16 Pensionsgrundande livränta (PGI-AL)
I det här kapitlet beskrivs
- pensionsgrundande livränta vid löpande utbetalning
- pensionsgrundande sjukersättning och aktivitetsersättning
- pensionsgrundande livränta när den samordnas med sjukersättning eller aktivitetsersättning
- pensionsgrundande livränta när den betalas ut retroaktivt.
16.1 Inledning
Pensionsgrundande inkomst (PGI) beräknas på all pensionsgrundande inkomst från arbete, oavsett om det är inkomst från anställning eller som egenföretagare.
Det är beslutet om statlig inkomstskatt för ett år som ligger till grund för beräkningen av PGI för samma år. Det står i 59 kap. 33 § SFB. Det är Skatteverket som årligen beräknar PGI på de inkomster som den försäkrade har haft och som är pensionsgrundande. Det står i 59 kap. 2 § SFB.
PGI beräknas också på förmåner från socialförsäkringen som är till för att ersätta uteblivna löneinkomster. Livränta är en av de förmåner som räknas som inkomst av anställning. Det står i 59 kap. 13 § SFB.
Vid beräkning av PGI, för bland annat livränta, görs ett avdrag från inkomsten för debiterad allmän pensionsavgift. Det står i 59 kap. 36 § SFB. Den avgiften är på 7 procent av inkomsten (2 § lagen [1994:1744] om allmän pensionsavgift).
16.2 Pensionsgrundande livränta vid löpande utbetalning av livränta
Om en livränta samordnas med en inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning påverkar det storleken på pensionsgrundande livränta (PGI-AL). Anledningen är att inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning också är pensionsgrundande. Det här innebär i praktiken att den arbetsskadelivränta som återstår efter samordning med inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning blir PGI-AL. Det här kan du läsa mer om i avsnitt 16.4
För att du ska kunna beräkna PGI-AL behöver du veta hur pensionsgrundande sjukersättning och aktivitetsersättning beräknas. Det beskrivs i avsnitt 16.3.
16.3 Pensionsgrundande sjukersättning och aktivitetsersättning
Sjukersättning och aktivitetsersättning kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Garantiersättningen är inte pensionsgrundande. Den inkomstrelaterade ersättningen är däremot pensionsgrundande i form av pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp.
Den inkomstrelaterade ersättning som betalas ut är pensionsgrundande inkomst (PGI) av anställning. Det står i 59 kap. 13 § SFB.
En kvinna har inkomstrelaterad sjukersättning med 72 000 kr per år och sjukersättning i form av garantiersättning med 20 640 kr eller totalt 72 000 + 20 640 = 92 640 kr.
Pensionsgrundande inkomst av sjukersättningen blir 72 000/12 = 6 000 kr per månad.
Den som för någon del av ett år har haft inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning ska tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp (PGB) för detta år. Det står i 60 kap. 7 § SFB.
3 kap. 5 § lagen [1998:674] om inkomstgrundad ålderspension (LIP) som numera regleras i 60 kap. 9–13 §§ SFB har ändrats och ändringen trädde i kraft 1 januari 2007. Ändringen innebär att den antagandeinkomst som ligger till grund för den inkomstrelaterade sjukersättning eller aktivitetsersättningen ska minskas med ett belopp som motsvarar 20 procent av antagandeinkomsten. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för pensionsgrundande belopp som tillgodoräknats för tid före ikraftträdandet. Enligt dem ska antagandeinkomsten minskas med 7 procent.
PGB för hel ersättning beräknas så här:
Först minskas den antagandeinkomst som ligger till grund för den inkomstrelaterade ersättningen med 20 procent av antagandeinkomsten. En tolftedel av det beloppet, minskat med PGI av inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning för samma månad, blir PGB per månad. Det står i 60 kap. 10 § SFB.
Reglerna kan uttryckas i en formel, där antagandeinkomsten skrivs som ANTINK. Multipliceringen av antagandeinkomsten med 0,80 innebär en reducering av den inkomsten med 20 procent, dock inte från PGI av inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning. PGI står för den pensionsgrundande inkomsten av inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning.
([ANTINK x 0,80] / 12) – PGI = PGB per månad.
