13 Avtal om social trygghet
Detta kapitel handlar om de avtal om social trygghet som Sverige har ingått med andra länder och som omfattar sjukersättning och aktivitetsersättning.
Du kan läsa mer om Sveriges avtal om social trygghet i vägledningen (2017:1). Där kan du läsa om i vilka situationer som avtalen ska tillämpas.
13.1 Nordiska konventionen om social trygghet
Den nordiska konventionen om social trygghet är ett multilateralt avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Den är införlivad med svensk rätt i lagen (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet. Du kan läsa om den nordiska konventionen och när den ska tillämpas i vägledningen (2017:1). Kapitel 2, artikel 8 och 9, beskriver vad som gäller för förmåner vid invaliditet.
Av artikel 8 framgår att en person är berättigad till grundpension som han eller hon har förvärvat rätt till i ett nordiskt land, på samma villkor som gäller enligt förordning 883/2004 eller som följer av denna konvention. Detta gäller så länge han eller hon är bosatt i ett EES-land. Vad en grundpension är anges i artikel 1.1 4. Där anges att grundpension är pension baserad på bosättning och tillägg till pension som utges till den som saknar eller har låg arbetspension; jämför bilaga 1 till det administrativa avtalet till denna konvention där det anges vilka förmåner som anses som grundpension i de olika nordiska länderna.
Artikel 9 är en överenskommelse enligt artikel 54.2 b) i) i förordning 883/2004. Du kan läsa om artikel 54 i avsnitt 4.3 och 4.4. I artikel 9 anges följande: Är i mer än ett nordiskt land de villkor uppfyllda som gäller för att beräkna pension på grundval även av antagande av försäkrings- eller bosättningsperioder, som skulle ha fullgjorts om pensionsfallet inte hade inträffat, medräknas endast en del av de framtida perioderna vid beräkningen i vart och ett av länderna. Denna del bestäms på grundval av de faktiska försäkrings- eller bosättningsperioder som används vid pensionsberäkningen efter förhållandet mellan den faktiska perioden i landet och den sammanlagda faktiska perioden i länderna.
Metodstöd – användning av E-blanketter vid tillämpning av den nordiska konventionen
För tillämpningen av den nordiska konventionen har de nordiska förbindelseorganen kommit överens om att använda E-blanketterna. För personer som inte omfattas av förordning 883/2004 stryker Försäkringskassan över E överst i högra hörnet på blanketterna och skriver N i stället.
13.2 Avtalet med Kanada
Ett avtal om social trygghet mellan Sverige och Kanada trädde i kraft den 1 april 2003 (lagen [2002:221] om konvention om social trygghet mellan Sverige och Kanada och förordning [2003:47] om ikraftträdande av lagen [2002:221] om konvention om social trygghet mellan Sverige och Kanada) (avtalet om social trygghet mellan Sverige och Kanada). Avtalet är i huvudsak motiverat av det reformerade svenska pensionssystemet.
Avtalet omfattar förmånerna
- sjukersättning och aktivitetsersättning
- garantipensioner och inkomstgrundade ålderspensioner
- efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn.
(Artikel 2 i avtalet om social trygghet mellan Sverige och Kanada)
I vägledningen (2017:1) kan du läsa om i vilka situationer avtalet ska tillämpas.
13.2.1 Beräkning
Enligt avtalet ska bland annat perioder då en person får en invalidpension från Kanada räknas som försäkringsperiod i Sverige, viket betyder att personen därigenom kan uppfylla försäkringsvillkoren för både inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning (artikel 13.3 i avtalet om social trygghet mellan Sverige och Kanada).
Vid bedömning av rätten till garantiersättning det vill säga kravet på tre års bosättning i Sverige ska Försäkringskassan inte tillämpa bestämmelserna i avtalet om sammanläggning av försäkringsperioder (artikel 17 i avtalet mellan Sverige och Kanada).
Enligt artikel 17 i avtalet ska vid beräkning av garantiersättning förmåner enligt den kanadensiska lagen om trygghet vid ålderdom (OAP) eller förmåners grundbelopp enligt den kanadensiska pensionsplanen (CPP) inte samordnas med garantiersättningen. Eftersom förmåner från CPP kan vara inkomstrelaterade eller bestå av ett grundbelopp (vara flat-rate beräknade) måste Försäkringskassan utreda hur stor del av den aktuella pensionsförmånen som är ett grundbelopp för att kunna minska garantiersättningen med rätt belopp.
