Hoppa till huvudinnehåll

9 Under tid med sjukersättning – översikt

Detta kapitel ger en översikt av vad som gäller när den försäkrade fått sjukersättning. Det gäller möjligheten till att arbeta, studera eller att ägna sig åt andra aktiviteter. Det gäller även skyldigheten att anmäla vissa ändringar. I de efterföljande kapitlen i denna vägledning kan du läsa mer ingående om de olika möjligheterna och skyldigheterna.

Reglerna som enbart gäller de som fått sin sjukersättning enligt regelverket före den 1 juli 2008 beskrivs mer ingående i Försäkringskassans vägledning (2013:3) Sjukersättning och aktivitetsersättning – beräkning, steglös avräkning m.m.

9.1 Flera grupper av försäkrade med sjukersättning​

Den 1 juli 2008 skärptes kriterierna för rätten till sjukersättning. Den 1 januari 2009 infördes regler som enbart gäller för de försäkrade som har fått sin sjukersättning före den 1 juli 2008 (se 37 kap. SFB). Den 1 september 2022 infördes regler som gäller äldre försäkrade. Dessa lagändringar har fått till följd att det i dag finns flera grupper av försäkrade med något skilda möjligheter och skyldigheter när det gäller att arbeta och ägna sig åt andra sysslor samtidigt med sjukersättningen.

9.1.1 Sjukersättning enligt regelverket före 1 juli 2008​

Så länge en försäkrad som fått sin sjukersättning enligt regelverket före den 1 juli 2008 och omfattas av reglerna i 37 kap. SFB gäller följande:

Rehabilitering och annat stöd

  • Försäkringskassans samordningsansvar och möjligheterna till rehabilitering gäller.
  • Den som har tre fjärdedels sjukersättning kan få ta del av särskilda insatser enligt 33 kap. 26–28 §§ SFB, det vill säga stöd av Arbetsförmedlingen att få ett arbete på 25 procent.

Arbeta samtidigt med sjukersättning

  • Den försäkrade får samtidigt arbeta, behålla rätten till sjukersättning samt en del av utbetalningen av sjukersättning. Detta kallas för att arbeta med steglös avräkning.
  • Möjligheten till att arbeta med steglös avräkning är inte tidsbegränsad, utan gäller så länge den försäkrade vill arbeta.
  • Utbetalningen av sjukersättningen minskas i proportion till hur stora arbetsinkomster den försäkrade har, men inkomster under ett visst fribelopp påverkar inte utbetalningen. Fribeloppets storlek beror på vilken grad av sjukersättning den försäkrade har.

Studier samtidigt med sjukersättning

  • Rätten till sjukersättning påverkas inte av att den försäkrade studerar.

Bisysslor, uppdrag, ideellt arbete, fritidssysslor,

  • Den försäkrade kan ägna sig åt ideellt arbete med mera utan att det på något sätt påverkar rätten till, eller utbetalningen av sjukersättningen, så länge det inte ger inkomster.

Skyldigheter – ansökan om steglös avräkning, anmälningsskyldighet

  • Den försäkrade ska ansöka om steglös avräkning innan han eller hon börjar arbeta. Ansökan ska göras om den försäkrade får inkomst av förvärvsarbete. Arbetet ska dessutom utföras på den del som sjukersättning beviljats för.
  • Inkomst av förvärvsarbete är t.ex. lön, inkomst av näringsverksamhet, inkomst av uppdrag som god man, kontaktperson eller ledsagare, arvodesdelen för familjehem, arvoden för politiska uppdrag och uppdrag i styrelser och föreningar.
  • Den försäkrade behöver inte anmäla till Försäkringskassan att han eller hon ägnar sig åt ideellt arbete med mera så länge dessa inte ger inkomster.
  • Den försäkrade behöver inte heller anmäla till Försäkringskassan om hans eller hennes hälsotillstånd eller arbetsförmåga förbättras.
  • Den försäkrade ska anmäla utlandsflytt.

Omprövning av sjukersättning vid ändrade förhållanden

  • Grundprincipen är att bestämmelserna om omprövning av rätten till sjukersättning i 36 kap. 19 § SFB inte gäller för försäkrade som omfattas av 37 kap. SFB så länge de inte förvärvsarbetar. Rätten till sjukersättning påverkas alltså inte av att den försäkrades hälsotillstånd eller arbetsförmåga förbättras.

