Hoppa till huvudinnehåll

4 Inköpsbidrag

Rubriker i detta kapitel:

  • Tre former av inköpsbidrag
  • Gemensamma bestämmelser
  • För vilka slags fordon lämnas bilstöd?
  • Grundbidrag
  • Anskaffningsbidrag
  • Om att anskaffa, äga och göra sig av med en bil

4.1 Tre former av inköpsbidrag​

Det finns tre former av bidrag vid köp av bil:

  • grundbidrag
  • anskaffningsbidrag
  • tilläggsbidrag.

Grundbidrag ges till alla som har rätt till bilstöd, medan anskaffningsbidraget är inkomstprövat och kan ges utöver grundbidraget. Båda bidragsformerna kan lämnas för personbil klass I med en utvändig höjd som inte överstiger 2 050 millimeter, motorcykel och moped.

Tilläggsbidrag kan lämnas utöver grund- och anskaffningsbidrag, men bara för personbil klass I. Du kan läsa mer om tilläggsbidrag i kapitel 5 och om vad som menas med bil och fordon i avsnitt 4.3.

4.2 Gemensamma bestämmelser​

De bestämmelser som är gemensamma för inköpsbidragen beskrivs här. Vissa av bestämmelserna gäller också för anpassningsbidraget.

4.2.1 Beslut före inköp av bil​

52 kap. 6 § SFB Grundbidrag, anskaffningsbidrag och tilläggsbidrag lämnas endast för fordon som anskaffats efter det att ett beslut om rätt till sådant bidrag har meddelats.

Den sökande kan inte beviljas grund-, anskaffnings- eller tilläggsbidrag för ett fordon som hen har köpt före Försäkringskassans beslut.

4.2.2 Bidrag för samma bil​

Endast ett grundbidrag har ansetts kunna betalas ut för en och samma bil. Det framgår av ett rättsfall från Försäkringsöverdomstolen.

Rättsfall

Försäkringskassan hade beviljat två makar bilstöd var för sig. I Försäkrings-kassans beslut framgick att endast ett grund- och anskaffningsbidrag kunde beviljas för en och samma bil. Makarna tänkte använda grundbidraget till att köpa en gemensam bil. Försäkringsöverdomstolen fann att endast ett grund-bidrag skulle kunna utgå för en och samma bil. (FÖD 1992:17)

Samma resonemang gäller för anskaffningsbidrag och för tilläggsbidragen.

4.2.3 Bilstöd för mer än en bil i en familj​

Om det i en familj finns flera barn med funktionsnedsättning där varje barns funktions-nedsättning kan ge rätt till bilstöd kan det bli aktuellt med bilstöd för mer än en bil. Det är barnens behov som styr. Utgångspunkten är som alltid att föräldern har behov av att förflytta sig tillsammans med barnen. Det enskilda fallet får utvisa om barnen har behov av förflyttning tillsammans eller var för sig. Finns behov av två bilar i familjen ur barnens perspektiv kan det därför bli aktuellt med bilstöd för två bilar.

En familj som har ett barn med varaktig funktionsnedsättning kan bara få bilstöd för en bil även om de behöver mer än en bil. En orsak kan vara att en förälder lämnar barn till barnomsorg eller skola, medan den andra föräldern hämtar barnet. Bilstödet är emellertid till för barnet med funktionsnedsättning. Bilstödet är inte tänkt att tillgodose familjens eventuella behov av flera bilar när det finns ett barn med funktionsnedsättning.

4.2.4 Bidragen är skattefria​

Både inköpsbidragen och anpassningsbidraget är skattefria, jämför 8 kap. 17 § Inkomstskattelagen (1999:1229).

4.2.5 Begränsningsregler för inköpsbidragen​

52 kap. 21 § SFB Grundbidrag, anskaffningsbidrag och tilläggsbidrag får tillsammans inte överstiga fordonets anskaffningskostnad. Avräkning ska i första hand göras på grundbidraget och i andra hand på anskaffningsbidraget.

52 kap. 22 § SFB Om grundbidrag, anskaffningsbidrag eller tilläggsbidrag enligt 7 § andra stycket 1 lämnas tidigare än nio år efter det senaste beslutet att bevilja rätt till bilstöd, ska det tidigare bidraget räknas av från det nya bidraget.

