12 Förenade kungarikets utträde ur EU
Detta kapitel beskriver de situationer som är kopplade till Förenade kungarikets utträde ur EU, och de avtal som reglerar dessa situationer.
12.1 Allmänt
Den 1 februari 2020 lämnade Förenade kungariket EU. De situationer som är kopplade till Förenade kungarikets utträde ur EU regleras från och med den 1 januari 2021 antingen i Avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (utträdesavtalet), eller i Avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (handels- och samarbetsavtalet).
Varken utträdesavtalet eller handels- och samarbetsavtalet innehåller några särskilda övergångsregler för hur de ärenden som har kommit in före den 1 januari 2021 ska hanteras. Därför tillämpar vi det regelverk som gäller vid beslutstillfället. Även i ärenden där Försäkringskassan prövar ansökan efter den 31 december 2020 ska vi tillämpa det regelverk som gäller vid beslutstillfället. Läs mer i vägledning 2001:7 Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut.
12.2 Utträdesavtalet
Utträdesavtalet innebär bland annat att Försäkringskassan från och med den 1 januari 2021 ska fortsätta att tillämpa EU-förordningar om samordning av de sociala trygghetssystemen i förhållande till Förenade Kungariket. Det gäller för de personer som omfattas av utträdesavtalets bestämmelser.
12.2.1 Samordning enligt utträdesavtalet
Artiklarna 30 och 31 i utträdesavtalet är tillämpliga på sjukersättning och aktivitetsersättning:
- Artikel 30 beskriver vilka personer som omfattas av personkretsen i avtalet.
- Artikel 31 beskriver reglerna om samordning av de sociala trygghetssystemen för de som omfattas av personkretsen.
Det innebär att förordningarna 883/2004 och 987/2009 ska tillämpas i sin helhet så länge en person omfattas av personkretsen.
För att omfattas av personkretsen ska en person ha befunnit sig i en gränsöverskridande situation mellan EU och Förenade kungariket vid övergångsperiodens utgång den 31 december 2020.
I vägledning 2017:1 Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal, finns en beskrivning av vilka personer som ingår i personkretsen enligt artikel 30.
12.2.2 Särskilda situationer som omfattas av utträdesavtalet
Om en person inte omfattas eller inte längre omfattas av artikel 30 i utträdesavtalet kan förmåner ändå samordnas i de särskilda situationer som regleras i artikel 32.1.a. ISA omfattas inte av artikel 32 och därför blir det bara aktuellt att tillämpa bestämmelsen på GSA. Detta innebär att nationell lag tillämpas på ISA för personer som inte omfattas av personkretsen i artikel 30. Enligt artikel 32.1.a ska rättigheter för personer som inte omfattas av personkretsen i artikel 30 skyddas om personerna har tidigare perioder från Förenade kungariket. Detta gäller även om Försäkringskassan rent faktiskt inte beaktar perioden när vi bedömer rätten till en förmån. Artikel 32.1 a säkerställer att EU-medborgare med tidigare perioder i Förenade kungariket, och tvärtom, kommer att kunna göra anspråk på förmåner och vid behov åberopa sammanläggning av perioder.
I vägledning 2017:1 Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal, finns en beskrivning av vilka personer som omfattas av artikel 32.1.a.
Samordning i särskilda fall av GSA
När en person omfattas av personkretsen i artikel 32.1.a ska bestämmelserna i förordningarna 883/2004 och 987/2009 tillämpas.
För att personen ska omfattas av artikel 32.1.a är det tillräckligt att personen har tidigare perioder från Förenade kungariket. Det krävs alltså inte att vi faktiskt beaktar de här perioderna i ärendet för att artikeln ska kunna tillämpas.
Samordning i särskilda fall när både ISA och GSA blir aktuellt
Om en person ska beviljas både ISA och GSA och artikel 32.1.a är tillämplig ska vi
- för GSA tillämpa förordningarna 883/2004 och 987/2009
- för ISA tillämpa nationell lagstiftning.
Det innebär att vi måste göra två separata beräkningar.
12.2.3 Metodstöd – utträdesavtalet
EESSI används för att avisera och för att utbyta information med Förenade kungariket. Det följer av artikel 34.2 i utträdesavtalet.
