Hoppa till huvudinnehåll

14 Bilaterala avtal om social trygghet

Sverige har ingått ett antal avtal om social trygghet. Nedan följer en övergripande redovisning av dessa avtal.

14.1 Bilaterala avtal med länder i EU/EES och Schweiz​

Flera av de länder som Sverige har ingått ett avtal med är medlemmar i EU. Eftersom förordning 883/2004 ersätter avtal om social trygghet mellan medlemsländerna i EU (artikel 8 i förordning 883/2004) ska dock flertalet av dem inte längre tillämpas.

Om det dock gäller tid före förordningens ikraftträdande kan bestämmelser i ett tidigare avtal fortsätta att vara tillämpliga.

Rättsfall

EU-domstolen har behandlat frågan i ett ärende som gällde en tysk medborgare som arbetat i Danmark under åren 1941–1957. EU-domstolen ansåg att dessa försäkrings-tider skulle beaktas vid beräkningen av hans tyska pension med stöd av de bestämmelser i det tysk-danska avtalet som gällde innan förordning 1408/71 trädde i kraft. (C-227/89, Rönfeldt)

Därutöver är det endast i följande tre situationer som de tillämpas.

  • Avtalet avser en annan personkrets och en annan lagstiftning än vad som omfattas av förordningarna 883/2004 och 1231/2010.
  • Avtalet avser ett geografiskt område som inte täcks av unionsrätten.
  • Avtalet är antecknat i bilaga II i förordning 883/2004. Sverige har antecknat artikel 7 i den nordiska konventionen om social trygghet i förhållandet mellan Sverige och Danmark samt Sverige och Finland.

Följande avtal ska inte tillämpas i någon del

  • Estland SFS 1993:1048
  • Frankrike SFS 1981:584
  • Grekland SFS 1979:56
  • Italien SFS 1982:887
  • Kroatien SFS 1992:996
  • Lettland SFS 1998:186
  • Litauen SFS 1998:185
  • Nederländerna SFS 1983:22
  • Polen SFS 1989:142
  • Portugal SFS 1979:869
  • Slovenien SFS 1994:320
  • Spanien SFS 1984:555
  • Tyskland SFS 1977:740
  • Österrike SFS 1997:256

Observera att om det gäller tid före förordningens ikraftträdande kan det ändå vara aktuellt att tillämpa avtalen.

Följande avtal ska tillämpas till viss del

  • Luxemburg SFS 2004:491
  • Förenade kungariket SFS 1988:106
  • Ungern SFS 1983:139
  • Schweiz SFS 1980:32

14.1.1 Frankrike​

Avtalet ska inte tillämpas. Men i och med att avtalet även omfattar territorium som inte ligger i Europa och det därför kan uppstå frågetecken, redovisas nedan varför det inte ska tillämpas.

Frankrike kallar tidigare kolonier som har blivit en formell del av landet för utom-europeiska departement. Det handlar om Guadeloupe, Martinique och Saint Martin i Karibiska havet, Franska Guyana i Sydamerika samt Mayotte och Réunion i Indiska oceanen.

Som framgår av artikel 355.1 i EUF-fördraget ska bestämmelserna i fördraget gälla för dessa områden. Det innebär att förordningarna 883/2004 och 987/2009 ska tillämpas i förhållande till dessa områden, vilket betyder att avtalet med Frankrike inte ska tillämpas. Dessa områden är alltså en integrerad del av republiken Frankrike och de personer som bor i dessa områden är franska medborgare.

Förutom ovan nämnda områden ingår ön Saint-Barthélemy i artikel 355.1 EUF-fördraget som en ö där fördraget ska tillämpas. Den rättsliga statusen för denna ö har dock förändrats och ön är sedan 1 januari 2012 inte längre en integrerad del av EU. Trots det ska samordningsbestämmelserna ändå tillämpas i förhållande till denna ö. Bland annat eftersom den fortfarande omfattas av den franska sociala trygghetslagstiftningen.

14.1.2 Schweiz​

Förordning (1980:32) om tillämpning av en konvention den 20 oktober 1978 mellan Sverige och Schweiz rörande social trygghet, SÖ 1979:42

Avtalet ska bara tillämpas för den personkrets som omfattas av avtalet men inte förordning 883/2004. Det beror på att Schweiz har kommit överens med EU om att förordningarna 883/2004 och 987/2009 ska gälla i förhållande till medlemsländerna i EU. Sveriges avtal med Schweiz gäller därmed fortfarande i förhållande till tredjelandsmedborgare i och med att Schweiz inte har antagit förordning 1231/2010 eller 859/2003, som därmed innebär att hela personkretsen som finns i avtalet inte är ersatt av förordning 883/2004 eller 1408/71.

Avtalet mellan EU och Schweiz reglerar att EU:s samordningsbestämmelser om social trygghet ska tillämpas i förhållande till Schweiz. Bilaga 2 till avtalet uppdaterades den 31 mars 2012 genom beslut 1/2012. Det innebar att förordning 883/2004 och förordning 987/2009 började gälla i förhållandet mellan EU och Schweiz den 1 april 2012.

Avtalet mellan Schweiz och medlemsländerna finns publicerat i EUT nr L 114 den 30 april 2002.

14.1.3 Luxemburg​

Lagen (2004:491) om konvention mellan Sverige och Luxemburg om social trygghet, prop. 2003/04:98, SÖ 2005:27.

Avtalet med Luxemburg ska tillämpas eftersom det kompletterar bestämmelserna i förordningarna 1408/71 och 574/72 samt förordningarna 883/2004 och 987/2009.

Avtalet gäller alla personer som omfattas av förordningarna 1408/71 och 859/2003 (artikel 3) och får därför anses inkludera även de personer som omfattas av förordningarna 883/2004 och 1231/2010.

Avtalet handlar enbart om sammanläggning av perioder för rätten till pension. Det innebär att det endast ska tillämpas av Försäkringskassan med avseende på sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning. De bestämmelser om verkställighet av beslut som framgår av avtalet får anses ersatta av artikel 84 i förordning 883/2004 samt artiklarna 75–85 i förordning 987/2009.

Avtalet innebär att om en person inte har rätt till pension grundad på försäkringsperioder som fullgjorts enligt båda parters lagstiftning ska rätten till pension bestämmas genom sammanläggning av dessa perioder och de perioder som har fullgjorts enligt ett tredje lands lagstiftning. Detta under förutsättning att både Luxemburg och Sverige är bundna av avtal om social trygghet som innehåller regler om sammanläggning

14.1.4 Förenade kungariket​

Förordningen (1988:106) om tillämpning av en konvention den 29 juni 1987 mellan Sverige och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland om social trygghet. Artikel 3 A bilaga 2 i förordningen [1992:1090] om ändring i förordningen (1988:106) om tillämpning av konventionen mellan Sverige och Storbritannien och Nordirland, SÖ 1988:1, SÖ 1988:2.

Sverige samt Förenade kungariket har kommit överens om att avtalet om social trygghet mellan länderna (i alla delar utom det medicinska protokollet) ska upphöra att gälla för alla personer för vilka bestämmelserna i förordningarna 1408/71 och 574/72 gäller. Konventionen är således inte längre tillämplig (förutom det medicinska protokollet) mellan Sverige och Förenade kungariket och Nordirland. Avtalets bestämmelser gäller dock i fortsättningen för

  • förmåner, pensioner eller ersättningar som har beviljats före den 1 januari 1994, det vill säga före EES-avtalets ikraftträdande
  • ansökningar om förmåner som har gjorts men inte avgjorts före den 1 januari 1994
  • ansökningar om förmåner som har gjorts efter den 1 januari 1994 och som avser tid före avtalet.

I och med att avtalet omfattar geografiska områden som inte omfattas av EUF-fördraget ska avtalet dessutom tillämpas för dessa områden.

Av artikel 1 i avtalet framgår att med territorium menas vad gäller det Förenade Konungariket: England, Skottland, Wales, Nordirland liksom öarna Isle of Man, Jersey, Guernsey, Alderney, Herm och Jethou.

Som framgår av artikel 355.5.c, EUF-fördraget ska fördragen beträffande Kanalöarna och Isle of Man tillämpas endast i viss nödvändig utsträckning. Det innebär bland annat att samordningsbestämmelserna inte ska tillämpas i förhållande till öarna Isle of Man, Jersey, Guernsey, Alderney, Herm och Jethou. För dessa områden ska i stället avtalet med Förenade kungariket tillämpas.

Öarna Alderney, Herm och Jethou tillhör Guernsey. Det innebär att Guernseys socialförsäkringslag gäller för dessa öar samt att förbindelseorgan är utsett organ på Guernsey.