Grundbidrag, anskaffningsbidrag och tilläggsbidrag får tillsammans inte överstiga kostnaden för att köpa fordonet. Bestämmelsen i 52 kap. 21 § SFB beskriver på vilket sätt avräkningen ska göras. Avräkning ska i första hand göras på grundbidraget, i andra hand på anskaffningsbidraget och därefter på tilläggsbidraget (prop. 2016/17:4 s. 89).

Avräkning ska också göras när en försäkrad har fått nytt grundbidrag, anskaffnings-bidrag och tilläggsbidrag, innan nio år har passerat efter att hen blivit beviljad bilstöd, jämför 52 kap. 7 § SFB. Med vilket belopp det nya bidraget ska minskas fastställs genom att det tidigare utbetalade bidraget minskas med en niondel för varje tolvmånadersperiod som har förflutit sedan det betalades ut.

Tiden räknas till och med det datum då det nya bidraget tidigast kan betalas ut, det vill säga det datum som Försäkringskassan ska ange i beslutet om bidrag, jämför 2 § FBF. Om tidpunkten när bidraget tidigast kan betalas ut skulle ändras till ett senare datum, med anledning av att anslaget för bilstöd är förbrukat innan årsskiftet, bör ny avräkning ske eftersom ett nytt datum för den tidigaste utbetalningsdagen har fastställts.

Exempel

Mohammed ansöker om bilstöd

Försäkringskassan betalade ut bilstöd till Mohammed i mars 2014. Mohammed ansöker om bilstöd på nytt. Han kan inte köra sin bil eftersom den individuella anpassningen inte längre fungerar för honom av medicinska skäl. Det är inte möjligt att anpassa bilen så att Mohammed kan använda den.

Bilstödet som Mohammed fick utbetalat 2014 var på 72 000 kronor, 60 000 kronor i grundbidrag och 12 000 kronor i anskaffningsbidrag. Hans inkomst var vid det första ansökningstillfället 140 000 kronor och är nu 152 000 kronor. Han beviljas nytt bilstöd i november 2017.

Tre tolvmånadersperioder har gått sedan det tidigare bilstödet på totalt 72 000 kronor betalades ut.

3/9 av 72 000 = 24 000 kronor

72 000 – 24 000 = 48 000 kronor

Inköpsbidrag (grundbidrag och tilläggsbidrag A) före avräkning 60 000 kr* Avräkning – 48 000 kr Inköpsbidrag efter avräkning 12 000 kr Anskaffningsbidrag (inkomst 152 000 kr) 27 200 kr

Mohammed får 39 200 kronor i inköpsbidrag (27 200 + 12 000).

*Grundbidraget var 60 000 kronor enligt de tidigare bestämmelserna som upphörde att gälla den 1 januari 2017.

Katrin ansöker om bilstöd

Katrin ansöker om bilstöd i oktober 2017. Hon har haft sin bil sedan april 2013, det vill säga i fyra och ett halvt år. Katrin behöver en ny bil med hänsyn till sitt medicinska tillstånd och har därför beviljats nytt grund- och anskaffningsbidrag. Försäkringskassan betalade ut 60 000 kronor i grundbidrag och 20 000 kronor i anskaffningsbidrag till Katrin i april 2013.

Fyra tolvmånadersperioder har gått sedan det tidigare bilstödet på totalt 80 000 kronor betalades ut. Katrins inkomst är 145 000 kronor i oktober 2017.

4/9 av 80 000 = 35 555 kronor

80 000 – 35 555 = 44 445 kronor

Grundbidrag före avräkning 30 000 kr Avräkning – 44 445 kr Grundbidrag efter avräkning – 14 445 kr Anskaffningsbidrag (inkomst 145 000 kr) 30 000 kr

Katrin får i detta exempel totalt 15 555 kronor i grund- och anskaffningsbidrag (30 000 – 14 445).

Hade Mohammed eller Katrin, i exemplen ovan, kört bilen mer än 18 000 mil sedan bidragen senast beviljades hade ingen avräkning gjorts, trots att det gått mindre än nio år. (Jämför 52 kap. 7 och 22 §§ SFB.)

4.3 För vilka slags fordon lämnas bilstöd?​

52 kap. 8 § SFB Bilstöd lämnas för

  1. anskaffning av personbil klass I med en utvändig höjd som inte överstiger 2 050 millimeter, motorcykel eller moped, […] Vad som avses med personbil klass I, motorcykel och moped anges i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

För personbilar klass I finns en begränsning som innebär att bilstöd, som huvudregel, lämnas för en bil vars utvändiga höjd är högst 2 050 millimeter.

