5 Ansökan och beslut om invaliditetsförmåner i Sverige och andra medlemsländer

Det här kapitlet handlar om hur vi hanterar ansökan om sjukersättning och aktivitetsersättning, och hur Försäkringskassan fattar beslut om sådana förmåner med hänsyn till förordning 883/2004 och förordning 987/2009. Både sjuk- och aktivitetsersättning kategoriseras som invaliditetsförmåner (Sveriges lagstiftningsförteckning enligt artikel 9 i förordning 883/2004) när vi tillämpar förordningarna.

I kapitlet anges också de structured electronic document (SED) och intyg som Försäkringskassan ska använda vid en ansökan om invaliditetsförmåner enligt förordningarna. E-blanketter används med länder som ännu inte anslutit sig till Electronic Exchange of Social Security Information (EESSI).

Läs mer

Läs mer om SED, E-blanketterna och intyg i kapitel 11.

5.1 Allmänt

Förordning 987/2009 innehåller bestämmelser om hur förordning 883/2004 ska tillämpas. Där beskrivs närmare hur ansökningsförfarandet ska gå till när en person har omfattats av lagstiftning om social trygghet i minst två medlemsländer. För invaliditetsförmåner finns olika ansökningsförfaranden beroende på om ersättningen ska beräknas enligt kapitel 4 eller 5 i förordning 883/2004. Ansökan om invaliditetsförmåner som ska beräknas enligt:

• kapitel 4 i förordning 883/2004 behandlas enligt bestämmelsen i artikel 45.1 i förordning 987/2009
• kapitel 5 i förordning 883/2004 behandlas enligt artikel 45.4 i förordning 987/2009.

I båda fallen gäller att sökanden kan ansöka om en invaliditetsförmån i bosättningslandet, under förutsättning att han eller hon är eller har varit omfattad av bosättningslandets lagstiftning.

5.2 Allmänt om ansökan om invaliditetsförmån vid beräkning enligt kapitel 4 i förordning 883/2004

En person som är bosatt i ett medlemsland och som varit omfattad endast av typ A-lagstiftning i minst två länder kan ansöka om en invaliditetsförmån hos den institution i det land vars lagstiftning han eller hon var omfattad av vid tidpunkten för försäkringsfallet. Personen kan också välja att lämna in ansökan hos institutionen i bosättningslandet. I det fallet ska denna institution skicka ansökan till det först nämnda landet och ange vilken dag ansökan kom in. Dagen för inlämning av ansökan gäller som inlämningsdag hos alla berörda institutioner. (artikel 45.1 och 45.5 i förordning 987/2009)

Institutionen i det land vars lagstiftning den sökande var omfattad av vid tidpunkten för försäkringsfallet kan om det behövs begära ett intyg om fullgjorda försäkringsperioder från det land där den sökande senast var försäkrad. Detsamma gäller också när försäkringsperioder som har fullgjorts enligt ett annat medlemslands lagstiftning måste beaktas för att villkoren i den behöriga staten ska uppfyllas.

5.2.1 Ansökan om invaliditetsförmåner när sökanden är bosatt i Sverige

En person som bara omfattats av typ A-lagstiftning i en eller flera medlemsländer har bara rätt till ersättning från landet där han var försäkrad vid tidpunkten för försäkringsfallet (artikel 44.2 i förordning 883/2004). Svensk inkomstrelaterad ersättning är av typ A-lagstiftning. Om en person var försäkrad i Sverige vid tidpunkten för försäkringsfallet, och det bara kan bli aktuellt att bevilja inkomstrelaterad ersättning finns det inget krav att Försäkringskassan ska inleda ett ansökningsförfarande med det andra medlemslandet.

Om det blir aktuellt att även bevilja en garantiersättning, eller om det inte är säkert att det andra landet enbart har invaliditetsförmåner av typ A-lagstiftning ska Försäkringskassan inleda ett ansökningsförfarande med det andra medlemslandet enligt det förfarande som gäller enligt artikel 45.4 i förordning 987/2009, se vidare i avsnitten nedan.