Personkrets

Avtalet omfattar ländernas medborgare och personer som härleder sin rätt från sådana personer, och andra personer, som är eller varit omfattade av lagstiftningen i något av länderna. Enligt avtalet likställs medborgare, flyktingar, statslösa och andra som härleder sina rättigheter från en sådan person med landets medborgare, om de är bosatta i landet. (Artikel 3 i Avtalet med Förenade kungariket)

Sakområde

Avtalet omfattar sjukpenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, barnbidrag, sjukersättning, aktivitetsersättning, handikappersättning och vårdbidrag (från och med den 1 januari 2019 har handikappersättning och vårdbidrag ersatts av mer-kostnadsersättning och omvårdnadsbidrag), arbetsskadeförsäkring, garantipension och inkomstgrundad ålderspension, efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn samt arbetslöshetsförsäkring. Även omedelbar vård vid tillfällig vistelse omfattas av avtalet. (Artikel 2 i Avtalet med Förenade kungariket)

Tillämplig lagstiftning

Arbete eller bosättning är utgångspunkt

Om ingen annan bestämmelse om tillämplig lagstiftning i avtalet är aktuellt, är arbete eller bosättning utgångspunkten för vilket lands lagstiftning som ska vara tillämplig. En person ska omfattas av det lands lagstiftning där hen förvärvsarbetar. Det är nationell lagstiftning som avgör vem som ses som förvärvsarbetande i respektive land. Det innebär att bestämmelserna om den arbetsbaserade försäkringen i 6 kap. SFB är avgörande för om en person ska anses arbeta i Sverige enligt avtalet. En person som inte arbetar omfattas av det lands lagstiftning där hen är bosatt. För svensk del innebär det att bestämmelserna i 5 kap. SFB om vem som anses bosatt i Sverige är avgörande. (Artikel 5 i Avtalet med Förenade kungariket).

Utsändning

En person kan sändas ut om utsändningen inte väntas vara längre än tolv månader och om övriga förutsättningar är uppfyllda. Om arbetet på grund av oförutsedda skäl varar längre kan en förlängning av utsändningsperioden göras med tolv månader, om det andra landet samtycker. Därutöver är det möjligt med dispens. (Artiklarna 6.1 och 9 i Avtalet med Förenade kungariket)

Resande personal vid transportföretag

En person som tillhör den resande personalen inom ett företag som arbetar med transport av passagerare eller varor till lands eller i luften, ska, om personen är anställd vid ett företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom det ena landets område, omfattas av det landets lagstiftning. Det gäller även om hen är bosatt inom det andra landets territorium. Har företaget en filial eller en agentur inom det ena landets territorium och en person är anställd vid denna filial eller agentur, ska lagstiftningen i detta land gälla för hen. Om en person är bosatt inom det ena landets territorium och anställd inom detta territorium, ska lagstiftningen i detta land gälla för hen, även om det företag där personen är anställd inte har sin huvudsakliga verksamhet eller någon filial eller agentur inom detta territorium. (Artikel 6.2 i Avtalet med Förenade kungariket)

Bosatt i Sverige

Om en person enligt bestämmelserna i artikel 6 ska omfattas av svensk lagstiftning ska personen betraktas som bosatt i Sverige (artikel 6.3 i Avtalet med Förenade kungariket)

Personal anställd på fartyg

Om en person som är medborgare i något av länderna är anställd ombord på ett fartyg hemmahörande i det ena landet, ska lagstiftningen i det landet gälla som om villkoren för bosättning var uppfyllda för personen (artikel 7.1 i Avtalet med Förenade kungariket).

Om en person som är försäkrad enligt lagstiftningen i det ena landet och anställd inom detta lands territorium, eller ombord på ett fartyg som hör hemma i detta land, sänds ut av en arbetsgivare i det landet för att arbeta ombord på ett fartyg som hör hemma i det andra landet, ska lagstiftningen i det förra landet fortsätta att gälla, så länge som anställningen ombord på fartyget som hör hemma i det andra landet inte förväntas vara längre än tolv månader. Om anställningen av oförutsedda skäl varar längre kan en förlängning av utsändningsperioden göras med tolv månader, om det andra landet samtycker till det innan den första perioden har avslutats. (Artikel 7.2 i Avtalet med Förenade kungariket)

Om en person som är bosatt inom det ena landets territorium och anställd ombord på ett fartyg hemmahörande i det andra landet, och i fråga om denna anställning får lön av en person som är bosatt inom det förra landets territorium, eller av ett företag som har sin huvudsakliga verksamhet där, ska det förra landets lagstiftning gälla för hen som om fartyget var hemmahörande i detta land. Det gäller under förutsättning att den person eller det företag som utbetalar lönen ses som arbetsgivare enligt avtalet. (Artikel 7.3 i Avtalet med Förenade kungariket)

Med fartyg avses när det gäller Sverige ett fartyg som för svensk flagg (artikel 1.q i Avtalet med Förenade kungariket).

Diplomater m.fl.

För diplomater med flera gäller bestämmelser om immunitet och privilegier i Wienkonventionerna om diplomatiska och konsulära förbindelser artikel 8.1 i Avtalet med Förenade kungariket).

En person som är anställd i den ena statens tjänst eller annars i allmän tjänst i det landet, men arbetar i det andra landet, ska omfattas av lagstiftningen i det förra landet. Det gäller under förutsättning att inte annat följer av artiklarna 6, 7 eller 8.1 i avtalet och att de behöriga myndigheterna kommer överens om det enligt artikel 9. (Artikel 8.2 i Avtalet med Förenade kungariket)

Överenskommelse om undantag

De behöriga myndigheterna i de båda länderna kan komma överens om undantag från artiklarna 5-8 i avtalet (artikel 9.1 i Avtalet med Förenade kungariket)

Bestämmelsen om bosättning i artikel 6.3 ska tillämpas i situationen som avses i p1 ovan (artikel 9.2 i Avtalet med Förenade kungariket).

Medföljande familjemedlemmar

Det finns inga bestämmelser i avtalet om tillämplig lagstiftning för medföljande familje-medlemmar. Det innebär att avtalet bara är aktuellt för medföljande familjemedlemmar i den mån avtalets bestämmelser ger dem rätt till förmåner. I övrigt gäller SFB:s bestämmelser för dem.

Försäkringskassans uppdrag som behörig myndighet

Uppdraget framgår av förordning (1988:106) om tillämpning av en konvention den 29 juni 1987 mellan Sverige och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland om social trygghet. Uppdraget innebär att Försäkringskassan är behörig myndighet när det gäller

  • utsändning (artiklarna 6 och 7 i Avtalet med Förenade kungariket)
  • överenskommelse om undantag (artikel 9 i Avtalet med Förenade kungariket)
  • att informera om åtgärder som vidtagits för tillämpningen av avtalet eller om förändringar i lagstiftningen i den mån det kan påverka avtalet (artikel 27 i Avtalet med Förenade kungariket).

Försäkringskassans uppdrag som förbindelseorgan

Uppdraget inbegriper de förmåner som Försäkringskassan administrerar (bilaga 3, sektion 2.1 b.i till Avtalet med Förenade kungariket). Det innebär att Försäkringskassan ansvarar för

  • att bistå vid tillämpningen av avtalet (bilaga 3, sektion 2.2 till Avtalet med Förenade kungariket)
  • intyg om utsändning (bilaga 3, sektion 3.1 till Avtalet med Förenade kungariket)
  • att fastställa blanketter, intyg och rapporter som kan behövas för tillämpningen av avtalet (bilaga 3, sektion 2.3 till Avtalet med Förenade kungariket).

14.1.5 Ungern​

Förordningen (1983:139) om tillämpning av en överenskommelse den 8 juli 1982 mellan Sveriges regering och Ungerns regering om tillhandahållande av sjukvårdsförmåner, SÖ 1983:2.

Avtalet ska tillämpas i och med att det gäller för ländernas medborgare. Det vill säga personkretsen är vidare än den i förordning 883/2004.

Avtalet ger rätt till akut sjukvård under tillfällig vistelse i Ungern eller Sverige enligt lagstiftningen i vistelselandet. Avtalet gäller inte om personen har rest till det andra landet i syfte att få vård.

Försäkringskassan är behörig myndighet för tillämpning av avtalet.

14.2 Bilaterala avtal med länder utanför EU/EES​

Tänk på att Sveriges bilaterala avtal om social trygghet mellan Sverige och ett tredjeland ska tolkas på så sätt att förmåner som medborgare i de avtalsslutande länderna i avtalet har rätt till, också ska beviljas medborgare i ett annat medlemsland som befinner sig i samma objektiva situation (AK:s Rekommendation nr H1). Se även under beskrivning av artikel 4 i förordning 883/2004.

14.2.1 Algeriet​

Förordningen (1987:1325) om tillämpningen av en överenskommelse om sjukvårds-förmåner den 24 mars 1987 mellan Sverige och Algeriet, SÖ 1987:77.

