16 Sjukersättning – tidigare bestämmelser

I detta kapitel kan du läsa om äldre bestämmelser om sjukersättning. I vissa speciella fall kan det fortfarande bli aktuellt att en bedömning görs enligt äldre bestämmelser. I andra fall kan det vara bra att känna till hur rätten till ersättning bedömdes under en tid.

16.1 Förtidspension som beviljats före den 1 juli 1993

16.1.1 Hel sjukersättning (tidigare förtidspension)

Före den 1 juli 1993 krävdes för rätt till hel förtidspension att arbetsförmågan var nedsatt med minst fem sjättedelar.

Hel förtidspension som har beviljats enligt äldre bestämmelser om förtidspension och där det finns en viss restarbetsförmåga som kan uppgå till en sjättedel av hel arbetsförmåga omprövas inte om det inte samtidigt finns andra omständigheter som föranleder en ändring av förhållandet (bet 1992/93:SfU 9 Besparingar i socialförsäkringssystemet s. 14).

Exempel

Ann-Christin har haft hel förtidspension sedan januari 1990. Förtidspensionen omvandlades till hel sjukersättning från och med den 1 januari 2003. I februari 2003 meddelar Ann-Christin att hon sedan november 2002 har ett uppdrag som kassör i en förening. Av Försäkringskassans utredning framgår att hon får en ersättning på 60 000 kr per år för att utföra uppdraget. Den inkomst Ann-Christin har ryms inte, enligt Försäkringskassans bedömning, inom en sjättedel av hennes tidigare inkomst. Utredningen visar också att hennes hälsotillstånd är oförändrat. Försäkringskassan bedömer att Ann-Christins förmåga att försörja sig själv genom arbete har väsentligt förbättrats och beslutar att sätta ned hennes sjukersättning. Ersättningen minskas till tre fjärdedels sjukersättning.

16.1.2 Två tredjedels sjukersättning

En försäkrad som uppbar två tredjedels förtidspension före den 1 juli 1993 har fortsatt rätt till sjukersättning med den nivån så länge förhållandena är oförändrade. De nu gällande nivåerna på sjukersättning och aktivitetsersättning tillämpas först vid en omprövning av ersättningen. Anledningen till omprövningen kan t.ex. vara att den försäkrade ansöker om högre ersättning eller börjar förvärvsarbeta i högre grad (prop. 1992/93:31 s. 23 och 83).

16.2 Förtidspension som beviljats före den 1 januari 1997

Före den 1 januari 1997 togs vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning alltid hänsyn till den försäkrades förmåga att bereda sig inkomst genom sådant arbete som motsvarar hans krafter och färdigheter och vad som rimligen kunde begäras av honom med hänsyn till hans utbildning, ålder, bosättningsförhållanden och därmed jämförliga omständigheter (7 kap. 3 § första stycket i den upphävda AFL i lydelsen före den 1 januari 1997).

Dessa bestämmelser ska tillämpas också på sjukersättning om förtidspension har beviljats före den 1 januari 1997. Har den försäkrade en partiell förmån är det den som omfattas av övergångsreglerna. Om prövningen gäller en högre grad av ersättning tillämpas de regler som gäller när prövningen sker (prop. 1996/97:28 s. 28).

16.3 Sjukersättning före den 1 juli 2008

Den 1 juli 2008 avskaffades tidsbegränsad sjukersättning som ersättningsform och kriterierna för att få sjukersättning tills vidare skärptes.

Före regeländringen den 1 juli 2008 gällde att arbetsförmågans nedsättning skulle bedömas i förhållande till normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden. För att få sjukersättning som inte var tidsbegränsad skulle arbetsförmågan vara varaktigt nedsatt och för att få tidsbegränsad sjukersättning skulle arbetsförmågan vara nedsatt under minst ett år.

I de fall utredningen visade att den försäkrade hade arbetsförmåga enbart i ett speciellt arbete som endast förekommer i mycket begränsad utsträckning på den normala arbetsmarknaden eller i ett särskilt anordnat arbete (skyddat arbete) kunde den försäkrade få sjuk- eller aktivitetsersättning i avvaktan på att ett sådant arbete skulle bli tillgängligt.

Vid bedömningen fanns också möjlighet till att beakta särskilda skäl. Det innebar att Försäkringskassan kunde ta hänsyn till den försäkrades ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omständigheter.

