12 Bedöm beräkningsunderlaget
I det här kapitlet behandlas vad som ska ligga till grund för beräkning av
- sjukpenning eller livränta
- arbetsskadesjukpenning för karensdagar.
Beräkning av ersättningsunderlag vid sjukdom och bestående nedsättning av arbetsförmågan
Bedömningen är aktuell om det finns ett ersättningsanspråk om sjukpenning eller livränta. Syftet är att ta ställning till beräkningsunderlaget för sjukpenning eller livränta. Bedömningen förutsätter att det är troligt att den försäkrade har en skada enligt statligt personskadeskydd som kommer att godkännas.
12.1 Grundläggande beräkningsregler för sjukpenning- och livränteunderlag
- Sjukpenning- och livränteunderlag utgörs i princip av den skadades SGI enligt 25 kap. och 41 kap. 11 § SFB.
- I 41 kap. 13–17 §§ beskrivs vissa situationer när en annan inkomst än SGI kan utgöra livränteunderlaget. Du kan läsa mer om dessa situationer i vägledning 2003:4 Förmåner vid arbetsskada.
- Beräkningen av livränteunderlaget avviker från bestämmelserna om beräkning av SGI. Vid beräkning av livränteunderlaget ska bl.a. andra skattepliktiga förmåner än pengar beaktas (41 kap. 12 § SFB).
- Från och med 2008 ska SGI:n multipliceras med faktorn 0,97 vid beräkning av dagersättning. Om SGI ligger till grund för sjukpenning ska den beräknas utifrån en reducerad SGI.
- Totalförsvarspliktiga som frivilligt genomgår en militär utbildning kan börja utbildningen innan de hunnit få arbete och inkomster eller när de har en låg SGI. Även de som är intagna i anstalt eller liknande kan ha låg SGI. Deras sjukpenning- och livränteunderlag kan därför i stället bestämmas med hjälp av vissa minimibelopp kopplade till deras ålder (43 kap.12,13 och 19 §§ SFB).
- Det är den faktiska nedsättningen i den skadades förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete som bestämmer livräntans storlek (43 kap. 8 § SFB med hänvisning till 41 kap.8 § SFB).
- Livräntan ersätter en årlig inkomstförlust (livränteunderlag) upp till sju och ett halvt prisbasbelopp (41 kap 18 § SFB).
- I reglerna om det statliga personskadeskyddet finns bestämmelser i 43 kap. 14–16 §§ SFB om beräkning av särskild sjukpenning som kan lämnas till totalförsvarspliktiga och rekryter.
12.2 Livränteunderlag för unga försäkrade
För unga som omfattas av personskadeskyddet finns specialregler för beräkning av livränteunderlag (41 kap. 14 § och 43 kap. 8 och 13 §§ SFB). Se vägledning 2003:4 Förmåner vid arbetsskada angående livränteunderlag för unga försäkrade.
De särskilda reglerna omfattar den som inte har fyllt 25 år när skadan inträffade. En uppräkning av livränteunderlaget (arbetsförtjänsten) ska ske vid tre olika åldersgränser: 18, 21 och 25 års ålder. Arbetsförtjänsten ska då uppskattas med hänsyn till den försäkrades sysselsättning vid skadetillfället. När det gäller den som har skadats under den militära utbildningen har man i praxis tagit hänsyn till den skadades sysselsättning vid utbildningens början (prop. 1976/77, sid. 129).
12.3 Livränteunderlag för studerande
Om någon varit studerande i direkt anslutning till militär utbildning eller intagningen kan det vara svårt att beräkna ersättningsunderlaget. Bestämmelsen i 43 kap 8 § SFB hänvisar till arbetsskadeförsäkringens regler. För den som genomgår utbildning som är förenad med särskild risk för arbetsskada eller yrkesutbildning när skadan inträffar beräknas den årliga arbetsförtjänsten lägst till vad han eller hon sannolikt skulle ha tjänat om han eller hon då hade avbrutit utbildningen och börjat förvärvsarbeta (41 kap. 15 § SFB). Det innebär att livränta och sjukpenning knyts an till förvärvsinkomsten efter ett studieavbrott endast avseende den beräknade studietiden (prop. 1976/77 s. 129).
