4 Samordning med andra förmåner enligt SFB vid en gränsöverskridande situation

SFB anger att sjukersättningen och aktivitetsersättningen kan samordnas med förmåner från andra länder. I detta kapitel beskrivs när förordning 883/2004 begränsar den samordningen. Olika regler gäller vid sammanträffande av förmåner av samma slag och sammanträffande av förmåner av annat slag.

Läs mer

I vägledning 2017:1 Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal kan du läsa mer om hur förordning 883/2004 förhindrar sammanträffande av förmåner av samma slag.

4.1 Samordning med andra förmåner enligt SFB

Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning ska minskas med invaliditetsförmåner som betalas ut från andra länder. (34 kap. 14 § SFB)

Till grund för beräkning av garantiersättning ligger den inkomstrelaterade sjukersättning eller aktivitetsersättning som förmånstagaren har rätt till för samma år. Garantiersättningen kan också minskas med invaliditetsförmåner som betalas ut från andra länder. Med inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning avses även förmåner vid invaliditet enligt utländsk lagstiftning, som inte är att likställa med garantiersättning. (35 kap. 21 och 22 §§ SFB)

Både svensk yrkesskadelivränta och livränta enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring påverkar storleken på sjukersättningen (36 kap. 3–8 §§ SFB).

4.1.1 Utländska invaliditetsförmåner som kan påverka storleken på garantiersättningen enligt SFB

Som framgått tidigare så fungerar garantiersättningen som en utfyllnad till den inkomstrelaterade ersättningen. En utländsk invaliditetsförmån som fungerar som en utfyllnad till en inkomstrelaterad invaliditetsförmån ska därför inte påverka garantiersättningens storlek.

Den typ av utländsk invaliditetsförmån som enligt SFB skulle kunna reducera garantiersättningen är först och främst inkomstgrundade förmåner. Även utländska invaliditetsförmåner som inte fungerar som en utfyllnad till en inkomstrelaterad invaliditetsförmån kan reducera garantiersättningen.

Förarbetena gällande garantipension till ålderspension är tillämpliga även på garantiersättningen, eftersom den är uppbyggd på ett liknande sätt som garantipensionen. Förarbetena ger en vägledning om vilka typer av utländsk invaliditetsförmån som kan komma att påverka garantiersättningens storlek enligt SFB.

Även utländsk pension motsvarande den tidigare folkpensionen kan minska garantipensionen. Se förarbetena till den upphävda lagen (1998:702) om garantipension, prop. 1997/98:152, s 73. (Den upphävda lagen [1998:702] om garantipension motsvaras sedan den 1 januari 2011 av kapitlen 65, 66, 67 och 69 i SFB.)

Reglerna i SFB om samordning kan dock begränsas av bestämmelserna i förordning 883/2004. Nedan beskrivs närmare om hur samordningen med en invaliditetsförmån från ett annat medlemsland enligt SFB begränsas enligt förordningen.

4.2 Samordning enligt förordning 883/2004

Förordningen begränsar samordningen med förmåner från ett annat medlemsland. Olika regler gäller vid sammanträffande av förmåner av samma slag och sammanträffande av förmåner av annat slag. Med sammanträffande av förmåner av samma slag avses motsvarande förmåner vid invaliditet, ålderdom och till efterlevande som beräknas eller betalas ut på grundval av försäkrings- och/eller bosättningsperioder som har fullgjorts av en och samma person. Med sammanträffande av förmåner av annat slag avses övriga förmåner som kan samordnas med en förmån vid invaliditet, ålderdom eller till efterlevande enligt nationell lagstiftning (artikel 53.1 och 53.2 i förordning 883/2004).

Gemensamt för båda slagen av förmåner är att ett land bara behöver ta hänsyn till förmåner som en person har förvärvat enligt ett annat medlemslands lagstiftning eller till inkomst som har förvärvats i ett annat medlemsland i de fall den egna lagstiftningen medger detta (artikel 53.3 a i förordning 883/2004).

När en behörig institution ska ta hänsyn till förmånsbelopp som har förvärvats enligt ett annat medlemslands lagstiftning är det beloppet som det andra landet betalar ut före avdrag för skatt och socialförsäkringsavgifter som ska räknas. Institutionen ska inte ta hänsyn till förmånsbelopp som har förvärvats enligt ett annat medlemslands lagstiftning och som betalas ut på grundval av frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring. (Artikel 53.3 b och c i förordning 883/2004)

4.3 Förmåner av samma slag

Vid beräkning av förmåner vid invaliditet eller pensionsförmåner ska de berörda institutionerna alltid ta hänsyn till förordningens bestämmelse om sammanträffande av förmåner av samma slag (artikel 44.4 och 52.2 i förordning 883/2004). EU-domstolen har slagit fast att förordningens bestämmelser om sammanträffande av förmåner av samma slag ska beaktas, om beräkningen innebär att pensionens storlek ska minskas på grund av att den försäkrade även får en pension av samma slag från en annan medlemsstat (EU-domstolens dom C-143/97, Conti). Det betyder att Försäkringskassan vid beräkning av inkomstrelaterad ersättning eller garantiersättning får göra avdrag för förmån från en annan medlemsstat endast om det är tillåtet enligt SFB och bestämmelserna i artikel 54 i förordning 883/2004.

Det finns två villkor som måste uppfyllas för att en behörig institution ska få minska förmånen:

1. Samordningen måste vara tillåten enligt den nationella lagstiftningen, det vill säga det måste finnas bestämmelser som anger att minskning ska göras med den utländska förmånen.
2. Samordningen får inte vara begränsad av bestämmelserna i förordningen om samordning med förmåner av samma slag.

