17 Övrigt
17.1 Omprövning och överklagande
Vägledning 2001:7 Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut beskriver vad som gäller vid omprövning och överklagande. Där förklaras också till exempel processen för överklagande i olika instanser.
17.2 Anställd i Försvarsmakten vid tjänstgöring i en internationell militär insats
Från och med den 1 januari 2011 tillämpas lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser på anställda i Försvarsmakten vid tjänstgöring i en internationell militär insats.
Försäkringskassan ska på begäran av en försäkrad pröva om han eller hon som anställd inom Försvarsmakten under tjänstgöring i en internationell militär insats drabbats av en arbetsskada. Prövningen ska göras även om det inte behövs för att bestämma arbetsskadeersättning (jämför 15 § lagen [2010:449] om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser).
Av bestämmelsen i 15 § lagen (2010:449) ställs det inget krav på att begäran ska ha en viss form. Det räcker alltså att den försäkrade på något sätt meddelar att han eller hon vill ha ett servicebeslut. Om en begäran är muntlig är det viktigt att dokumentera de uppgifter som lämnas. Den försäkrade är skyldig att lämna uppgifter som är av betydelse för bedömningen av frågan om skada. Uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete, om inte särskilda skäl talar mot det, jämför 110 kap. 13 § SFB. Om den försäkrade inte bara begär att skadan ska prövas utan dessutom vill ansöka om arbetsskadeersättning gäller kravet på skriftlig ansökan enligt 110 kap. 4 § SFB.
I vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken kan du läsa mer om intygande på heder och samvete.
Den generella rätten till prövning av arbetsskada, utan att också ansöka om ersättning, så kallade servicebeslut, har sin grund i att det är viktigt att få en skada prövad som arbetsskada för att en skadad person ska kunna få ersättning från PSA-nämnden och för att det skulle underlätta Försvarsmaktens verksamhet med stödåtgärder (prop. 2009/10:160 s. 154). Försvarsmakten har ett omfattande ansvar för stödåtgärder för den som skadas vid tjänstgöring i insatsområdet (8–12 §§ lagen [2010:449]).
När någon har skadats eller drabbats av en sjukdom prövas om det har inträffat under den tid för vilken arbetsskadeskyddet gäller, dvs. från det att den första färden till insatsområdet påbörjas till det att den sista färden från insatsområdet avslutas. En skada som inträffar under denna tid ska anses som arbetsskada, om övervägande skäl talar för det. För skador som inträffar under semester eller motsvarande ledighet utanför insatsområdet finns det en begränsning i arbetsskadeskyddet, det krävs då att det finns särskilda skäl för att den ska omfattas av arbetsskadeskyddet. (Jämför 13 § första och andra stycket lagen [2010:449])
Vid prövningen av om den som tjänstgör i en internationell militär insats drabbats av en arbetsskada ska bevisreglerna i statligt personskadeskydd i 43 kap. 4–6 §§ SFB tillämpas om detta är förmånligare för den enskilde än tillämpningen av motsvarande bestämmelser i arbetsskadeförsäkringen (13 § lagen [2010:449]).
Lagen ska tillämpas på anställda i Försvarsmakten vid tjänstgöring i en internationell militär insats, men lagen ska inte tillämpas på den som är lokalt anställd av Försvarsmakten i insatsområdet.
I 41 kap. 11–18 §§ SFB finns bestämmelser om beräkning av livränteunderlaget. Det utgörs som regel av den skadades sjukpenninggrundande inkomst vid den tidpunkt från vilken livränta första gången ska lämnas. Livränteunderlaget utgör minst 7 prisbasbelopp (jämför 14 § lagen [2010:449]). Se även vägledning 2003:4 Förmåner vid arbetsskada.
Lagen om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser trädde i kraft den 1 januari 2011 och genom detta har den gamla lagen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten upphävts. Den nya lagen tillämpas även i fråga om tidigare anställda i utlandsstyrkan som skadats efter utgången av 1992.
17.2.1 Metodstöd vid servicebeslut
När den försäkrade inte också ansöker om ersättning gäller Försäkringskassans prövning om den försäkrade kan anses ha fått skadan eller sjukdomen under tjänstgöringen i den internationella militära insatsen. Försäkringskassan tar inte ställning till svårighetsgraden av skadan eller sjukdomen eller varaktigheten av densamma.
Försäkringskassans prövning gäller tidpunkten för skade- eller sjukdomstillfället och om denna kan anses ha uppkommit under skyddstiden. Prövningen gäller alltså endast om en skada eller en sjukdom omfattas av arbetsskadeförsäkringen eller det statliga personskadeskyddet. Det innebär att Försäkringskassan inte tar ställning till svårighetsgraden av skadan eller sjukdomen och inte heller till varaktigheten av densamma.
Nedan finns exempel på beslutsformulering vid beslut om arbetsskada enligt arbetsskadeförsäkringen eller personskada enligt statligt personskadeskydd.
Försäkringskassan godkänner att dina högersidiga axelbesvär är en arbetsskada (alternativt personskada) som har uppkommit den 3 mars 2018.
Av beslutet ska det framkomma vilken bestämmelse som beslutet har grundats på. Det innebär att när prövningen har gjorts enligt bevisreglerna i arbetsskadeförsäkringen så ska 39 kap. 3 § SFB anges och när prövning har gjorts enligt bevisreglerna i statligt personskadeskydd så ska någon av bestämmelserna 43 kap. 4–6 §§ SFB anges.
Beslutet ska ha omprövningshänvisning såvida det inte är ett helt positivt beslut.
17.3 Rehabilitering
Försvarsmakten har ett omfattande ansvar för stödåtgärder för den som skadas vid tjänstgöring i insatsområdet (8–12 §§ lagen om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser).
Detta ansvar innefattar att
- behovet av åtgärder utreds
- om möjligt erbjuda arbetsträning
- medverka till att den skadade får tillgång till lämplig yrkesutbildning eller fortbildning
- ge ekonomiskt stöd till en utbildning som föranleds eller förlängs på grund av skadan
- ge stöd till andra åtgärder som främjar den skadades återgång till arbetslivet
- anskaffa hjälpmedel som den skadade behöver
- samarbeta med berörda myndigheter och organisationer
- samordna åtgärder med eventuell arbetsgivare.
17.4 Metodstöd – dokumentation
17.4.1 Dokumentation i ärendehanteringssystemet (ÄHS)
I vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken finns ett metodstöd för dokumentationskrav, dokumentation i ÄHS och i pappersakt.
Utöver vad som står i vägledningen 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken gäller följande för statligt personskadeskydd:
Ibland handlägger Försäkringskassan samtidigt flera ärenden för en försäkrad. I sådana situationer kan det vara relevant att redovisa i journalen för personskadeärendet att det finns en utredning i en annan akt, och att ange vad den andra utredningen handlar om. I de fall det är relevant för handläggningen av personskadeärendet ska handläggaren även göra en sammanfattning i journalen av relevant information som finns i den andra akten.
Om det finns en avslutad personskadeakt (”pappersakt”), med handlingar som är relevanta för det aktuella personskadeärendet, kan handläggaren kopiera och skicka dessa dokument för skanning. Ibland kan det dock räcka med att de väsentligaste uppgifterna från handlingarna i det avslutade ärendet dokumenteras i journalen i den elektroniska akten.