Hoppa till huvudinnehåll

15 Under tid med livränta

I det här kapitlet beskrivs

  • vilande livränta och steglös avräkning
  • förnyad utredning, efterkontroll och omprövning av rätten till av livränta
  • skyldighet att anmäla ändrade förhållanden

15.1 Vilande livränta​

41 kap. 19 § SFB Ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 36 kap. ska också omfatta sådan livränta som enligt 42 kap. 2 och 4 §§ samordnats med ersättningen.

I bestämmelsen regleras att sjukersättning eller aktivitetsersättning som vilandeförklaras också ska omfatta sådan livränta som är samordnad med sjuk- eller aktivitetsersättningen.

Att en livränta förklaras vilande innebär att när en försäkrad börjar arbeta eller studera enligt bestämmelserna i 36 kap. SFB ska livräntan räknas om med hänsyn till de inkomster som den försäkrade har under denna tid.

Bestämmelserna om vilandeförklaring i 36 kap. gäller bara för försäkrade som beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt bestämmelserna från och med den 1 juli 2008. För den som har fått sjukersättning före juli 2008 ska istället regler om steglös avräkning tillämpas. Läs om dessa i avsnitt 15.2.

Syftet med vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning vid arbete är att den försäkrade ska kunna pröva sin arbetsförmåga utan att riskera sin rätt till ersättning.

Syftet med vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning vid studier är att motivera den försäkrade till att studera, eftersom det i många fall är ett effektivt sätt att förbättra möjligheterna att komma ut i eller tillbaka till arbetslivet.

Läs mer

Du kan läsa mer om bestämmelserna om vilande sjukersättning och aktivitets-ersättning i 36 kap. SFB och i vägledning 2013:3 Sjukersättning och aktivitetsersättning – beräkning, steglös avräkning m.m..

15.1.1 Tidpunkt från när livränta kan förklaras vilande​

Vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning gäller från och med den månad som den försäkrade anger i sin ansökan. Det står i 36 kap. 13 § SFB. Ett beslut om vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning omfattar även livränta. Det innebär att även livräntan förklaras vilande från samma månad som sjukersättning eller aktivitets-ersättning.

Om en ansökan om vilande ersättning avser arbete eller studier som påbörjas under en månad påverkas utbetalningen av vilande ersättning först månaden därefter. Det beror på att en ändring av ersättningen gäller först från och med månaden efter den månad under vilken anledningen till ändringen uppkommit. Det står i 36 kap. 28 § SFB.

15.1.2 Beslut om vilande livränta​

Ett beslut om vilande livränta gäller under samma tid som beslutet om vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning. Det går att räkna om den vilande livräntan under vilandeperioden. Det ska göras varje gång som beslutet om den vilande sjukersättning eller aktivitetsersättningen ändras, exempelvis för att den försäkrade arbetar mer eller mindre än tidigare. Det framgår av prop. 1999/00:4 s. 39, Vilande förtidspension.

När en ansökan om vilande ersättning har kommit in till en SA-handläggare för beslut om vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning, får arbetsskadeenheten en impuls via ÄHS för att räkna om livräntan. Detsamma gäller om beslutet om vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning ändras under vilandeperioden eller om det av någon anledning har beslutats att sjukersättning eller aktivitetsersättningen inte längre ska vara vilande.

15.1.3 Besluta om vilande livränta​

41 kap. 20 § SFB För den tid när en vilandeförklaring gäller enligt 19 § ska livränta beräknas utifrån, dels det livränteunderlag som legat till grund för bestämmande av livräntan före vilandeförklaringen, dels de inkomstförhållanden som råder under tiden med vilandeförklaring.

När livräntan ska förklaras vilande ska det göras en ny beräkning. Det ska fastställas ett livränteunderlag och en inkomst efter skada som ska gälla under vilandeförklaringen.

Nytt livränteunderlag

Livränteunderlaget räknas om med hjälp av det särskilda talet som gäller sedan livräntan senast fastställdes. Livränteunderlag för tid före år 2004 räknas om med prisbasbeloppet. Det står i 41 kap. 24 § SFB och prop. 2004/05:108 s. 28 f.

Ny inkomst efter skadan

När du ska beräkna en ny inkomst efter skadan måste du ta hänsyn till om samord-ningen mellan livräntan och sjukersättning eller aktivitetsersättningen är 100 procent eller mindre än 100 procent, och om samordningen ska göras enligt 42 kap. 2 § eller 42 kap. 4 § SFB.

Om samordningen är 100 procent och den bestämts enligt 42 kap. 2 § SFB, beräknar du den nya inkomsten efter skadan enbart utifrån den försäkrades inkomster av arbete under vilandeperioden. Om den försäkrade har ansökt om vilande ersättning på grund av att han eller hon börjat studera, ska även studiebidrag läggas till grund för den nya inkomsten efter skadan, förutom eventuella inkomster av arbete. Det framgår av FÖD mål nr 946/91. Du kan läsa mer om detta i prop. 2005/06:159 s. 22, Vissa socialförsäkringsfrågor.

Om samordningen är mindre än 100 procent och den bestämts enligt 42 kap. 2 SFB, ska du vid beräkning av den nya inkomsten efter skadan dels räkna upp den tidigare fastställda inkomsten efter skadan med det särskilda talet, dels beräkna den del av den faktiska inkomsten som motsvaras av den samordning som tidigare bestämts. De två beloppen tillsammans blir den nya inkomsten efter skadan.

Exempel

Beräkningen av den nya inkomsten efter skadan kan belysas genom följande exempel:

En försäkrad har hel sjukersättning och livränta som samordnas med 50 procent av sjukersättningen sedan år 2010. Livränteunderlaget har fastställts till 200 000 kronor och inkomsten efter skadan till 100 000 kronor.

Från mars 2013 beviljas den försäkrade vilande sjukersättning. Under vilandeförklar-ingen kommer den försäkrade att arbeta halvtid och ha en inkomst på 120 000 kronor. Vilandeförklaringen omfattar därför halva sjukersättningen.