Lena har rätt till hel inkomstrelaterad sjukersättning. Antagandeinkomsten är fastställd till 225 000 kr och den inkomstrelaterade sjukersättningen beräknas till 144 000 kr per år, vilket motsvarar 12 000 kr per månad. Belopp att betala ut för januari 2007 blir 12 000 kr. Det beloppet tillgodoräknas som PGI för den månaden. PGB ska beräknas för januari 2007.
(225 000 x 0,80) / 12) – 12 000 = 3 000 kr.
Om vi antar att sjukersättningen betalas ut med oförändrat belopp under hela år 2007, blir PGI av inkomstrelaterad sjukersättning för det året 12 x 12 000 = 144 000 kr och PGB av inkomstrelaterad sjukersättning 12 x 3 000 = 36 000 kr.
Summan av PGI och PGB från sjukersättningen blir då för hela året 144 000 + 36 000 = 180 000 kr.
Vid partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning beräknas PGB på motsvarande andel av den reducerade antagandeinkomsten (60 kap. 11 § SFB).
Formeln för beräkning blir då så här:
([ANTINK x 0,80 x andel] / 12) – PGI = PGB per månad.
Per har rätt till halv inkomstrelaterad sjukersättning. Antagandeinkomsten är fastställd till 225 000 kronor och den inkomstrelaterade sjukersättningen beräknas till 72 000 kronor per år, vilket motsvarar 6 000 kronor per månad. Belopp att betala ut för januari 2007 blir 6 000 kronor per månad. Det beloppet tillgodoräknas som PGI för den månaden. PGB ska beräknas för januari 2007.
((225 000 x 0,80 x 0,5) / 12) – 6 000 = 1 500 kronor
För tiden januari 2003–december 2006 reduceras antagandeinkomsten med 7 procent, vilket motsvarar den allmänna pensionsavgiften under nämnda tid. (3 kap. 5 § LIP i dess lydelse före den 1 januari 2007 och prop. 2000/01:96 s. 146 och s. 197).
Pekka har rätt till hel inkomstrelaterad sjukersättning. Antagandeinkomsten är fastställd till 225 000 kr och den inkomstrelaterade sjukersättningen beräknas till 144 000 kr per år vilket motsvarar 12 000 kr per månad. Belopp att utbetala för januari 2003 blir 12 000 kr. Det beloppet tillgodoräknas som PGI för den månaden. PGB ska beräknas för januari 2003.
((225 000 x 0,93) / 12) – 12 000 = 5 438 kr.
Vid partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning beräknas PGB på motsvarande andel av den reducerade antagandeinkomsten (3 kap. 5 § andra stycket LIP i dess lydelse före den 1 januari 2007).
Formeln för beräkning blir då så här:
(ANTINK x 0,93 x andel) / 12 – PGI = PGB per månad
Ritva har rätt till halv inkomstrelaterad sjukersättning. Antagandeinkomsten är fastställd till 225 000 kronor och den halva inkomstrelaterade sjukersättningen beräknas till 72 000 kronor per år, vilket motsvarar 6 000 kronor per månad. Belopp att betala ut för januari 2003 blir 6 000 kronor. Det beloppet tillgodoräknas som PGI för den månaden. PGB ska beräknas för januari 2003.
((225 000 x 0,93 x 0,5) / 12) – 6 000 = 2 719 kronor.
Anta att sjukersättningen betalas ut med oförändrat belopp under hela året. PGI av inkomstrelaterad sjukersättning för hela 2003 blir då 12 x 6 000 = 72 000 kr och PGB 12 x 2 719 = 32 628 kr.
Du kan läsa mer om pensionsgrundande sjukersättning och aktivitetsersättning i vägledning 2013:3 Sjukersättning och aktivitetsersättning – beräkning, steglös avräkning m.m..
16.4 Pensionsgrundande livränta när livränta samordnas med sjukersättning eller aktivitetsersättning
Om inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas ut för samma tid som livräntan, och om ersättningen samordnas med livräntan, är inte den del av livräntan som samordnas med inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning pensionsgrundande inkomst. Det står i 59 kap. 31 § SFB.