(34 kap. 14 § och 35 kap. 22 § SFB och artikel 53 och 54 i förordning 883/2004.)

Om det då finns nationella bestämmelser som anger att minskning får göras måste därefter den berörda institutionen bedöma om förordningen begränsar minskningen enligt den nationella bestämmelsen. Följande begränsningar finns i artikel 54 i förordning 883/2004 och gäller förmåner av samma slag.

• En förmån som har pro rata-beräknats får inte samordnas.
• En förmån som har beräknats enligt nationell lagstiftning (oberoende förmån) får samordnas, om förmånen är oberoende av försäkrings- eller bosättningsperioder.

En förmån som har beräknats enligt nationell lagstiftning får också samordnas, om den är beräknad på perioder fullgjorda mellan den dag då försäkringsfallet inträffade och en senare dag. Men då ska även den förmån som ska minska den nationella förmånen vara beräknad på samma sätt eller vara oberoende av försäkrings- eller bosättningsperioder. Samordning får endast göras under förutsättning att det inte finns en överenskommelse mellan medlemsländerna, som föreskriver att samma tillgodoräknade period inte får beaktas två eller flera gånger.

De förmåner som får samordnas och de överenskommelser som avses ska vara antecknade i bilaga IX till förordningen (artikel 54.2 i förordning 883/2004). De nordiska länderna har träffat en sådan överenskommelse som anges.

När personen är bosatt i Sverige ska GSA beräknas enligt artikel 58, se avsnitt 3.4. Vid beräkning enligt artikel 58 gäller inte de begränsningar i artikel 54 i förordning 883/2004 som gäller samordning av förmåner av samma slag. De två villkoren för att en behörig institution ska få minska förmånen som beskrivs ovan är alltså uppfyllda. Det innebär att bestämmelsen i 35 kap. 22 § SFB får tillämpas när vi beräknar GSA enligt artikel 58.

4.4 Svenska anteckningar i bilaga IX till förordning 883/2004

I bilaga IX till förordning 883/2004 antecknas följande som berör sjukersättningen och aktivitetsersättningen:

Del I avser förmåner i artikel 54.2 a vars storlek är oberoende av de fullgjorda försäkrings- eller bosättningsperiodernas längd. Här finns svensk inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning antecknad. Dessutom har Sverige antecknat garantiersättning som ersatt sådan oavkortad svensk folkpension som betalades ut enligt den lagstiftning om folkpension som gällde före den 1 januari 1993 och oavkortad folkpension som betalades ut enligt övergångsbestämmelserna till den lagstiftning som gäller från detta datum.

Del II avser förmåner i artikel 54.2 b vars storlek är beroende av en fiktiv period som ska anses ha fullgjorts mellan dagen för försäkringsfallet och en senare dag. Här har Sverige antecknat sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning.

I del III anges de överenskommelser enligt förordningens artikel 54.2 b som har slutits för att undvika att samma fiktiva period räknas med två eller flera gånger. För Sveriges del finns den nordiska konventionen om social trygghet av den 18 augusti 2003 antecknad.

4.4.1 Hur tillämpas förordningens samordnings-bestämmelser på inkomstrelaterad ersättning?

Som anges i bilaga IX är inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning en förmån som är oberoende av försäkringsperiodernas längd. Det gäller emellertid bara för inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning som nybeviljats för tid från och med januari 2003 eller senare. Hur en lyft inkomstrelaterad ersättning samordnas framkommer i avsnitt 4.5.

Försäkringskassan får minska en inkomstrelaterad ersättning som är beviljad från och med januari 2003 och är beräknad enligt SFB med invaliditetsförmån från annat medlemsland, oavsett hur den utländska förmånen är beräknad.

4.4.2 Hur tillämpas förordningens samordnings-bestämmelser på garantiersättningen?

Garantiersättningen (GSA) är en förmån som är beroende av bosättningsperiodernas längd (jämför artikel 44.1). GSA är även en förmån som är beroende av en fiktiv period som ska anses ha fullgjorts mellan dagen för försäkringsfallet och en senare dag (se bilaga IX). Det gäller för garantiersättning som har nybeviljats för tid från och med januari 2003 eller senare. Detsamma gäller för ersättning som har beviljats före januari 2003, om garantiersättningen har ersatt en folkpension som har beräknats med framtida bosättningstid eller år med antagandepoäng.

Särskilda regler gäller för garantiersättning som har ersatt sådan oavkortad svensk folk-pension som beviljades enligt den lagstiftning om folkpension som gällde före den 1 januari 1993 och oavkortad folkpension som beviljades enligt övergångsbestämmelserna till den lagstiftning som gäller från detta datum. Dessa är oberoende av försäkrings- eller bosättningsperioder (bilaga IX till förordning 883/2004).

En pro rata-beräknad GSA får inte samordnas. Bestämmelsen i 35 kap. 22 § SFB får alltså inte tillämpas på en pro rata-beräknad GSA.

När den försäkrade är bosatt i Sverige och garantiersättningen ska beräknas enligt artikel 58, ska bestämmelsen i 35 kap. 22 § SFB tillämpas (se HFD 2018 ref. 38). Det betyder att Försäkringskassan får minska garantiersättningen med en invaliditetsförmån från det andra medlemslandet, oavsett hur den är beräknad, under förutsättning att invaliditetsförmånen inte är att likställa med garantiersättning.