Den nya inkomsten efter skadan beräknas till 167 600 kronor. Beloppet får man fram genom att den tidigare fastställda inkomsten efter skadan 100 000 kronor räknas om med det särskilda talet för åren 2011, 2012 och 2013. Det blir 107 600 kronor. Till det beloppet läggs 60 000 kronor vilket är hälften av den försäkrades faktiska inkomst, det vill säga i enlighet med den samordning som tidigare bestämts.

Samordningen mellan livräntan och sjukersättning eller aktivitetsersättningen ändras inte under en vilandeförklaring.

Beslutet om vilande livränta grundas på det nya livränteunderlaget och den nya inkomsten efter skadan som du nu har beräknat. Beräkningen innebär att livräntan och sjukersättning eller aktivitetsersättningen under vilandeförklaringen kompenserar samma bortfall av arbetsförmågan (= inkomstförlust) som beror på en arbetsskada.

Om livräntan och sjukersättning eller aktivitetsersättning är samordnad enligt 42 kap. 4 § SFB, är det bara i vissa fall som du under vilandeförklaringen ska fastställa en ny inkomst före och efter skadan. Ett sådant fall är om din beräkning av den försäkrades inkomster under vilandeförklaringen blir större än den tidigare fastställda inkomsten efter skadan. Om så är fallet beräknar du också ett nytt livränteunderlag på samma sätt som när livräntan är samordnad med en sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 42 kap. 2 § SFB. Du måste också fastställa en ny samordningsprocent.

Exempel

Beräkningarna kan belysas genom följande exempel:

En försäkrad har en så kallad mellanskillnadslivränta på grund av ett arbetsbyte år 2007 som samordnas med 33 procent av en hel sjukersättning sedan juni 2010. Livränteunderlaget är fastställt till 300 000 kronor och inkomsten efter skadan till 200 000 kronor, vilket motsvarar arbete på heltid. Det innebär att arbetsförmågan efter arbetsbytet på grund av arbetsskadan och före vilandeförklaringen motsvaras av ett arbete på heltid.

Från mars 2013 beviljas den försäkrade vilande sjukersättning. Under vilandeförklar-ingen kommer den försäkrade att arbeta halvtid och ha en inkomst på 150 000 kronor. Vilandeförklaringen omfattar därför halva sjukersättningen.

Den försäkrades nya inkomst efter skadan kan beräknas till 257 600 kronor. Beloppet får man fram genom att hälften av den tidigare fastställda inkomsten efter skadan, det vill säga 100 000 kronor räknas om med det särskilda talet för åren 2011, 2012 och 2013. Det blir 107 600 kronor och motsvarar ett arbete på halvtid. Till det beloppet läggs 150 000 kronor, vilket är den försäkrades faktiska inkomst på halvtid under vilandeförklaringen. De två beloppen tillsammans är den nya inkomsten efter skadan och motsvaras av den försäkrades förmåga att arbeta heltid även under vilandeförklaringen.

Försäkringskassan räknar fram ett nytt livränteunderlag genom att det tidigare fastställda livränteunderlaget, 300 000 kronor, räknas om med det särskilda talet för åren 2011, 2012 och 2013. Omräkningen innebär att det nya livränteunderlaget blir 323 000 kronor.

Ny samordning mellan livränta och sjukersättning under vilandeförklaringen fastställs till 20 procent enligt bestämmelsen i 42 kap. 4 § SFB, eftersom skillnaden mellan 323 000 kronor och 257 600 är 20 procent (avrundat).

15.1.4 Extra månadsbelopp under en vilandeförklaring​

Från och med januari 2009 får en försäkrad som förvärvsarbetar under tid med vilande ersättning ett månadsbelopp under tolv månader som motsvarar 25 procent av den sjukersättning eller aktivitetsersättning som förklarats vilande. Från och med januari 2013 kan månadsbeloppet för den som har aktivitetsersättning betalas ut under 24 månader. (36 kap. 18 § SFB)

Månadsbeloppet är skattefritt och varken sjukpenninggrundande eller pensions-grundande (prop. 2007/08:124 s. 92 och 104). Därför ska beloppet inte ingå i beräkningen av inkomst efter skadan under vilandeperioden. Eventuell livränta som betalas ut under vilandeperioden ska inte heller samordnas med månadsbeloppet, eftersom månadsbeloppet inte är att se som en sjukersättning eller aktivitetsersättning som kan samordnas med en livränta, enligt 42 kap. 2 och 4 §§.

15.1.5 Om arbetet eller studierna upphör under vilandeperioden​

Om den försäkrade slutar arbeta eller studera och om sjukersättning eller aktivitets-ersättning då ska betalas ut igen, så ska också livräntan betalas ut igen. Livräntan ska i så fall betalas ut på samma beräkningsunderlag som gällde innan beslutet om vilande-förklaring meddelades. Det framgår av prop. 1999/00:4 s. 40 och 58. Om det har varit ett årsskifte under tiden som livräntan varit vilandeförklarad, så ska livräntan också räknas upp med det särskilda talet för det året.

15.1.6 Vilande livränta upphör efter 24 månader​

När sjukersättning eller aktivitetsersättningen har varit vilande i 24 månader får den försäkrade inte längre arbeta och samtidigt ha kvar sin rätt till ersättning. Först när Försäkringskassan har fattat beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättningens fortsatta omfattning ska livräntan omprövas med stöd av 41 kap 22 § SFB. Det framgår av prop. 1999/00:4 s. 40.

15.2 Steglös avräkning​

Steglös avräkning är en beräkningsmodell som används för att räkna om en försäkrads sjukersättning och livränta på grund av inkomster från arbete. Beräkningsmodellen används bara för inkomster av arbete som utförs under tid som den försäkrade redan har beviljats sjukersättning för.