5.3 Allmänt om ansökan om invaliditetsförmån vid beräkning enligt kapitel 5 i förordning 883/2004

En person som är bosatt i ett medlemsland ska lämna sin ansökan om invalidpension till institutionen i bosättningslandet. Har personen inte varit omfattad av lagstiftningen i bosättningslandet ska institutionen vidarebefordra ansökan till institutionen i det medlemsland vars lagstiftning sökanden senast omfattats av. Om sökanden inte är bosatt i ett medlemsland skickar sökanden sin ansökan till institutionen i det medlemsland vars lagstiftning han eller hon senast omfattades av. (Artikel 45.4 i förordning 987/2009)

5.3.1 Kontaktinstitutionens ansvar

Om den sökande är bosatt i Sverige och har omfattats av SFB är det Försäkringskassan i Sverige som är kontaktinstitution. Om den sökande inte har varit omfattad av lagstiftningen i Sverige är kontaktinstitutionen i stället institutionen i det medlemsland var lagstiftning han eller hon senast har varit omfattad av.

Kontaktinstitutionen ska bland annat främja utbytet av uppgifter mellan de berörda institutionerna, och ska utan dröjsmål vidarebefordra ansökan om ersättning och andra tillgängliga handlingar till alla berörda institutioner. Det är kontaktinstitutionens regler som avgör hur ansökningsförfarandet ska gå till. (Artikel 46.1, och 47.1 och 47.4 i förordning 987/2009)

5.3.2 Ansökningsdatum

En ansökan om motsvarande förmån som lämnas in till institutionen i ett medlemsland ska avse en ansökan om förmån i alla medlemsländer vars lagstiftning sökanden har varit omfattad av (artikel 50 i förordning 883/2004). Det innebär att en ansökan om sjukersättning som lämnas in hos Försäkringskassan ska anses avse även ansökan om exempelvis tysk invalidpension när den sökande har omfattats av den tyska lagstiftningen. När Försäkringskassan är kontaktinstitution måste Försäkringskassan därför alltid på ansökan ange datum för när ansökan gjordes. Detta datum räknas nämligen som ansökningsdatum även hos institutionerna i de andra berörda medlemsstaterna (artikel 45.5 i förordning 987/2009).

Det ska observeras att respektive medlemsland sedan kan bevilja ersättning för tid före eller efter ansökningsdatumet. Det beror på när en person uppfyller förutsättningarna för att beviljas en förmån enligt nationell lagstiftning med hänsyn till ansökningsdatumet. Svensk sjukersättning och aktivitetsersättning kan beviljas tidigast från tre månader före ansökningsmånaden (33 kap. 14 § SFB).

Om sökande inte meddelar att han eller hon har varit anställd eller bosatt i andra medlemsländer räknas inte datumet för ansökan som ansökningsdatum hos alla berörda institutioner. Om den sökande kompletterar sin ursprungliga ansökan blir datumet för komplettering ansökningsdatum i de berörda institutionerna. Även vid en ny ansökan blir ansökningsdatumet när den nya ansökan lämnades in. (Artikel 45.6 i förordning 987/2009)

Motsvarande bestämmelse finns inte i förordning 574/72. Detta innebär att det datum en ansökan enligt förordning 1408/71 gjordes hos kontaktinstitutionen även räknas som ansökningsdatum hos institutionerna i de andra berörda medlemsstaterna (artikel 36 i förordning 574/72). Detta gäller oavsett om den sökande först senare meddelar att han eller hon varit anställd eller bosatt i andra medlemsländer.

5.3.3 Återkallelse av ansökan

När en ansökan om en förmån lämnas in till en institution ska alla behöriga institutioner vars lagstiftning personen har omfattats av, pröva rätten till förmånen (artikel 50.1 i förordning 883/2004). Om en person väljer att återkalla en ansökan om ersättning från ett land ska den återkallelsen inte ses som en återkallelse av ansökan från övriga länder (artikel 46.3 i förordning 987/2009). Motsvarande bestämmelse finns däremot inte för förordning 1408/71.

Metodstöd – återkallelse av ansökan

När en person ansöker om sjukersättning eller aktivitetsersättning ska Försäkringskassan vidarebefordra ansökan till de länder vars lagstiftning personen har omfattats av.

Om en person meddelar Försäkringskassan att han eller hon vill återkalla sin ansökan i ett annat medlemsland efter att ansökan har vidarebefordrats måste du som handlägger informera personen att Försäkringskassan inte kan ta ställning till den återkallelsen men att vi kommer att meddela den institution som berörs. Om inte personen uttryckligen meddelar det ska återkallelsen inte ses som att han eller hon återtar även sin svenska ansökan om ersättning.

Om en person redan vid inlämnandet av ansökan meddelar att han eller hon inte vill ansöka om ersättning i ett visst annat medlemsland ska Försäkringskassan upplysa personen om att en inlämnad ansökan gäller som en ansökan i alla berörda länder.