När den försäkrade är bosatt i ett annat medlemsland och garantiersättningen är beräknad enligt den svenska lagstiftningen, får Försäkringskassan minska garantiersättningen med en invaliditetsförmån från det andra medlemslandet under förutsättning att förmånen från det andra medlemslandet inte är att likställa med en garantiersättning. Garantiersättningen ska då vara

• oberoende av försäkringsperioder enligt bilaga IX del I, eller
• beviljad från och med 2003 och senare och beräknas på grundval av framtida perioder. Den utländska förmånen måste då antingen vara
  • oberoende av försäkringsperiodernas längd, eller
  • beräknad på grundval av framtida försäkrings- eller bosättningsperioder. Detta gäller under förutsättning att de framtida perioderna inte ska proportioneras enligt artikel 10 i den nordiska konventionen,
• beräknad på grundval av framtida perioder, eftersom ersättningen har ersatt sådan folkpension, som har beräknats med framtida bosättningstid eller år med antagandepoäng. Den utländska pensionen måste då antingen vara
  • oberoende av försäkringsperiodernas längd, eller
  • beräknad på grundval av framtida försäkrings- eller bosättningsperioder, under förutsättning att de framtida perioderna inte ska proportioneras enligt artikel 10 i den nordiska konventionen.

Det faktum att den utländska förmånen är pro rata-beräknad utesluter inte att förmånen är beräknad med framtida försäkringstid eller att den är oberoende av försäkringsperiodernas längd. Försäkringskassan behöver därför utreda om samordning är tillåten, även i de fall som den utländska förmånen är pro rata beräknad.

Om en person har 40 års faktisk försäkringstid i Sverige ska garantiersättningen också anses vara beviljad på faktiska år. I dessa fall är samordning med en invaliditetsförmån från ett annat medlemsland inte tillåten.

4.4.3 Exempel på samordning med förmåner av samma slag

Nedan följer ett antal exempel på beräkning av sjukersättning och aktivitetsersättning och samordning med förmåner av samma slag.

Exempel

Juha är bosatt i Sverige och har beviljats hel sjukersättning. Juha har tidigare bott och arbetat i Finland. Finland har beviljat Juha invalidpension med 60 000 kronor och har meddelat att antalet försäkringsperioder i Finland är 108 månader. Antalet försäkringsperioder i Sverige är 216 månader (18 år). De svenska perioderna och de finska perioderna sammanfaller inte med varandra. Försäkringskassan ska räkna ut hur mycket Juha ska få i inkomstrelaterad sjukersättning enligt förordningen. Juhas antagandeinkomst är 302 250 kronor.

Juha var försäkrad i Sverige vid tidpunkten för försäkringsfallet.

Försäkringskassan beräknar den inkomstrelaterade ersättningen enligt SFB och en pro rata-beräknad inkomstrelaterad ersättning. Juha har rätt till det högsta beloppet enligt de två beräkningarna.

Den finska invalidpensionen får samordnas med den inkomstrelaterade ersättningen, eftersom den inkomstrelaterade ersättningen är oberoende av försäkringsperioder.

Beräkning av oberoende belopp 0,647 × 302 250 × 1/1 = 195 556 kr 195 556 kr − 60 000 kr = 135 556 kr

Pro rata-beräkning Teoretiskt belopp: 0,647 × 302 250 × 1/1 = 195 556 kr Faktiskt belopp: 216/324 × 195 556 = 130 371 kr

Jämförelse Det oberoende beloppet är högre än det pro rata-beräknade beloppet och ska därför betalas ut.

Exempel

Gunnar är bosatt i Sverige och har beviljats hel sjukersättning. Han är 50 år och har tidigare bott och arbetat i Tyskland. Tyskland har beviljat Gunnar inkomstgrundad invalidpension med 40 000 kronor. Den tyska pensionen är beräknad på faktiska försäkringsperioder. Den svenska inkomstrelaterade sjukersättningen som ska betalas ut till Gunnar är 31 560 kronor.

Försäkringskassan ska räkna ut hur mycket Gunnar ska få i sjukersättning i form av garantiersättning. Gunnars svenska faktiska bosättningstid är 5 år och hans faktiska försäkringsperioder i Tyskland är 10 år. De svenska perioderna och de tyska perioderna sammanfaller inte med varandra. Den totala försäkringstiden i Sverige och Tyskland är 40 år (inklusive framtida försäkringstid beräknad på faktisk bosättningstid både Sverige och Tyskland).

Den tyska invalidpensionen samordnas med garantiersättningen eftersom den inte kan likställas med en garantiersättning.

Beräkning av garantiersättning, minimiförmån 40/40 × 2,78 × 48 300 − (31 560 + 40 000) = 62 714 kronor

Exempel

Leonidas är bosatt i Grekland och ansöker om sjukersättning. Han är 55 år och har tidigare bott och arbetat i Sverige.

Leonidas uppfyller förutsättningarna för att beviljas en pro rata-beräknad garantiersättning. Försäkringskassan kan däremot inte bevilja Leonidas en inkomstrelaterad ersättning, eftersom han vid tidpunkten för försäkringsfallet var försäkrad i Grekland enligt typ A-lagstiftning.

Försäkringskassan beräknar hur mycket Leonidas ska få i pro rata-beräknad garantiersättning. Leonidas svenska faktiska bosättningsperioder i Sverige är 15 år och i Grekland 7 år. De svenska perioderna och de grekiska perioderna sammanfaller inte med varandra. Hans sammanlagda försäkringstid med faktisk och framtida försäkringstid blir 40 år. Grekland har beviljat Leonidas inkomstgrundad invalidpension med 30 000 kronor.

Det blir inte aktuellt med någon samordning med den grekiska pensionen eftersom invaliditetsförmåner från andra medlemsländer inte får samordnas med en pro rata-beräknad garantiersättning.