Den generella höjdbegränsningen motiveras av att bilstöd bör lämnas för bilar som är ändamålsenliga och användbara ur ett helhetsperspektiv. De som får bilstöd ska i så stor utsträckning som möjligt kunna använda sin bil i olika sammanhang och på samma villkor som andra bilister. Syftet med att införa en höjdbegränsning var att generellt förbättra de bilstödsberättigades möjligheter att kunna använda bilen. (Jämför prop. 2019/20:107 s. 14, 16 och 18)

Det kan dock finnas fall då den sökande behöver ett högre fordon. Undantag från bestämmelsen kan då göras om det finns särskilda skäl för det, läs mer i avsnitt 4.3.3.

Även om det finns en höjdbegränsning är bilstödet utformat så att den som behöver en bil med vissa invändiga minimimått i möjligaste mån ska välja en bil som har sådana mått så att den inte behöver anpassas. Genom att det finns en generell höjdbegränsning behöver man dock inte utreda om den försäkrade har ett konkret behov av att bilens höjd inte överstiger 2 050 millimeter. (Jämför prop. 2019/20:107 s. 16)

Höjdbegränsningen gäller också anpassningsbidraget.

Det finns ytterligare en begränsning som gäller för tilläggsbidragen. Dessa kan bara lämnas för personbil klass I, inte för personbilar som hör till en annan klass, motorcykel eller moped. (52 kap. 18 a–c §§ SFB, se även kapitel 5)

4.3.1 Vad menas med personbil klass 1?​

Vad som menas med personbil klass 1, motorcykel eller moped anges i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner (52 kap. 8 § andra stycket SFB). Med personbil klass I avses en bil med högst åtta sittplatser utöver förarplatsen. Bilen får inte vara permanent försedd med ett karosseri som är inrättat som bostadsutrymme och utrustad med fast monterade sittplatser, fast monterade sovplatser (alternativt sittplatser som kan göras om till sovplatser) eller fast monterad utrustning för matlagning och bord. (Jämför 2 § lagen [2001:559] om vägtrafikdefinitioner)

I vägledningen används oftast begreppet bil även om det i praktiken kan handla om en annan typ av fordon som beskrivs ovan.

4.3.2 Inköpsbidrag för annat motorfordon​

52 kap. 9 § SFB Om det på grund av funktionshindrets art eller andra omständigheter finns särskilda skäl för det, lämnas bilstöd enligt 8 § första stycket 1–3 för ett annat motorfordon än som avses i 8 § första stycket 1.

Vilka slags fordon som bilstöd kan lämnas för anges i 52 kap. 8 § första stycket 1 SFB. Om det finns särskilda skäl kan dock bilstöd lämnas även för andra fordon.

Med ett annat motorfordon än som avses i 8 § första stycket 1 menas till exempel en personbil klass I vars utvändiga höjd överstiger 2 050 millimeter. Det kan också vara en mindre buss, en lätt lastbil, en traktor eller annat motorfordon.

Om den sökande väljer ett sådant annat fordon ska det prövas om det på grund av funktionshindrets art eller andra omständigheter finns särskilda skäl.

Om det finns särskilda skäl lämnas bilstöd enligt den här bestämmelsen för samma ändamål som anges i 52 kap. 8 § första stycket 1–3 SFB. Det innebär bl.a. att anpassningsbidrag kan lämnas även för justering och reparation av ett sådant fordon. Däremot kan tilläggsbidrag inte lämnas för ett annat motorfordon än en personbil klass I. (Jämför 52 kap. 18 a–c §§ SFB)

Särskilda skäl för att lämna bilstöd för andra motorfordon

Det finns uttalanden i äldre förarbeten om när särskilda skäl kan tillämpas för att lämna bilstöd för ett annat motorfordon än personbil klass I, motorcykel eller moped.

Det kan visa sig i några enstaka situationer att någon annan typ av motorfordon är ett bättre alternativ. I så fall bör bidrag – om det finns särskilda skäl med hänsyn till funktionshindrets art eller andra omständigheter - kunna lämnas även till inköp av lätt lastbil eller mindre buss. (Jämför prop. 1987/88:99 s. 23 f.)