Om återkallelsen har gjorts skriftligt ska du som handlägger ärendet skriva till personen och meddela att Försäkringskassan har tagit emot återkallelsen och kommer att vidarebefordra återkallelsen till berörd institution. Du ska inte skicka ett beslut om att ansökan avskrivs från vidare handläggning. Det är det andra landet som ska hantera återkallelsen. När en person återkallar sin ansökan är det viktigt att du som handlägger ansökan informerar personen om konsekvenserna av detta. Det kan exempelvis vara bra att informera personen om att ifall han eller hon ansöker vid ett senare tillfälle kommer det senare datumet att gälla som ansökningsdatum.

Läs mer om avskrivning på grund av återkallelse i vägledning 2004:7 – Förvaltningsrätt i praktiken, och om hur du ska göra när en person vill återkalla sin ansökan från Sverige.

5.4 Ansökan om invaliditetsförmåner enligt kapitel 5 när sökanden är bosatt i Sverige

En person som är bosatt i Sverige kan ansöka om sjukersättning och aktivitetsersättning hos Försäkringskassan, under förutsättning att han eller hon omfattas av SFB eller tidigare har omfattats av SFB (artikel 45.4 förordning 987/2009).

Ansökan görs skriftligen på skilda blanketter beroende på om ansökan gäller nedsatt arbetsförmåga eller förlängd skolgång (Riksförsäkringsverkets föreskrifter [RFFS 2002:36] om sjukersättning och aktivitetsersättning). Försäkringskassan blir då kontaktinstitution och inleder ansökningsförfarandet. Detsamma gäller vid utbyte av sjukpenning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning i de fall personen är bosatt i Sverige. (Artikel 47 i förordning 987/2009)

Om sökanden inte omfattats av SFB ska Försäkringskassan i stället skicka ansökan till den institutionen i det medlemsland vars lagstiftning den sökanden senast har omfattats av. Försäkringskassan ska även informera institutionen om när ansökan kom in till Försäkringskassan. Det datumet gäller som ansökningsdag i även det landet. (Artikel 45.4 och 45.5 i förordning 987/2009) Detta kan meddelas på SED P10000. Försäkringskassan ska också förklara varför Försäkringskassan inte är kontaktinstitution i det enskilda ärendet.

5.4.1 När Försäkringskassan är kontaktinstitution

Kontaktinstitutionen ska utan dröjsmål underrätta alla berörda institutioner om ansökan (artikel 47.4 i förordning 987/2009).

Kontaktinstitutionen ska utan dröjsmål vidarebefordra ansökan och alla andra tillgängliga handlingar, det här enligt artikel 47.4 i förordning 987/2009. Förutom ansökan SED P2200 ska kontaktinstitutionen skicka följande till samtliga berörda institutioner:

• SED P3000 – landspecifika uppgifter
• SED P4000 – den sökandes egna uppgifter
• SED P5000 – försäkringsperioder i Sverige
• SED H121 med bifogat Detaljerat läkarutlåtande.

Kontaktinstitutionen ska underrätta de övriga institutionerna om de försäkrings- och bosättningsperioder som den sökande fullgjort enligt kontaktinstitutionens lagstiftning (artikel 47.5 i förordning 987/2009). Om försäkringshistoriken inte hinner utredas kan en preliminär SED P5000 skickas tillsammans med ansökan. Kontaktinstitutionen skickar en slutgiltig SED P5000 när försäkringshistoriken är färdigutredd. Anledningen till att det ska skickas utan dröjsmål är att alla berörda institutioner ska kunna handlägga ansökan samtidigt.

Detaljerat läkarutlåtande är obligatoriskt att skicka till EU-länderna. Det går inte att ersätta genom att enbart skicka andra medicinska underlag, eller läkarutlåtanden om hälsotillstånd. Enligt överenskommelse med Danmark, Finland, Norge och Island kan dock Försäkringskassan till dessa länder i stället för Detaljerat läkarutlåtande skicka kopior av de läkarutlåtanden, och eventuella övriga handlingar som är underlag i ärendet, för att bedöma om sökanden uppfyller kraven om nedsatt arbetsförmåga.

Metodstöd – hantering av Detaljerat läkarutlåtande

Det är Försäkringskassan som ansvarar för att Detaljerat läkarutlåtande skickas. Hälso- och sjukvården ska hjälpa oss att fylla i blanketten när så krävs. Det finns inte något påtryckningsmedel på hälso- och sjukvården annat än att vi kan kontakta den verksamhetsansvariga på den enhet där läkaren arbetar och förklara att vi måste få in ett intyg. Om vi trots detta inte får hjälp att fylla i blanketten kan vi anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Metodstöd – hantering av ansökan

Så snart en ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning lämnats in till Försäkringskassan eller så fort ett utbyte av sjukpenning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning är aktuellt, måste handläggaren ta reda på om personen har bott eller arbetat i annat medlemsland för att få reda på om en ansökan ska skickas till andra medlemsländer.