Pro rata-beräkning Teoretiskt belopp: 40/40 × 2,78 × 48 300 = 134 274 kronor Faktiskt belopp: 15/22 × 134 274 = 91 550 kronor får Leonidas i garantiersättning.

Exempel

Rebecka är bosatt i Sverige och ansöker om sjukersättning. Hon är 35 år och har tidigare bott och arbetat i Spanien. Försäkringskassan bedömer att hon uppfyller alla villkor för att beviljas hel sjukersättning i form av garantiersättning, förutom kravet om minst tre års försäkringstid i Sverige. Rebecka har bara två års svensk försäkringstid, varav ett år är faktisk försäkringstid och ett år är framtida försäkringstid. Sammanläggning kan dock inte göras med perioder i Spanien förrän Försäkringskassan fått SED P5000 från Spanien, där Spanien intygar vilka försäkringsperioder Rebecka har fullgjort.

När Försäkringskassan har fått SED P5000 från Spanien bedömer Försäkringskassan att Rebecka nu kan uppfylla kravet på minst tre års försäkringstid genom sammanläggning med försäkringsperioder från Spanien. Rebeckas faktiska försäkringsperioder i Spanien är 20 år. Spanien har också meddelat att Rebecka har beviljats en inkomstgrundad invalidsförmån på 100 000 kronor.

Försäkringskassan ska räkna ut hur mycket Rebecka ska få i sjukersättning i form av garantiersättning. Den totala försäkringstiden i Sverige och Spanien är 40 år (inklusive framtida försäkringstid beräknad på faktisk bosättningstid både Sverige och Spanien). Den spanska invaliditetsförmånen ska samordnas med garantiersättningen eftersom den inte kan likställas med en garantiersättning.

Beräkning av garantiersättning, minimiförmån (40/40 × 2,78 × 48 300 − 100 000) ×1/1 = 34 274 kronor som Rebecka får i garantiersättning.

Exempel

Ulrike bor i Tyskland och har beviljats hel sjukersättning. Ulrike har tidigare bott och arbetat i Sverige. När försäkringsfallet inträffade var Ulrike försäkrad i Sverige. Försäkringskassan ska räkna ut hur mycket Ulrike ska få i sjukersättning enligt förordningen.

Den inkomstrelaterade ersättningen och garantiersättningen beräknas enligt SFB och pro rata-beräknas.

Ulrike har 19 år med PGI (228 månader). Hon har 19 år med faktiska bosättningsperioder i Sverige och den framtida försäkringstiden är beräknad till 8 år. Ulrikes sammanlagda svenska försäkringstid är alltså 27 år. De faktiska försäkringsperioderna i Tyskland är 48 månader (4 år). De svenska perioderna och de tyska perioderna sammanfaller inte med varandra. När de svenska och tyska faktiska perioderna läggs samman blir den sammanlagda framtida bosättningsperioden 20 år. Totalt får Ulrike tillgodoräkna sig 40 år vid beräkning av det teoretiska beloppet i pro rata-beräkningen. Ulrike har beviljats 10 000 kronor i tysk invalidpension i form av inkomstgrundad invalidpension, vilken är beräknad med faktiska försäkringsperioder. Antagandeinkomsten är 104 448 kronor.

Den tyska pensionen ska samordnas med den inkomstrelaterade sjukersättningen vid beräkningen av det oberoende beloppet, eftersom den inkomstrelaterade ersättningen är oberoende av försäkringsperioder. Däremot ska garantiersättningen inte samordnas med den tyska pensionen, vid beräkningen av det oberoende beloppet, eftersom den pensionen är beräknad på faktiska perioder.

Den pro rata-beräknade inkomstrelaterade ersättningen och den pro rata-beräknade garantiersättningen ska inte samordnas med den tyska pensionen.

Beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning, oberoende belopp 0,647 × 104 448 − 10 000 = 57 578 kronor

Pro rata-beräkning av inkomstrelaterad ersättning Teoretiskt belopp: 0,647 × 104 448 = 67 578 kronor Faktiskt belopp: 228/276 × 67 578 = 55 825 kronor

Jämförelse Det oberoende beloppet är större än det faktiska beloppet och Ulrike har därför rätt att få detta belopp. Detta belopp använder Försäkringskassan sedan vid beräkning av det oberoende beloppet av garantiersättning.

Beräkning av garantiersättning, oberoende belopp 27/40 × 2,78 × 48 300 − 57 578 kronor = 33 057 kronor

Pro rata-beräkning av garantiersättning Teoretiskt belopp: 40/40 × 2,78 × 48 300 − 67 578 = 66 696 kronor Faktiskt belopp: 19/23 × 66 696 = 55 097 kronor

Jämförelse Det faktiska beloppet är större än det oberoende beloppet och Ulrike har därför rätt att få detta belopp.

4.4.4 Proportionering enligt nordiska konventionen

Enligt den nordiska konventionen gäller att om pensionen från nordiska länder beräknas med framtida försäkrings- eller bosättningsperioder ska perioderna proportioneras i förhållande till de faktiska perioder som används vid pensionsberäkningen. Den framtida bosättningstiden proportioneras därför efter förhållandet mellan den faktiska bosättningstiden i det berörda landet och de sammanlagda bosättningstiderna i länderna. (Artikel 9 i den nordiska konventionen)

Bestämmelserna om proportionering i artikel 10 i den nordiska konventionen kan bli aktuella att tillämpa vid beräkning enligt nationell lagstiftning men inte vid pro rata-beräkning.