Följande förmåner finns under den kanadensiska pensionsplanen (CPP):
Flat-rate beräknade förmåner (grundbelopp) Surviving child benefit och Disabled contributor’s child benefit
Inkomstrelaterade och flat-rate beräknade förmåner Disability benefit och Survivor’s benefit
Inkomstrelaterade förmåner Retirement pension och Death benefit
13.2.2 Export
Garantiersättning kan betalas ut utanför Sverige om den sammanlagda bosättningstiden i Sverige och Kanada blir minst 20 år (artikel 18). För en sökande som inte har sammanlagt 20 år i Sverige och Kanada kan även år i tredje land som både Sverige och Kanada har avtal med medräknas (artikel 14). Det betyder att den som har minst tre år med bosättning i Sverige kan få förmånen om han eller hon har så mycket bosättningstid i Kanada eller ett eventuellt tredje land att det tillsammans med den svenska bosättningstiden blir minst 20 år.
Följande länder har både Sverige som Kanada avtal om social trygghet med: Chile, Israel, Kroatien, Marocko, Turkiet, USA och Österrike.
13.3 Avtalet med USA
Ett avtal om social trygghet mellan Sverige och USA trädde i kraft den 21 november 2007 (lag [2004:1192] om konvention mellan Sverige och Amerikas förenta stater om social trygghet och förordning [2007:8079] om ikraftträdande av lagen [2004:1192] om konvention om social trygghet mellan Sverige och Amerikas förenta stater). Avtalet är i huvudsak motiverat av det reformerade svenska pensionssystemet.
Avtalet omfattar förmånerna
- sjukersättning och aktivitetsersättning,
- garantipensioner och inkomstgrundade ålderspensioner, och
- efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn
(Artikel 2 i avtalet om social trygghet mellan Sverige och USA)
I vägledningen (2017:1) kan du läsa om i vilka situationer avtalet ska tillämpas.
13.3.1 Beräkning
För att få rätt till inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning krävs enligt SFB bland annat att den sökande är aktuellt försäkrad i Sverige vid försäkringsfallet. Detta krav anses vid tillämpning av avtalet uppfyllt om han eller hon i stället är försäkrad i USA. En person anses vara försäkrad enligt Förenta staternas lagstiftning om han eller hon är berättigad till en förmån enligt den lagstiftningen, eller kan tillgodoräkna sig minst fyra kvartals försäkringsperioder enligt den lagstiftningen under en period av åtta kalenderkvartal som slutar med det kalenderkvartal under vilket personen blev arbetsoförmögen enligt SFB. (Artikel 13.3 i avtalet om social trygghet mellan Sverige och USA)
Vid bedömning av rätten till garantiersättning det vill säga kravet på tre års bosättning i Sverige ska Försäkringskassan inte tillämpa bestämmelserna i avtalet om sammanläggning av försäkringsperioder (artikel 13.4 i avtalet om social trygghet mellan Sverige och USA).
Vid beräkning av inkomstrelaterad ersättning ska Försäkringskassan endast ta hänsyn till inkomst som tjänats in då SFB var tillämplig. Observera dock att förmåner enligt Förenta staternas lagstiftning inte får minska en inkomstrelaterad ersättning. (Artikel 13.3 i avtalet om social trygghet mellan Sverige och USA)
13.3.2 Export
Bestämmelserna i avtalet om export av förmåner gäller inte garantiersättning. Eftersom den inkomstrelaterade ersättningen enligt SFB är exportabel har bestämmelserna i artiklarna 5 och 6 ingen betydelse för svensk del. (Artikel 5 och 6 samt artikel 13 i avtalet om social trygghet mellan Sverige och USA)
13.4 Avtalet med Chile
Ett avtal om social trygghet mellan Sverige och Chile trädde i kraft den 1 januari 1996 (SFS 2006:286, SFS 2006:1312). Länderna har ingått ett tilläggsavtal till avtalet med anledning av den svenska pensionsreformen. Detta tilläggsavtal trädde i kraft den 1 januari 2007. I och med tilläggsavtalet omfattar avtalet även förmånerna sjukersättning och aktivitetsersättning (Artikel 2 B) a) i avtalet om social trygghet mellan Sverige och Chile).
I vägledningen (2017:1) kan du läsa om i vilka situationer avtalet ska tillämpas.
13.4.1 Beräkning
För att få rätt till inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning krävs enligt SFB bland annat att den sökande är försäkrad i Sverige vid försäkringsfallet. Detta krav anses vid tillämpning av avtalet uppfyllt om han eller hon i stället är försäkrad i Chile. En person anses vara försäkrad i Chile om han eller hon betalar avgifter eller får pension enligt den chilenska lagstiftningen (Artikel 12.1 i avtalet om social trygghet mellan Sverige och Chile).
