3 Försäkrad och gällande skydd

Det här kapitlet beskriver

• kortfattat vem som är försäkrad för arbetsbaserade förmåner och var du kan läsa vidare om de generella bestämmelserna
• de situationer där arbetsskadeförsäkringen har generösare regler än övriga arbetsbaserade förmåner för när någon omfattas av försäkringen.

Jämfört med andra arbetsbaserade förmåner har arbetsskadeförsäkringen generösare efterskyddstid, generösare omfattning bakåt i tiden och inget krav på arbetstillstånd. I vissa fall har arbetsskadeförsäkringen också ett försäkringsskydd för de som går yrkesutbildning eller deltar i någon arbetsmarknadsåtgärd.

3.1 Arbetsbaserade förmåner

I SFB finns både bosättningsbaserade och arbetsbaserade förmåner. Förmånerna inom arbetsskadeförsäkringen tillhör de arbetsbaserade förmånerna. En person som arbetar i Sverige omfattas av den arbetsbaserade försäkringen. Det beskrivs i 6 kap. SFB.

Läs mer

Du kan läsa mer om vem som är försäkrad för arbetsbaserade förmåner i vägledning 2017:1 Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.

Det finns situationer när en person inte är försäkrad för andra arbetsbaserade förmåner, men ändå kan vara försäkrad för arbetsskadeersättning. Även om Försäkringskassan redan har tagit ställning till att en person inte är försäkrad för en annan arbetsbaserad förmån (till exempel sjukpenning), kan personen ändå vara försäkrad för arbetsskade-ersättning. Du måste därför kontrollera om personen ändå omfattas av arbetsskade-försäkringen. Omvänt gäller att om någon omfattas av någon annan arbetsbaserad förmån, så omfattas han eller hon också av arbetsskadeförsäkringen.

3.2 Efterskyddstid

För de flesta arbetsbaserade förmånerna finns det en efterskyddstid på tre månader efter det att arbetet har upphört på grund av andra anledningar än semester och liknande (6 kap. 8 § SFB). Det innebär att någon som är försäkrad för en arbetsbaserad förmån fortsätter vara det tre månader efter det att arbetet upphört. I vissa fall kan försäkringen fortsätta gälla även efter den tiden. Det kan till exempel vara så länge den försäkrade får en arbetsbaserad förmån (6 kap. 9 § SFB).

Arbetsskadeförsäkringen fortsätter dock att gälla för arbetsskadan om den har uppstått i ett arbete som omfattas av arbetsskadeförsäkringen. Det framgår av 6 kap. 11 § SFB.

6 kap. 11 § SFB Försäkringen för pensioner eller skadeersättningar som avses i 6 § 6 och 8–11 gäller när rätten till en förmån enligt de bestämmelser som anges där kan härledas från ett arbete i Sverige. Detsamma gäller försäkringen för föräldrapenning på grund- eller sjukpenningnivå enligt 6 § 2.

Försäkringen för pensioner enligt första stycket gäller också när rätten till förmånen kan härledas från sådan ersättning som anges i 19 och 20 §§.

Det innebär att du måste utreda om personen omfattades av arbetsskadeförsäkringen när han eller hon råkade ut för olycksfallet eller utsattes för annan skadlig inverkan som orsakade arbetsskadan.

Arbetsskadeförsäkringens generösa efterskyddstid ska inte blandas ihop med SGI-skydd. Reglerna för när en SGI är skyddad är detsamma för arbetsskadade som för andra. Den som är försäkrad för någon arbetsbaserad förmån fortsätter också vara det under SGI-skyddad tid (6 kap. 10 § SFB).

Läs mer

Du kan läsa mer om efterskyddstid och när man inte längre är försäkrad för arbetsbaserade förmåner i vägledning 2017:1 Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.

3.3 Inget krav på att anmäla arbete i Sverige

Det finns en begränsning i hur långt tillbaka i tiden arbetsbaserade förmåner kan betalas ut. De flesta arbetsbaserade förmåner kan inte betalas ut mer än tre månader före det att Försäkringskassan fått kännedom om arbetet. Den begränsningen gäller inte för arbetsskadeersättning. Det framgår av 6 kap. 13 § SFB eftersom punkten 6 som reglerar arbetsskadeersättning inte räknas upp i denna paragraf.

6 kap. 13 § SFB Arbetsbaserade förmåner enligt 6 § 1–5, 7 och 8 får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då Försäkringskassan fick kännedom om arbetet. Bestämmelser om anmälan om arbete för den som inte är bosatt i Sverige finns i 110 kap. 44 §.