Om garantiersättningen och grundpensionen från ett annat nordiskt land har beräknats med stöd av reglerna i artikel 9 får pensionen från det andra landet inte reducera garantiersättningen.

Lyft garantiersättning

Vid pro rata-beräkning av en lyft garantiersättning ska du använda följande försäkrings- och/eller bosättningsperioder:

• Vid beräkning av garantiersättning enligt SFB: Det antal 40-delar som använts vid beräkning av den tidigare folkpensionen. Om den var beräknad i 30-delar ska du i täljaren ange det antal 40-delar som blev resultatet av omvandlingen av tidigare beviljade 30-delar. I nämnaren ska det alltid stå 40 år.

• Vid pro rata-beräkning: Teoretiskt belopp: Det antal 40-delar som använts vid beräkning av den tidigare folkpensionen. Om den var beräknad i 30-delar ska du i täljaren sätta det antal 40-delar som blev resultatet av omvandlingen av tidigare beviljade 30-delar och de faktiska försäkrings- och/eller bosättningsperioder intygade från annat medlemsland. Antal år i täljaren begränsas till högst 40 år. I nämnaren ska det alltid stå 40 år.

  Faktiskt belopp: Det antal faktiska bosättningsår i 40-delar som använts vid beräkning av den tidigare folkpensionen. Om den var beräknad i 30-delar ska det antal 40-delar som motsvarar de tidigare beräknade faktiska poängåren stå i täljaren. I nämnaren anger du nämnda år och faktiska försäkrings- och/eller bosättningsperioder i annat medlemsland. Antal år i nämnaren begränsas till högst 40 år.

Om folkpensionen och/eller tilläggspensionen var proportionerade enligt artiklarna 13 eller 15 i den nordiska konventionen från 1994 ska denna proportionering även gälla för den från förtidspension omvandlade inkomstrelaterade sjukersättningen. Den nordiska konventionen reglerar endast hur framräkningsåren och antagandeåren ska proportioneras vid beräkning av den nationellt beräknade ersättningen. Detta innebär att vid beräkning av sjukersättning enligt SFB tas hänsyn till de år som återstår efter proportionering. Vid beräkning av teoretiskt belopp ska däremot den framtida försäkringstiden före nordisk proportionering användas. För att få ytterligare beskrivning om den proportioneringen läs i kapitel 13.

Exempel

Minna har en lyft inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen betalas ut med 80 616 kronor och garantiersättning med 4 824 kronor. Minna har också ett justeringsbelopp på 2 000 kr. Totalt är ersättningen 87 440 kronor per år. Eftersom Minna nu har beviljats en invaliditetsförmån från ett annat medlemsland från och med oktober 2015 behöver Försäkringskassan räkna om sjukersättningen. Då behöver Försäkringskassan också pro rata beräkna sjukersättningen för att ta reda på om en nationellt beräknad ersättning eller en pro rata-beräknad ersättning ska betalas ut. Den årliga finska invaliditetsförmånen är 65 000 kronor och får samordnas både med den inkomstrelaterade sjukersättningen och med garantiersättningen.

Försäkringskassan tar först reda på vilka perioder som ska användas vid pro rata-beräkningen.

• Minna har en inkomstrelaterad sjukersättning som har ersatt en tilläggspension som beräknades med 24/30-delar.
• Minna har en 32/40-dels beräknad garantiersättning, som har ersatt en folkpension som beräknades med 24/30-delar (4 kap. 23 § andra stycket och 27 § SFBP).
• Minnas medelpoäng är 2,5. Tillägg görs alltid med 1.
• Det finns 5 faktiskt intjänade år med ATP och 19 antagandeår.
• De finska bosättningsperioderna är 22 år och det finns 6 år med finska arbetsperioder som överlappar bosättningsperioderna.
• De finska perioderna och de svenska perioderna sammanfaller inte med varandra.

Vid pro rata-beräkningen av den inkomstrelaterade sjukersättningen använder handläggaren försäkringsperioderna så här:

Beräkning av inkomstrelaterad ersättning, oberoende belopp Oberoende belopp: (2,5 + 1) × 44 500 × (24/30) × 0,647 − 65 000 = 15 616 kronor (I täljaren: 5 + 19)

Pro rata-beräkning av inkomstrelaterad ersättning Teoretiskt belopp: (2,5 + 1) × 44 500 × (30/30) × 0,647 = 100 770 kronor (I täljaren: 5 + 19 + 22, men täljaren begränsas till 30) Faktiskt belopp: 5/27 × 100 770 = 18 661 kronor (I nämnaren 5 + 22)

Jämförelse Det faktiska beloppet är större än det oberoende beloppet och Minna har därför rätt att få detta belopp. Den inkomstrelaterade ersättningen blir därför 18 661 kronor. Denna ersättning använder Försäkringskassan sedan vid beräkningen av garantiersättning enligt SFB.

Som framgår av beräkningen samordnas justeringsbeloppet inte med invaliditetsförmånen från det andra medlemslandet och inte heller pro rata beräknas justeringsbeloppet.

Vid pro rata-beräkningen av den garantiersättningen använder Försäkringskassan försäkringsperioderna så här:

Beräkning av garantiersättning, oberoende belopp 32/40 × 2,40 × 44 500 − (18 661 + 65 000) = 1 779 kronor

Pro rata-beräkning av garantiersättning Teoretiskt belopp: 40/40 × 2,40 × 44 500 − 80 616 = 26 184 kronor Faktiskt belopp: 7/29 × 26 184 = 6 320 kronor I det faktiska beloppet ska det ingå det antal 40-delar som motsvarar de tidigare beräknade 5 faktiska poängåren = 7/40-delar och faktiska försäkrings- och bosättningsperioder i annat berört medlemsland. Det faktiska beloppet blir därför 7/29-delar (7 + 22).