Vid bedömning av rätten till garantiersättning, det vill säga kravet på tre års bosättning i Sverige, ska Försäkringskassan inte tillämpa bestämmelserna i avtalet om sammanläggning av försäkringsperioder (Artikel 12.2 i avtalet om social trygghet mellan Sverige och Chile).
Vid beräkning av inkomstrelaterad ersättning ska Försäkringskassan endast ta hänsyn till inkomst som tjänats in då SFB var tillämplig (Artikel 12.3 i avtalet om social trygghet mellan Sverige och Chile).
13.4.2 Export
Det är enbart den inkomstrelaterade ersättningen som är exportabel enligt SFB. Bestämmelserna i avtalet om export av förmåner gäller inte garantiersättning (Artikel 12.5 i avtalet om social trygghet mellan Sverige och Chile).
13.5 Avtalet med Japan
Ett avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan trädde i kraft den 1 juni 2022 (se förordning om ikraftträdande av lagen [2021:989] om avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan). Avtalet har införlivats i svensk rätt genom lagen (2021:989) om avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan. Till avtalet finns även en administrativ överenskommelse om tillämpning av avtalet, se förordning (2022:301) om tillämpning av avtalet om social trygghet mellan Sverige och Japan.
I avdelning III i avtalet finns bestämmelser om förmåner, bland annat sjukersättning och aktivitetsersättning. Artikel 13 reglerar sammanläggning och svenska förmåner regleras i artiklarna 17–18.
13.5.1 Beräkning
För att få rätt till inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning krävs det enligt SFB bland annat att den sökande är försäkrad i Sverige vid försäkringsfallet. Vid tillämpning av avtalet anses kravet uppfyllt om den sökande i stället är försäkrad i Japan. (Artikel 17.2 i avtalet om social trygghet mellan Sverige och Japan)
När Försäkringskassan bedömer rätten till garantiersättning, det vill säga bedömer kravet på tre års bosättning i Sverige, ska vi inte tillämpa avtalets bestämmelser om sammanläggning av försäkringsperioder. (Se artikel 13 och 17.1 i avtalet om social trygghet mellan Sverige och Japan)
När Försäkringskassan beräknar inkomstrelaterad ersättning ska vi endast ta hänsyn till inkomst som har tjänats in när SFB var tillämplig. (Artikel 18 i avtalet om social trygghet mellan Sverige och Japan)
13.5.2 Export
Det är enbart den inkomstrelaterade ersättningen som är exportabel enligt SFB. Bestämmelserna i avtalet om export av förmåner gäller inte garantiersättning. (Artikel 5.1b i avtalet om social trygghet mellan Sverige och Japan)
13.6 Avtalet med länderna i före detta Jugoslavien
Ett avtal om social trygghet mellan Sverige och Jugoslavien trädde i kraft den 1 januari 1979 (SFS 1978:798).
I vägledningen (2017:1) kan du läsa om i vilka situationer avtalet ska tillämpas.
13.6.1 Metodstöd – hantering av ansökningar om ersättning i avtalsländer i före detta Jugoslavien
För personer som är bosatta i Sverige och som gör anspråk på sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagstiftningarna i något av de här länderna så ska Försäkringskassan skicka ansökan till den behöriga myndigheten i respektive land enligt vad som föreskrivs i avtalet. Den sökande ska vända sig till Försäkringskassan för att få rätt ansökningshandlingar. Den sökande fyller därefter i ansökningshandlingarna och lämnar dessa, med eventuella bilagor, till Försäkringskassan.
Praktisk hantering av ansökningar
Handläggaren kontrollerar ansökan och kompletterar den vid behov. Ansökan ska skickas i original med ett försättsblad med Försäkringskassans stämpel och bilagda handlingar till den behöriga myndigheten i det berörda avtalslandet.
Försäkringskassan har en serviceskyldighet som regleras i förvaltningslagen (2017:900). Serviceskyldigheten innebär att Försäkringskassan ska ge upplysningar och vägledning vid ärendehandläggning, till exempel inför en ansökan om ersättning i ett avtalsland.
Ansökan om ersättning i något av avtalsländerna ska innehålla följande handlingar:
- En ifylld och undertecknad ansökningsblankett JU/S 5 i original.
- Ett intyg om försäkringsperioder i Sverige S/JU 9.