Avtalet som trädde i kraft den 1 februari 1988 omfattar medborgare i Algeriet och Sverige bosatta i någon av staterna. Avtalet ger möjlighet till sådan omedelbar sjukvård som hälsoläget kräver vid tillfällig vistelse i Algeriet respektive Sverige på samma villkor som medborgarna i dessa länder.

Personer som omfattas av Wienkonventionen om diplomatiska och konsulära förbindelser, och som arbetar på landets representation, har under hela vistelsen rätt att få vårdförmåner på samma villkor som medborgare i det land de vistas i. Det gäller även deras medföljande familjemedlemmar.

Försäkringskassan är behörigt organ för tillämpning av avtalet. Svårigheter att tillämpa avtalet ska gemensamt lösas av de behöriga organen.

14.2.2 Australien​

Förordningen (1989:102) om tillämpning av en överenskommelse den 14 februari 1989 mellan Sverige och Australien om sjukvård åt tillfälliga besökande, SÖ 1989:33 och SÖ 1995:88.

Avtalet som trädde ikraft den 1 maj 1989 omfattar bosatta personer i Sverige och Australien. Avtalet ger möjlighet till omedelbart nödvändig sjukvård vid tillfällig vistelse i Australien och i Sverige. Personal vid beskickningar och konsulat eller en familjemedlem till en sådan person som tillhör dennes hushåll, eller en privattjänare till en sådan person, har rätt till sjukvård även om den inte är omedelbart nödvändig.

Försäkringskassan är behörig myndighet för tillämpning av avtalet. Frågor som rör tolkningen eller tillämpningen av avtalet ska lösas genom samråd mellan de behöriga myndigheterna. De ska även informera varandra om ändringar i lag eller förordning som kan få betydelse för vilka förmåner som kan beviljas enligt avtalet.

14.2.3 Bosnien-Hercegovina​

Förordningen (2002:380) om tillämpning av konventionen den 30 mars 1978 mellan Sverige och Jugoslavien rörande social trygghet i förhållandet mellan Sverige och Bosnien-Hercegovina, SÖ 2002:18.

Avtalet trädde i kraft den 1 juli 2002. De nya bestämmelserna ska dock tillämpas för tid från och med den 23 maj 1992. Enligt förordningen gäller avtalet med Jugoslavien mellan Sverige och Bosnien-Hercegovina. Se under rubriken Jugoslavien.

Försäkringskassan är behörig myndighet för artiklarna 5, 8, 24 och 25. Artiklarna handlar om utsändning, dispens samt information mellan länderna om ändringar i lagstiftningen och åtgärder som vidtas för tillämpningen av avtalet.

14.2.4 Chile​

Lagen (2006:286) om konvention om social trygghet mellan Sverige och Chile, prop. 2005/06:79, SÖ 2007:3 och SÖ 1996:5. Förordningen (1996:1071) om tillämpning av en tillämpningsöverenskommelse den 3 oktober 1996 till konventionen om social trygghet mellan Konungariket Sverige och Republiken Chile

Avtalet trädde i kraft den 1 januari 1996 och ändringarna trädde ikraft den 12 december 2005.

Personkrets

Avtalet gäller för personer som är eller har varit omfattade av ett av ländernas lagstiftning. Dessutom personer som härleder sin rätt från en sådan person. (Artikel 3 Avtalet med Chile)

Sakområde

Avtalet gäller sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, arbetsskadeförsäkring, garantipensioner och inkomstgrundad ålderspension, efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn samt arbetslöshetsförsäkring. (Artikel 2. 1 B Avtalet med Chile)

En pensionär som är folkbokförd i Sverige har även rätt till sjukvård i Sverige (prop. 2005/06:79 s. 27). På motsvarande sätt har en pensionär som är bosatt i Chile rätt till sjukvårdsförmåner där (artikel 9 Avtalet med Chile).

Tillämplig lagstiftning

En person omfattas av lagstiftningen i det land som hen arbetar. Det gäller oavsett var personen är bosatt (artikel 6 Avtalet med Chile).

En person kan sändas ut under förutsättning att arbetet förutses vara högst tolv månader. Det är möjligt att förlänga perioden med tolv månader om arbetet på grund av oförutsebara omständigheter kommer att vara längre än tolv månader. Därutöver är det möjligt med dispens. (Artikel 7 och 8 Avtalet med Chile)

Statligt anställda som sänds ut till det andra landet omfattas utan begränsning i tiden av det utsändande landets lagstiftning. För diplomater med flera gäller Wienkonvent-ionernas bestämmer om immunitet och privilegier. Anställda på fartyg omfattas av flaggstatens lagstiftning. (Artikel 7 Avtalet med Chile)

Medföljande familjemedlemmar som inte själva arbetar anses bosatta i det land som arbetarstagaren omfattas av (Artikel 7 med Chile).

Försäkringskassans uppdrag som behörig myndighet

Uppdraget framgår av 2 a § förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkrings-kassan. Enligt denna bestämmelse är Försäkringskassan behörig myndighet när det gäller

  • utsändning (artikel 7.1 Avtalet med Chile)
  • dispens (artikel 8 Avtalet med Chile)
  • information till Chile om ändringar i lagstiftning avseende sjukförsäkring med sjukersättning och aktivitetsersättning, föräldraförsäkring och arbetsskade-försäkring utom förmåner till efterlevande samt åtgärder som vidtas för tillämpningen av avtalet (Artikel 19 c–d Avtalet med Chile)
  • att bistå och samarbeta tekniskt och administrativt vid tillämpningen av avtalet (Artikel 19 e Avtalet med Chile)

Försäkringskassans uppdrag som behörig institution

Uppdraget inbegriper de förmåner och områden som myndigheten administrerar (artikel 1 c jämfört med artikel 2 Avtalet med Chile). Det innebär bland annat att Försäkrings-kassan

  • kan begära läkarundersökningar, fastställande av sakförhållanden eller händelser av den behöriga institutionen i Chile. Den behöriga institutionen i Chile kan på motsvarande sätt begära samma sak av Försäkringskassan (Artikel 16 Avtalet med Chile)
  • ska på begäran utfärda intyg om utsändning (Artikel 4.1 b Tillämpningsöverens-kommelsen med Chile).

Försäkringskassans uppdrag som förbindelseorgan

Uppdraget inbegriper både de förmåner som administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten (Artikel 2 Tillämpningsöverenskommelsen med Chile). Det innebär att Försäkringskassan ska

  • ta fram samtliga blanketter för tillämpningen av avtalet (artikel 2 Tillämpnings-överenskommelsen med Chile)
  • informera Chile om sådant som kan vara av betydelse för tillämpningen av den svenska lagstiftningen (artikel 8 Tillämpningsöverenskommelsen med Chile)
  • bistå berörda personer som önskar klaga på beslut som är meddelade av Chile (artikel 8 Tillämpningsöverenskommelsen med Chile)
  • lämna och ta emot årlig statistik om utbetalningar som gjorts enligt avtalet för de förmåner som administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Det innebär att uppgifter om utbetalningar ska lämnas när rätten till ersättning grundas på bestämmelser i avtalet om förmånerna
    • sjukpenning
    • sjukersättning
    • aktivitetsersättning
    • föräldrapenning
    • tillfällig föräldrapenning
    • arbetsskadeförsäkring
    • garantipensioner och inkomstgrundad ålderspension
    • efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn (artikel 8 Tillämpnings-överenskommelsen med Chile).

14.2.5 Filippinerna​

Lag (2019:205) om avtal om social trygghet mellan Sverige och Filippinerna, prop. 2018/19:55. Förordningen (2019:598) om tillämpning av avtal om social trygghet mellan Sverige och Filippinerna.

Avtalet trädde i kraft den 1 november 2019.

Personkrets

Avtalet gäller personer som är eller har varit omfattade av lagstiftningen i Sverige eller Filippinerna. Dessutom gäller det för personer som härleder sin rätt från en sådan person. (Artikel 3 Avtalet med Filippinerna)

Sakområde

Avtalet gäller sjukersättning, aktivitetsersättning, inkomstgrundade ålderspensioner och garantipensioner, efterlevandepension och efterlevandestöd och arbetsskadeförsäkring. (Artikel 2.1 b Avtalet med Filippinerna)

Tillämplig lagstiftning

En person omfattas av det lands lagstiftning där hen arbetar (Artikel 6 Avtalet med Filippinerna).