Jämförelse Det faktiska beloppet är större än det oberoende beloppet och Minna har därför rätt att få detta belopp. Garantiersättningen blir därför 6 320 kronor.

Liksom vid beräkningen av den inkomstrelaterade ersättningen får justeringsbeloppet inte heller vid beräkningen av garantiersättningen, samordnas med invaliditetsförmånen från det andra medlemslandet och inte heller pro rata-beräknas.

Minnas sjukersättning efter omräkningen blir då 18 661 kronor inkomstrelaterad ersättning, 6 320 kronor i garantiersättning och justeringsbelopp med 2 000 kronor. Den blir 26 981 kronor, som kan jämföras med sjukersättningen innan omräkningen, som var 87 440 kronor. Hon får dock en ytterligare invaliditetsförmån från ett annat land med 65 000 kronor. Om den förmånen adderas med den omräknade sjukersättningen blir den totala förmånen från båda länderna 91 981 kronor (65 000 + 26 981).

4.5 Lyft sjukersättning och samordning med förmåner av samma slag

De som vid årsskiftet 2002/2003 hade rätt till förtidspension eller sjukbidrag fick sina ersättningar omvandlade (lyfta) till sjukersättning. Lyft inkomstrelaterad sjukersättning är beroende av försäkringsperiodernas längd, eftersom intjänade och antagna ATP-år ingått som en variabel i beräkningen av inkomstrelaterad sjukersättning.

Försäkringskassan får minska en inkomstrelaterad ersättning som är lyft, eftersom ersättningen har ersatt sådan tilläggspension som har beräknats med år med antagandepoäng. Den utländska pensionen måste då antingen vara beräknad på grundval av framtida försäkrings- eller bosättningsperioder, eller vara oberoende av försäkringsperiodernas längd. En tilläggspension som endast är beräknad med faktiska år kan alltså inte samordnas med en invaliditetsförmån från ett annat medlemsland. För mer information om omvandlingen, se vägledningen (2013:3).

Om Försäkringskassan fått information om att invaliditetsförmånen från det andra medlemslandet höjts eller om nybeviljad utländsk förmån kan detta medföra att en från förtidspension eller sjukbidrag omvandlad sjukersättning (lyft sjukersättning) ska minskas. Detta betyder att sjukersättningen också kan behöva pro rata-beräknas, eftersom en sådan ersättning kan bli högre än en ersättning beräknad enligt den svenska lagstiftningen.

Om den lyfta sjukersättningen fortfarande regleras av ett justeringsbelopp ska sjukersättningen inte lyftas om med anledning av att den utländska invaliditetsförmånen höjts eller utländsk förmån beviljats. Ett positivt justeringsbelopp får inte heller minskas av den utländska förmånen, eftersom en sådan minskning endast får göras från garantinivån vid beräkningen av garantiersättningen. (4 kap. 23 § andra stycket och 27 § SFBP jämfört med 35 kap. 21–24 §§ SFB). Detta betyder att det positiva justeringsbeloppet inte heller ska pro rata beräknas.

4.5.1 Metodstöd – så här pro rata-beräknar du en lyft sjukersättning

Nedan beskrivs vilka försäkrings- eller bosättningsperioder du som handläggare ska använda vid en pro rata-beräkning av ett lyft ärende.

Lyft inkomstrelaterad sjukersättning

Vid pro rata-beräkning av en lyft inkomstrelaterad sjukersättning ska du använda följande försäkrings- och/eller bosättningsperioder:

• Vid beräkning av inkomstrelaterad ersättning enligt SFB: De intjänade år med ATP och år med antagandepoäng som användes vid beräkning av den tidigare tilläggspensionen lägger du in i täljaren. I nämnaren ska det alltid stå 30 år.

• Vid pro rata-beräkning: Teoretiskt belopp: De intjänade år med ATP och år med antagandepoäng som har använts vid beräkning av den tidigare tilläggspensionen och faktiska försäkrings- och/eller bosättningsperioder från annat medlemsland ska du sätta i täljaren. Antal år i täljaren får vara högst 30. I nämnaren ska det alltid stå 30 år.

  Faktiskt belopp: De år med intjänad ATP som använts vid beräkningen av ATP anger du i täljaren. År med antagandepoäng ska alltså inte användas. I nämnaren anger du nämnda år samt faktiska försäkrings- och/eller bosättningsperioder från annat medlemsland. Antal år i nämnaren begränsas till högst 30.

4.6 Förmåner av annat slag

Med sammanträffande av förmåner av annat slag avses förmåner som inte kan betraktas som om de är av samma slag (artikel 53.2 i förordning 883/2004). Utländsk yrkesskadelivränta är en förmån av annat slag. (36 kap. 3–7 §§ SFB)

Även vid sammanträffande av förmåner av annat slag, ska de behöriga institutionerna i medlemsländerna beräkna förmånerna både enligt sin nationella lagstiftning (det oberoende beloppet) och enligt pro rata temporis-principen. Den försäkrade har sedan rätt till det högsta ersättningsbeloppet. Jämförelsen mellan de framräknade beloppen ska göras efter det att medlemsländerna tillämpat eventuella nationella bestämmelser om minskning (artikel 52.1 och 52.3 i förordning 883/2004).

