14 Bedöm ersättningar vid dödsfall

I det här kapitlet behandlas

• begravningshjälp
• livränta till efterlevande.

Bestämmelser från och med den 1 januari 2010

Från och med den 1 januari 2010 har Pensionsmyndigheten hand om arbetsskadeförsäkringen när det gäller ersättning vid dödsfall (75 kap. 5 § SFB).

Ansökan om livränta till efterlevande och ansökan om begravningshjälp ska göras skriftligen hos Pensionsmyndigheten (110 kap. 4 § SFB).

Av 87 kap. 3 § SFB framgår att Pensionsmyndigheten ska hämta in Försäkringskassans bedömning av om dödsfallet har inträffat till följd av arbetsskada, innan Pensionsmyndigheten fattar beslut om livränta till efterlevande eller begravningshjälp. Pensionsmyndigheten ska enligt samma bestämmelser också hämta in Försäkringskassans beräkning av det ersättningsunderlag som anges i 88 kap. 14–16 §§ SFB. Försäkringskassans bedömning av orsaken till dödsfallet och i förekommande fall också beräkningen av livränteunderlaget ska alltså finnas som underlag för Pensionsmyndighetens beslut.

Om en ansökan om livränta till efterlevande eller en ansökan om begravningshjälp som ska göras hos Pensionsmyndigheten i stället har kommit in till Försäkringskassan ska den anses ha inkommit till Pensionsmyndigheten samma dag (110 kap. 12 § SFB).

14.1 Ersättningar vid dödsfall

När det finns en ansökan om ersättning vid dödsfall ska Försäkringskassan ta ställning till om dödsfallet orsakats av en skada som omfattas av reglerna om statligt personskadeskydd.

Vid utredning i samband med ansökan om begravningshjälp hämtar Försäkringskassan in dödsfallsintyg och eventuell incidentrapport eller motsvarande. Dödsfallsintyg kan begäras direkt hos Skatteverket.

14.1.1 Begravningshjälp

Begravningshjälp kan betalas ut om någon har avlidit till följd av en skada som omfattas av reglerna om statligt personskadeskydd.

I 87 kap. 4 § SFB anges att begravningshjälp betalas med ett belopp som motsvarar 30 procent av prisbasbeloppet vid tiden för dödsfallet. Se även vägledning 2003:4 Förmåner vid arbetsskada.

Innan Pensionsmyndigheten kan betala ut begravningshjälp måste Försäkringskassan bedöma att dödsfallet beror på olyckan eller annan sjukdom enligt statligt personskadeskydd.

Begravningshjälp betalas ut till den som enligt lag har att förvalta den avlidnes egendom (87 kap. 5 § SFB). Enligt ÄB ska den avlidnes egendom förvaltas av dödsbodelägarna och då i första hand av delägare som sammanbodde med den avlidne.

14.1.2 Livränta till efterlevande

Ersättningsunderlag

Efterlevandeskyddet som Pensionsmyndigheten betalar ut är utformat så att livränta till efterlevande ska motsvara en viss procent av den avlidnes årsinkomst.

Om den avlidne hade livränta med anledning av personskadan grundas efterlevandelivräntan på hans eller hennes livränta (88 kap. 14 § SFB). Om den avlidne inte hade livränta vid dödsfallet grundas efterlevandelivräntan på den inkomst som skulle ha legat till grund för livränta om den hade börjat betalas ut vid tiden för dödsfallet (88 kap. 14 § SFB).

Reglerna i 41–44 kap. SFB är alltså tillämpliga även för efterlevandelivränta. Det innebär till exempel att livränta till efterlevande normalt kan betalas ut längst till och med månaden före den då den försäkrade skulle ha fyllt 66 år. Om dödsfallet har inträffat den månad då den försäkrade skulle ha fyllt 66 år eller senare, kan efterlevandelivränta betalas ut längst till och med månaden före den då den avlidne skulle ha fyllt 69 år. En förutsättning för sådan rätt till livränta är att den avlidne vid dödsfallet hade en fastställd sjukpenninggrundande inkomst eller att en sådan hade kunnat fastställas enligt 25 kap. 3 § SFB.

Brottslig gärning

Den som genom brottslig gärning uppsåtligen har berövat någon livet eller medverkat till brottet har inte rätt till efterlevandelivränta efter den avlidna. Efterlevandelivränta får dras in eller sättas ned om den efterlevande på annat sätt än ovan har vållat dödsfallet genom handling för vilken han eller hon har dömts till ansvar genom dom som vunnit laga kraft. Det framgår av 107 kap. 7 § SFB.