Försäkringskassan ska avisera det berörda medlemslandet oavsett förslag till beslut, och oavsett hur lång tid personen har bott eller arbetat i det andra EU/EES-landet. Avisering ska ske elektroniskt med användningsfall P_BUC_03 i Reference Implementation for National Applications (RINA). Läs mer i kapitel 11 om informationsutbyte mellan medlemsländerna.

Det är viktigt att handläggaren anger ansökningsdatum på SED P2200. Även i initiativärenden behövs datum för ansökan. I dessa fall är ansökningsdatum ”datum för Försäkringskassans ställningstagande till prövning av rätten till sjukersättning eller aktivitetsersättning”.

För att utreda färdigt vilka försäkrings- och bosättningsperioder som ska anges på SED P5000 måste det finnas ett förslag till tidpunkt för försäkringsfallet. Eftersom Försäkringskassan inte får avvakta med att skicka ansökan ska Försäkringskassan utfärda en provisorisk SED P5000.

Förutom ansökan SED P2200 ska Försäkringskassan skicka följande till berörda institutioner:

• SED P3000 med ytterligare information som den berörda institutionen behöver.
• Uppgifter om den sökandens försäkringshistorik på SED P4000.
• H121 tillsammans med Detaljerat läkarutlåtande och eventuella övriga handlingar som kommit in till Försäkringskassan, och som är underlag för att bedöma nedsättningen av arbetsförmågan. I stället för att skicka Detaljerat läkarutlåtande kan vi till Danmark, Finland, Island och Norge skicka kopior av de läkarutlåtanden, och eventuella andra handlingar som är underlag för att bedöma om den sökande uppfyller kraven som gäller nedsatt arbetsförmåga. Se även avsnitt 5.7.
• SED P5000. På SED:en anger Försäkringskassan alla fullgjorda svenska försäkrings- och bosättningsperioder fram till dagen den utfärdas.

När Försäkringskassan har fattat beslut i ärendet ska de berörda institutionerna meddelas om vilket beslut Försäkringskassan har fattat. Informationen skickas genom att uppdatera SED P2200 och skicka den på nytt. Annan ny information skickas på samma sätt, alltså genom att uppdatera den SED som redan är skickad och sedan skicka den på nytt.

Alla berörda länder ska meddela de försäkrings- och bosättningsperioder som har fullgjorts enligt den lagstiftning som de tillämpar. De ska meddela detta till Försäkringskassan och till övriga berörda institutioner på sina respektive SED P5000.

Metodstöd – hantering av beslut

Varje berörd institution ska själv meddela den sökande om vilket beslut institutionen fattat samt hur man överklagar beslutet (artikel 48.1 i förordning 987/2009). Institutionen ska även meddela kontaktinstitutionen och övriga berörda institutioner om sitt beslut (artikel 47.6 i förordning 987/2009).

När Försäkringskassan är kontaktinstitution ska de berörda institutionerna underrätta Försäkringskassan sina nationella beslut på SED P6000 Beslut om invalidpension. Den berörda institutionen meddelar om förmånen avslagits, beviljats enligt nationell lagstiftning eller om den har pro rata-beräknats. Vidare ska det framgå av SED P6000 hur sökanden kan överklaga beslutet och inom vilken tidsfrist.

Om Försäkringskassan tidigare har fattat ett provisoriskt beslut enligt förordning 987/2009 ska Försäkringskassan fatta ett slutligt beslut så fort alla medlemsländer sänt in SED P6000. Det slutliga beslutet ska ha en omprövningshänvisning.

När det slutliga beslutet är fattat ska handläggaren skicka en sammanfattning av alla besluten till den sökande på intyg P1. Intyget ska vara på svenska om den sökande inte begär att det ska vara på ett annat av EU:s officiella språk (artikel 48.1 i förordning 987/2009). Därefter ska handläggaren fylla i SED P7000 Sammanfattning av beslut och skicka den till samtliga berörda institutioner.