När personen är bosatt i Sverige ska dock GSA beräknas på ett särskilt sätt, se avsnitt 3.4. Då ska samordningen med förmåner av annat slag inte beräknas på det sätt som beskrivs i detta avsnitt. Detta eftersom de begränsningar som finns i artikel 55 i förordning 883/2004 gällande samordningen av förmåner av annat slag inte gäller vid beräkningen av minimiförmåner när personen är bosatt i Sverige. Det som beskrivs i det här avsnittet gäller alltså bara GSA när personen är bosatt i en annan medlemsstat samt vid beräkning av ISA.

Det finns två olika metoder för att beräkna förmånen vid sammanträffande av förmåner av annat slag. Valet av beräkningsmetod är beroende av om förmånen är beräknad enligt nationell lagstiftning eller är pro rata-beräknad. Beräkningsmetoderna beskrivs nedan i avsnitt 4.6.2.

4.6.1 Avdrag för yrkesskadelivränta

Har en person rätt till yrkesskadelivränta ska sjukersättningen samordnas med livräntan. Det gäller både för inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning. Också yrkesskadelivränta enligt utländsk lagstiftning ska samordnas på motsvarande sätt. (36 kap. 3–8 §§ SFB)

Det sammanlagda beloppet av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning minskas med 3/4 av den del av livräntan som överstiger 1/6 av prisbasbeloppet. Men samordningen får inte leda till att sjukersättningen minskas hur mycket som helst. Sammanlagd hel sjukersättning får aldrig, på grund av samordning med livränta, per månad räknat understiga 5 procent av prisbasbeloppet (garantibelopp). Om den försäkrade får partiell ersättning ska det garantibeloppet proportioneras i motsvarande grad. (36 kap. 6 och 8 §§ SFB)

Vid samordning med svensk yrkesskadelivränta, eller yrkesskadelivränta som betalas ut från ett annat medlemsland, beräknas först sjukersättningen enligt reglerna i förordningen. Därefter samordnas livräntan genom att avdrag i första hand görs på garantiersättningen och i andra hand på den eventuella inkomstrelaterade sjukersättningen (36 kap. 3–8 §§ SFB).

Exempel

Göran är bosatt i Sverige. Han får sjukersättning beräknad enligt SFB eftersom det ger honom ett högre ersättningsbelopp än han skulle fått om den inkomstrelaterade ersättningen beräknades enligt pro rata. Göran har för hög inkomstrelaterad ersättning för att få garantiersättning.

Förutom sjukersättning har Göran även beviljats finsk egenlivränta med 85 000 kronor. Den inkomstrelaterade ersättningen är 136 260 kronor före samordning med den finska livräntan. Den finska livräntan påverkar två förmåner: den inkomstrelaterade ersättningen och garantiersättningen. Eftersom den gör det ska det beloppet som inte skulle betalas ut delas med två.

Beräkningen av samordningen med finsk egenlivränta kan delas upp i fem steg.

Steg 1/ Så här räknar du ut garantibeloppet under ett år Eftersom hel sjukersättning aldrig får understiga garantibeloppet behöver du räkna ut hur stort garantibeloppet är under ett år.

• Garantibeloppet är 5 procent av prisbasbeloppet per månad.
• Prisbasbeloppet i det här exemplet är 45 500 kronor.
• Antal månader per år är 12.

Garantibeloppet per år: 0,05 × 45 500 × 12 = 27 300 kronor.

Steg 2/ Så här räknar du ut det högsta beloppet som får dras av Sjukersättningen får inte bli mindre än garantibeloppet. Därför behöver du räkna ut hur mycket som högst får dras av från sjukersättningen. Det gör du genom att dra av garantibeloppet från den inkomstrelaterade ersättningen.

• Den inkomstrelaterade ersättning är 136 260 per år.
• Garantibeloppet är 27 300 kronor.

Så här räknar du ut det högsta beloppet som får dras av från ersättningen: 136 260 − 27 300 = 108 960. Det högsta beloppet som får dras av är alltså 108 960 kronor.

Steg 3/ Så här räknar du ut livräntan som ska dras av Det sammanlagda beloppet av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning minskas med 3/4 av den del av den finska egenlivräntan som överstiger 1/6 av prisbasbeloppet.

• Finsk egenlivränta 85 000 kronor.
• Prisbasbeloppet i det här exemplet är 45 500 kronor.

Vi minskar först den finska livräntan med 1/6 av prisbasbeloppet. Det som blir kvar multipliceras med 3/4 för att få fram avdraget för livränta enligt SFB: 85 000 − (1/6 × 45 500) = 77 417 kronor 3/4 × 77 417 = 58 063 kronor Eftersom den finska livräntan påverkar både den inkomstrelaterade ersättningen och garantiersättningen ska det beloppet som inte skulle betalas ut delas med två: 58 063 / 2 = 29 032 kronor.

Steg 4/ Så här räknar du ut den inkomstrelaterade sjukersättningen efter samordning med livränta I steg 4 räknar vi ut den inkomstrelaterade sjukersättningen efter samordning med livränta: 136 260 − 29 032 = 107 228 kronor. Om Göran haft garantiersättning skulle vi även dragit av livränta med 29 032 kronor från den.

Steg 5/ Så här säkerställer du att ersättningen överstiger garantibeloppet Till sist behöver vi säkerställa att Göran får mer än garantibeloppet på 27 300 kronor. Det gör han eftersom hans inkomstrelaterade sjukersättningen efter avdrag för livränta är 107 228 kronor.

För att få mer information om samordning med yrkesskadelivränta enligt SFB se vägledningen (2013:3).