Bestämmelser om steglös avräkning finns i 37 kap. SFB och de gäller dem som har en partiell eller hel sjukersättning tills vidare enligt bestämmelserna före den 1 juli 2008. Om sjukersättningen är samordnad med en livränta omfattas även livräntan av bestämmelserna. Det står i 41 kap. 23 § SFB.

41 kap. 23 § SFB Ett beslut om sjukersättning enligt 37 kap. ska också omfatta sådan livränta som enligt 42 kap. 2 § är samordnad med sjukersättningen. Det som där föreskrivs om sjukersättning ska då även avse livränta.

Det är få personer som har beviljats sjukersättning tills vidare och sedan återgått till arbete, trots att vissa troligen har fått en förbättrad arbetsförmåga. Syftet med bestämmelserna är därför att få de här personerna att utnyttja sin förbättrade arbetsförmåga. För att de ska våga göra det, ska de inte behöva riskera sin rätt till sjukersättning. Därför får försäkrade arbeta eller studera utan att Försäkringskassan gör en ny prövning av arbetsförmågan genom en omprövning.

Eftersom ett beslut om omräkning av sjukersättning genom steglös avräkning omfattar även livränta som enligt 42 kap. 2 § SFB är samordnad med sjukersättningen är det inte heller möjligt att ompröva en livränta, trots att arbetsförmågan har förbättrats och inkomsterna blivit högre (jfr 41 kap. 23 § SFB). I prop. 2007/08:124 s. 50 har dock framförts att det inte är rimligt att man ska kunna arbeta och ha inkomster i obegränsad omfattning och samtidigt få behålla sjukersättningen och livräntan ograverad. Därför ska sjukersättningen och livräntan räknas om i förhållande till storleken på den försäkrades arbetsinkomster genom steglös avräkning.

Uttalandena i förarbetena som innebär att man inte kan ompröva rätten till livränta under tiden med steglös avräkning gäller endast livränta som är samordnad med sjukersättning enligt 42 kap. 2 § SFB. Den samordningen innebär att ersättningarna betalas ut på grund av samma arbetsoförmåga. Du kan dock ompröva rätten till livränta om livräntan och sjukersättningen inte betalas ut på grund av samma arbetsoförmåga, det vill säga när livränta är samordnad med en sjukersättning enligt 42 kap. 4 § SFB. Men du ska bara aktualisera en omprövning av livräntan om den försäkrades faktiska inkomster under tiden med steglös avräkning är högre än den tidigare fastställda inkomsten efter skadan. Du kan läsa mer om detta i avsnitt 15.5.3.

I avsnitten om steglös avräkning av livränta beskrivs övergripande om bestämmelserna i 37 kap. SFB.

Läs mer

Du kan läsa mer om bestämmelserna i prop. 2007/08:124 och i vägledning 2013:3 Sjukersättning och aktivitetsersättning – beräkning, steglös avräkning m.m..

15.2.1 Vad innebär steglös avräkning?​

Den som omfattas av reglerna i 37 kap. SFB och som tänker börja arbeta eller arbeta mer och som därmed får en ny inkomst, ska ansöka om omräkning av sin sjukersättning innan arbetet påbörjas. I ansökan ska den försäkrade ange sina förväntade inkomster för inkomståret. De inkomsterna ligger sedan till grund för en omräkning av sjukersättningen genom steglös avräkning. Om den försäkrade har beräknat höga inkomster kan även livräntan behöva räknas om.

Omräkning genom steglös avräkning görs alltid först på sjukersättningen. Den kan innebära att sjukersättningen minskas eller att den inte betalas ut under den tid som den försäkrade arbetar enligt bestämmelserna i 37 kap. SFB.

Även livränta som är samordnad enligt 42 kap. 2 § SFB med en sjukersättning kan räknas om genom steglös avräkning. Den omräkningen görs först när omräkningen av sjukersättningen visar att sjukersättning inte ska betalas ut. Det belopp som ska minska livräntan räknar du inte fram själv, men du kommer att få ett meddelande om beloppet från SA-systemet i de ärenden där sjukersättningen blivit helt bortreducerad. När du har fått ett sådant meddelande ska du räkna om livräntan.

I meddelandet framgår beloppet som livräntan ska reduceras med. Omräkningen av livräntan kan innebära att livräntan ska minskas eller att den inte ska betalas ut under den tid då den försäkrade arbetar enligt bestämmelserna i 37 kap. SFB.

Kom ihåg att det bara är livräntor som är samordnade med sjukersättning enligt 42 kap. 2 § SFB som omfattas av reglerna om steglös avräkning. Det innebär att en livränta som är samordnad med en sjukersättning enligt 42 kap. 4 § SFB inte kan reduceras.

En omräkning av en sjukersättning och en livränta genom steglös avräkning är komplicerad.

Läs mer

Du kan läsa mer om hur den steglösa avräkningen görs i vägledning 2013:3 Sjukersättning och aktivitetsersättning – beräkning, steglös avräkning m.m..

15.2.2 Beslut om livränta vid steglös avräkning​

Det finns ingen tidsgräns för hur länge någon kan arbeta eller studera med steglös avräkning. Men Försäkringskassans beslut omfattar bara ett kalenderår i taget (jfr 37 kap. 10 och 12 §§ SFB).

Beslut om preliminär livränta

När en försäkrad ansökt om att arbeta enligt bestämmelserna om steglös avräkning, ska Försäkringskassan besluta om sjukersättningen ska betalas ut med ett preliminärt lägre belopp eller med ett oförändrat belopp. När det gäller livränta beslutar Försäkringskassan om ett preliminärt belopp när livräntan ska minskas, men inte när den ska betalas ut med ett oförändrat belopp.

En annan situation när Försäkringskassan ska fatta ett nytt beslut om preliminär sjukersättning och livränta är när den försäkrade har anmält ändrade inkomster eller andra förhållanden som påverkar ersättningen för det aktuella kalenderåret.