5.4.2 Provisorisk utbetalning när Försäkringskassan är kontaktinstitution

I avvaktan på att Försäkringskassan, som kontaktinstitution, kan meddela ett slutligt beslut ska Försäkringskassan i vissa fall besluta om en provisorisk betalning av sjukersättning eller aktivitetsersättning till en person. Det blir aktuellt i situationer när ersättningen ska beräknas enligt artikel 52 i förordning 883/2004 och

• sökanden uppfyller villkoren för att få rätt till inkomstrelaterad ersättning och/eller garantiersättning enligt SFB (det oberoende beloppet), eller
• när det framgår av utredningen att hen kan uppfylla villkoren för att få en pro rata-beräknad inkomstrelaterad ersättning och/eller en pro rata-beräknad garantiersättning.

(Artikel 50 i förordning 987/2009).

Försäkringskassan kan alltså inte fatta beslut om att provisoriskt betala ut en inkomstrelaterad ersättning enligt SFB och samtidigt fatta beslut om att provisoriskt betala ut garantiersättning enligt pro rata temporis-principen och tvärt om. Om en person exempelvis uppfyller villkoren för att få en nationellt beräknad inkomstrelaterad ersättning får han eller hon endast den ersättningen. Det gäller även om Försäkringskassans utredning skulle visa att hon också kan uppfylla villkoren för att få en pro rata-beräknad garantiersättning, till exempel genom sammanläggning med utländska försäkringsperioder. (Artikel 50 i förordning 987/2009)

Försäkringskassan kan också betala ut ett lämpligt förskott till sökanden. Förskottet ska motsvara den pro rata-beräknade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen som sannolikt kan komma att betalas ut till en person. De uppgifter man får i SED P5000 om utländska försäkrings- och bosättningsperioder kan ge tillräckligt grund för att fatta beslut om provisorisk betalning av en pro rata beräknad ersättning. (artikel 50.2 i förordning 987/2009)

Försäkringskassan ska underrätta sökanden om att betalningen av ersättningen är provisorisk eller att den är att anse som ett förskott. Samtidigt ska personen få information om hur han eller hon kan göra för att begära omprövning av det beslutet. (artikel 50.3 i förordning 987/2009)

Sjukersättningen eller aktivitetsersättningen ska sedan betalas ut provisoriskt fram till dess att man fått in de uppgifter som behövs för att fatta slutligt beslut. Det innebär att beslutet kommer att vara provisoriskt fram tills Försäkringskassan får information om vilka beslut övriga berörda institutioner fattat. Se även Metodstöd – hantering av beslut i föregående avsnitt.

Även när personen är bosatt i Sverige – och kan ha rätt till en garantiersättning beräknad enligt artikel 58 – kan det bli aktuellt att fatta ett interimistiskt beslut om garantiersättningen. Detta kan göras i avvaktan på att vi får information från de andra medlemsstaterna om perioder och eventuella förmåner. Ett sådant beslut kan fattas när förutsättningarna i 112 kap. 2 § SFB är uppfyllda.

Läs mer

Vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken beskriver utförligt vad som gäller för interimistiska beslut. I vägledning 2013:1 Sjukersättning och 2013:2 Aktivitetsersättning finns det kompletterande förmånsspecifika bestämmelser och metodstöd för interimistiska beslut.

Om vi inte har alla uppgifter som behövs för att slutgiltigt beräkna förmånen och personen begär att få ett provisoriskt beslut, ska Försäkringskassan fatta ett sådant beslut om det är möjligt utifrån de uppgifter vi har (jämför artikel 7 i förordning 987/2009).

5.5 Ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning vid bosättning i ett annat medlemsland

Om en person, som är bosatt i ett annat medlemsland, ansöker om sjukersättning eller aktivitetsersättning ska han eller hon skicka ansökan till institutionen i bosättningslandet. Om sökanden har omfattats av bosättningslandet lagstiftning blir det landets institution kontaktinstitution. (artikel 47.1 i förordning 987/2009)

Handlingar och uppgifter som godtas i ett medlemsland ska också godtas i de övriga medlemsländerna enligt det som sägs nedan (artikel 5 och artikel 46 i förordning 987/2009). Om Försäkringskassan vid handläggning av ett ärende om sjuk- eller aktivitetsersättning behöver till exempel personbevis, ett levnadsintyg eller annan liknande handling är Försäkringskassan skyldig att godta bevis avseende personuppgifter som har utfärdats av en myndighet i ett annat medlemsland (EU-domstolens dom C-336/94 Dafeki).