4.6.2 Avdrag för yrkesskadelivränta som betalas ut från ett annat medlemsland när avdrag görs av flera länder

Yrkesskadelivränta som betalas ut enligt annat medlemslands lagstiftning ska betrakta som en förmån av annat slag. Avdraget ska beräknas på olika sätt beroende på om Försäkringskassan beviljar en sjukersättning beräknad enligt SFB (det oberoende beloppet) eller en pro rata-beräknad ersättning (artikel 55 i förordning 883/2004).

Det finns två alternativa beräkningsmetoder:

1. I de fall som två eller flera medlemsländer ska minska en nationellt beräknad förmån med en yrkesskadelivränta som beviljats från ett medlemsland, ska avdraget för yrkesskadelivräntan, som beräknats enligt den nationella minskningsregeln, delas med det antal nationellt beräknade förmåner som ska minskas. Det avdrag för livräntan som beräknats enligt de svenska bestämmelserna och de utländska bestämmelserna ska då först läggas samman och därefter delas med det antal nationellt beräknade förmåner som ska minskas. Om den inkomstrelaterade ersättningen beräknas enligt nationell lagstiftning behöver Försäkringskassan därför undersöka hur många förmåner i Sverige och i andra medlemsländer som påverkas av den utländska livräntan för att kunna göra en korrekt samordning. (artikel 55.1 a i förordning 883/2004)
2. I de fall som två eller flera medlemsländer ska minska en pro rata-beräknad förmån ska avdraget för livräntan göras med den kvot som använts vid beräkningen av det faktiska beloppet (artikel 55.1 b i förordning 883/2004).

Dessa två alternativa beräkningsmetoder ska inte användas när GSA ska beräknas enligt artikel 58. Se mer om den beräkningen i avsnitt 3.4.

Exempel

Marco är bosatt i Finland. Han kommer att få en pro rata-beräknad inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning från 2018 eftersom han var försäkrad i Finland vid tidpunkten för försäkringsfallet. Dessutom har han beviljats en finsk egenlivränta med 23 000 kronor, och finsk inkomstpension med 20 000 kronor.

Han har arbetat och bott i Sverige 20 år och i Finland 10 år. Den svenska framtida försäkringstiden är beräknad till 10 år.

Den pro rata-beräknade inkomstrelaterade ersättningen är 70 000 kronor före samordning med den finska livräntan. Den oreducerade inkomstrelaterade sjukersättningen är 105 000 kronor.

Försäkringskassan beräknar garantiersättningen och samordnar den finska livräntan med sjukersättningen.

Pro rata-beräkning av garantiersättningen: Först räknar du ut det teoretiska beloppet. Sedan tar du reda på det faktiska beloppet. I det här exemplet använder du följande värden:

• Maximal bosättningstid 40/40
• Faktisk försäkringstid 20/30
• Garantinivåfaktor 2,53
• Prisbasbelopp 45 500 kronor
• Den oreducerade inkomstrelaterade sjukersättningen 105 500 kronor.

Teoretiskt belopp: 40/40 × 2,53 × 45 500 − 105 000 = 10 115 kronor Faktiskt belopp: 20/30 × 10 115 = 6 743 kronor.

Avdrag för finsk livränta: Eftersom både Sverige och Finland ska minska pro rata-beräknade förmåner ska avdraget för livräntan göras med den kvot som använts vid beräkningen av det faktiska beloppet. Garantiersättningen är beräknad med 20/30. Därför drar Försäkringskassan av 20/30 av det livräntebelopp som ska minska garantiersättningen.

Så här räknar du ut hur stor del av livräntebeloppet som ska minska sjukersättningen Det sammanlagda beloppet av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning minskas med 3/4 av den del av livräntan som överstiger 1/6 av prisbasbeloppet.

• Den finska egenlivräntan är 23 000 kronor.
• Prisbasbeloppet i det här exemplet är 45 500 kronor.

23 000 − (1/6 × 45 500) = 15 417 kronor 3/4 × 15 417 = 11 563 kronor 20/30 × 11 563 = 7 709 kronor

Så här räknar du ut sjukersättningen efter avdrag för livränta Avdraget för livränta görs först på garantiersättningen. (7 709 − 6 743 = 966 kronor). Eftersom garantiersättningen inte räcker till för att göra hela avdraget får den inkomstrelaterade ersättningen minskas med 966 kronor, som är det resterande beloppet efter att avdrag gjorts på garantiersättningen. 70 000 − 966 = 69 034 kr

Så här säkerställer du att ersättningen överstiger garantibeloppet Till sist behöver vi säkerställa att Marco får mer än garantibeloppet på 27 300 kronor. Garantibeloppet räknas ut genom att multiplicera prisbasbeloppet med 5 procent gånger 12 månader. Marco får mer än garantibeloppet eftersom den sammanlagda svenska sjukersättningen efter avdrag för livränta blir 69 034 kronor. 0,05 × 45 500 kr × 12 = 27 300 kronor.

4.6.3 Arbetsskadelivränta

En person kan få arbetsskadelivränta med anledning av den inkomstförlust som har orsakats av arbetsskadan. Denna förmån betalas endast ut i den mån beloppet överstiger sjukersättningen eller aktivitetsersättningen. Detsamma gäller om pension enligt utländskt system för social trygghet betalas ut på grund av arbetsskadan. (42 kap. 2–4 §§ SFB och artikel 10 i förordning 883/2004)

Livräntan är sekundär i förhållande till sjukersättningen och aktivitetsersättningen och påverkar därför inte ersättningens storlek.

Förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar omfattas inte av de bestämmelser om sammanträffande av förmåner av samma slag eller av annat slag som gäller förmåner vid invaliditet, ålderdom och till efterlevande.