När artikel 30 kan tillämpas ska du avisera Förenade kungariket på samma sätt som när ett medlemsland aviseras, se avsnitt 5.4.1 och 5.5.
När artikel 32.1.a kan tillämpas ska du avisera Förenade kungariket om det är aktuellt att bevilja GSA, eller om det blir ett avslag i ärendet. Det betyder att du inte alltid med stöd av artikel 32.1.a kan avisera Förenade kungariket direkt när ansökan kommer in.
När du ska avisera Förenade kungariket gör du på samma sätt som när ett medlemsland aviseras, se avsnitt 5.4.1 och 5.5.
I beslutet ska du hänvisa till de bestämmelser i utträdesavtalet som gäller.
12.3 Handels- och samarbetsavtalet
Handels- och samarbetsavtalet gäller från och med den 1 januari 2021. Det tillämpas bara på gränsöverskridande situationer som uppstår mellan ett eller flera EU-länder och Förenade kungariket. Det har likheter med reglerna i förordning 883/2004, men ingen koppling till EU-rätten och dess principer. Principen om fri rörlighet gäller inte och därför ska handels- och samarbetsavtalet bara tillämpas på personer som är lagligt bosatta i EU eller i Förenade kungariket.
I vägledning 2017:1 Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal kan du läsa mer om Handels- och samarbetsavtalet.
GSA
Enligt handels- och samarbetsavtalet kan vi beakta försäkringsperioder från Förenade kungariket för att öppna upp rätten till GSA. Däremot ska vi inte använda perioderna vid beräkningen. Det betyder att försäkringsperioder i Förenade kungariket kan användas för att uppnå tre års försäkringstid för att ha rätt till GSA (artikel SSC.7). Vi kan ta hänsyn till omständigheter och perioder som har inträffat före den 1 januari 2021, men avtalet kan inte ge rätt till ersättning för tid innan årsskiftet.
En person kan uppfylla kravet på att vara försäkrad i Sverige vid försäkringsfallet genom att vara det i Förenade kungariket (artiklarna SSC.40 och SSC.46). Det gör personen genom att vara försäkrad för samma risk (det vill säga invaliditetsförmåner) i Förenade kungariket när försäkringsfallet inträffade, eller genom att en förmån motsvarande sjukersättning eller aktivitetsersättning ska betalas ut enligt Förenade kungarikets lagstiftning.
ISA
En person kan uppfylla kravet på att vara försäkrad i Sverige vid försäkringsfallet genom att vara det i Förenade kungariket (artikel SSC.6).
Vi kan använda genomsnittsberäknade bruttoårsinkomster när vi beräknar ISA. Det framgår av bilaga SSC-6: Särskilda bestämmelser om tillämpningen av medlemsstaternas och Förenade kungarikets lagstiftningar.
Avtalet innehåller inga regler om förskjuten ramtid.
Att exportera sin förmån till Förenade kungariket
Handels- och samarbetsavtalet innehåller inga bestämmelser som gör det möjligt att exportera GSA till Förenade kungariket.
Ansökan i det andra landet
En ansökan i det andra landet ska enligt avtalet ses som en ansökan i det egna landet. Det datum som ansökan lämnades in i det andra landet ska ses som ansökningsdatum i det egna landet (artikel SSC.62).
Försäkringsperioder i Förenade kungariket
För att Försäkringskassan ska kunna beakta en försäkringsperiod från Förenade kungariket måste den intygas av institutionen där. Den enskilde kan styrka försäkringsperioder från Förenade Kungariket genom att själv lämna in ett intyg som styrker försäkringsperioderna, eller så kan Försäkringskassan få en P5000 eller liknade blankett direkt från Förenade kungariket.
12.3.1 Metodstöd – handels- och samarbetsavtalet
EESSI används för att avisera och för att utbyta information med Förenade kungariket. Det följer av beslut nr 1/2023 av den specialiserade kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen i ärenden där handels- och samarbetsavtalet tillämpas.
I beslutet ska du hänvisa till de bestämmelser i handels- och samarbetsavtalet som gäller.