Hur anmälan görs framgår av 110 kap. 44 § SFB.

110 kap. 44 § SFB En anmälan om arbete i Sverige som görs av den som arbetar här utan att vara bosatt i landet ska lämnas till Försäkringskassan.

Om rätten till ersättning beror på en godkänd svensk arbetsskada kan arbetsskade-ersättning betalas ut längre tillbaka i tiden än tre månader från det att Försäkrings-kassan fått kännedom om arbetet.

3.4 Inget krav på arbetstillstånd

Även om den försäkrade inte har beviljats ett arbetstillstånd eller ett uppehållstillstånd med motsvarande verkan kan han eller hon ha rätt till arbetsskadeersättning. Det krävs för att ha rätt till de flesta andra arbetsbaserade förmånerna. Det står i 6 kap. 14 § SFB.

6 kap. 14 § SFB Den som enligt utlänningslagen (2005:716) behöver ha arbetstillstånd i Sverige eller ett uppehållstillstånd med motsvarande verkan har inte rätt till arbetsbaserade förmåner förrän ett sådant tillstånd har beviljats. Ersättning får lämnas tidigast från och med den dag då tillståndet börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades. Begränsningarna i första stycket gäller inte arbetsskadeersättning enligt 6 § 6 eller arbetsskadeersättning till efterlevande enligt 6 § 10.

3.5 Försäkrad vid vissa utbildningar

Försäkringen för arbetsskadeersättning omfattar inte bara den som förvärvsarbetar utan också den som deltar i utbildning där det ingår moment som liknar förvärvsarbete. Syftet är att även den som utbildar sig ska ha ett tillfredsställande skydd vid arbetsskada i de fall där ett sådant skydd kan anses vara motiverat (bet. 1975/76:SfU40 s. 21 f.). Att den som utbildar sig har ett sådant skydd framgår av 6 kap. 22 § SFB.

6 kap. 22 § SFB Den som genomgår utbildning som är förenad med särskild risk för arbetsskada är försäkrad för arbetsskadeersättning enligt 6 § 6 och 10. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om försäkring enligt första stycket.

De ytterligare föreskrifterna som nämns i bestämmelsens andra stycke finns i 2–4 §§ i förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd (FASP).

Arbetsskadeförsäkringen gäller dock inte för den som vid utbildning omfattas av det statliga personskadeskyddet (3 § FASP). Då ska i stället 7 kap. 2 § SFB tillämpas och ge motsvarande skydd.

För att den som genomgår utbildning ska anses vara försäkrad för arbetsskadeersättning krävs att

• utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada
• det är en sådan utbildning som tas upp i 2 § FASP.

Båda dessa förutsättningar måste vara uppfyllda. För vissa av utbildningarna som tas upp i 2 § FASP gäller försäkringen bara under vissa moment. Läs mer i avsnitt 3.5.2.

3.5.1 Är utbildningen förenad med särskild risk för arbetsskada?

När Försäkringskassan bedömer om förutsättningarna för rätt till arbetsskadeersättning är uppfyllda ska vi bedöma om utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada enligt 6 kap. 22 § SFB. Detta gäller alla utbildningar som tas upp i 2 § FASP.

En bestämmelse motsvarande den i 6 kap. 22 § SFB fanns tidigare i 3 kap. 15 § socialförsäkringslagen (1999:799) och ursprungligen i 1 kap. 1 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, LAF.

I förarbetena till bestämmelsen om försäkringsskydd vid utbildning som är förenad med särskild risk för arbetsskada anges bland annat följande:

En utgångspunkt för de nya reglerna bör vara att försäkringsskyddet inom arbetsskadeförsäkringen skall sträckas ut till studerande i den mån utbildningen kan anses vara förenad med särskild risk för arbetsskada. Detta kommer främst i fråga vid olika slag av utbildning med praktisk inriktning. (Jämför prop. 1975/76:197 s. 70)

De utbildningar som kan anses vara förenade med särskild risk för arbetsskada är alltså främst utbildningar med praktisk inriktning. Försäkringskassan behöver därför bedöma om det är fråga om en sådan utbildning eller en utbildning som på annat sätt bedrivs under förhållanden som liknar de som gäller i förvärvsarbeten i övrigt. Det är alltså avgörande om utbildningen har en sådan inriktning när vi ska bedöma om utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada.