Den del av livräntan som inte samordnas med inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning är däremot pensionsgrundande. Detsamma gäller den arbetsskadelivränta som samordnas med sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning. Det här innebär i praktiken att den livränta som återstår efter samordning med inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning blir PGI av livräntan.
PGI av inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning blir, även när livränta betalas ut, det belopp som betalas ut. Att den försäkrade förutom sjukersättning eller aktivitetsersättning även har livränta, påverkar alltså inte beräkningen av PGI av inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning. Däremot påverkas PGB av inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning om livränta betalas ut.
Om hela sjukersättning eller aktivitetsersättningen samordnas med livräntan (samordningsprocent = 100) görs beräkningarna så här:
- PGI av inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning blir det belopp den ersättningen betalas ut med.
- PGI av livränta blir livräntan efter samordning med inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning.
- Antagandeinkomsten minskas med tjugo procent (= multipliceras med 80 procent) och minskas sedan med PGI av inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning (= beloppet vid första punkten ovan).
- Det belopp som återstår efter beräkning 3 minskas med livräntan efter samordning med inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning. Resultatet är PGB av inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Vid hel samordning med sjukersättning eller aktivitetsersättning (samordningsprocent = 100) ska alltså PGB för sjukersättning eller aktivitetsersättning tillgodoräknas den försäkrade endast till den del PGB överstiger pensionsgrundande livränta efter samordning med den inkomstrelaterade ersättningen (60 kap. 14 och 15 §§ SFB).
Andreas är beviljad livränta med 200 000 kr per år (16 667 kr per månad). Den hela inkomstrelaterade sjukersättningen är 115 200 kr per år, vilket motsvarar 9 600 kronor per månad. Hans antagandeinkomst är fastställd till 180 000 kr. Samordning mellan livräntan och sjukersättningen görs med 100 procent.
PGI av inkomstrelaterad sjukersättning blir 115 200/12 = 9 600 kr per månad.
Livräntan efter samordning med den inkomstrelaterade sjukersättningen blir 200 000 – 115 200 = 84 800 kr per år. Månadsbeloppet blir 84 800/12 = 7 067 kr per månad vilket även är den pensionsgrundande livräntan per månad.
PGB för hel inkomstrelaterad sjukersättning per månad beräknas först: ((180 000 x 0,80)/12) – 9 600 = 2 400 kr per månad.
I det här fallet blir det överskjutande belopp som ska tillgodoräknas den försäkrade om PGB för sjukersättning 2 400 – 7 067 = 0 kr per månad.
Andreas PGB blir alltså 0 kronor per månad.
Pensionsgrundande inkomst av sjukersättningen, pensionsgrundande inkomst av livräntan och pensionsgrundande belopp av sjukersättningen blir 7 067 + 9 600 + 0 = 16 667 kr per månad.
Om endast en del av sjukersättning eller aktivitetsersättningen samordnas med livräntan (samordningsprocent = 1–99) görs beräkningen i stället så här:
- PGI av inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning blir det belopp som den ersättningen betalas ut med.
- PGI av livränta blir livräntan efter samordning med inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning.
- Antagandeinkomsten minskas med tjugo procent och minskas sedan med PGI av inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning (= beloppet vid punkt 1).
- Resultatet av beräkning 3 multipliceras med samordningsprocenten och minskas sedan med livräntan efter samordning. Återstående belopp är PGB av sjukersättning eller aktivitetsersättning för den samordnade delen av ersättningen.
- Resultatet från beräkning 3 multipliceras med den del av sjukersättning eller aktivitetsersättningen som inte samordnas med livräntan (= 100 – samordningsprocenten). Resultatet är PGB av sjukersättning eller aktivitetsersättning för den ej samordnade delen av ersättningen.
- Summan av resultaten från beräkning 4 och 5 blir total PGB av sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Om en del av sjukersättning eller aktivitetsersättningen samordnas med livräntan gäller alltså att den andel av PGB som svarar mot den samordnade delen av sjukersättning eller aktivitetsersättningen bara ska tillgodoräknas den försäkrade om den överstiger den pensionsgrundande livräntan efter samordningen med den inkomstrelaterade sjukersättning eller aktivitetsersättningen (60 kap. 14 och 15 §§ SFB). För den del av sjukersättning eller aktivitetsersättningen som inte är samordnad beräknas PGB utan hänsyn till livräntan.