Omprövning enligt 36 kap. 19 § SFB kan dock bli aktuellt om den försäkrade förvärvsarbetar med steglös avräkning och inte längre vill ha kvar rätten till sjukersättningen. Den försäkrade kan då ansöka om att sjukersättningen ska dras in. Enligt 37 kap. 23 § SFB ska då 36 kap. 19 § SFB tillämpas eftersom personen inte längre omfattas av reglerna om steglös avräkning. Om den försäkrade däremot ansöker om att sjukersättningen ska minskas gäller reglerna om steglös avräkning för den del som inte påverkats av ansökan.

Omfattas inte längre av 37 kap. SFB

Ovanstående möjligheter och skyldigheter gäller för försäkrade som fått sin sjukersättning enligt regelverket före den 1 juli 2008 men bara så länge de omfattas av bestämmelserna i 37 kap. SFB. I följande situationer omfattas den försäkrade inte längre av 37 kap. SFB och rätten till sjukersättning, inklusive vad som gäller under tid med ersättning, bedöms därefter enligt regelverket som gäller från och med 1 juli 2008.

  • Den försäkrade börjar förvärvsarbeta utan att ansöka om steglös avräkning i tid och saknar giltig anledning för att inte ha ansökt eller för att ha ansökt först efter det att arbetet påbörjades. Reglerna i 36 kap. 9–21 §§ ska då användas..
  • Den försäkrade beviljas högre grad av sjukersättning, 37 kap. 2 § andra stycket SFB.

För att kunna avgöra vilka möjligheter eller skyldigheter som den försäkrade har räcker det alltså inte enbart att konstatera att den försäkrade fått sin sjukersättning enligt regelverket före den 1 juli 2008 utan det krävs också att man kontrollerar att den försäkrade fortfarande omfattas av bestämmelserna i 37 kap. SFB. Se avsnitt 15.11 angående vilka sanktionsmöjligheter det finns när den försäkrade lämnat oriktiga uppgifter.

9.1.2 Sjukersättning enligt regelverket från och med 1 juli 2008​

Försäkrade som fått sin sjukersättning enligt regelverket från och med den 1 juli 2008 omfattas av följande möjligheter och skyldigheter:

Rehabilitering och annat stöd

  • Försäkringskassans samordningsansvar och möjligheterna till rehabilitering gäller.
  • Den som har tre fjärdedels sjukersättning kan få ta del av särskilda insatser enligt 33 kap. 26–28 §§ SFB, det vill säga stöd av Arbetsförmedlingen att få ett arbete på 25 procent.

Arbeta samtidigt med sjukersättning

  • Den försäkrade får samtidigt arbeta, behålla rätten till sjukersättning samt få en del av sin sjukersättning utbetald. Detta gäller när man arbetar med vilande sjukersättning.
  • Den försäkrade kan som längst arbeta med vilande sjukersättning i 24 månader.
  • För att få arbeta med vilande sjukersättning krävs att den försäkrade fått sjukersättning i 12 månader.
  • Sjukersättningen förklaras vilande till samma nivå som man arbetar. Sjukersättning som är vilande betalas inte ut. Under 24 månader får den försäkrade i stället ett månadsbelopp som motsvarar 25 procent av den vilande sjukersättningen.

Studier samtidigt med sjukersättning

  • Studier jämställs med arbete.
  • Den försäkrade kan studera utan att rätten till sjukersättning påverkas inom systemet med vilande sjukersättning.
  • En försäkrad kan som längst studera med vilande sjukersättning i 24 månader.
  • För att få studera med vilande sjukersättning krävs att den försäkrade fått sjukersättning i 12 månader.
  • Hela sjukersättningen blir vilande när man studerar, vilket innebär att ingen sjukersättning betalas ut. Det finns ingen motsvarighet till det månadsbelopp som man får när man arbetar med vilande sjukersättning.