Beslut om slutlig livränta

När Skatteverket har beslutat om den pensionsgrundande inkomsten för det kalenderår då den försäkrade har haft preliminär sjukersättning och livränta, ska Försäkringskassan besluta om slutlig sjukersättning och livränta. Då görs en avstämning mellan den preliminärt utbetalda ersättningen och den slutliga ersättning som ska betalas ut. För den som arbetar enligt bestämmelserna om steglös avräkning under exempelvis år 2013, kommer avstämningen inte att göras förrän i början av år 2015.

Avstämningen kan leda till något av följande:

  • De som har fått ett beslut om både preliminär sjukersättning och preliminär livränta får ett enda beslut om både slutlig sjukersättning och slutlig livränta.
  • De som har fått ett preliminärt beslut om sjukersättning men inget preliminärt beslut om livränta, får ett slutligt beslut som endast gäller sjukersättning.

Om det inte finns något preliminärt beslut om livränta, görs en utredning om återkrav, ifall avstämningen visar att den försäkrade har fått livränta som han eller hon inte haft rätt till under tid den försäkrade arbetat eller studerat med stöd av bestämmelserna i 37 kap. SFB.

15.2.3 Överskjutande belopp eller återbetalning?​

Om den slutliga ersättningen är på ett högre belopp än den preliminära, så ska Försäkringskassan betala mellanskillnaden till den försäkrade. Belopp under 1 200 kronor betalas dock inte ut. Utöver själva återbetalningsbeloppet, ska Försäkrings-kassan betala ett tillägg, vars storlek bestäms av regeringen.

Om den slutliga ersättningen är på ett lägre belopp än den preliminära ersättning, så ska den försäkrade betala tillbaka mellanskillnaden till Försäkringskassan, om beloppet är 1 200 kronor eller mer. Utöver återbetalningsbeloppet, ska den försäkrade betala en avgift, vars storlek bestäms av regeringen.

Den försäkrade har möjlighet att betala tillbaka ersättning till Försäkringskassan innan avstämningen görs, om han eller hon tror att Försäkringskassan har betalat ut för mycket preliminär sjukersättning eller livränta.

15.3 Omprövning, förnyad utredning och efterkontroll av livränta​

41 kap. 22 § SFB Rätten till livränta ska omprövas om det har skett någon ändring av betydelse i de förhållanden som var avgörande för beslutet, eller om den försäkrades möjlighet att skaffa sig inkomst genom arbete väsentligen har förbättrats. Livränta för förfluten tid får dock inte ändras till den försäkrades nackdel.

I bestämmelsen anges när det finns förutsättningar för att ompröva rätten till livränta. För att Försäkringskassan ska kunna ompröva krävs att de förhållanden som påverkar den försäkrades rätt till livränta har ändrats. Sådana ändrade förhållanden kan komma fram i samband med att vi får interna eller externa impulser, och då utreder vi dessa i en efterkontroll. Sådana ändrade förhållanden kan också komma fram vid de förnyade utredningarna som vi ska göra med en viss regelbundenhet.

När vi bedömer om förhållandena har ändrats ska den försäkrades inkomstförmåga och hälsotillstånd jämföras med hur dessa var när beslutet om livränta fattades. Om dessa har ändrats ska vi ompröva livräntan. Det krävs en ansökan från den försäkrade om Försäkringskassan ska höja livräntan. Försäkringskassan prövar och fattar beslut om att livräntan ska ändras eller inte ändras. Man utgår då från den utredning som har hämtats in vid den förnyade utredningen eller efterkontrollen.

Det är Försäkringskassan som har bevisbördan för att förhållandena har ändrats på ett sådant sätt att livräntan kan minskas eller dras in. Omprövningen kan leda till att den försäkrade har rätt till livränta i samma omfattning som tidigare, att livräntan ska minskas eller att den ska dras in.

Det är tillräckligt att ett förhållande som har varit avgörande för beslutet om att bevilja livränta har ändrats för att en prövning enligt bestämmelsen ska göras. Läs i avsnitt 15.3.7 om den förnyade utredningen eller efterkontrollen visar att det finns ändrade förhållanden.

Om den försäkrades förhållanden däremot inte har ändrats, så finns det inte något ändrat förhållande att pröva mot villkoren i bestämmelsen. Till exempel om den försäkrades inkomst efter skada fastställdes till noll kronor när livräntan beviljades, den försäkrades inkomstförmåga har inte förändrats sedan dess och inte heller de besvär som utgör arbetsskada. Läs i avsnitt 15.3.6 om när den förnyade utredningen eller efterkontrollen visar att det inte finns något ändrat förhållande.

Bestämmelsen om omprövning har införts för att den försäkrades förhållanden kan förändras över tid. Om den inkomstförlust som låg till grund för beslutet om livränta inte längre finns, eller inte i samma omfattning, måste det finnas möjlighet att ompröva livräntan. Detsamma gäller om arbetsskadan har lett till ytterligare inkomstminskning.

Följande framgår av förarbetena. Syftet med bestämmelsen om omprövning är att Försäkringskassan ska kunna ompröva en livränta när förhållandena har ändrats. Livränta grundas på ett ekonomiskt invaliditets-begrepp. Faktorerna som ligger till grund för invaliditetsbedömningen kan vara så osäkra att det skulle vara orimligt att livräntan inte kan ändras (minskas) om utvecklingen av den försäkrades inkomstförmåga efter skadan tar en annan inriktning än den som förutsattes när livräntan bestämdes. Livräntan ska också kunna ändras (höjas) om arbetsskadan har lett till ytterligare inkomstminskning, till exempel om den godkända arbetsskadan har förvärrats. Ett annat skäl för att höja en livränta är om den försäkrade på grund av sin arbetsskada har drabbats av arbetsmarknadsmässiga faktorer som inte skulle drabbat honom eller henne som frisk. Jämför prop. 1975/76:197 s. 75 och s. 100.

