15 Särskilda bestämmelser
Kapitlet behandlar vissa bestämmelser om
- ersättning under skyddstid
- preskription
- livränta vid institutionsvistelse
- nedsättning och indragning av ersättning för intagna och omhändertagna
- återbetalningsskyldighet
15.1 Ingen sjukpenning eller livränta under skyddstiden
Enligt reglerna om statligt personskadeskydd betalas inte sjukpenning och egen-livränta ut under skyddstiden, dvs. den period verksamheten eller intagningen i fråga varar (43 kap. 10 § SFB). Begränsningen gäller endast den skyddstid under vilken skadan har inträffat och inte till exempel en senare repetitionsutbildning. Om en skada visar sig först efter skyddstidens slut betalas inte sjukpenning ut enligt reglerna om statligt personskadeskydd för den dag då skadan inträffade.
15.2 Preskription
För att ersättning ska kunna betalas ut måste ansökan göras inom sex år. När det gäller begravningshjälp räknas tiden från dagen för dödsfallet. Har den försäkrade haft kostnader på grund av en skada måste han eller hon begära ersättning från försäkringen inom sex år från den dagen då han eller hon betalade beloppet (43 kap. 8 § SFB med hänvisning till 42 kap. 6 § SFB).
När det gäller sjukpenning och livränta räknas tiden från den dagen ersättningen avser. Det innebär att dessa förmåner inte kan betalas för längre tid tillbaka än sex år från ansökningsdagen (43 kap. 8 § SFB med hänvisning till 42 kap. 6 § SFB).
I vägledning 2005:1 Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar kan du läsa om när en ersättning preskriberas på grund av att den inte har tagits ut i tid.
15.3 Preskription för efterlevandelivränta
Vid dödsfall som inträffat efter den 31 oktober 2012 får efterlevandelivränta lämnas utan ansökan. För äldre dödsfall kan barnlivränta endast betalas för två år före ansökningsmånaden. Omställningslivränta kan betalas för tre månader före ansökningsmånaden (88 kap. 10 § SFB med hänvisning till 77 kap. 16 § SFB samt övergångsbestämmelser till SFS 2012:599).
Livränta som betalas till efterlevande med stöd av övergångsbestämmelserna till efter-levande kvinnor betalas för sex år tillbaka även i de fall då den personskada som ger rätt till efterlevandelivränta inträffade efter den 1 januari 1990.
15.4 Rätt till livränta vid institutionsvistelse
I vägledning 2005:1 Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar kan du läsa om hur livräntan påverkas av en institutionsvistelse och om hur ersättningen ibland kan betalas till en nära anhörig till den försäkrade.
15.5 Sätta ned eller inte längre betala ut ersättning för intagna och omhändertagna
Ersättning får enligt statligt personskadeskydd sättas ned eller inte längre betalas ut. Det gäller bland annat om skadan har uppkommit i samband med ett brott som den skadade har dömts för (107 kap. 6 § SFB). Ersättning enligt det statliga personskadeskyddet till intagna får sättas ned eller inte längre betalas ut också i andra fall än de som gäller enligt socialförsäkringsskyddet. Det gäller om det finns särskilda skäl som talar för det (43 kap. 20 § SFB).
När det gäller ersättning enligt statligt personskadeskydd till häktade eller personer som är intagna på anstalt är huvudregeln att ersättning betalas ut. Men det finns en begränsning som säger att en intagen inte kan få ersättning för varje skada genom olycksfall. Det gäller särskilt när den skadade genom verksamhet för sitt eget nöje eller i sitt eget särskilda intresse har framkallat olycksfallet. Vissa brottsliga gärningar leder inte till åtal när de utförs på en anstalt. Ersättning för skador som inträffar i samband med en sådan handling eller till exempel under en rymning ska kunna sättas ned eller inte längre betalas ut. Att sätta ned eller att inte längre betala ut ersättning kan också bli aktuellt om den intagne har skadats under en permission som har misskötts. Det är lämpligt att utnyttja den här bestämmelsen restriktivt och endast gentemot den skadade. Regeln ska inte gälla ersättning vid dödsfall (prop. 1976/77:64, s. 130).
Om det kommer fram uppgifter som ger skäl till att sätta ned eller att inte längre betala ut ersättning före beslutet om ersättning fattar Försäkringskassan inte beslut om att sätta ned eller att inte betala ut ersättning. Försäkringskassan avslår då anspråket eller beviljar en lägre ersättning.
En omhändertagen omkommer till följd av en skada som inträffat i samband med en permission. Skadan berodde på den omhändertagnes försumlighet. Trots det kan begravningshjälp betalas ut.
15.6 Återbetalnings- och anmälningsskyldighet
Bestämmelserna om återbetalningsskyldighet är samma som i 108 kap. 2 § SFB. Du kan läsa mer om återbetalningsskyldighet i vägledning 2005:3 Återkrav.
I vägledning 2005:1 Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar beskrivs bestämmelserna om utmätningsförbud.
Utöver vad som står i vägledningen 2005:3 Återkrav gäller följande för statligt personskadeskydd:
Den som har livränta är skyldig att anmäla till Försäkringskassan sådana ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av förmånen (110 kap. 46 och 51 §§ SFB). Se vidare vägledning 2003:4 Förmåner vid arbetsskada angående skyldighet att anmäla ändrade förhållanden.
Vid statligt personskadeskydd är 108 kap. 2 § SFB tillämplig. Det innebär att en försäkrad som har beviljats livränta kan bli återbetalningsskyldig om livräntan har betalats ut felaktigt.
Innan Försäkringskassan tar ställning till eventuell återbetalningsskyldighet ska en särskilt utsedd beslutsfattare pröva frågan om den försäkrade har haft rätt till livränta som betalats ut under den tid som återbetalningsskyldighet har aktualiserats. Beslutsfattarens ställningstagande i den här frågan är ett beslut som ingår som ett led i beredningen av återkravsärendet.