldre än fyra år eller ha körts mer än 6 000 mil första gången den sökande får anpassningsbidrag till den. Undantag kan göras om det finns särskilda skäl.
• De egenskaper en personbil ska ha för att vara särskilt lämpad, tilläggsbidrag B, och vilka särskilda originalmonterade anordningar som berättigar till tilläggsbidrag C och vilka schablonbelopp som lämnas framgår av förordning (2010:1745).
• Huvudregeln är att bilstöd lämnas för en personbil klass 1 med en utvändig höjd om högst 205 centimeter. Undantag från huvudregeln kan göras om det finns särskilda skäl på grund av den sökandes funktionsnedsättning eller andra omständigheter. Den sökande behöver därför lämna information om den biltyp som hen har för avsikt att köpa kommer att vara högre än 205 centimeter. I så fall behöver den sökande precisera sitt bilval.
• Att om den sökande har för avsikt att köpa en bil som är högst 205 centimeter hög kommer beslut om grund-, anskaffnings- och tilläggsbidrag C innehålla krav på att bilen inte får vara högre än 205 centimeter.
• Om den sökande preciserar sitt val av bil kommer beslut om inköpsbidrag innehålla krav på en sådan eller sådana bilar.
• Att anpassningsbidrag inte beviljas för kostnader som den sökande beviljats tilläggsbidrag C för.
• Att anpassningsbidrag för anordningar som bedöms vara standardutrustning eller normalt förekommande tilläggsutrustning till bilen endast lämnas om det finns särskilda skäl.
• Att anpassningsbidrag inte lämnas för kostnader för åtgärder som hade kunnat undvikas om den sökande ansökt om eller kunnat få tilläggsbidrag B och C utbetalat. Detta gäller dock inte om det finns särskilda skäl att ändå lämna anpassningsbidrag.
• För att inköpsbidrag ska kunna betalas ut ska den sökande följa de krav som anges i beslutet om rätt till inköpsbidrag. Om den sökande inte köper en bil med en sådan höjd som anges i beslutet så kan inköpsbidrag inte betalas ut. Om bilen inte har de egenskaper, särskilda mått eller anordningar som anges i beslutet så kan tilläggsbidrag inte betalas ut.
• Att inköpsbidragen ska betalas tillbaka om den sökande gör sig av med bilen inom nio år från det att bidraget beviljades, eller när bilstödet gäller den sökandes barn och barnet själv beviljas bidrag.
• Den sökande kan bli återbetalningsskyldig om hen lämnar felaktiga uppgifter.
• Att en funktionskontroll ska göras av om anpassningarna fungerar på ett trafiksäkert sätt om det inte är uppenbart obehövligt. Funktionskontrollen ska göras så snart det är möjligt dock senast sex månader efter det att anpassningen utförts.
• Om den sökande vägrar att medverka till funktionskontrollen ska Försäk- ringskassan besluta att återbetalning ska göras med 10 % av det beviljade anpassningsbidraget, dock högst med ett prisbasbelopp.
• Att bilstöd endast lämnas för en bil i taget.

Du behöver även berätta om den fortsatta handläggningen. Det finns beskrivet lite längre fram i det här avsnittet.

Sammanfatta utredningssamtalet

När du bedömer att du har fått tillräckligt med information för att bedöma ärendet, sammanfattar du vad som kommit fram under samtalet och hur du tolkar informationen. Fokusera på sådant som är viktigt för bedömningen. Sammanfattningen är viktig för att undvika missförstånd. Notera gärna i journalen att du har sammanfattat samtalet för den sökande.

I vissa fall är det lämpligt att i stället skicka en kopia av dokumentationen från utredningssamtalet till den sökande och be henne eller honom återkomma om det är något som inte stämmer. Det kan vara aktuellt om den sökandes uppgifter vid samtalet är avgörande för bedömningen eller om den sökande har kognitiva svårigheter. Ni kan till exempel komma överens om att hen kan återkomma med eventuella synpunkter på det som dokumenterats inom någon dag.

Informera om den fortsatta handläggningen

Innan samtalet avslutas ska du beskriva vad som händer härnäst i handläggningen. Nedan följer exempel på vad informationen kan innehålla.

• Förklara att du ska gå igenom informationen från samtalet och lägga ihop den med annan dokumentation. Om du redan nu tror att du kommer att kontakta läkaren, en försäkringsmedicinsk rådgivare eller någon annan, berätta om det.
• Beskriv kort vad kvalitetssäkring innebär och att kvalitetssäkring sker innan beslut fattas. Förklara också att det finns särskilt utsedda beslutsfattare som beslutar om rätten till bilstöd.
• Beskriv kort vad kommunicering innebär.
• Om det är tydligt att bedömningen kommer att resultera i ett avslag är det bra att förbereda den sökande på det. Detta måste dock göras med försiktighet så det inte framstår som ett förhandsbesked, men var öppen med vad som talar för respektive emot ett beviljande.
• Lämna preliminärt besked om när beslut kan fattas. Förklara också att hur lång handläggningstiden blir beror på vilka bidrag som söks. Skulle den sökande ha ansökt om tilläggsbidrag A och anpassningsbidrag beror handläggningstiden på hur lång tid det tar för den sökande att göra bilvalet och att hämta in kostnadsförslag.
• Berätta att du kommer att skicka ut informationsbrev under handläggningens gång.