En gymnasieelev drabbades av en arbetsskada på sommarlovet under praktikarbete hos ett byggnadsföretag. Till följd av sviterna efter skadan fick han gå om tredje årskursen. Arbetsskadelivränta betalades ut till honom under det första läsår då han gick tredje årskursen med belopp som motsvarade den inkomst han skulle ha kunnat få som byggnadsarbetare (jfr FÖD 1986:36).
För tiden efter utbildningstidens slut är sjukpenning- och livränteunderlaget som lägst den inkomst av förvärvsarbete som han eller hon då sannolikt skulle ha haft om skadan inte hade inträffat, dvs. den normala ingångslönen i det avsedda yrket (41 kap. 15 § SFB och prop. 1976/77:64 s. 130). För sjukpenning gäller dessa regler vid sjukdom som fortfarande 180 dagar efter det att skadan inträffade sätter ned den försäkrades förmåga att skaffa sig arbetsinkomst med minst en fjärdedel (40 kap. 7 § SFB). För den som inte har utbildats till något bestämt yrke tillämpas särskilda garantiregler (prop. 1975/76:197 s. 99).
12.4 Garantiregler för rekryter m.fl. eller utbildning som tjänstepliktig läkare i krig
För den som skadas under militär utbildning inom Försvarsmakten finns garantiregler i det statliga personskadeskyddet för att beräkna av sjukpenning- och livränteunderlag (43 kap. 12 och 13 §§ SFB). Garantiregeln i 12 § gäller även för den som genomgår utbildning som tjänstepliktig läkare i krig. Det finns även garantiregler för den som skadas under utbildning till officer (7 § FASP som hänvisar till 43 kap. 12 § SFB).
Regeln innebär att sjukpenningunderlag inte får beräknas till lägre belopp än vad som motsvarar
- fyra gånger prisbasbeloppet före 21 års ålder
- fyra och en halv gånger prisbasbeloppet för tid mellan 21 och 25 års ålder
- fem gånger prisbasbeloppet från och med 25 års ålder
Livränteunderlaget för den som skadats under militär utbildning inom Försvarsmakten och utbildning som tjänstepliktig läkare i krig, ska beräknas till minst sju prisbasbelopp. Bestämmelserna om livränteunderlag respektive sjukpenning ska bara tillämpas på livräntor som fastställs efter ikraftträdandet och på sjukpenning som avser tid efter ikraftträdandet, det vill säga från och med den 1 juli 2002.
12.5 Garantiregler för intagna på anstalt eller annan institution
Enligt statligt personskadeskydd får sjukpenning- och livränteunderlaget för personer som är intagna på anstalt eller annan institution som avses i det statliga personskadeskyddet inte beräknas till lägre belopp än vad som anges i 41 kap 16 § SFB. För att garantiregeln ska gälla ska den skadade ha varit intagen längre tid än sex månader när skadan inträffade (43 kap. 19 § SFB).
Regeln innebär att ersättningsunderlaget inte ska beräknas till lägre belopp än vad som motsvarar
- två gånger prisbasbeloppet för tid före 21 års ålder
- två och en halv gånger prisbasbeloppet för tid mellan 21 och 25 års ålder,
- tre gånger prisbasbeloppet för tid från och med 25 års ålder.
Om det gäller livränta görs en uppräkning av livränteunderlaget enligt beräkningsreglerna vid de olika åldersgränserna.
12.6 Beräkning av särskild sjukpenning
Tillämpningen av dessa bestämmelser ger en garanterad sjukpenning enligt 43 kap. 14–17 §§ SFB oavsett sjukdomsorsak. Det innebär en ersättning som är 80 procent av ersättningsunderlaget vid sjukdom som efter skyddstidens slut sätter ned den skadades förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete med minst en fjärdedel.