En person kan sändas ut under förutsättning att arbetet inte förväntas vara längre än 24 månader. Det är möjligt att förlänga perioden med 24 månader. Därutöver är det möjligt med dispens. (Artikel 7 och 12 Avtalet med Filippinerna)

En statligt anställd person och som är utsänd för att arbeta inom den andra avtals-slutande statens territorium, ska enbart omfattas av den förstnämnda avtalsslutande statens lagstiftning. En person som är lokalanställd inom den ena avtalsslutande statens territorium i statlig tjänst för den andra avtalsslutande staten ska, när det gäller den anställningen, omfattas av den förstnämnda avtalsslutande statens lagstiftning. För diplomater med flera gäller Wienkonventionernas bestämmelser om immunitet och privilegier. (Artikel 9 Avtalet med Filippinerna)

För resande personal gäller att anställda på ett flygplan i internationell trafik och som annars skulle omfattas av båda ländernas lagstiftning, omfattas av lagstiftningen i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Anställda på fartyg omfattas av flaggstatens lagstiftning. (Artikel 8 Avtalet med Filippinerna)

Medföljande make och barn till en utsänd person, till en statligt anställd person eller en person som man har kommit överens om dispens för och som inte själva arbetar ska omfattas av samma lagstiftning som arbetstagaren (artikel 10 med Filippinerna).

Försäkringskassans uppdrag som behörig institution

Uppdraget inbegriper de förmåner och områden som Försäkringskassan administrerar (artikel 1 jämfört med artikel 2 Avtalet med Filippinerna och artikel 2 tillämpningsöverenskommelsen med Filippinerna). Det innebär att Försäkringskassan bland annat

  • ska ge all information som är nödvändig för att tillämpa avtalet (artikel 18.1.a Avtalet med Filippinerna)
  • ska bistå för att fastställa rätt till förmåner och förmånsbelopp enligt avtalet eller med stöd av lagstiftning som avtalet är tillämpligt på, på samma sätt som om det gällde tillämpningen av den egna lagstiftningen (artikel 18.1.b Avtalet med Filippinerna)
  • ska informera om vilka åtgärder som har vidtagits för att tillämpa avtalet och om ändringar i lagstiftning som kan påverka tillämpningen av avtalet (artikel 18.1.c Avtalet med Filippinerna)
  • kan komma överens om dispens (artikel 12 Avtalet med Filippinerna)
  • ska utfärda intyg om tillämplig lagstiftning (artikel 4 Tillämpningsöverens-kommelsen med Filippinerna)
  • ska samarbeta och utbyta information när det gäller tillämpningen av avtalet (artikel 2 Tillämpningsöverenskommelsen med Filippinerna)

Försäkringskassans uppdrag som förbindelseorgan

Uppdraget gäller de förmåner som Försäkringskassan administrerar (artikel 3 Tillämpningsöverenskommelsen med Filippinerna). Det innebär att Försäkringskassan

  • ansvarar för blanketter om tillämplig lagstiftning, arbetsskadeförsäkring, sjukersättning och aktivitetsersättning (artikel 3 Tillämpningsöverenskommelsen med Filippinerna)
  • ska lämna och ta emot årlig statistik om intyg om utsändning och utbetalningar som gjorts enligt avtalet för de förmåner som Försäkringskassan administrerar. Det innebär att uppgifter ska lämnas om antalet
    • intyg om utsändning och om varaktigheten av dessa intyg
    • antalet förmånstagare och sammanlagda belopp för förmåner som betalats ut, uppdelat på förmånsslag, till förmånstagare inom den andra avtalsslutande statens territorium för
    • sjukersättning
    • aktivitetsersättning
    • arbetsskadeförsäkringen.

Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten ska komma överens med de behöriga institutionerna i Filippinerna om hur utbytet ska ske (artikel 18.1 Avtalet med Filippinerna och artikel 8 Tillämpningsöverenskommelsen med Filippinerna).

14.2.6 Indien​

Lagen (2013:524) om konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien, prop. 2012/13:117, SÖ 2014:23. Förordningen (2014:528) om tillämpning av konventionen om social trygghet mellan Sverige och Indien.

Avtalet trädde i kraft den 1 augusti 2014.

Personkrets

Avtalet gäller personer som är eller har varit omfattade av lagstiftningen i Sverige eller Indien. Dessutom personer som härleder sin rätt från en sådan person. (Artikel 3 Avtalet med Indien)

Sakområde

Avtalet gäller sjukersättning, aktivitetsersättning, inkomstgrundade ålderspensioner och garantipensioner, efterlevandepension och efterlevandestöd. (Artikel 2.1 b Avtalet med Indien)

Tillämplig lagstiftning

En person omfattas av det lands lagstiftning där hen arbetar (Artikel 6 Avtalet med Indien).

En person kan sändas ut under förutsättning att arbetet inte förväntas vara längre än 24 månader. Det är möjligt att förlänga perioden med 24 månader, förutsatt att de behöriga institutionerna kommer överens om att den utsända personen får fortsätta att omfattas av den förstnämnda statens lagstiftning under ytterligare 24 månader. Detta gäller endast om institutionerna har träffat en sådan överenskommelse innan den första perioden om 24 månader har löpt ut. Därutöver är det möjligt med dispens. (Artikel 7 och 10 Avtalet med Indien)

Statligt anställda som sänds ut till det andra landet omfattas utan begränsning i tiden av det utsändande landets lagstiftning. För diplomater med flera gäller Wienkonvent-ionernas bestämmelser om immunitet och privilegier. (Artikel 8 Avtalet med Indien)

För resande personal gäller att anställda på ett flygplan i internationell trafik och som annars skulle omfattas av båda ländernas lagstiftning, omfattas av lagstiftningen i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Anställda på fartyg omfattas av flaggstatens lagstiftning. (Artikel 9 Avtalet med Indien)

Medföljande make och barn som är under 18 år till en utsänd person, till en statligt anställd person eller en person som man har kommit överens om dispens för ska omfattas av samma lagstiftning som arbetstagaren (artikel 11 med Indien).

Försäkringskassans uppdrag som behörig myndighet

Uppdraget framgår av 3 § förordningen (2014:528) om tillämpning av konventionen om social trygghet mellan Sverige och Indien. Enligt denna bestämmelse är Försäkrings-kassan behörig myndighet när det gäller eventuell tvist mellan staterna om tillämpningen av avtalet vad gäller sjukersättning och aktivitetsersättning.

Försäkringskassans uppdrag som behörig institution

Uppdraget inbegriper de förmåner och områden som myndigheten administrerar (artikel 1 jämfört med artikel 2 Avtalet med Indien). Det innebär att Försäkringskassan bland annat

  • kan komma överens om dispens (artikel 10 Avtalet med Indien)
  • ska utfärda intyg om tillämplig lagstiftning (artikel 4.2 b Tillämpnings-överenskommelsen med Indien)
  • ska samarbeta och utbyta information när det gäller tillämpningen av avtalet (artikel 2 Tillämpningsöverenskommelsen med Indien)
  • ansvarar för blanketter avseende sjukersättning och aktivitetsersättning (artikel 8 Tillämpningsöverenskommelsen med Indien).

Försäkringskassans uppdrag som förbindelseorgan

Uppdraget inbegriper både de förmåner som administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten (artikel 3 Tillämpningsöverenskommelsen med Indien). Det innebär att Försäkringskassan ska

  • underlätta kommunikationen mellan länderna vid tillämpningen av avtalet (artikel 3 Tillämpningsöverenskommelsen med Indien)
  • lämna och ta emot årlig statistik om intyg om utsändning och utbetalningar som gjorts enligt avtalet för de förmåner som administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Det innebär att uppgifter ska lämnas om antalet
    • intyg om utsändning och om varaktigheten av dessa intyg
    • utbetalningar och det sammanlagda belopp som betalats ut till förmånstagare inom det andra landets territorium i förmånerna
    • sjukersättning
    • aktivitetsersättning
    • inkomstgrundade ålderspensioner
    • garantipensioner
    • efterlevandepension och efterlevandestöd.

Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten ska komma överens med de behöriga institutionerna i Indien om hur utbytet ska ske (artikel 7 Tillämpningsöverens-kommelsen med Indien).

14.2.7 Israel​

Förordningen (1983:325) om tillämpning av konvention den 30 juni 1982 mellan Sverige och Israel om social trygghet, SÖ 1983:39.

Avtalet trädde i kraft den 1 juli 1983.

Personkrets

Enligt avtalet likställs medborgare, flyktingar, statslösa och andra som härleder sina rättigheter från en sådan person med landets medborgare om de är bosatta i landet (Artikel 3 Avtalet med Israel).

Sakområde

Avtalet gäller sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, barnbidrag, handikappersättning, vårdbidrag (från och med den 1 januari 2019 ersätts handikappersättning och vårdbidrag av merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag), arbetsskadeförsäkring, garantipension och inkomstgrundad ålderspension, efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn samt arbetslöshetsförsäkring. (Artikel 2.1 Avtalet med Israel)

Tillämplig lagstiftning

Man omfattas av lagstiftningen i det land där man är bosatt. När det gäller försäkrings-grenar som inte beror på bosättning ska man omfattas av lagstiftningen i det land där man arbetar. (Artikel 5 Avtalet med Israel).