16.3.1 Tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångs-bestämmelser

Fastän tidsbegränsad sjukersättning avskaffades som ersättningsform den 1 juli 2008 kunde tidsbegränsad sjukersättning fortfarande beviljas enligt övergångsbestämmelser under en övergångsperiod. Tidsbegränsad sjukersättning kunde beviljas under vissa förhållanden för ytterligare perioder om sammanlagt högst 18 månader, men som längst till och med december 2012. För tid från och med den 1 januari 2013 och framåt finns inte längre möjlighet för någon att få tidsbegränsad sjukersättning. Tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelser har varit möjligt att bevilja i följande situationer:

Ansökan om sjukersättning kom in före lagändringen den 1 juli 2008 och den försäkrade hade dessförinnan inte haft tidsbegränsad sjukersättning. Prövningen avsåg tidsbegränsad sjukersättning för tid från och med juni 2008 eller tidigare. Beslut fattades i juli 2008 eller senare. Den försäkrade kunde beviljas tidsbegränsad sjukersättning utan begränsning till maximalt 18 månader (punkten 7 i de tidigare övergångsbestämmelserna). Därefter kunde ytterligare maximalt 18 månader beviljas eftersom det då kom att röra sig om en period som påbörjades före och upphörde efter lagändringen den 1 juli 2008 (4 kap. 31 § SFBP).

1. Ansökan om sjukersättning kom in mellan juli och september 2008 och den försäkrade hade dessförinnan inte haft tidsbegränsad sjukersättning. Prövningen avsåg tidsbegränsad sjukersättning för tid från och med juni 2008 eller tidigare. Beslut fattades efter lagändringen den 1 juli 2008. Den försäkrade kunde beviljas tidsbegränsad sjukersättning utan begränsning till maximalt 18 månader (punkten 7 i de tidigare övergångsbestämmelserna). Därefter kunde ytterligare maximalt 18 månader beviljas eftersom det då kom att röra sig om en period som påbörjades före och upphörde efter lagändringen den 1 juli 2008 (4 kap. 31 § SFBP).
2. En period med tidsbegränsad sjukersättning upphörde i maj 2008. En ny period från och med juni 2008 kunde beviljas utan begränsning till maximalt 18 månader om ansökan kom in senast den 30 september 2008 (punkten 7 i de tidigare övergångsbestämmelserna). Därefter kunde ytterligare maximalt 18 månader beviljas eftersom det då kom att röra sig om en period som påbörjats före och upphört efter lagändringen den 1 juli 2008 (4 kap. 31 § SFBP).
3. Försäkringskassan beslutade i juni 2008 att byta ut sjukpenningen mot tidsbegränsad sjukersättning från och med juli 2008. Prövningen gjordes utan begränsning till maximalt 18 månader. Därefter kunde ytterligare maximalt 18 månader beviljas. Det beror på att beslutet om sjukersättning fattades före lagändringen den 1 juli 2008 (4 kap. 31 § SFBP).
4. En period med tidsbegränsad sjukersättning upphörde i juni 2008. Beslut om en ny period från och med juli 2008 fattades före den 1 juli 2008 utan begränsning till maximalt 18 månader. Därefter kunde ytterligare maximalt 18 månader beviljas. Det beror på att den senaste perioden beslutades före lagändringen den 1 juli 2008 (4 kap. 31 § SFBP).
5. En period med tidsbegränsad sjukersättning upphörde i juni 2008. Beslut om en ny period (från och med juni 2008) fattades efter den 1 juli 2008. Den försäkrade kunde beviljas maximalt 18 månader (punkten 8 till de tidigare övergångsbestämmelserna).
6. En period med tidsbegränsad sjukersättning upphörde i juli 2008. Beslut om en ny period (från och med juli 2008) fattades efter den 1 juli 2008. Den försäkrade kunde få tidsbegränsad sjukersättning i maximalt 18 månader (punkten 8 till de tidigare övergångsbestämmelserna).
7. En period med aktivitetsersättning upphörde i juni 2008 eller senare för att den försäkrade fyllde 30 år. Ansökan om sjukersättning kom in och prövningen avsåg tidsbegränsad sjukersättning. Beslut om tidsbegränsad sjukersättning fattas den 1 juli 2008 eller senare. Tidsbegränsad sjukersättning kunde beviljas i maximalt 18 månader men som längst till och med december 2012 (punkten 8 till de tidigare övergångsbestämmelserna).