Irma är beviljad livränta med 50 000 kr per år. Den hela inkomstrelaterade sjukersättningen är 115 200 kr per år vilket motsvarar 9 600 kronor per månad. Hennes antagandeinkomst är fastställd till 180 000 kr. Samordning mellan livräntan och sjukersättningen görs med 25 procent.
PGI av den inkomstrelaterade sjukersättningen blir 115 200/12 = 9 600 kr per månad.
Livräntan efter samordning med den inkomstrelaterade sjukersättningen blir 50 000 – (115 200 x 25 procent) = 21 200 kr per år. Månadsbeloppet blir 21 200/12 = 1 767 kr per månad vilket även blir pensionsgrundande livränta per månad.
((180 000 x 0,80)/12) – 9 600 = 2 400 per månad.
Samordnad del (25 procent) av PGB: 0,25 x 2 400 = 600 kronor per månad.
Den samordnade delen av PGB (600 kronor) understiger hennes livränta (1 767 kronor). Irma tillgodoräknas därför inget PGB för den delen.
PGB för den inte samordnade delen (75 procent) av PGB beräknas. 0,75 x 2 400 = 1 800 kr per månad
Irma tillgodoräknas ett PGB på 1 800 kronor per månad.
Pensionsgrundande inkomst av livräntan, pensionsgrundande inkomst av sjukersättningen och pensionsgrundande belopp av sjukersättningen blir 1 767 + 9 600 + 1 800 = 13 167 kr per månad.
16.5 Pensionsgrundande livränta vid retroaktiv utbetalning av livränta
Livränta som avser retroaktiv tid är en pensionsgrundande inkomst på samma sätt som den livränta som betalas ut löpande. Men det gäller inte om livräntan för retroaktivtiden samordnas med en ersättning som i sig är pensionsgrundande.
När en pensionsgrundande inkomst för en retroaktiv månad fastställs gäller kontantprincipen. Det innebär att en retroaktiv livränta som avser ett visst år, men som ska betalas ut ett senare år, ska registreras som pensionsgrundande inkomst för det senare året. Livräntan är dock inte pensionsgrundande om den för samma period samordnas med tidigare utbetald pensionsgrundande ersättning.
Du kan läsa mer om pensionsgrundande inkomst i vägledning 2013:3 Sjukersättning och aktivitetsersättning – beräkning, steglös avräkning m.m..
När det gäller samordning mellan livränta och inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning behöver ersättningen inte vara utbetald tidigare än livräntan. Om arbetsskadelivräntan och den inkomstrelaterade sjukersättning eller aktivitetsersättningen beviljas samtidigt, ska det anses som om sjukersättningen eller aktivitetsersättningen betalats ut tidigare än livräntan (59 kap. 30 § SFB).
Hur stor samordning som görs saknar betydelse. Det räcker med att livräntan minskas med en krona för att den inte ska bli pensionsgrundande inkomst för den månad som minskningen avser.
Här följer några exempel på ersättningar som det ska beräknas pensionsgrundande inkomst eller pensionsgrundande belopp för och som kan vara aktuella för samordning med livränta:
- Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning.
- Sjukpenning, smittbärarpenning, graviditetspenning, närståendepenning och rehabiliteringspenning.
- Föräldrapenningförmåner.
- Aktivitetsstöd.
- Ersättning från a-kassa.
- Dagpenning vid totalförsvarsplikt.
Det står i 59 kap. 13 § SFB.
Vissa ersättningar som samordnas med livränta för retroaktiv tid är varken pensionsgrundande inkomst eller pensionsgrundande belopp. Exempel på sådana ersättningar är ekonomiskt bistånd och sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning.
Samordning av livräntan för retroaktiv tid enligt 107 kap. 2 § SFB, görs inte månadsvis utan för retroaktivtiden i sin helhet. Det går därför inte att fastställa för vilken månad under retroaktivtiden som ett avdrag är gjort. När det ska bestämmas om livräntan är pensionsgrundande eller inte får man i stället utgå från vilken månad den ersättning som samordnas med livräntan har betalats ut för.