En person kan sändas ut under förutsättning att arbetet inte förväntas vara längre än 36 månader. Därutöver är det möjligt med dispens. (Artikel 6 och 8 Avtalet med Israel)

För resande personal gäller att anställda på transportföretag eller på flygbolag i internationell trafik och som annars skulle omfattas av båda ländernas lagstiftning, omfattas av lagstiftningen i det land där arbetsgivaren har sitt huvudkontor. Om arbetstagaren är bosatt i det andra landet ska hen dock vara omfattad av det landets lagstiftning. Anställda på fartyg omfattas, utom i vissa situationer, av flaggstatens lagstiftning. (Artikel 6 Avtalet med Israel)

Statligt anställda som sänds ut till det andra landet omfattas utan begränsning i tiden av det utsändande landets lagstiftning. För diplomater med flera gäller Wienkonvent-ionernas bestämmer om immunitet och privilegier. (Artikel 7 Avtalet med Israel)

Medföljande familjemedlemmar omfattas av samma lagstiftning som arbetstagaren (artikel 6 Avtalet med Israel).

Försäkringskassans uppdrag som behörig myndighet

Uppdraget framgår av artiklarna 8, 25 och 26 i Avtalet med Israel. Bestämmelserna innebär att Försäkringskassan

  • kan komma överens med den behöriga myndigheten i Israel om undantag från bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i artiklarna 5–7. (Artikel 8 Avtalet med Israel)
  • ska informera Israel om ändringar i den lagstiftning som anges i artikel 2 (artikel 25 Avtalet med Israel)
  • ska informera Israel om åtgärder i Sverige för tillämpningen av avtalet (artikel 26 Avtalet med Israel).

Försäkringskassans uppdrag som behörigt försäkringsorgan

Uppdraget inbegriper de förmåner och områden som Försäkringskassan ansvar för (artikel 1 jämfört med artikel 2 Avtalet med Israel). Det innebär bland annat att Försäkringskassan ansvarar för utfärdande av intyg

  • om utsändning (artikel 2 Tillämpningsöverenskommelsen)
  • om kvalifikationsperioder i föräldraförsäkringen (artikel 3 Tillämpningsöverens-kommelsen med Israel)
  • som visar att en kvinna har rätt till förlossningsvård i det andra landet (artikel 4 Tillämpningsöverenskommelsen med Israel)
  • som visar att en person har rätt till sjukvård vid olycksfall i arbetet (artikel 8 Tillämpningsöverenskommelsen med Israel).

Försäkringskassans uppdrag som förbindelseorgan

Uppdraget inbegriper både de förmåner som administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten (Artikel 1 Tillämpningsöverenskommelsen med Israel). Det innebär att Försäkringskassan ansvarar för

  • förbindelse och information mellan länderna samt underlättande av avtalets tillämpning (artikel 1 Avtalet med Israel)
  • information till berörda personer när det gäller deras rättigheter och skyldigheter enligt avtalet (artikel 1 Avtalet med Israel)
  • att lämna och ta emot årlig statistik om utbetalningar som gjorts för de förmåner som administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Det innebär att uppgifter om utbetalningar ska lämnas när rätten till ersättning grundas på bestämmelser i avtalet om förmånerna
    • sjukersättning
    • aktivitetsersättning
    • inkomstgrundade ålderspensioner
    • garantipensioner
    • efterlevandepension och efterlevandestöd (artikel 7 Tillämpningsöverens-kommelsen med Israel)
  • hjälpa till med att få fram intyg åt personer som inte har ett som behövs för avtalet (artikel 13 Avtalet med Israel).

14.2.8 Japan​

Lag (2021:989) om avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan, prop. 2020/21:199 Förordning (2022:301) om tillämpning av avtalet om social trygghet mellan Sverige och Japan.

Avtalet trädde i kraft den 1 juni 2022.

Personkrets

Avtalet ska tillämpas på varje person som omfattas av eller har omfattats av lagstiftningen i något av länderna och andra personer som härleder rättigheter från en sådan person. (Artikel 3 Avtalet med Japan)

Sakområde

Avtalet gäller sjukersättning, aktivitetsersättning, inkomstgrundande ålderspensioner och garantipensioner, efterlevandepensioner och efterlevandestöd. (Artikel 2.1 b Avtalet med Japan)

Tillämplig lagstiftning

En person omfattas av det lands lagstiftning där hen arbetar som anställd eller egenföretagare. (Artikel 6 Avtalet med Japan)

En person som är anställd i någon av de avtalsslutande staterna av en arbetsgivare som har sin verksamhet i det territoriet kan sändas ut, antingen från detta territorium eller från en tredje stats territorium under förutsättning att utsändningsperioden inte förväntas överstiga 60 månader. Detta gäller även om personen sänds ut till en relaterad arbetsgivare, det vill säga inom samma koncern. Om utsändningen varar längre är det möjligt med dispens. (Artiklarna 7 och 10 Avtalet med Japan)

En person som arbetar som egenföretagare i en av de avtalsslutande staterna och som tillfälligt arbetar som egenföretagare i den andra avtalsslutande staten kan göra det och fortfarande omfattas av den första avtalsslutande statens lagstiftning förutsatt att arbetet i det andra landet inte väntas överstiga fem år. (Artikel 7 Avtalet med Japan)

En person som arbetar som anställd på havsgående fartyg som för en av de avtalsslutande staternas flagg eller som arbetar på flygplan i internationell trafik ska omfattas av lagstiftningen i den avtalsslutande stat där arbetsgivaren har sitt säte. (Artikel 8 Avtalet med Japan)

Utsänd japansk statsanställd personal eller personer som behandlas som sådan enligt japansk lagstiftning, ska omfattas av japansk lagstiftning. En person som är statligt anställd i Sverige och sänds ut för att arbeta i Japan ska omfattads av den svenska lagstiftningen. Diplomater med flera omfattas av Wienkonventionerna om immunitet och privilegier. (Artikel 9 Avtalet med Japan)

Medföljande make och barn som är under 18 år till en person som arbetar inom japanskt territorium och som omfattas av den svenska lagstiftningen i enlighet med artiklarna 7, 9.2 b eller 10, ska omfattas av svensk lagstiftning såvida de inte själva är anställda eller arbetar som egenföretagare inom japanskt territorium.

Medföljande make och barn som är under 18 år undantas från japansk lagstiftning avseende det japanska pensionssystem som anges i artikel 2.1 a i, förutsatt att de krav som fastställts i japansk lagstiftning om tillämpningen av avtal om social trygghet är uppfyllda. Om maken eller barnen så begär ska detta inte gälla. Medföljande make och barn till en person som arbetar inom svenskt territorium och som omfattas av japansk lagstiftning i enlighet med artiklarna 7, 9.2 a eller 10 ska inte omfattas av svensk lagstiftning såvida de inte själva är anställda eller arbetar som egenföretagare inom svenskt territorium. (Artikel 11 Avtalet med Japan)

Artiklarna 6–8, artikel 9.2 och artikel 11 ska endast tillämpas vid obligatorisk omfattning enligt vardera avtalsslutande stats lagstiftning. (Artikel 12 Avtalet med Japan)

Försäkringskassans uppdrag som behörig institution

Uppdraget inbegriper de förmåner och områden som Försäkringskassan ansvarar för (artikel 2 Tillämpningsöverenskommelsen med Japan). Det innebär bland annat att Försäkringskassan ansvarar för

  • att utfärda försäkringsintyg (artikel 4 Tillämpningsöverenskommelsen med Japan)
  • dispens (artikel 10 Avtalet med Japan)
  • att informera Japan om sådant som är nödvändigt för tillämpningen av avtalet (artikel 19 Avtalet med Japan)
  • att bistå Japan i fastställandet av rätten till förmåner enligt avtalet (artikel 19 Avtalet med Japan)
  • att bistå Japan med medicinsk information, läkarundersökning m.m. (artikel 7 Tillämpningsöverenskommelsen med Japan)
  • att informera om åtgärder som har vidtagits för tillämpligheten av avtalet och om ändringar i lagstiftningen som kan påverka tillämpligheten av avtalet (artikel 19 Avtalet med Japan).

Försäkringskassans uppdrag som förbindelseorgan

Uppdraget inbegriper de förmåner och områden som Försäkringskassan ansvarar för (artikel 3 Tillämpningsöverenskommelsen med Japan). Det innebär att Försäkrings-kassan ansvarar för

  • framtagandet av blanketter (artikel 3.2 Tillämpningsöverenskommelsen med Japan)
  • att lämna och ta emot årlig statistik om intyg om utsändning och utbetalningar som gjorts enligt avtalet för de förmåner som administreras av Försäkrings-kassan. Det innebär att uppgifter ska lämnas om antalet
    • intyg om utsändning
    • antal förmånstagare och det sammanlagda belopp som betalats ut till förmånstagare inom det andra landets territorium per förmånstyp.