Den omständigheten att en löneutveckling sker i en annan takt än förändringen av prisbasbeloppet är inte en grund för att ändra ett tidigare livräntebeslut. (Jämför prop. 1975/76:197 s. 100) Sedan årsskiftet 2003/2004 räknas livräntan om med ledning av ett särskilt tal (indexering) och inte med förändringarna i prisbasbeloppet, jfr 41 kap. 21 § SFB. Det får därmed anses innebära att ett tidigare livräntebeslut inte heller ska omprövas om löneutvecklingen, i inkomsten som oskadad, sker i annan takt än den årliga indexeringen.

En helt ny arbetsskada kan i princip inte heller leda till omprövning av ett tidigare livräntebeslut. Den försäkrade kan då i stället ha rätt till ytterligare en livränta. (Hessmark m.fl., Socialförsäkringsbalken, kommentaren till 41 kap. 22 §) Det får bedömas i det enskilda fallet om det är fråga om en ny arbetsskada eller om det är samma arbetsskada som har försämrats.

15.3.1 Bedöma inkomst före skadan​

Om förhållandena är förändrade behöver vi ta reda på vilka regler som ska gälla för livränteunderlaget (inkomsten före skadan). I många fall kommer det att finnas ändrade förhållanden, för det är tillräckligt att den försäkrades möjlighet att skaffa sig inkomst genom arbete förbättrats till följd av till exempel löneutvecklingen.

Livränta som beviljats från den 1 januari 2006

41 kap. 24 § SFB Om en livränta ska beräknas på nytt efter det år den första gången ska lämnas eller om den ska omprövas enligt 22 § ska det livränteunderlag som anges i 11–13 och 17 §§ räknas om med ledning av det särskilda tal som anges i 21 § för varje år efter det år livräntan första gången ska lämnas. Vid omräkning enligt första stycket ska även bestämmelsen i 18 § om högsta livränteunderlag beaktas.

Om livräntan har beslutats från den 1 januari 2006 ska livränteunderlaget (inkomsten före skadan) räknas om med ett särskilt tal för varje år efter det år då livräntan beviljades första gången. Andra stycket i bestämmelsen innebär att vid en omräkning med det särskilda talet, en så kallad indexering, ska bestämmelsen om högsta livränte-underlag också tillämpas. I avsnitt 13.6.7 förklaras den tillämpningen.

Livränta som beviljats före den 1 januari 2006

4 kap. 44 § SFBP I fråga om livräntor som beslutats före den 1 januari 2006 tillämpas 4 kap. 5 och 6 §§ samt 12 § tredje stycket i den upphävda lagen (1976:380) om arbets- skadeförsäkring i deras lydelse före den 1 januari 2006 i stället för 41 kap. 11 §, 12 § andra stycket samt 17, 20 och 24 §§ socialförsäkringsbalken. Detta gäller även vid omprövning av livräntan och vid prövning av fortsatt rätt till livränta efter en tidsbegränsad sådan livränta.

Om livräntan har beslutats före den 1 januari 2006 ska äldre bestämmelser tillämpas vid beräkningen av livränteunderlaget.

De äldre bestämmelserna innebär att det måste göras en särskild utredning för att beräkna den försäkrades inkomst före skadan. Vi ska då ta reda på den försäkrades inkomst som oskadad vid omprövningstillfället. I praxis finns vissa uttalanden om att det är de faktiska inkomstförhållandena vid omprövningstillfället som ska ligga till grund för jämförelsen, jfr FÖD mål nr 1646/83, 1617/83 och 453/84. Några exempel på förhållanden som kan ha haft betydelse för beslutet är den försäkrades anställningsförhållande, arbetstid i procent och skattepliktiga förmåner.

Tänk på att ett livränteunderlag vid en omprövning i regel inte kan beräknas till ett lägre belopp än det som gällde när livräntan beslutades första gången.

Följande frågor är exempel på vad du behöver utreda för att få ett tillräckligt underlag för att kunna fatta beslut. De är också ett stöd för hur du ska tänka utifrån de ramar som har beskrivits i avsnittet. Tänk på att listan med frågor inte är fullständig.

  • Var den försäkrade anställd, egenföretagare eller arbetslös, när livräntan beviljades?
  • På vilket sätt och till vilket belopp beräknades inkomsten före skadan när livräntan beviljades?
  • Kan arbetsgivaren eller den fackliga organisationen lämna uppgifter om vilken inkomst den försäkrade hade haft om han eller hon hade arbetat kvar? Om inte, kan de lämna uppgifter om löneutveckling, löneavtal eller annan lönestatistik, för tiden efter det att livräntan beviljades?

15.3.2 Bedöma inkomst efter skadan​

Från den efterkontroll som gjorts av den försäkrades livränta kan du hämta uppgifter om den försäkrades anställnings- och inkomstförhållanden. Du bör vid bedömningen av inkomsten efter skadan dock ta hänsyn till både aktuella inkomster och tidigare års inkomster. Det beror på att tidigare års inkomster kan visa att den försäkrade har haft en bättre förmåga att skaffa sig inkomst än vad de nuvarande inkomsterna utvisar. Om det har varit så, kan tidigare års inkomster bedömas vara inkomsten efter skadan vid en omprövning.

För att du ska kunna beräkna inkomsten efter skadan, är det viktigt att du tar reda på vilken bedömning som gjordes av inkomstförmågan efter skadan när livräntan som du ska ompröva beviljades. Det beror på att Försäkringskassan anser att det är den inkomstförmågan som fortfarande ska anses gälla vid en omprövning. Den uppfattningen kan belysas av följande.

Om den försäkrades inkomst efter skadan grundades på ett heltidsarbete vid det första beslutet om livränta, och om den försäkrade i dag arbetar deltid, så ska din beräkning av inkomst efter skadan grundas på inkomster från ett arbete på heltid. Heltidsarbetet kan avse både det tidigare och det eventuellt nya yrket som den försäkrade har efter skadan.

Om den försäkrade menar att anledningen till att hen har behövt gå ner i arbetstid eller att arbetsbytet beror på arbetsskadan, informerar du den försäkrade om att hen kan ansöka om högre livränta.