Bisysslor, uppdrag, ideellt arbete, fritidssysslor

  • Att delta i föreningsliv eller kursverksamhet m.m. på motsvarande sätt som en yrkesverksam person vanligen gör på sin fritid påverkar inte rätten till sjukersättning.
  • Fritidsintressen påverkar normalt inte rätten till sjukersättning. Undantaget är om det handlar om aktiviteter som i omfattning eller inkomst är att jämställa med förvärvsarbete eller näringsverksamhet.
  • Vilka bisysslor och uppdrag en person klarar av trots sin funktionsnedsättning ska alltid vägas in i bedömningen av rätten till sjukersättning. Det är inte anställningsförhållandets art som är av betydelse utan vilken insats bisysslan eller uppdraget kräver.
  • Oavlönat arbete bedöms enligt samma grunder som avlönat arbete.
  • Vilket utrymme en försäkrad har för bisysslor, uppdrag eller ideellt arbete utan att rätten till sjukersättning påverkas är beroende av graden av sjukersättning.
  • Den som har hel sjukersättning har ett visst utrymme för att ägna sig åt sysslor som kan jämställas med arbete utan att rätten till sjukersättning påverkas. Utrymmet motsvarar en åttondel av normal heltid. Normal heltid motsvarar 40 timmar i veckan. Det finns ingen motsvarighet till ”åttondelen” för den som har en annan grad av sjukersättning.

Skyldigheter – ansökan om vilande sjukersättning, anmälningsskyldighet

  • Den försäkrade ska ansöka om vilande sjukersättning innan arbete eller studier påbörjas.
  • Den försäkrade är skyldig att anmäla alla ändringar som kan påverka rätten till sjukersättning – exempelvis förbättring av hälsotillstånd och arbetsförmåga, arbete, uppdrag, studier, utlandsflytt m.m.
  • Anmälningsskyldigheten gäller även för den som har hel sjukersättning och själv uppskattar att sysslan eller uppdraget ryms inom den så kallade åttondelen. Det är Försäkringskassan som bedömer om ersättningen påverkas eller om sysslan eller uppdraget ryms inom åttondelen.
  • Arbete ska anmälas innan det påbörjas. Andra ändringar ska anmälas så snart den försäkrade fått kännedom om ändringen eller senast 14 dagar efter det.

Omprövning av sjukersättning vid ändrade förhållanden

  • Rätten till sjukersättning ska omprövas vid ändrade förhållanden enligt bestämmelserna i 36 kap. 19 § SFB. En omprövning kan resultera i ett beslut om att sjukersättningen ska minskas eller upphöra om arbetsförmågan har förbättrats.
  • Enligt bestämmelsen i 36 kap. 9 § har den som förvärvsarbetar med utnyttjande av en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om sjukersättning fattades inte rätt att få sjukersättning för samma tid och i samma omfattning som förvärvsarbetet utförs. Rätten till ersättningen ska då omprövas. Om arbetsförmågan bedöms vara förbättrad kan återkrav ställas för den månad som arbetet utförs. Sjukersättningen dras in från och med första påverkbara månad.
  • Om sjukersättningen minskas eller upphör och den försäkrade vid tidpunkten saknar ett arbete kan han eller hon få fortsatt utbetalning av sjukersättning tills han eller hon fått ett arbete, eller som längst i 6 månader.
  • Så länge den försäkrade arbetar eller studerar med vilande sjukersättning leder det inte till en omprövning av rätten till sjukersättning.

Uppföljning

Försäkringskassan är skyldig att göra en uppföljning senast inom tre år från beslutet om att sjukersättning beviljats och därefter löpande inom tre år efter varje avslutad uppföljning. Försäkringskassan behöver inte göra en uppföljning för den som fyllt 61 år.

9.1.3 Den som omfattas av äldrereglerna​

Den som omfattas av äldrereglerna har i de flesta avseenden samma möjligheter och skyldigheter som försäkrade som har fått sin sjukersättning enligt regelverket från och med den 1 juli 2008. Det som bl.a. skiljer sig åt är att det för denna grupp finns ett undantag som gäller vid omprövning av rätten till sjukersättning: Rätten till sjukersättning ska inte omprövas om arbetsförmågan bedöms vara fortsatt nedsatt i förvärvsarbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden och som den försäkrade har erfarenhet av, eller i ett annat lämpligt arbete som är tillgänglig för hen.