Statistiken ska utbytas årligen genom det formulär som förbindelseorganen har kommit överens om (artikel 8 Tillämpningsöverenskommelsen med Japan).

14.2.9 Jugoslavien​

Förordningen (1978:798) om tillämpning av en konvention den 30 mars 1978 mellan Sverige och Jugoslavien om social trygghet, SÖ 1978:4, Avtal angående traktat-succession med Förbundsrepubliken Jugoslavien SÖ 2003:17

Avtalets giltighet med stater i forna Jugoslaviens

Avtalet trädde i kraft den 1 januari 1979.

Jugoslavien omfattade hela eller delar av det område som i dag utgör staterna Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Kosovo, Nordmakedonien, Montenegro, Slovenien och Serbien. Länderna blev internationellt erkända stater olika år.

I förhållandet mellan Sverige och Kroatien och Sverige och Slovenien gäller förord-ningarna 883/2004 och 987/2009 eftersom dessa länder är med i EU från och med 2013 respektive 2004. Liksom övriga avtal med länder inom EU kan bestämmelser i detta tidigare avtal vara tillämpliga om det gäller tid före förordningens ikraftträdande, se avsnitt 9.1.1 och 14.1.

I förhållandet mellan Sverige och Bosnien-Hercegovina gäller enligt förordning (2002:380) om tillämpning av konventionen den 30 mars 1978 mellan Sverige och Jugoslavien rörande social trygghet i förhållandet mellan Sverige och Bosnien-Hercegovina avtalet med Jugoslavien från och med den 1 juli 2002. Detta enligt förordning (2002:380), som beskrivs i avsnitt 14.2.3.

När det gäller Nordmakedonien som blev självständig stat 1993 finns ingen förordning och avtalet med Jugoslavien gäller därför inte i förhållande till Nordmakedonien efter den tidpunkten.

Enligt avtalet angående traktatsuccession med Förbundsrepubliken Jugoslavien (SÖ 2003:17) ska avtalet med Jugoslavien om social trygghet tillämpas gentemot Statsunionen Serbien och Montenegro från och med den 20 januari 2003. Men eftersom Montenegro blev självständig stat 2006 och stadsförbundet med Serbien upplöstes, gäller inte avtalet med Jugoslavien i förhållande till Montenegro därefter. Eftersom den folkrättsliga principen är att den dominerande parten i ett stadsförbund övertar stadsförbundets plats i internationella organisationer och konventioner m.m., gäller avtalet gentemot Serbien. Serbien fick överta de gamla gemensamma internationella medlemskapen efter upplösningen.

Kosovo tillhörde fram till 2008 Serbien då det utropade självständighet, vilket Sverige erkänt den 4 oktober 2008. Avtalet gäller därför inte gentemot Kosovo från och med det datumet.

Personkrets

Avtalet omfattar ländernas medborgare och personer som härleder sin rätt från sådana personer (artikel 2 Avtalet med Jugoslavien).

Sakområde

Avtalet gäller sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning, barnbidrag, föräldra-penning, tillfällig föräldrapenning, handikappersättning, vårdbidrag (från och med den 1 januari 2019 ersätts handikappersättning och vårdbidrag av merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag) arbetsskadeförsäkring, garantipension och inkomstgrundad ålderspension, efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn samt arbetslös-hetsförsäkring. (Artikel 1 Avtalet med Jugoslavien)

Tillämplig lagstiftning

En person omfattas av svensk lagstiftning om hen är bosatt i Sverige. Beträffande försäkringsgrenar som inte beror på bosättning ska personen omfattas av det landets lagstiftning där hen arbetar (artikel 4 Avtalet med Jugoslavien).

En person kan sändas ut till utgången av den 24 kalendermånaden efter utsändandet. Om arbetet varar längre kan en förlängning av utsändningsperioden göras. Därutöver är det möjligt med dispens. (Artiklarna 5 och 8 Avtalet med Jugoslavien)

Anställda på fartyg omfattas av flaggstatens lagstiftning. De personer som vid uppehåll i landet arbetar på fartyget med lastning, lossning, reparationsarbeten eller vakttjänst ombord omfattas av det landets lagstiftning. Personal vid järnvägs-, luft- eller vägtrafikföretag omfattas av lagstiftningen i det land där företaget har sitt säte. Om arbetstagaren är bosatt i det andra landet ska hen dock vara omfattad av det landets lagstiftning. (Artikel 6 Avtalet med Jugoslavien)

För diplomater med flera gäller Wienkonventionernas bestämmer om immunitet och privilegier (artikel 7 Avtalet med Jugoslavien).

Det finns inga bestämmelser om tillämplig lagstiftning för medföljande familjemed-lemmar. Det ska dock noteras att familjemedlemmar kan ha rätt till sjukvårdsförmåner med stöd av artikel 11 i avtalet med Jugoslavien.

Försäkringskassans uppdrag som behörig myndighet

Uppdraget framgår av förordningen (1978:798) om tillämpning av en konvention den 30 mars mellan Sverige och Jugoslavien rörande social trygghet. Uppdraget innebär att Försäkringskassan är behörig myndighet när det gäller

  • utsändning (artikel 5 Avtalet med Jugoslavien)
  • dispens (artikel 8 Avtalet med Jugoslavien)
  • information om ändringar i den lagstiftning som omfattas av avtalet (artikel 24 Avtalet med Jugoslavien)
  • åtgärder för tillämpningen av avtalet (artikel 25 Tillämpningsöverenskommelsen med Jugoslavien).

Försäkringskassans uppdrag som förbindelseorgan

Uppdraget inbegriper de förmåner som administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten (artikel 1 Tillämpningsöverenskommelsen med Jugoslavien). Det innebär att Försäkringskassan ska

  • ansvara för framtagandet av blanketter (artikel 11 Tillämpningsöverenskommelsen med Jugoslavien)
  • informera om ändringar i den lagstiftning som anges i artikel 1 (artikel 24 Avtalet med Jugoslavien)
  • informera om åtgärder som vidtas i Sverige för tillämpningen av avtalet (artikel 25 Avtalet med Jugoslavien)
  • lämna och ta emot årlig statistik om utbetalningar som gjorts för de förmåner som administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Det innebär att uppgifter om utbetalningar som gjorts i den andra staten ska lämnas om förmånerna
    • sjukersättning
    • aktivitetsersättning
    • inkomstgrundade ålderspensioner
    • garantipensioner
    • efterlevandepension och efterlevandestöd (artikel 9 Tillämpningsöverens-kommelsen med Jugoslavien).

14.2.10 Kanada​

Lagen (2002:221) om konvention om social trygghet mellan Sverige och Kanada, prop. 2001/02:106, SÖ 2003:1.

Avtalet saknar tillämpningsöverenskommelser.

Avtalet trädde i kraft den 1 april 2003.

Personkrets

Avtalet gäller personer som är eller har varit omfattade av ett av ländernas lagstiftning, är familjemedlemmar eller efterlevande till sådana personer (artikel 3 Avtalet med Kanada).

Sakområde

Avtalet gäller sjukersättning, aktivitetsersättning, garantipensioner, inkomstgrundande ålderspensioner, efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn (artikel 2 Avtalet med Kanada).

Tillämplig lagstiftning

En person omfattas av lagstiftningen i det land där hen arbetar. En egenföretagare som är bosatt i ett land och som för egen räkning arbetar i båda länderna ska vara omfattad av bosättningslandets lagstiftning (artikel VI avtalet med Kanada)

En person kan sändas ut under 60 månader. Därutöver är det möjligt med dispens (artikel VII och X Avtalet med Kanada). Tidsgränsen på 60 månader gäller inte för statligt utsänd personal (artikel VII Avtalet med Kanada). Lokalanställd personal i statlig tjänst omfattas av värdlandets lagstiftning, det vill säga personer som är lokalanställda i Sverige ska vara omfattade av svensk lagstiftning (artikel IX Avtalet med Kanada).

Anställda på fartyg omfattas av flaggstatens lagstiftning (artikel VIII Avtalet med Kanada).

Det finns inga bestämmelser om tillämplig lagstiftning för medföljande familjemedlemmar.

Försäkringskassans uppdrag som behörig myndighet

Uppdraget framgår av 2 a § förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkrings-kassan. Enligt denna bestämmelse är Försäkringskassan behörig myndighet när det gäller

  • utsändning (artikel VII.1 Avtalet med Kanada)
  • dispens (artikel X Avtalet med Kanada)
  • information om åtgärder för tillämpningen av avtalet (Artikel 1 Tillämpnings-överenskommelsen med Kanada)
  • tolkning och tillämpning av avtalet avseende lagstiftningen om sjukersättning och aktivitetsersättning (artikel XXV.1 Tillämpningsöverenskommelsen med Kanada).