Följande frågor är exempel på vad du kan behöva utreda för att få tillräckligt underlag för att kunna fatta beslut. De är också en hjälp till hur du ska tänka utifrån de ramar som har beskrivits i avsnittet. Tänk på att listan med frågor inte är uttömmande.

  • Vilken inkomst utgjorde inkomst efter skada när livräntan beviljades och hur beräknades den?
  • Vilket eller vilka anställnings- och inkomstförhållanden har gällt efter det att livräntan beviljades?
  • Vilket anställnings- och inkomstförhållande gäller i dag?

15.3.3 När kan en livränta minskas genom omprövning?​

Det finns två grunder för när en livränta kan minskas vid en omprövning enligt 41 kap. 22 § SFB:

  • Att det skett en ändring av betydelse i de förhållanden som var avgörande för beslutet
  • Att den försäkrades möjlighet att skaffa sig inkomst genom arbete väsentligen förbättrats.

I ett visst fall ska dock någon minskning genom omprövning inte ske enligt den här aktuella bestämmelsen, läs mer om detta i avsnitt 15.3.4. Det krävs inte någon ansökan från den försäkrade för att Försäkringskassan ska kunna pröva om en minskning kan ske.

Vid införandet av lagen om arbetsskadeförsäkring gjordes bedömningen att det måste finnas möjlighet till omprövning av periodisk ersättning vid ändrade förhållanden. De faktorer som ligger till grund för invaliditetsbedömningen är i många fall så osäkra att det skulle vara orimligt att inte ändra livräntan, om den framtida utvecklingen tar en annan riktning än vad som förutsattes när livräntan bestämdes. För omprövning krävs att det har skett en ändring av betydelse i de förhållanden som var avgörande för beslutet. Som en riktpunkt bör då gälla att inkomständringen bör uppgå till minst 1/20 av den årliga inkomst av förvärvsarbete som den skadade skulle ha uppnått som frisk. Livräntan bör emellertid minska eller upphöra först när det finns skäl att anta att inkomstökningen ska bli bestående. Det bör även beaktas att farhågor för en minskad livränta i vissa fall kan motverka den skadades rehabilitering. (Jämför prop. 1975/76:197 s. 75 och 100)

Ursprungligen fanns det alltså möjlighet att ompröva livräntan endast om det hade skett en ändring av betydelse i de förhållanden som var avgörande för beslutet. Till exempel om inkomständringen beror på att den skadade har bytt arbete och därigenom fått en högre inkomst (RÅ 1995 not. 407), eller om förvärvsförmågan blivit bättre genom att den försäkrades hälsotillstånd har förändrats. En indikation på att det kan ha skett en ändring av de förhållanden som var avgörande för beslutet är att den försäkrades sjukersättning eller aktivitetsersättning har ändrats till en lägre nivå.

Genom en lagändring den 1 januari 2003 utvidgades möjligheterna att ompröva en livränta vid ändrade förhållanden genom att ledet ”eller om den försäkrades möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete väsentligen har förbättrats” tillfördes. Livränta kan sedan dess också omprövas om den försäkrades möjlighet att skaffa sig inkomst genom arbete väsentligen har förbättrats till följd av löneutveckling, utökad arbetstid eller på annat sätt. Motivet till ändringen var följande.

”Det framstår inte som rimligt att livränta skall betalas ut då inkomstförlust inte längre föreligger. Därför bör livränta också omprövas om försörjningsförmågan förbättras till följd av löneutveckling, utökad arbetstid eller på annat sätt. Som riktpunkt bör även i dessa fall gälla att omprövning skall ske om inkomständringen uppgår till minst 1/20 av den årliga inkomsten av förvärvsarbete som den skadade skulle ha uppnått om han eller hon inte blivit skadad. Med hänsyn till syftet med livränta vid arbetsskada bör reglerna om omprövning i arbetsskadeförsäkringen ändras till att omfatta även den nu beskrivna situationen. I enlighet med detta bör reglerna ändras så att livränta kan omprövas inte endast om ändring av betydelse har skett i de förhållanden som var avgörande för beslutet utan även om ökning av väsentlig betydelse har skett av inkomsten som skadad.” (Prop. 2001/02:81 s. 77)

Sammanfattningsvis kan en livränta omprövas och minskas till exempel om den försäkrade byter till ett mer avlönat arbete, om hälsotillståndet förbättrats eller om den försäkrades möjlighet att skaffa sig inkomst genom arbete har förbättrats till följd av löneutveckling, utökad arbetstid eller på annat sätt. Men det krävs också att inkomstökningen kan antas bli bestående. Vilken tidsrymd det ska vara fråga om för att det ska finnas skäl att anta att en inkomstökning ska bli bestående framgår dock inte av förarbetena. Någon klargörande rättspraxis finns inte heller. Det blir alltså en bedömning i det enskilda fallet. Några exempel på vad som kan beaktas vid bedömningen är den försäkrades arbetsskada, anställningsförhållande, arbetstid och inkomster.

Exempel

Beräkning av 1/20

Inkomst före skadan Senaste beslut: 300 000 Inkomst i dag: 330 000 Summa ökad inkomst: 30 000

Inkomst efter skadan Senaste beslut: 200 000 Inkomst i dag: 250 000 Summa ökad inkomst: 50 000

  • Skillnaden i inkomstökning blir 20 000 kronor (50 000 – 30 000).
  • 1/20 av inkomst före skadan blir 16 500 kronor (330 000/20).

Eftersom skillnaden i inkomstökningen uppgår till 20 000 kronor vilket är mer än 1/20 (16 500 kronor) kan livräntan minskas genom omprövning.

15.3.4 När kan en livränta inte minskas genom en omprövning?​

Det finns ett undantag från huvudregeln om omprövning i 41 kap. 22 § SFB. Den här bestämmelsen finns i 41 kap. 23 § SFB.