Det ska alltså vara fråga om att en annan typ av motorfordon är ett bättre alternativ.

Det kan finnas särskilda skäl om det inte finns något annat lämpligt fordon med hänsyn till funktionsnedsättningen. Det kan också röra sig om en familj med flera personer med funktionsnedsättning som var för sig berättigar till bilstöd. I ett sådant fall kan det vara lämpligt med en mindre buss.

4.3.3 Särskilda skäl för bilstöd för en högre bil​

Det kan finnas särskilda skäl att lämna bilstöd för en bil med en utvändig höjd som är högre än 2 050 millimeter om personen på grund av sin funktionsnedsättning, längd eller av andra skäl behöver en sådan bil och detta inte kan tillgodoses genom till exempel en golvsänkning. (Jämför prop. 2016/17:4 s. 18)

Enligt förarbetena kan sådana andra skäl vara att

  • den sökande på grund av sitt funktionshinder behöver sitta i en särskilt hög rullstol eller inta en särskild position under färd i bilen
  • bilen behöver vara utrustad med en lyftanordning
  • den sökande behöver en bil som har tillräckliga utrymmen eller tillräcklig totalvikt med hänsyn till det antal passagerare, de hjälpmedel och det bagage som behöver transporteras i bilen

Men att den sökande skulle undvika kostnaden för en golvsänkning genom att välja en bil som är högre än 2 050 millimeter kan i sig inte anses utgöra särskilda skäl. Det är den sökandes behov som ska ligga till grund för bedömningen av om det finns särskilda skäl för att lämna bilstöd för en högre bil. (Jämför prop. 2019/20:107 s. 33)

4.4 Grundbidrag​

52 kap. 15 § SFB Vid anskaffning av motorfordon lämnas grundbidrag med högst 30 000 kronor. Vid anskaffning av motorcykel eller moped lämnas dock grundbidrag med högst 12 000 respektive 3 000 kronor.

Grundbidrag lämnas med olika belopp beroende på vilket fordon den sökande har för avsikt att köpa. Att det anges ett högsta belopp innebär att en avräkning ska göras om grundbidraget tillsammans med anskaffnings- och tilläggsbidraget överstiger fordonets anskaffningskostnad.

Vid köp av lätt lastbil eller mindre buss lämnas grundbidrag enligt samma regler som vid köp av personbil, 52 kap. 9 och 15 §§ SFB. Vid köp av motorcykel eller moped bör dock grundbidraget lämnas med ett lägre belopp. (Jämför prop. 1987/88:99, s. 24).

Vilket belopp som faktiskt kommer att betalas ut beror bland annat på om någon avräkning ska göras, jämför avsnitt 4.2.5.

4.5 Anskaffningsbidrag​

52 kap. 16 § SFB Anskaffningsbidrag lämnas med högst 40 000 kronor. Helt sådant bidrag lämnas till den vars årliga bruttoinkomst understiger 121 000 kronor.

52 kap. 17 § SFB Till den vars årliga bruttoinkomst uppgår till 121 000 kronor eller mer, dock högst 210 000 kronor, lämnas anskaffningsbidrag med högst det belopp som återstår efter det att det belopp som anges i 16 § första stycket har reducerats med 400 kronor för varje tusental kronor som inkomsten överstiger 120 000 kronor. Till den vars årliga bruttoinkomst överstiger 210 000 kronor men inte 220 000 kronor lämnas anskaffningsbidrag med högst 4 000 kronor. Överstiger den årliga bruttoinkomsten 220 000 kronor lämnas inte något anskaffningsbidrag.

Anskaffningsbidraget är inkomstprövat. Ett helt anskaffningsbidrag är högst 40 000 kronor och lämnas till den som har en årlig bruttoinkomst som understiger 121 000 kronor. Av bestämmelserna framgår hur man beräknar anskaffningsbidraget för övriga inkomstnivåer. Att det anges ett högsta belopp innebär att en avräkning ska göras om anskaffningsbidraget tillsammans med grund- och tilläggsbidrag överstiger fordonets anskaffningskostnad. Se avsnitt 4.2.5.