Metodstöd – hantering av ansökan och beslut

Kontaktinstitutionen skickar ansökan SED P2200 till Försäkringskassan. Institutionen ska också skicka SED P3000, P4000 och P5000 (landspecifika uppgifter, den sökandes egna uppgifter och försäkringsperioder) samt SED H121 med bifogat Detaljerat läkarutlåtande till samtliga berörda institutioner. Med Danmark, Finland, Island och Norge finns en överenskommelse om att länderna ska skicka de medicinska underlag som ligger till grund för deras beslut i stället för Detaljerat läkarutlåtande.

I och med införandet av rätt till hel sjukersättning för den som är under 30 år samtidigt som aktivitetsersättning finns kvar för samma åldersgrupp kan det vara oklart vilken av förmånerna personen egentligen vill ha. Det ingår i Försäkringskassans serviceskyldighet att vägleda till rätt förmån. Om det är oklart vilken förmån som ansökan gäller ska du kontakta personen och informera om vad de olika förmånerna innebär.

Vill någon ha en ansökan om aktivitetsersättning prövad ska den handläggas som en ansökan om aktivitetsersättning även om personen skulle ha rätt till sjukersättning. Det innebär att man kan bli beviljad aktivitetsersättning trots att man skulle kunna ha rätt till sjukersättning.

Du kan läsa mer om ansökan i vägledningen (2013:1) eller i vägledningen (2013:2).

Försäkringskassan utreder vilka försäkrings- och bosättningsperioder som ska intygas på SED P5000 och skickar SED:en med de svenska försäkrings- och bosättningsperioderna till kontaktinstitutionen och övriga berörda institutioner. När SED P5000 har kommit in från alla berörda institutioner kan Försäkringskassan fatta beslut i ärendet. Beslutet meddelas till kontaktinstitutionen och de berörda institutionerna genom SED P6000. Tillsammans med denna skickar Försäkringskassan även med sitt nationella beslut. Såväl beslutet som SED P6000 ska innehålla uppgift om möjligheten att överklaga och tiden för överklagande enligt den svenska lagstiftningen.

Försäkringskassan ska även skicka beslutet till den sökande. Beslutet ska innehålla en uppgift om möjligheten att begära omprövning och tiden för omprövning enligt den svenska lagstiftningen.

Kontaktinstitutionen skickar sedan en sammanfattning av besluten till sökanden tillsammans med uppgift om omprövningstider (intyg P1). Kontaktinstitutionen ska även skicka SED P7000 Sammanfattning av beslut till Försäkringskassan.

5.5.1 Utbyte av sjukpenning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning vid bosättning i ett annat nordiskt land

Förfarandereglerna i förordning 987/2009 och i tidigare förordning 574/72 grundar sig främst på att den enskilde lämnar in en ansökan till institutionen i bosättningslandet och inte på att en institution i ett annat medlemsland på eget initiativ tillerkänner en person en invaliditetsförmån. För att förhindra risken för onödig fördröjning av handläggningen, när Försäkringskassan byter ut sjukpenning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning för en person som är bosatt i ett annat nordiskt land, har Försäkringskassan, NAV Internasjonalt i Norge, Pensionsskyddscentralen (PSC) och Folkpensionsanstalten i Finland (FPA) och dåvarande Pensionsstyrelsen i Danmark kommit överens om ett särskilt administrativt förfarande, för att kontaktinstitutionen ska kunna tillämpa bestämmelserna om ansökningsförfarandet.

Det är alltså viktigt att uppmärksamma om personen är bosatt i ett nordiskt land, eftersom det då gäller särskilda rutiner.

Överenskommelsen om det särskilda administrativa förfarandet framgår av minnesanteckningarna från det nordiska pensionsarbetsgruppsmötet den 19–20 maj 2005. Förfarandet fungerar som metodstöd för ärenden där det blir aktuellt med ett utbyte av sjukpenning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning för en person som är bosatt i ett annat nordiskt land.

Metodstöd – utbyte av sjukpenning

När Försäkringskassan byter ut sjukpenning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning för en person som är bosatt i Norge, Finland eller Danmark, ska institutionerna tillämpa de särskilda administrativa åtgärderna enligt följande.