Försäkringskassans uppdrag som behörig institution

Uppdraget inbegriper de förmåner och områden som Försäkringskassan ansvarar för (avtalet, artikel 1 jämfört med artikel 2). Det innebär bland annat att Försäkringskassan ska

  • bistå Kanada vid tillämpningen av konventionen (artikel 1 Tillämpnings-överenskommelsen med Kanada)
  • utfärda intyg om utsändning.

Försäkringskassans uppdrag som förbindelseorgan

Ingen myndighet är utsedd som förbindelseorgan

14.2.11 Kap Verde​

Förordningen (1991:1333) om tillämpning av en konvention den 9 februari 1988 mellan Sverige och Kap Verde om social trygghet, SÖ 1991:48.

Avtalet trädde i kraft den 1 december 1991.

Personkrets

Avtalet gäller personer som omfattas eller har omfattats av ett lands lagstiftning samt deras familjemedlemmar och efterlevande (artikel 3 Avtalet med Kap Verde)

Sakområde

Avtalet gäller sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, barnbidrag, handikappersättning, vårdbidrag (från och med den 1 januari 2019 ersätts handikappersättning och vårdbidrag av merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag) arbetsskadeförsäkring, garantipension och inkomstgrundad ålderspension, efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn samt arbetslöshetsförsäkring (artikel 2.1 B Avtalet med Kap Verde).

Tillämplig lagstiftning

En person omfattas av svensk lagstiftning om hen är bosatt i Sverige. Beträffande försäkringsgrenar som inte beror på bosättning ska personen omfattas av det landets lagstiftning där hen arbetar (artikel 7 Avtalet med Kap Verde).

En person kan sändas ut under tolv månader. Därutöver är det möjligt med dispens. (Artiklarna 8 och 10 Avtalet med Kap Verde)

Anställda på fartyg omfattas av flaggstatens lagstiftning (artikel 8 Avtalet med Kap Verde).

Medföljande familjemedlemmar omfattas av samma lagstiftning som arbetstagaren (artikel 8 Avtalet med Kap Verde).

Diplomater med flera omfattas av Wienkonventionerna om immunitet och privilegier (artikel 9 Avtalet med Kap Verde).

Försäkringskassans uppdrag som behörig myndighet

Uppdraget framgår av förordningen (1991:1333) om tillämpning av en konvention den 9 februari 1988 mellan Sverige och Kap Verde om social trygghet. Enligt denna innebär uppdraget att Försäkringskassan

  • kan komma överens med den behöriga myndigheten i Kap Verde om undantag från bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i artiklarna 7–9. (Artikel 10 Avtalet med Kap Verde)
  • ska informera Kap Verde om ändringar i den lagstiftning som anges i artikel 2 (artikel 27 Avtalet med Kap Verde).

Försäkringskassans uppdrag som behörigt försäkringsorgan

Uppdraget inbegriper de förmåner och områden som Försäkringskassan ansvarar för (artikel 1 jämfört med artikel 2 Avtalet med Kap Verde). Det innebär bland annat ett ansvar för utfärdande av intyg om

  • utsändning (artikel 2 Tillämpningsöverenskommelsen med Kap Verde)
  • kvalifikationsperioder i föräldraförsäkringen (artikel 3 Tillämpnings-överenskommelsen med Kap Verde).

Försäkringskassans uppdrag som förbindelseorgan

Uppdraget inbegriper både de förmåner som administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten (artikel 1 Tillämpningsöverenskommelsen med Kap Verde). Det innebär att Försäkringskassan ansvarar för

  • framtagandet av blanketter (artikel 9 Tillämpningsöverenskommelsen med Kap Verde)
  • att lämna och ta emot årlig statistik om utbetalningar som gjorts för de förmåner som administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Det innebär att uppgifter om utbetalningar som gjorts i den andra staten ska lämnas för förmånerna
    • sjukpenning
    • sjukersättning
    • aktivitetsersättning
    • föräldrapenning
    • tillfällig föräldrapenning
    • barnbidrag
    • merkostnadsersättning (före 1 januari 2019 handikappersättning)
    • omvårdnadsbidrag (före 1 januari 2019 vårdbidrag)
    • arbetsskadeförsäkring
    • inkomstgrundade ålderspensioner
    • garantipensioner
    • efterlevandepension och efterlevandestöd (artikel 6 Tillämpningsöverens-kommelsen med Kap Verde).

14.2.12 Marocko​

Förordningen (1982:249) om tillämpning av en konvention den 4 januari 1980 mellan Sverige och Marocko om social trygghet, SÖ 1982:13.

Avtalet trädde i kraft den 1 juni 1982.

Personkrets

Enligt avtalet likställs medborgare, flyktingar, statslösa och andra som härleder sina rättigheter från en sådan person med landets medborgare om de är bosatta i landet (artikel 3 Avtalet med Marocko).

Sakområde

Avtalet gäller sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, barnbidrag, handikappersättning, vårdbidrag (från och med den 1 januari 2019 ersätts handikappersättning och vårdbidrag av merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag), arbetsskadeförsäkring, garantipension och inkomstgrundad ålderspension, efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn samt arbetslöshetsförsäkring (artikel 2.1 B Avtalet med Marocko).

Tillämplig lagstiftning

En person omfattas av svensk lagstiftning om hen är bosatt i Sverige. Beträffande försäkringsgrenar som inte beror på bosättning ska personen omfattas av det landets lagstiftning där hen arbetar (artikel 6 Avtalet med Marocko).

En person kan sändas ut under förutsättning att perioden för arbetet inte förväntas överstiga 36 månader (artikel 7.1 Avtalet med Marocko). Om arbetet som ska utföras varar längre än så, kan utsändningsperioden förlängas under förutsättningen att båda länderna samtycker till arbetstagarens och arbetsgivarens gemensamma begäran. Därutöver är det möjligt med dispens (artikel 9 Avtalet med Marocko). Över-enskommelser kan göras både för vissa personer och persongrupper. Bestämmelsen om utsändning gäller även för statligt anställda (artikel 8 Avtalet med Marocko). Diplomater med flera omfattas dock av Wienkonventionerna om immunitet och privilegier (artikel 8 Avtalet med Marocko).

Resande personal vid järnvägs- vägtrafik- eller flyglinjer med arbete i båda länderna omfattas av lagstiftningen i det land där företaget har sitt säte. Anställda på fartyg omfattas av flaggstatens lagstiftning. Personal som anställts tillfälligt vid uppehåll i exempelvis i Sverige för lastning, lossning, reparationstjänst eller vakttjänst ombord ett fartyg omfattas av den svenska lagstiftningen. (Artikel 7.2 Avtalet med Marocko)

Det finns inga bestämmelser om tillämplig lagstiftning för medföljande familjemedlemmar.

Försäkringskassans uppdrag som behörig myndighet

Uppdraget framgår av förordningen (1982:249) om tillämpning av en konvention den 4 januari 1980 mellan Sverige och Marocko. Det innebär att Försäkringskassan

  • kan komma överens med behörig myndighet i Marocko om undantag från bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i artiklarna 6–8. (Artikel 9 Avtalet med Marocko)
  • ska informera om ändringar i den lagstiftning som anges i artikel 2 (artikel 24 Avtalet med Marocko)
  • ska informera om åtgärder som vidtas i Sverige för tillämpningen av avtalet (artikel 25 Avtalet med Marocko).

Försäkringskassans uppdrag som behörigt försäkringsorgan

Uppdraget inbegriper de förmåner och områden som Försäkringskassan ansvarar för (artikel 1 jämfört med artikel 2 Avtalet med Marocko). Det innebär bland annat att Försäkringskassan

  • ansvarar för utfärdande av intyg om kvalifikationsperioder i föräldraförsäkringen (artikel 5 Tillämpningsöverenskommelsen med Marocko)
  • kan begära läkarundersökningar, administrativa eller medicinska utredningar och expertutlåtanden av det behöriga organet i Marocko. Det behöriga organet i Marocko kan på motsvarande sätt begära samma sak av Försäkringskassan (artikel 15 Tillämpningsöverenskommelsen med Marocko).