En sökande vars årsinkomst uppgår till högst 220 000 kronor före skatt kan få anskaffningsbidrag. Beloppet bestäms genom att 400 kronor räknas av från det högsta beloppet, 40 000 kronor, för varje 1 000 kronor som den sökandes inkomst överstiger 120 000 kronor. En sådan avräkning ska dock inte göras för dem vars årsinkomst överstiger 210 000 kronor men inte 220 000 kronor före skatt. Det framgår direkt av bestämmelsen att de kan få 4 000 kronor.

Om den sökande har en årsinkomst på till exempel 150 000 kronor kan anskaffningsbidrag lämnas med 28 000 kronor enligt följande beräkning: 40 000–((150 000–120 000)/1 000)*400). (Prop. 2016/17:4 s. 47)

4.5.1 Inkomstberäkning​

52 kap. 18 § SFB Med årlig bruttoinkomst avses inkomst enligt 102 kap. 7–15 §§. För en försäkrad som avses i 10 § första stycket 1–3 ska bruttoinkomsten räknas fram utan hänsyn till makes inkomst. För föräldrar som avses i 10 § första stycket 4 och andra stycket räknas inkomsterna samman vid beräkning av anskaffningsbidragets storlek.

I första stycket i bestämmelsen framgår att man räknar ut årlig bruttoinkomst enligt samma modell som när man beräknar bostadstillägg. Se Pensionsmyndighetens Vägledning 2010:5, Inkomstberäkning.

I andra stycket av bestämmelsen framgår att för makar i bidragsgrupp 1–3 ska bruttoinkomsten räknas fram individuellt, utan hänsyn till den andra makens inkomst. Detta är en skillnad mot vad som gäller enligt reglerna för bostadstillägg, där inkomsten beräknas till hälften av makarnas gemensamma inkomst (102 kap. 4 § SFB).

Eftersom inkomsten ska beräknas individuellt bör förmögenhetsgränsen för ogifta, som är 100 000 kronor enligt reglerna för bostadstillägg, användas även för makar, när avkastningen av förmögenheten ska räknas ut. (RAR 2002:19 till 52 kap. 18 § SFB)

Om föräldrarna i bidragsgrupperna 4 eller 5 bor tillsammans med barnet ska deras inkomster räknas samman vid beräkning av anskaffningsbidragets storlek). När man fastställer nivån på anskaffningsbidraget för bidragsgrupp 4 och 5 gör man det efter samma regler som för övriga bidragsgrupper (prop. 1987/88:99, s. 22). Barnets inkomster påverkar inte bidragets storlek.

Beträffande föräldrabegreppet, se avsnitt 3.3.

Som inkomst räknas inte handikappersättning och assistansersättning eftersom de är skattefria (8 kap. 16 och 19 §§ inkomstskattelagen [1999:1229]). Vårdbidrag ska räknas som inkomst till den del det är skattepliktigt, det vill säga till den del vårdbidraget inte utgör ersättning för merkostnader (11 kap. 31 § inkomstskattelagen).

Inkomst av tjänst beräknas efter vad den sökande kan antas få för inkomster under den kommande 12-månadersperioden. Utgångspunkten för beräkningen är tiden för beslut om hur stort anskaffningsbidrag den sökande har rätt till.

Inkomst av kapital och förmögenhet beräknas enligt deklarationsvärdena per den 31 december året före ansökan lämnas in. (102 kap. 7 § 1–3 och 10 § SFB)

I lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner finns det bestämmelser om hur förmögenhet ska beräknas när man prövar rätt till bilstöd.

4.5.2 Begränsningsregel för anskaffningsbidrag​

52 kap. 20 § SFB Ett anskaffningsbidrag ska minskas med sådant bidrag till inköp av ett fordon som den försäkrade får från en kommun eller en region eller i form av försäkringsersättning.

När anskaffningsbidraget ska fastställas bör hänsyn även tas till vad den sökande har fått i bidrag till inköp av en bil från en kommun eller en region, eller i form av försäkringsersättning (jämför prop. 1987/88:99 s. 22).

4.6 Om att anskaffa, äga och göra sig av med en bil​

Det framgår inte direkt av bestämmelserna om bilstöd att personen som får bidrag ska vara ägare av bilen. Det finns indirekt ändå ett ägandekrav i och med att den sökande beviljas ersättningen utifrån ett antal förutsättningar. Då är det naturligt att det också är den personen som får stödet. Frågan om en person kan betraktas som ägare av bilen blir relevant när Försäkringskassan ska ta ställning till om och när en person har anskaffat en bil samt vid bedömning av om en person som har fått bilstöd gör sig av med bilen (52 kap. 6, 8 och 23 §§ SFB).