1. Försäkringskassan bedömer om interimistiskt beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättningen kan fattas enligt SFB, på grund av att Försäkringskassan inte har tillräckliga uppgifter för att beräkna storleken på ersättningen (112 kap. 2 § SFB).
2. Försäkringskassan startar användningsfall P_BUC_05 i Reference Implementation for National Applications (RINA) och skickar följande handlingar till kontaktinstitutionen:
   • SED P8000 Begäran om ytterligare information
   • SED P5000 Försäkringsperioder
   • beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning
   • läkarutlåtanden och övrigt underlag som legat till grund för Försäkringskassans beslut.
3. Så här fyller Försäkringskassan i SED P8000:
   • Vi inleder med texten: "Ingen ansökan, utbyte av sjukpenning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning."
   • Vi ber kontaktinstitutionen om SED P2200, P3000, P4000 och P5000.
   • Vi fyller i ansökningsdatumet – det vill säga det datumet när vi tagit ställning till i journalen att det fanns ett tillräckligt underlag för att pröva rätten till sjukersättning eller aktivitetsersättning.
   • Vi informerar om eventuellt regresskrav enligt artikel 72 i förordning 987/2009. Läs mer om regresskrav i kapitel 10.
   • Vi fyller i de perioder som den sökande fått sjukpenning och med vilka belopp. Både Norge och Finland behöver uppgifter om hela sjukperioden som föregått sjukersättningen eller aktivitetsersättningen.
4. Efter att Försäkringskassan fått SED P2200, P3000, P4000 och P5000 från kontaktinstitutionen fattar Försäkringskassan ett slutligt beslut om sjukersättningens eller aktivitetsersättningens storlek. Det slutliga beslutet skickas tillsammans med SED P6000 till kontaktinstitutionen som antingen är NAV International, PSC eller Udbetaling Danmark.
5. När kontaktinstitutionen fått in SED P6000 och ett nationellt beslut från Försäkringskassan skriver kontaktinstitutionen ett sammanfattande beslut (intyg P1) och skickar det, tillsammans med berörda länders beslut, till den försäkrade. Kontaktinstitutionen fyller också i SED P7000 och skickar den, tillsammans med kopior av berörda länders beslut, till Försäkringskassan.
6. Om Försäkringskassan meddelat eventuellt regresskrav enligt artikel 72 i förordning 987/2009 och kontaktinstitutionen har beslutat att betala ut en retroaktiv invalidpension till den försäkrade, frågar kontaktinstitutionen Försäkringskassan om det fortfarande finns ett regresskrav. Det görs innan institutionen betalar ut en retroaktiv invalidpension till den försäkrade.

5.6 Underrättelse om ändrad ersättning till annat medlemsland

Om förmånstagaren har en invaliditetsförmån från ett annat medlemsland är Försäkringskassan skyldig att underrätta den berörda institutionen i detta medlemsland när Försäkringskassan fattat beslut om att

• sjukersättningen eller aktivitetsersättningen ska minskas, upphöra eller dras in
• förmånstagaren ska få ett högre eller lägre ersättningsbelopp, med undantag för indexering av sjukersättning eller aktivitetsersättning
• ersättningen dras in på grund av att förmånstagaren avlidit
• bevilja en person preliminär och slutlig sjukersättning enligt 37 kap. SFB
• bevilja eller upphäva vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning.

(Artikel 51 i förordning 987/2009 jämfört med artikel 59 i förordning 883/2004)

5.7 Begäran om läkarutlåtande från ett annat medlemsland när det andra landet ska pröva rätt till förmån

Den begäran om läkarutlåtande från den berörda institutionen som beskrivs i detta avsnitt får inte sammanblandas med situationen när Försäkringskassan är skyldig att skicka Detaljerat läkarutlåtande till berörda länder utanför Norden. Då ska Försäkringskassan stå för kostnaderna för utfärdandet av Detaljerat läkarutlåtande om utlåtandet kommer från en privatpraktiserande läkare. Läs om den situationen i avsnitt 5.4.1.

I samband med att ett annat medlemsland ska bevilja, ompröva eller betala ut en förmån kan den behöriga institutionen i det landet begära att Försäkringskassan ska skicka ett läkarutlåtande. Oftast begär den behöriga institutionen ett ifyllt Detaljerat läkarutlåtande. Om vi får en sådan begäran är vi skyldiga att hjälpa den behöriga institutionen att få fram alla de medicinska utlåtanden som krävs för att den behöriga institutionen ska kunna bedöma den sökandes rätt till en förmån. I vissa fall kan det andra landet ha speciella krav på vem som ska utfärda intyget, och då måste Försäkringskassan beakta detta. Uppkommer extra kostnader utöver vad ett Detaljerat läkarutlåtande kostar så får den behöriga institutionen i det andra landet betala dessa (Artikel 82 i förordning 883/2004, artikel 87 i förordning 987/2009).