Kammarrätten har i en dom funnit att en utbildning som bedrivs helt på distans från hemmet inte kan anses vara förenad med särskild risk för arbetsskada. Personen i målet deltog i ett arbetsmarknadspolitiskt program, fick aktivitetsstöd och studerade tyska. Utbildningen bedrevs helt på distans från hemmet. Kammarrätten bedömde att en sådan utbildning inte kan anses vara förenad med särskild risk för arbetsskada. Personen hade därför inte rätt till ersättning för den tandskada som hon hade ådragit sig under utbildningen. (KRSU mål nr 203-18).

Det är alltså inte tillräckligt att utbildningen tas upp i 2 § FASP. Den måste också vara förenad med särskild risk för arbetsskada enligt 6 kap. 22 § SFB för att omfattas av försäkringsskyddet.

3.5.2 Arbetsskadeförsäkring vid utbildning

I 2 § FASP regleras vilka utbildningar som omfattas av försäkringsskyddet. Försäkringsskyddet gäller i de uppräknade situationerna under förutsättning att utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada enligt 6 kap. 22 § SFB.

Förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd Arbetsskadeförsäkring vid utbildning 2 § första och andra stycket

Arbetsskadeförsäkringen gäller även den som

1. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program, dock inte stöd till start av näringsverksamhet, och får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning enligt förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, eller som, utan att få aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, antingen deltar i jobbgarantin för ungdomar och är under 18 år eller deltar i jobb- och utvecklingsgarantin
2. genomgår arbetsprövning eller arbetsträning som har godkänts av Försäkringskassan eller utredning i samband med sådan prövning eller träning,
3. gör ett obligatoriskt studiebesök eller ett besök för kartläggning av sökandens yrkeskunskaper innan han eller hon anvisas ett arbetsmarknadspolitiskt program, dock inte före en anvisning till stöd till start av näringsverksamhet, och får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning eller anvisas jobbgarantin för ungdomar utan att få aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning och är under 18 år, eller
4. deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken. Arbetsskadeförsäkring enligt första stycket 1 gäller även när deltagaren är avstängd från rätt till aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning, och när deltagaren inte får sådan ersättning på grund av att ersättningen minskas med de belopp som han eller hon för samma dag får lön eller andra anställningsförmåner från en arbetsgivare.

För att försäkringsskyddet ska gälla för den som genomgår en utbildning som tas upp i 2 § första stycket FASP är det tillräckligt att den är förenad med särskild risk för arbetsskada. För dessa utbildningar gäller skyddet generellt och är inte begränsat till vissa moment. Det gäller till exempel även vid färder till eller från utbildningsstället (prop. 1989/90:62 s. 24 om insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet m.m.). Försäkringsskyddet enligt första stycket 1 gäller även om deltagaren är avstängd från rätt till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning eller inte får sådan ersättning.

För utbildningarna som tas upp i 2 § första stycket FASP gällde ursprungligen att arbetsskadeförsäkringen bara gällde under vissa moment, jfr 4 § FASP. Genom en förordningsändring som trädde ikraft den 1 juli 1990 togs detta krav bort. Det innebär att för den som genomgår en utbildning som tas upp i 2 § första stycket FASP har samma försäkringsskydd som gäller i arbetslivet i övrigt. Motivet till ändringen var att det här främst är fråga om utbildning med praktisk inriktning som har stora likheter med förvärvsarbete och som ofta avser personer som redan har en viss anknytning till arbetsmarknaden. Den utbildning, prövning eller träning som bedrivs sker regelmässigt under förhållanden som inte nämnvärt avviker från dem som gäller i förvärvslivet i övrigt. Riskerna för arbetsskada har därför bedömts vara likartade. Skyddet skulle därför inte vara begränsat till vissa moment i utbildningen och det skulle gälla även vid färd till och från utbildningsstället. (Jämför prop. 1989/90:62 s. 24, om insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet, m.m.)

Förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd Arbetsskadeförsäkring vid utbildning 2 § tredje stycket

Arbetsskadeförsäkringen ska, i den omfattning som anges i 4 §, dessutom gälla den som

1. efter fullgjord skolplikt genomgår yrkesutbildning eller förberedande sådan utbildning, eller
2. genomgår årskurs 7 eller högre årskurs i grundskolan, särskolans yrkesskola, gymnasieskolan eller motsvarande utbildning. Förordning (2017:1173).

För den som genomgår utbildning som tas upp i 2 § tredje stycket behöver ytterligare förutsättningar vara uppfyllda för att arbetsskadeförsäkringen ska gälla. Det krävs både att utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada och att momentet, under vilket eleven skadat sig, är ett sådant som framgår av 4 § FASP.

Förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd 4 §

Arbetsskadeförsäkringen gäller i de fall som avses i 2 § tredje stycket under moment i utbildningen då eleven utför arbete som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete. Förordning (2014:873).

Försäkringsskyddet gäller alltså endast under de moment i utbildningen där det bedömts finnas en särskild skaderisk. Denna risk är naturligen störst vid praktiska moment i utbildningen och förekommer främst i utbildningar med praktisk inriktning. Utbildningsstället kan då ses som en arbetsplats där farliga händelser kan inträffa vid maskiner med mera. Skyddet gäller när arbete utförs som åtminstone liknar vanligt förvärvsarbete. (Jämför Hessmark m.fl., Socialförsäkringsbalken, kommentaren till 6 kap. 22 § SFB) Elever är försäkrade vid ombyte av kläder, tvättning eller liknande före och efter moment som liknar förvärvsarbete. Skyddet gäller även vid vissa resor. FÖD har prövat denna fråga.

Rättsfall

FÖD har funnit att en studerande som har skadats på väg till ett konsultuppdrag (företagsanalys) som ingick som obligatoriskt moment i utbildningen omfattades av försäkringsskyddet. Uppdraget ansågs vara sådant arbete som vanligen utfördes av personer med den kompetens vartill utbildningen syftade. Arbetsskadeförsäkringen gällde därför under utbildningsmomentet i fråga och även under resorna till och från arbetsställe där det i momentet ingående arbetet utfördes. (FÖD 1984:13)

De resor som var aktuella i rättsfallet ovan liknade mera en tjänsteresa än en resa till arbetsplatsen.

Däremot gäller försäkringsskyddet inte för skador som inträffar under till exempel ren teoriundervisning eller arbetsfria raster (bet. 1977/78:SfU30), vid gymnastik eller lek som inte ingår i själva yrkesutbildningen utan bara är som motionsinslag (FÖD 843/79) eller under färd till eller från utbildningsstället (FÖD mål nr 849/81).

Bestämmelsen i 2 § FASP har ändrats vid flera tillfällen och till vissa av ändringarna finns det övergångsbestämmelser. Det kan alltså vara aktuellt att tillämpa en äldre lydelse av bestämmelsen och det är i regel tidpunkten när skadan inträffade som avgör vilken lydelse av förordningen som ska tillämpas.

3.6 Frågor att ta ställning till under utredningen

Följande frågor är exempel på vad du behöver utreda för att få ett tillräckligt underlag för att kunna fatta beslut. De är också en hjälp till hur du ska tänka utifrån de ramar som har beskrivits i avsnittet. Tänk på att listan med frågor inte är uttömmande.

Generellt försäkrad för arbetsbaserad förmån

• Har man tagit ställning till om personen är försäkrad för arbetsbaserad försäkring i något annat ärende?
  • Om ja, kan du använda den bedömningen? Om nej, se vidare i vägledning 2017:1 Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.

Inte försäkrad för annan arbetsbaserad förmån än arbetsskadeersättning

• Är anledningen till att personen inte är försäkrad att efterskyddstiden är slut (6 kap. 8 § SFB) och att personen inte har fått en arbetsbaserad förmån eller har en skyddad SGI efter att efterskyddstiden har upphört (6 kap. 9 och 10 §§ SFB)?
  • Om ja, kan skadan som den försäkrade ansöker om ersättning för härledas till arbete i Sverige (6 kap. 11 § SFB)?
• Är personen bosatt utomlands och har han eller hon inte rätt till annan ersättning under en period eftersom Försäkringskassan inte fått kännedom om arbetet i tid (6 kap. 13 § SFB)?
  • Om ja, är personen försäkrad för arbetsskadeersättning utifrån övriga krav i 6 kap. SFB när du bortser från kravet på utlandsbosatta att anmäla arbete i Sverige?
• Har personen inte rätt till annan ersättning på grund av att han eller hon saknar eller saknat arbets- eller uppehållstillstånd trots att han eller hon skulle behövt det enligt utlänningslagen (2005:716) (6 kap. 14 § SFB)?
  • Om ja, är personen försäkrad för arbetsskadeersättning utifrån övriga krav i 6 kap. SFB när du bortser från kravet på arbets- eller uppehållstillstånd?
• Är utbildningen förenad med särskild risk för arbetsskada och räknas utbildningen upp i 2 § FASP? Om det är en utbildning som avses i 2 § tredje stycket FASP, har skadan inträffat under moment i utbildningen då eleven utför arbete som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete? Om det är en utbildning som avses i 2 § tredje stycket FASP och om olycksfallet inträffat under färd, var det fråga om en tjänsteresa?