Huvudprincipen är att den som beviljats bilstöd ska ha köpt bilen och vara registrerad ägare i vägtrafikregistret för att anses äga bilen. Om det senare visar sig att personen inte längre är registrerad ägare bör Försäkringskassan ta ställning till om personen sålt eller på annat sätt gjort sig av med bilen och i så fall om ett återkrav ska ställas enligt 52 kap. 23 § SFB, se avsnitt 14.3.

Det kan dock finnas situationer när det inte går att avgöra vem som ägt eller gjort sig av med en bil bara genom att kontrollera vem som är registrerad ägare i vägtrafikregistret. Vägtrafikregistret är upprättat efter Transportstyrelsens behov av att ha en person ansvarig för att skatt, parkeringsbot med mera betalas för bilen. Det är enkelt att byta registrerad ägare i registret. Så länge det inte finns anledning att utreda ägarförhållandet för en bil kontrollerar inte Transportstyrelsen att personen som registreras som ägare faktiskt äger bilen.

Finns det indikationer eller tecken på att det är tveksamheter kring om en person har köpt, äger eller har gjort sig av med en bil kan Försäkringskassan även ta stöd av andra uppgifter än vägtrafikregistrets. Det kan vara uppgifter i köpekontrakt, avtal, uppgifter från folkbokföringen eller annat material som ger relevant information.

Man kan inte alltid anse att en person anskaffat bilen bara för att hen skickat in en faktura eller ett avtal och ändrat registrerad ägare i vägtrafikregistret. Likaså är det inte givet att anse att den som beviljats bilstöd gjort sig av med bilen vid ändrad markering i vägtrafikregistret om hen fortfarande använder bilen. Det måste bedömas i varje enskilt ärende.

Exempel

Cecilia

Cecilia har beviljats grundbidrag och anskaffningsbidrag. Cecilia vill använda bidragen för att ta över en bil från sin sambo Per. Bilen har funnits i hushållet och använts av både Per och Cecilia i tre år, även om det är Per som varit registrerad ägare i vägtrafikregistret och står på köpekontraktet.

Försäkringskassan anser inte att Cecilia har anskaffat bilen i den mening som avses i bilstödsbestämmelserna. Utredaren beslutar att inte betala ut ersättning med hänvisning till 52 kap. 6 § SFB.

Exempel

Xuenan

Xuenan beviljas grundbidrag och anpassningsbidrag för att köpa bil som hon kan använda för att färdas tillsammans med sin son Max som har en funktionsnedsättning. I samband med inköpet registreras Xuenan som ägare i vägtrafikregistret.

Efter två år ser Försäkringskassan att Xuenan inte är registrerad ägare i vägtrafikregistret för bilen längre. Däremot är hennes man Kristoffer, Max pappa, registrerad som ägare. Det visar sig att bägge använder bilen för att färdas med Max men att de av olika anledningar valt att registrera bilen på Kristoffer. Xuenan står fortfarande på köpekontraktet för bilen.

Försäkringskassan bedömer att det inte finns grund för ett återkrav men informerar om att Xuenan är den som blir återbetalningsskyldig om makarna gör sig av med bilen.

Det är viktigt att Försäkringskassan informerar den som beviljats bilstöd om att hen kan bli återbetalningsskyldig om hen gör sig av med bilen. Se kapitel 14 för mer information om återbetalningsskyldighet.

Leasing

När det gäller leasing är huvudprincipen att en person inte har köpt och inte heller äger bilen om den är leasad. Principen är densamma oavsett leasingform.

Import av bilar

Det är möjligt att få bilstöd för en importerad bil, då bestämmelserna om bilstöd inte ställer några krav på att bilen ska vara köpt i Sverige. Den sökande måste då följa regler för import av fordon, exempelvis krävs en registreringsbesiktning vid hemkomsten. För mer information regelverket vid import av bilar se Transportstyrelsens webbplats www.transportstyrelsen.se.

4.6.1 När är bilen anskaffad?​

En bil är anskaffad när man har köpt bilen eller när det finns ett skriftligt avtal mellan köparen och säljaren om att köp ska ske. En registrering i vägtrafikregistret är också en markering om att bilen är anskaffad.