Försäkringskassan har rätt att få tillbaka kostnaden för utfärdandet av läkarutlåtandet av den berörda institutionen i det andra medlemslandet enligt de taxor som Försäkringskassan tillämpar (artikel 87.6 i förordning 987/2009). Försäkringskassan får svara för kostnaderna för intyg utfärdade av privatläkare fram till dess att de återbetalas av den institution för vars räkning läkarutlåtandet utfärdades.

Om en regionsanställd läkare utfärdar Detaljerat läkarutlåtande får Försäkringskassan ingen faktura utan regionen står för kostnaden.

Två eller flera medlemsstater kan komma överens om att avstå från återbetalning mellan länderna för kostnader som uppstår i samband med medicinsk kontroll. Sverige har sådana överenskommelser med de nordiska länderna, Irland, Luxemburg, Förenade kungariket (artikel 9 och bilaga 1 till förordning 987/2009). Förenade kungariket lämnade EU den 1 februari 2020, men förordning 883/2004 och förordning 987/2009 ska i vissa fall fortfarande tillämpas i förhållande till Förenade kungariket. Du kan läsa mer om Förenade kungarikets utträde ur EU i kapitel 12 och i Försäkringskassans vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.

Om den utländska institution inte är i något av de länder som räknas upp och institutionen har begärt att Försäkringskassan ska översända ett läkarutlåtande, ska kostnaderna för det återbetalas enligt de taxor som tillämpas av Försäkringskassan. Taxorna gäller enbart kostnader för intyg utfärdade av privatläkare.

5.7.1 Metodstöd – hantering av begäran om Detaljerat läkarutlåtande eller läkarutlåtande

När Försäkringskassan fått en begäran om läkarutlåtande från ett annat medlemsland ska handläggaren först informera förmånstagaren om att en begäran om Detaljerat läkarutlåtande kommit in. I samband med det ska vi ta reda på vilken läkare som han eller hon vill att begäran ska skickas till. Förmånstagaren kan begära att intyget ska sändas till en privatläkare. Handläggaren ska också komma överens med förmånstagaren om att han eller hon ska beställa tid på aktuell mottagning. I vissa fall kan det andra landet ha meddelat speciella krav på vem som ska utfärda intyget, och då måste Försäkringskassan beakta detta.

Handläggaren kan använda wimimall 15661 för att skicka en begäran om Detaljerat läkarutlåtande till läkaren. Det är lämpligt att dessutom informera läkaren eller mottagningen om varför vi begär in ett läkarutlåtande, vad det ska användas till och vilka konsekvenser blir för förmånstagaren om den berörda institutionen inte får utlåtandet.

Försäkringskassan ska bevaka att utlåtandet kommer. Om det inte kommer in något utlåtande efter påminnelse får Försäkringskassan kontakta den som är verksamhetsansvarig på den enhet där läkaren arbetar, och berätta att Försäkringskassan är skyldig att stå till tjänst med detta intyg.

När Försäkringskassan får in Detaljerat läkarutlåtande från en privatläkare kan Försäkringskassan betala ett arvode för det. De taxor som Försäkringskassan tillämpar finns i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1977:27) om ersättning för vissa läkarutlåtanden. Taxorna gäller för läkare som inte är anslutna till den offentligt finansierade vården. Det belopp som Försäkringskassan ska kräva tillbaka från den utländska institutionen ska grundas på de arvodesnivåer som anges i föreskrifterna. Bestämmelserna i artikel 87.6 i förordning 987/2009 anger att det är de faktiska kostnaderna som ska ersättas.

5.7.2 Metodstöd – begäran om återbetalning

För att Försäkringskassan ska kunna begära in kostnaden från det andra landet ska handläggare först ta ställning till att det är det andra landet som ska stå för kostnaden och varför. Ställningstagandet ska dokumenteras i ÄHS. Faktureringsunderlaget ska skickas till Försäkringskassan Box 1213, 621 23 Visby. På fakturan ska det framgå vad kostnaden gäller, personnummer på den försäkrade och datum för besöket. Det är enheten för internationell vård på NA Visby som sedan handlägger kostnadskravet gentemot det andra landet.

Artikel 87.6 i förordning (EG) nr 987/2009 om återbetalning mellan länderna ska inte tillämpas på de nordiska länderna, Irland, Luxemburg och Förenade kungariket. Dessa länder har en överenskommelse med Sverige om att avstå från återbetalning när det gäller läkarutlåtanden.

Läs mer

I vägledning 2021:1 Vård i gränsöverskridande situationer beskrivs hur kostnader regleras i samband med läkarundersökningar och administrativa kontroller i förhållande till Förenade kungariket när Handels- och samarbetsavtalet tillämpas.