Avsluta samtalet

Avsluta samtalet med att stämma av om den sökande har några frågor. Informera om hur den sökande får kontakt med dig vid eventuella frågor eller kompletteringar.

15.3.3 Efter samtalet

Läs mer

Vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken beskriver vad som gäller när den sökande lämna uppgifter muntligt. Där finns också ett metodstöd om dokumentationskravet.

15.4 Metodstöd – utredning av anpassningsbehov

Det är viktigt att den sökande får möjlighet att lyfta fram sitt perspektiv på sitt anpassningsbehov och varför hen ansöker om tilläggsbidrag och anpassningsbidrag. Det är också viktigt att reda ut oklarheter och försäkra sig om att den sökande förstått hur anpassningsprocessen går till och för vad anpassningsbidrag kan beviljas. Den sökande behöver också förstå processen för inköpsbidrag och hur det påverkar anpassningsbidraget och Försäkringskassans möjlighet att kunna betala ut tilläggsbidrag och anpassningsbidrag. I annat fall finns det en risk för att den sökande ställer frågorna till Trafikverket eller anpassningsföretagen i stället.

Om det är sannolikt att den sökande kommer att beviljas bilstöd är det bra att ställa frågor om behovet av anpassning tidigt i utredningen. Det kan till exempel vara

• vilka anpassningar den sökande anser sig behöva för att använda bilen med hänsyn till sin funktionsnedsättning, till exempel för att ta sig in i eller ut ur bilen, och varför de är nödvändiga
• vilka tidigare anpassningar den sökande har haft (hur fungerar de, nya behov?)
• vilka platser i bilen som behöver anpassas (behov av anpassning av flera platser, varför, hur används bilen?)
• hur bilen kommer att användas (mest korta resor, längre resor?)

Om den sökande har hjälpmedel som kan påverka möjligheten att anpassa bilen. I så fall är det lämpligt att den sökande kontaktar sin hjälpmedelsförskrivare i ett tidigt skede. Det kan till exempel behövas en annan rullstol eller att rullstolen behöver modifieras på något sätt för att den ska fungera tillsammans med anpassningen.

15.5 Metodstöd – utredningssamtal anskaffningsbidrag

Om den sökande i ansökan angett att hen har en årsinkomst som är lägre än 220 000 kronor ska du inför utredningssamtalet gå igenom ansökan och bilda dig en uppfattning om vad du behöver fråga om under samtalet.

Det är bra om du har möjlighet att förbereda den sökande på vilka uppgifter du kommer att fråga om och vilka handlingar som den sökande kan behöva ha tillgång till under samtalet, exempelvis deklarationen.

Det kan bland annat vara aktuellt att fråga om

• vilka inkomster den sökande har under det kommande året
• AFA-försäkring eller andra försäkringsersättningar
• tillgångar på banken
• aktier, fonder eller obligationer
• vilka fastigheter eller bostadsrätter den sökande har och om någon är permanentbostad
• lån och vad respektive lån gäller
• stipendier.

Om ansökan kommer in i början på ett år, innan inkomstdeklarationen för det föregående året är klar, kan den sökande behöva skicka in handlingar som är underlag för den inkomstdeklarationen. Det kan till exempel gälla om hen har gjort kapitalvinster eller kapitalförluster. Fråga därför den sökande om kapitalvinster och kapitalförluster.

Om ...	så ...
den sökande är timanställd	frågar du hur mycket hen räknar med att arbeta framöver. Du kan eventuellt behöva kontakta arbetsgivaren för att få uppgifter om det. Den sökande kan också skicka in ett intyg från arbetsgivaren.
den sökande har aktivitetsstöd	frågar du om vilken dagpenning hen får om det inte finns uppgifter om det i din Arbetsplats.
den sökande har kapitalinkomster enligt inkomstdeklarationen	jämför du den med årsbeskedet från den eller de banker som är aktuella och kontrollerar om uppgifterna stämmer överens. Om de inte stämmer frågar du om den sökande har konton på andra banker.
den sökande har aktier, fonder eller obligationer	kontrollerar du det totala värdet. Du behöver årsbeskedet för året före det år som ansökan inkom för att du ska kunna se det.
den sökande har tjänstepension	frågar du om ersättningen per månad. Om du bara får en muntlig uppgift kan du ringa till AFA försäkring, Alecta o.s.v. och kontrollera om summan som den sökande har uppgett stämmer.
den sökande har etableringsersättning och det inte finns uppgift i ÄHS-Serviceåtgärder	ringer du handläggaren i det ärendet och frågar vilken ersättning den sökande har beviljats.

Handlingar som den sökande ska skicka in

• Inkomstdeklaration (för inkomståret före det år som ansökan om anskaffningsbidrag gjorts).
• Årsbesked från banker (konton, aktier, obligationer, fonder, lån).
• Utbetalningsbesked eller lönebesked som visar alla inkomster utom dem som den sökande får från Försäkringskassan.

Handlingar som den sökande kan behöva skicka in om sina inkomster

• Intyg eller beslut om
  • försörjningsstöd
  • a-kassa
  • studiemedel (om det inte finns uppgifter från CSN i ÄHS-serviceåtgärder)
  • etableringsersättning.
• Besked om ersättningar från AFA försäkring, avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS), SPP, Alecta, KPA, KP m.m.
• Besked om ersättningar från försäkringsbolag (ersättning som beskattas och betalas ut under det kommande året).
• Stipendier.