En man beviljas livränta retroaktivt fr.o.m. den 1 juli 2003 med 12 000 kr per år. Beslutet fattas den 2 november 2003. Livräntan ska betalas ut retroaktivt för tiden 1 juli–30 november 2003. Livräntans månadsbelopp för år 2003 beräknas till 12 000/12 = 1 000 kr. Beloppet för retroaktivtiden beräknas till 5 x 1 000 = 5 000 kr. Under retroaktivtiden har föräldrapenning som ska samordnas med livräntan betalats ut med
Juli, oktober, november 2003 – Augusti 2003 300 kr September 2003 150 kr Summa 450 kr
Livränta att betala ut efter samordning blir 5 000 – 450 = 4 550 kr.
Pensionsgrundande livränta blir 3 000 kr vilket är summan av livräntan för juli, oktober och november. Livräntan för augusti och september blir inte pensionsgrundande eftersom avdrag för en pensionsgrundande inkomst (föräldrapenning) har gjorts avseende dessa månader.
En kvinna beviljas livränta retroaktivt fr.o.m. den 1 september 2003 med 36 000 kr per år. Beslutet fattas den 17 december 2003.
Livräntan ska betalas ut retroaktivt för tiden 1 september–31 december 2003. Livräntans månadsbelopp beräknas till 36 000/12 = 3 000 kr. Beloppet för retroaktivtiden blir 4 x 3 000 = 12 000 kr. För retroaktivtiden har ekonomiskt bistånd betalats ut med följande belopp:
September, november 2003 3 000 kr Oktober 2003 3 500 kr December 2003 2 000 kr Summa 11 500 kr
Avdrag för skatt görs med 3 600 kr. Efter skatt återstår 12 000 – 3 600 = 8 400 kr. Hela detta belopp betalas ut till socialnämnden. Någon utbetalning av arbetsskadelivränta till kvinnan själv görs inte. Restavdraget blir 11 500 – 8 400 = 3 100 kr.
Pensionsgrundande livränta blir 12 000 kr, det vill säga hela retroaktivbeloppet före avdrag. Det beror på att livräntan inte har samordnats med en pensionsgrundande inkomst eller ett pensionsgrundande belopp för någon av retroaktivtidens månader.
En man beviljas livränta retroaktivt fr.o.m. den 1 maj 2003 med 200 000 kr per år. Från augusti 2003 har mannen, enligt ett tidigare fattat och verkställt beslut, rätt till inkomstrelaterad sjukersättning med 135 000 kr per år. Mannen är inte beviljad sjukersättning i form av garantiersättning. Livräntan ska samordnas med 100 procent av sjukersättningen.
Beslutet fattas den 12 oktober 2003.
Livräntan ska betalas ut retroaktivt för tiden 1 maj 2003–31 oktober 2003. För retroaktivtiden gäller följande belopp:
Maj–juli 2003 Livränta per år 200 000 kr Livränta per månad 16 667 kr Livränta för perioden (16 667 x 3) 50 001 kr
Augusti–oktober 2003 Livränta per år före samordning 200 000 kr Sjukersättning minskar livräntan med 135 000 kr Livränta per år efter samordning 65 000 kr Livränta per månad efter samordning 5 417 kr Livränta för perioden (5 417 x 3) 16 251 kr
Total livränta för retroaktivtiden är 50 001 + 16 251 = 66 252 kr.
För tiden maj 2003–juli 2003 har sjukpenning betalats ut med följande belopp.
Maj 2003 14 000 kr Juni 2003 13 500 kr Juli 2003 14 000 kr Summa 41 500 kr
All den utbetalda sjukpenningen ska samordnas med livräntan för retroaktivtiden. Livränta att betala ut för tiden maj–december 2003 blir då 66 252 – 41 500 = 24 752 kr.
Livräntan blir inte pensionsgrundande för någon av retroaktivtidens månader. Anledningen är att livräntan för samtliga månader har samordnats med en pensionsgrundande inkomst (sjukpenning för månaderna maj, juni och juli 2003 och inkomstrelaterad sjukersättning för månaderna augusti, september och oktober 2003).