- En kopia på en jugoslavisk arbetsbok (om den sökande saknar en arbetsbok ska detta noteras på försättsbladet). Om den sökande har lämnat in en arbetsbok i original ska handläggaren ta kopior för inskanning och bifoga ansökan. Originalet ska skickas tillbaka till den sökande).
- En kopia på läkarutlåtanden som legat till grund för beslutet om svensk sjukersättning eller aktivitetsersättning.
- En kopia på Försäkringskassans beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Försättsbladet med ansökningshandlingarna skickas i ett vanligt brev till den behöriga myndigheten i respektive avtalsland. Om den sökande har arbetat i flera av avtalsländerna, skickas ansökan till den behöriga myndigheten i det avtalsland där den sökande senast arbetade. Adresser till de behöriga myndigheterna i respektive land finns på: Fia/Försäkring/Försäkringstillhörighet och internationell lagstiftning/ Kontakter – Länder utanför EU/EES. För Serbien är det adressen till pensionsorganet som ska användas.
13.7 Adresser till förbindelseorganen alternativt pensionsorgan i avtalsländerna
Fullständiga adresser med i förekommande fall telefonnummer, faxnummer och Internetadresser finns på Försäkringskassans intranät Fia under Vår myndighet/ Styrande och stödjande dokument/ Lagar och förordningar/ Förbindelseorgan/ Adresser.
13.8 Metodstöd – hantering av ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt avtalen om social trygghet med länder utanför EU/EES-området
Socialdepartementet är behörig myndighet, men har delegerat uppdraget till Försäkringskassan när det gäller sjukersättning och aktivitetsersättning.
I vägledning 2017:1 Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal kan du läsa mer om vilka länder Sverige har ingått avtal med, och vilka avtal som ska tillämpas för sjukersättning och aktivitetsersättning.
Hantering av ansökningar för personer bosatta i Sverige
Hanteringen av ansökningar om ersättning i ett avtalsland för personer bosatta i Sverige sköts av det handläggande kontor inom FV som sökande tillhör. Detta innebär att handläggare inom FV ska hjälpa den sökande med rätt ansökningshandlingar. Handläggare inom FV kontrollerar att ansökan är komplett, kompletterar ansökan vid behov och skickar därefter ansökan i original med eventuella bilagor till behörig myndighet i avtalslandet. När ansökan om ersättning i ett avtalsland görs samtidigt med ansökan om svensk sjukersättning eller aktivitetsersättning, så hanteras ansökan i det SE_ANS-ärende eller AE_ANS-ärende i ÄHS som skapats för ansökan om svensk ersättning. I vissa avtal finns bestämmelser som säger att en ansökan i Sverige ska ses som en ansökan även i avtalslandet. Det innebär att Försäkringskassan måste avisera det andra landet om en ansökan kommer in i Sverige.
Görs ansökan om ersättning i ett avtalsland vid ett separat tillfälle, skiljt från ansökan om svensk ersättning, så ska i stället ett SA_OMR-ärende skapas i ÄHS och klassificeras som ”Konvention”.
Ansökan om ersättning i ett avtalsland ska innehålla följande handlingar och uppgifter:
- Ifylld, undertecknad och stämplad förbindelseblankett i original.
- Datum för ansökan.
- Försäkringsperioder i Sverige.
- Kopia på läkarutlåtanden som legat till grund för beslutet om svensk sjukersättning eller aktivitetsersättning.
- Kopia på Försäkringskassans beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning.
- Begäran om eventuella upplysningar från avtalslandet.
- Kopia på jugoslavisk arbetsbok vid ansökan i Bosnien-Hercegovina och Serbien (om den sökande saknar arbetsbok ska detta noteras på försättsbladet, om den sökande lämnat in arbetsbok i original ska kopior tas för inskanning och för att bifogas ansökan och originalet skickas tillbaka till den sökande).
Ansökningshandlingarna skickas som vanligt brev till behörig myndighet i avtalslandet.
Hantering av ansökningar för personer bosatta i ett avtalsland
Vid ansökan om ersättning i Sverige för personer bosatta i något av avtalsländerna hanteras ansökan i ett SE_ANS-ärende eller AE_ANS-ärende. Försäkringskassan skickar en förbindelseblankett till avtalslandet med försäkringsperioder i Sverige. Beroende på vilket avtalsland det gäller anges endast perioder för arbete eller perioder för både arbete och bosättning. På blanketten kan även begäran om ytterligare upplysningar från avtalslandet göras, till exempel beviljade förmåner eller läkar-utlåtanden. När Försäkringskassan har fattat beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning ska en kopia på beslutet skickas till avtalslandet.