41 kap. 23 § SFB Utan hinder av bestämmelserna i 22 § ska följande gälla. Ett beslut om sjukersättning enligt 37 kap. ska också omfatta sådan livränta som enligt 42 kap. 2 § är samordnad med sjukersättningen. Det som föreskrivs om sjukersättning ska då även avse livränta.

Bestämmelsen innebär att livränta inte ska omprövas för den som utnyttjar sin arbetsförmåga inom ramen för de särskilda bestämmelserna i 37 kap. SFB och vars livränta är samordnad med sjukersättningen enligt 42 kap. 2 § SFB. Livräntan ska i stället reduceras på samma sätt som sjukersättningen.

Läs mer

I vägledning 2013:3 Sjukersättning och aktivitetsersättning – beräkning, steglös avräkning m.m. kan du läsa mer om steglös avräkning.

Bestämmelsen gäller den som senast för juli 2008 beviljats sjukersättning som inte är tidsbegränsad. Det handlar om personer vars arbetsförmåga har ansetts ”varaktigt nedsatt” innan kravet på nedsättningen skärptes till ”stadigvarande nedsatt” och Försäkringskassan, enligt särskilda bestämmelser i 37 kap. SFB, får besluta om att viss del av ersättningen ska betalas ut när den försäkrade arbetar och utnyttjar en arbetsförmåga som den försäkrade antogs sakna när beslutet om sjukersättning fattades. Det är bara för livräntor som är samordnade med sjukersättning enligt 42 kap. 2 § SFB som den här bestämmelsen kan tillämpas. Den kan alltså inte tillämpas om livräntan är samordnad med sjukersättning enligt 42 kap. 4 § SFB eller om den inte samordnas alls.

15.3.5 När kan en livränta höjas genom omprövning?​

Det finns bara en grund för att höja en livränta enligt 41 kap. 22 § SFB. Det är när det har skett en ändring av betydelse i de förhållanden som var avgörande för beslutet. För att Försäkringskassan ska pröva om livräntan kan höjas krävs det en skriftlig ansökan från den försäkrade, se avsnitt 2.1.

För att en livränta ska kunna höjas ska den ytterligare inkomstminskningen uppgå till minst 1/20 av den inkomst som den försäkrade skulle ha haft om han eller hon inte skadat sig (jämför prop. 1975/76:197 s. 75 och 100).

En förutsättning för att livräntan ska höjas är att den försäkrade fått sämre inkomst på grund av arbetsskadan, till exempel genom att arbetsskadan har förvärrats och ytterligare minskat den försäkrades arbetsförmåga.

Det är alltså inte tillräckligt att det vid en senare tidpunkt, än den då livräntan beslutades, har uppstått en större inkomstförlust till följd av att löneutvecklingen i inkomsten efter skada har förändrats i annan takt än den inkomst som lagts till grund för livräntan. Detta kan inte medföra att livränta kan höjas.

Bedömningen får ske på de grunder som gäller vid omprövning även i de fall den försäkrades minskade inkomst beror på arbetsmarknadsmässiga faktorer eller andra omständigheter som inte skulle ha drabbat den försäkrade som frisk. (Jämför prop. 1975/76:197 s.75 och 100)

När det gäller arbetsmarknadsmässiga faktorer eller andra omständigheter på arbetsplatsen har HFD prövat om det finns förutsättningar för att höja livräntan till en arbetsskadad som fått sin inkomst ytterligare försämrad när han omplacerades en andra gång och då i samband med en organisationsförändring på arbetsplatsen.

Rättsfall

Den försäkrade hade livränta på grund av att han hade omplacerats till följd av arbetsskadan. När den försäkrade omplacerades en andra gång försämrades inkomsten ytterligare. Vid denna omplacering vägdes den försäkrades arbetsskada inte in av arbetsgivaren. Totalt omplacerades arton personer på arbetsplatsen. Av dessa fick nio lägre lön, tre fick högre lön och lönen förblev oförändrad för sex personer.

HFD anförde bland annat följande. En organisationsförändring som berör flera arbetstagare beror ofta på arbetsmarknadsmässiga eller på annat sätt konjunkturbetingade faktorer. En inkomstminskning till följd av en sådan omplacering är inte föranledd av arbetsskadan. Det kan dock finnas fall då det vid en organisationsförändring går att omplacera andra arbetstagare till likvärdiga arbeten men inte den som är skadad. Det kan då finnas skäl att dra slutsatsen att den skadade inte skulle ha drabbats av inkomstminskningen om han varit frisk. Om utredningen ger tillräckligt stöd för detta anses inkomstminskningen vara föranledd av arbetsskadan. I detta fall fanns det inte tillräckligt stöd för den slutsatsen. HFD fann därför att Försäkringskassan hade fog för att inte ompröva den försäkrades livränta. (Jämför RÅ 1998 ref. 7)

Av rättsfallet kan följande slutsatser dras. För att en inkomstminskning i samband med en organisatorisk förändring på arbetsplatsen ska kunna leda till höjd livränta krävs att även den nya omplaceringen beror på arbetsskadan. Det kan till exempel vara om skadan har förvärrats så att den försäkrade inte ens klarar det arbete som han eller hon tidigare omplacerats till. Om den nya omplaceringen

  • inte beror på att arbetsskadan har försämrats, så kan livräntan höjas om nedsättningen av den försäkrades arbetsförmåga tidigare har missbedömts
  • inte beror på att arbetsskadan har försämrats och inte på att den skadades arbetsförmåga tidigare missbedömts, så kan livräntan höjas om den försäkrade inte skulle ha drabbats av den ytterligare inkomstförsämringen som oskadad.
Exempel

Beräkning av 1/20

Inkomst före skadan Senaste beslut: 300 000 Inkomst i dag: 330 000

Inkomst efter skadan Senaste beslut: 200 000 Inkomst i dag: 180 000 Summa minskad inkomst: 20 000

  • Inkomstminskning blir 20 000 kronor (200 000 – 180 000)
  • 1/20 av inkomsten före skadan blir 16 500 kronor (330 000/20)

Eftersom inkomstminskningen på 20 000 kronor är mer än 16 500 kronor kan livräntan höjas genom omprövning.

