16 Beslut hos Försäkringskassan
16.1 Beslut av särskilt utsedd beslutsfattare – särskild beslutsordning
Vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken beskriver den särskilda beslutsordningen inom Försäkringskassan med särskilt utsedd beslutsfattare.
Utöver vad som står i vägledningen 2004:7 gäller följande för statligt personskadeskydd: Beslut i ärenden om statligt personskadeskydd kan antingen fattas av den särskilt utsedda beslutsfattaren eller av handläggaren. Det avgörande är om ärendet gäller livränta och om skadan är en följd av ett olycksfall eller till följd av annat än olycksfall.
16.2 Den särskilt utsedda beslutsfattaren fattar beslut i följande ärenden
Ärenden om livränta till den försäkrade beslutas av den särskilt utsedda beslutsfattaren. Om livränta beviljas ska Försäkringskassan också besluta om livränteunderlag, inkomst efter skadan och för vilken tid livränta ska betalas ut samt hur mycket livränta som ska betalas ut. Om den försäkrade också har sjukersättning eller aktivitetsersättning ska beslutsfattaren dessutom besluta om samordning och i så fall till vilken procent.
Beslutsfattaren fattar även beslut i övriga anspråk på ersättningar som beror på annat än olycksfall (sjukdom). Beslutet ger svar på om skadan omfattas av statligt personskadeskydd och om rätt till ersättning finns samt om vilken ersättning som är aktuell och vilket ersättningsunderlag som ska ligga till grund för utbetalningen.
I ärenden där skadan uppkommit genom annat än olycksfall och anspråket gäller om skadan eller sjukdomen omfattas av statligt personskadeskydd (även ibland kallat serviceprövning), fattar beslutsfattaren beslut om skadan omfattas av det statliga personskadeskyddet eller inte.
Ett yrkande inkommer om prövning av en skada enligt reglerna om statligt personskadeskydd. Det gäller en rekryt som under den militära utbildningen fått en sjukdom som medfört sjukskrivning även efter skyddstiden. Beslutsfattaren avgör om skadan omfattas av det statliga personskadeskyddet samt om vilken sjukpenning och vilket ersättningsunderlag som är aktuellt för ärendet.
En anmälan om personskada inkommer till Försäkringskassan. Det finns inget ersättningsanspråk enligt reglerna om statliga personskadeskyddet. Anmälan avser en sjukdom. Beslutsunderlaget till beslutsfattaren innehåller förutom det medicinska underlaget bland annat en fullständig utredning om personen omfattas av statligt personskadeskydd och om det finns en skada. Kammarkollegiet får en kopia av beslutet för att ärendet ska kunna prövas enligt Li.
16.3 Handläggaren fattar beslut i följande ärenden
Ersättningsanspråk som gäller ersättning som beror på ett olycksfall, men inte livränta, beslutas av handläggare.
Handläggare beslutar om en skada på grund av ett olycksfall omfattas av det statliga personskadeskyddet.
En försäkrad har ett yrkande om särskilt hjälpmedel på grund av en skada efter ett olycksfall. Efter utredning och bedömning kommer handläggaren fram till att yrkandet inte gäller ett sådant särskilt hjälpmedel som kan ge rätt till ersättning. Handläggaren fattar ett beslut med omprövningshänvisning.
16.4 Bedöma rätten till förmån
Vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken beskriver bland annat varför uppgifter ska dokumenteras och vilka uppgifter som ska dokumenteras. Där finns också ett metodstöd om dokumentationskraven.
Utöver vad som står i vägledningen 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken gäller följande för statligt personskadeskydd: I samband med bedömningen ska försäkringsutredaren arbetsskador också påbörja sitt förslag till beslut vilket görs i en mall för beslutsbrev. Förslaget till beslut ska utformas i enlighet med riktlinjerna (2005:14) Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan och riktlinjer (2005:13) Språket i Försäkringskassan.
Om förslaget är att bevilja livränta ska beloppen beräknas efter att ärendet har kvalitetssäkrats av beslutsfattaren. Försäkringshandläggaren beräknare arbetsskador fyller på förslaget till beslut med text och belopp om livräntans beräkning. Beräknings-uppgifterna dokumenteras i beräkningsmissivet. I regel är det inte nödvändigt att han eller hon också skriver uppgifterna om beräkningen i föredragningsmissivet. Det ska endast handla om uppgifter som beslutsfattaren behöver veta för att kunna fatta beslut. Exempel på sådana uppgifter kan vara att avdrag kommer att ske för utbetald arbetslöshetsersättning eller socialt bistånd, avdrag för utbetald sjukpenning etc.
16.5 Kommunicering m.m.
Vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken beskriver utförligt vad som gäller för kommunicering, lämna uppgifter muntligt samt anstånd. Där finns också ett metodstöd för hur kommunicering går till och vad man ska ta hänsyn till i olika situationer.
Riktlinjer (2005:14) Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan beskriver hur ett kommuniceringsbrev ska vara utformat.
Utöver vad som står i vägledningen 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken gäller följande för statligt personskadeskydd: Allt material som har betydelse för beslutet ska kommuniceras vid ett tillfälle med undantag av uppgifter om avdrag för utbetald arbetslöshetsersättning eller socialt bistånd som försäkringshandläggaren beräknare arbetsskador i regel kommunicerar för sig.
16.6 Beslut
Vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken beskriver regelverket kring beslutsfattande och motivering och underrättelse av beslut. Där kan du även läsa om avvisning, avskrivning samt när beslut får verkställas. I riktlinjer (2005:14) Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan kan du läsa om anteckning av avvikande mening.
Utöver vad som står i vägledningen 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken gäller följande för statligt personskadeskydd: Om det är en beslutsfattare som fattat beslutet är det också denna som skickar beslutet till den försäkrade.
16.7 Kopia till Kammarkollegiet
Kammarkollegiet reglerar ersättning vid ideell skada till dem som omfattas av reglerna om statligt personskadeskydd. Försäkringskassans beslut är en förutsättning för ersättningen enligt lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. (Li)
Den som omfattas av statligt personskadeskydd kan få ersättning enligt Li. Vissa undantag gäller för fritidsskador. Ersättning enligt Li kan lämnas för sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men samt olägenheter i övrigt till följd av skadan (1 och 2 §§ Li). För totalförsvarspliktiga och rekryter som skadas under militär utbildning inom Försvarsmakten gäller även att ersättning för inkomstförlust och kostnader kan lämnas (gäller från och med den 1 juli 1991). Ersättningen motsvarar vad arbetstagare hos staten får genom trygghetsförsäkring på det statliga området, avtalet om ersättning vid personskada (PSA). Ersättning utgår med belopp som skulle ha utgått om den skadade hade haft rätt till ersättning enligt PSA. När Kammarkollegiet prövar rätten till ideell ersättning behöver myndigheten en kopia av Försäkringskassans beslut. Se även avsnitt 2.4.
Kammarkollegiet behöver beslutsunderlag från Försäkringskassan för att kunna pröva rätten till ersättning enligt Li. Kammarkollegiet begär därför ut dessa handlingar. Innan handlingarna lämnas ut måste en sekretessprövning göras.
Vägledning 2001:3 Offentlighet, sekretess och behandling av personuppgifter beskriver utförligt vad som gäller vid en sekretessprövning.
En kopia av beslutet skickas till Kammarkollegiet, Försäkringsavdelningen för personskador i Karlstad.