Ersättningsunderlaget beräknas till lägst
- fyra gånger prisbasbeloppet för tid före 21 års ålder
- fyra och en halv gånger prisbasbeloppet för tid mellan 21 och 25 års ålder
- fem gånger prisbasbeloppet för tid från och med 25 års ålder.
Bakgrunden till dessa bestämmelser i det statliga personskadeskyddet är att totalförsvarspliktiga och rekryter som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten ibland har låg eller ingen sjukpenning alls enligt reglerna i 25 kap 3 § SFB. Om de är sjuka när utbildningen avslutas eller insjuknar något senare, skulle den låga eller uteblivna sjukpenningen kunna bero på att tjänstgöringen har hindrat dem från att bygga upp sin SGI.
Om den som har rätt till särskild sjukpenning samtidigt har rätt till annan ersättning enligt statligt personskadeskydd, sjukpenning enligt arbetsskadeförsäkring eller enligt de allmänna bestämmelserna om sjukpenning betalas den särskilda sjukpenningen ut endast i den mån den är högre (43 kap 17 § SFB). Det innebär att den sjukpenning som den försäkrade kan få i en sådan situation består av ersättning enligt statligt personskadeskydd eller av sjukpenning enligt arbetsskadeförsäkringen eller enligt de allmänna bestämmelserna om sjukpenning och av särskild sjukpenning med det belopp som överstiger sådan ersättning.
En 21-årig rekryt har en SGI på 150 000 kronor. Två veckor efter att utbildningen avslutats drabbas han av influensa. Eftersom ersättningsunderlaget (4½ x 38 600 = 173 700 kronor) är högre än hans SGI har han rätt till sjukpenning både enligt 25 kap. SFB och det statliga personskadeskyddet. Sjukpenning enligt beräkningsunderlaget 150 000 betalas ut enligt de allmänna bestämmelserna om sjukpenning, 27 kap. SFB. Särskild sjukpenning betalas ut för mellanskillnaden upp till beräkningsunderlaget som beräknats enligt garantiregeln (80 procent av 173 700/365). Arbetsskadesjukpenning för karensdagar betalas dessutom ut för två dagar, se avsnitt 10.6.
En 20-årig rekryt genomgår den militära utbildningen som avslutas den 4 september. I slutet av utbildningen blir han sjuk och läggs in på sjukhus för utredning. Det konstateras att han har drabbats av diabetes. Han sjukskrivs en kort tid efter utryckningen för att ställa in sin medicin.
Han hade inte hunnit börja arbeta innan han började den militära utbildningen och har därför ingen SGI.
Hans beräkningsunderlag för sjukpenning beräknas till fyra gånger prisbasbeloppet enligt garantireglerna i det statliga personskadeskyddet. Särskild sjukpenning betalas ut efter skyddstidens utgång, det vill säga från och med den 5 september med avdrag för en karensdag. Arbetsskadesjukpenning för karensdagar betalas dessutom ut för två dagar, se avsnitt 10.6.
12.7 Beräkning av arbetsskadesjukpenning för karensdagar
Arbetsskadesjukpenningen för karensdagar beräknas med 80 procent av det livränteunderlag som gäller vid tiden för beslutet delat med 365 (43 kap. 8 § med tillämpning enligt 40 kap. 4 § SFB).
Kan den försäkrade visa att han eller hon har haft fler än två sjukdagar (karensdagar) med inkomstförlust under sjukdomsperioder till följd av personskadan har han eller hon rätt till arbetsskadesjukpenning för karensdagar för varje sådan dag utöver de två första. Arbetsskadesjukpenningen för karensdagar betalas i sådana fall med 80 procent av den faktiska inkomstförlusten. Ersättningen betalas dock högst med 80 procent av det livränteunderlag som gällde vid tiden för beslutet delat med 365.
Arbetsskadesjukpenningen för karensdagar avrundas för dag till närmaste hela krontal (40 kap. 6 § SFB).