15.3.6 När den förnyade utredningen eller efterkontrollen visar att förhållandena inte är ändrade​

Om förhållandena inte har ändrats ska rätten till livränta inte omprövas. När den förnyade utredningen eller efterkontrollen leder till att livräntan inte ska omprövas görs en journalanteckning. I journalanteckningen ska det framgå att en förnyad utredning har gjorts, och om det behövs skickar vi ett meddelande om det till den försäkrade. T.ex. när vi gör den förnyade utredningen i enlighet med vad som anges i livräntebeslutet eller om en ny tidpunkt för förnyad utredning bestäms.

15.3.7 När den förnyade utredningen eller efterkontrollen visar att förhållandena är ändrade​

När förhållanden som påverkar rätten till livränta ändrats, ska det i ett beslut tas ställning till om förhållanden har ändrats tillräckligt för att livräntan ska ändras. Det ska då också bedömas en ny tidpunkt för nästa förnyade utredning, om inte en sådan finns.

Det är dock inte alltid som beslutet måste meddelas den försäkrade. Detta eftersom det i 33 § första stycket FL finns undantag från skyldigheten att meddela beslut om det är uppenbart obehövligt. Undantaget är tillämpligt enbart i sådana fall där behovet av underrättelse – sett objektivt ur den försäkrades perspektiv – i princip helt saknas och det bör framstå som helt klart att åtgärden inte har någon funktion att fylla i det aktuella fallet (jämför prop. 2016/17:180, En modern och rättssäker förvaltning – Ny förvaltningslag, s. 324).

Ett exempel på när undantaget kan tillämpas är om Försäkringskassan vid den förnyade utredningen eller efterkontrollen vare sig haft kontakt med den försäkrade eller annan. Beslutet om att inte ändra livräntan kan alltså fattas i journalen om Försäkringskassan inte har haft kontakt med någon. Men om en ny tidpunkt för den förnyade utredningen fastställs behöver den försäkrade få information om detta. Det finns då anledning att underrätta den försäkrade om beslutet. Vi bör också underrätta den försäkrade om beslutet när vi gör den förnyade utredningen i enlighet med vad angetts i livräntebeslutet.

Läs mer

Du kan läsa mer om beslut som fattas i journal och i beslutsbrev i Försäkringskassans vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken.

15.4 Skyldighet att anmäla ändrade förhållanden​

För att förhindra felaktiga utbetalningar är det viktigt att Försäkringskassan informerar dem som har en förmån från socialförsäkringen om att de måste anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten till förmånen.

Allmänna bestämmelser om skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden finns i 110 kap. 46 och 47 §§ SFB. Där står bland annat följande.

110 kap. 46 § första och andra stycket samt tredje stycket första meningen SFB Den som ansöker om, har rätt till eller annars får en förmån enligt denna balk ska anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av förmånen.

Det som anges i första stycket kan avse

  1. bosättning i Sverige eller utlandsvistelse
  2. bostadsförhållanden,
  3. civilstånd, vårdnad och sammanboende med vuxen eller barn,
  4. hälsotillstånd
  5. förvärvsarbete i Sverige eller utomlands,
  6. arbetsförmåga
  7. inkomstförhållanden
  8. förmögenhetsförhållanden och
  9. utländsk socialförsäkringsförmån

Anmälan behöver inte göras om den handläggande myndigheten har kännedom om ändringen och därför saknar behov av en anmälan.

110 kap. 47 § Anmälan enligt 46 § ska göras så snart som möjligt och senast fjorton dagar efter det att den anmälningsskyldige fick kännedom om förändringen. Den handläggande myndigheten får, när det anses motiverat, kräva att uppgifterna lämnas på det sätt som föreskrivs i 4 §.

Det finns också förmånsspecifika bestämmelser om anmälningsskyldighet som berör sjukersättning och livränta. De trädde i kraft den 1 januari 2011 och står i 110 kap. 51 § SFB.

110 kap. 51 § SFB Anmälan enligt 46 § av den som får sjukersättning eller aktivitetsersättning ska göras

  1. om han eller hon avser att börja förvärvsarbeta, innan arbetet påbörjas.
  2. om han eller hon avser att börja förvärvsarbeta i större omfattning än tidigare, innan arbetet utökas, och
  3. om han eller hon avser att fortsätta förvärvsarbeta efter tid som avses i 36 kap. 13 §, innan arbetet fortsätter.

Bestämmelserna i första stycket gäller också den som får livränta vid arbetsskada eller annan skada som avses i 41–44 kap.

Äldre bestämmelser

Skyldigheten att anmäla förändrade förhållanden som kan påverka rätten till livränta har ändrats över tid. Av övergångsbestämmelserna i 9 kap. 11 § SFBP framgår det att äldre bestämmelser om anmälningsskyldigheten gäller för tid innan socialförsäkringsbalken trädde i kraft, alltså för tid före den 1 januari 2011.

För tid före den 1 januari 2003 fanns det inga bestämmelser om att den som får livränta var skyldig att anmäla att arbetsförmågan förbättrats eller att arbetsförhållandena hade ändrats. Men från den 1 januari 2003 anpassades anmälningsskyldigheten för den som får livränta till sjukförsäkringens bestämmelser om att anmäla ändrade förhållanden. Det som gäller inom sjukförsäkringen, är att det den försäkrade måste anmäla ändrade förhållanden om han eller hon börjar arbeta i större omfattning eller får en förbättrad arbetsförmåga (prop. 2001/02:81 s. 74 och 75).

Rättsfallet HFD 2013 ref. 9 har klarlagt att skyldigheten att anmäla enbart gäller inkomstökningar som beror på att den försäkrade har börjat arbeta i större omfattning eller fått en förbättrad arbetsförmåga. Att bara inkomsten ökat, är alltså inte ett förhållande som måste anmälas. Domen från HFD gäller för återkrav av livränta som avser tid före den 1 januari 2011.