Försäkringskassans uppdrag som förbindelseorgan

Uppdraget inbegriper både de förmåner som administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten (artikel 2.1 Tillämpningsöverenskommelsen med Marocko). Det innebär att Försäkringskassan ansvarar för

  • information och kontakt mellan länderna (artikel 2.2 Tillämpningsöverens-kommelsen med Marocko)
  • information till berörda personer om deras rättigheter och skyldigheter (artikel 2.2 Tillämpningsöverenskommelsen med Marocko)
  • intyg om utsändning (artikel 4 Tillämpningsöverenskommelsen med Marocko)
  • intyg om arbetssjukdomar på grundval av uppgifter från arbetsgivare i vilkas tjänst den försäkrade kan ha varit utsatt för arbetssjukdomar (artikel 11 Tillämpningsöverenskommelsen med Marocko)
  • att informera förbindelseorganet i Marocko om omständigheter som kan få betydelse för rätten till eller storleken av förmåner.
  • framtagandet av blanketter (artikel 4 och 20 Tillämpningsöverenskommelsen med Marocko)
  • att lämna och ta emot årlig statistik om utbetalningar som gjorts för de förmåner som administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Det innebär att uppgifter om utbetalningar som gjorts i den andra staten ska lämnas för förmånerna
    • sjukpenning
    • sjukersättning
    • aktivitetsersättning
    • föräldrapenning
    • tillfällig föräldrapenning
    • barnbidrag
    • merkostnadsersättning (före den 1 januari 2019 handikappersättning),
    • omvårdnadsbidrag (före den 1 januari 2019 vårdbidrag)
    • arbetsskadeförsäkring
    • inkomstgrundade ålderspensioner
    • garantipensioner
    • efterlevandepension och efterlevandestöd (artikel 18 Tillämpnings-överenskommelsen med Marocko).

14.2.13 Québec​

Förordningen (1988:100) om tillämpning av en överenskommelse den 20 september 1986 mellan Sverige och Québec om social trygghet, SÖ 1988:12.

Avtalet trädde i kraft den 1 april 1988.

Personkrets

Avtalet ska tillämpas på båda ländernas invånare, flyktingar, statslösa och andra som varit omfattade av ett av ländernas lagstiftning samt andra personer med avseende på rättigheter som de härleder från en sådan person (artikel 4 Avtalet med Québec).

Sakområde

Avtalet gäller tilläggspension, arbetsskadeförsäkring och sjukvårdsförmåner inom sjukförsäkring. (Artikel 2 b Avtalet med Québec)

Tillämplig lagstiftning

En person omfattas av det landets lagstiftning där hen arbetar. En egenföretagare som är bosatt i det ena landet, men bedriver verksamhet i båda länderna, ska vara omfattad av bosättningslandets lagstiftning (artikel 6 Avtalet med Québec).

En person kan sändas ut under 24 månader. Om arbetet som ska utföras varar längre tid än det kan utsändningsperioden förlängas förutsatt att båda parters behöriga försäkringsorgan samtycker. Därutöver är det möjligt med dispens. (Artiklarna 7 och 10 Avtalet med Québec)

Anställda på fartyg omfattas av flaggstatens lagstiftning. (Artikel 8 Avtalet med Québec)

Utsänd statsanställd personal omfattas av utsändningslandets lagstiftning. Lokalanställd personal i statlig tjänst omfattas av värdlandets lagstiftning, det vill säga personer som är lokalanställda i Sverige ska vara omfattade av svensk lagstiftning. Diplomater med flera omfattas av Wienkonventionerna om immunitet och privilegier. (Artikel 9 Avtalet med Québec)

Det finns inga bestämmelser om tillämplig lagstiftning för medföljande familje-medlemmar.

Försäkringskassans uppdrag som behörig myndighet

Uppdraget framgår av Förordningen (1988:100) om tillämpning av en överenskommelse den 20 september 1986 mellan Sverige och Québec som social trygghet. Uppdraget innebär enligt artikel 28 Avtalet med Québec att Försäkringskassan ska

  • delge Québec information som är nödvändig för tillämpningen av avtalet
  • bistå Québec i frågor som rör tillämpningen av avtalet
  • informera om åtgärder som vidtagits för tillämpningen av avtalet eller om förändringar i lagstiftningen i den mån det kan påverka avtalet
  • informera om svårigheter som uppkommer vid tillämpningen av avtalet.

Försäkringskassans uppdrag som behörigt försäkringsorgan

Uppdraget inbegriper de förmåner och områden som Försäkringskassan ansvarar för (artikel 1 jämfört med artikel 2 Avtalet med Québec). Det innebär bland annat att Försäkringskassan ansvarar för

  • förlängning av utsändning (artikel 7.2 Avtalet med Québec)
  • dispens (artikel 10 Avtalet med Québec)
  • intyg som styrker rätt till sjukvårdsförmåner (Artikel 9 och 15 Tillämpnings-överenskommelsen med Québec)
  • framtagandet av blanketter (artikel 18 Tillämpningsöverenskommelsen med Québec).

Försäkringskassans uppdrag som förbindelseorgan

Uppdraget inbegriper samtliga förmåner som omfattas av avtalet (artikel 2 b Avtalet med Québec). Det innebär att Försäkringskassan ansvarar för att

  • utfärda utsändningsintyg (artikel 3 Tillämpningsöverenskommelsen med Québec)
  • lämna och ta emot årlig statistik om antalet förmånstagare och det totala förmånsbeloppet för varje slag av förmån som omfattas av avtalet, det vill säga
    • tilläggspension
    • arbetsskadeförsäkring.

Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten ska komma överens med de behöriga institutionerna i Quebec om hur utbytet ska ske (artikel 19 Tillämpnings-överenskommelsen med Québec).

14.2.14 Sydkorea​

Lagen (2014:834) om konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea, prop. 2013/14:137. Förordning (2015:225) om tillämpning av konventionen om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea

Avtalet trädde i kraft den 1 juni 2015.

Personkrets

Avtalet ska tillämpas på varje person som omfattas av eller har omfattats av lagstiftningen i något av länderna och andra personer som härleder rättigheter från en sådan person (artikel 3 Avtalet med Sydkorea).

Sakområde

Avtalet gäller sjukersättning, aktivitetsersättning, inkomstgrundande ålderspensioner och garantipensioner (artikel 2.1 b Avtalet med Sydkorea).

Tillämplig lagstiftning

En person omfattas av det lands lagstiftning där hen arbetar. En egenföretagare som är bosatt i det ena landet, men bedriver verksamhet i båda länderna, ska vara omfattad av bosättningslandets lagstiftning (artikel 6 Avtalet med Sydkorea).

En person kan sändas ut under förutsättning att perioden för arbetet inte förväntas överstiga 24 månader. Om arbetet som ska utföras varar längre än så, kan utsänd-ningsperioden förlängas med 36 månader förutsatt att de behöriga institutionerna i båda de avtalsslutande staterna samtycker till arbetstagarens och arbetsgivarens gemensamma begäran. (Artikel 7 Avtalet med Sydkorea).

Enligt artikel 11 i avtalet med Sydkorea får de behöriga institutionerna i de två länderna dessutom komma överens om att bevilja undantag från bestämmelserna om tillämplig lagstiftning för vissa personer eller grupper av personer. Koreas nationella pensionsmyndighet och Försäkringskassan har med stöd av den artikeln kommit överens om att för en arbetstagare vars period om undantag för utsändning har överskridit 60 månader kan ytterligare en period om upp till 36 månader beviljas. Förutsättningen är att de behöriga myndigheterna i båda länderna, eller de utsedda behöriga institutionerna, är överens om ett sådant undantag (punkt 3 i Gemensamt uttalande av Korea och Sverige om tillämpningen av artikel 11 i avtalet om social trygghet när det gäller utsända arbetstagare vilkas utsändningsperiod överstiger 60 månader). Du kan hitta överenskommelsen på Fia.

En person som, om inte avtalet fanns, skulle omfattas av båda de avtalsslutande staternas lagstiftning på grund av sin anställning som befäl eller besättningsman på ett fartyg, ska omfattas enbart av sydkoreansk lagstiftning om hen normalt är bosatt i Sydkorea. I övriga fall ska personen omfattas av svensk lagstiftning. (Artikel 8 Avtalet med Sydkorea)

Utsänd statsanställd personal omfattas av utsändningslandets lagstiftning. Diplomater med flera omfattas av Wienkonventionerna om immunitet och privilegier. (Artikel 9 Avtalet med Sydkorea)

Medföljande make och barn som är under 18 år till en utsänd person eller till en statligt anställd person ska omfattas av samma lagstiftning som arbetstagaren (Artikel 10 Avtalet med Sydkorea).

De avtalsslutande staternas behöriga institutioner kan även komma överens om undantag från bestämmelserna i avdelning II gällande vissa personer eller grupper av personer, förutsatt att de berörda personerna omfattas av lagstiftningen i någon av de avtalsslutande staterna (Artikel 11 Avtalet med Sydkorea).

Försäkringskassans uppdrag som behörig institution

Uppdraget inbegriper de förmåner och områden som Försäkringskassan ansvarar för (artikel 2 Tillämpningsöverenskommelsen med Sydkorea). Det innebär bland annat att Försäkringskassan ansvarar för

  • utfärdandet av försäkringsintyg (artikel 4 Tillämpningsöverenskommelsen med Sydkorea)
  • dispens (artikel 11 Avtalet med Sydkorea)
  • informera Sydkorea om sådant som är nödvändigt för tillämpningen av avtalet (artikel 16 Avtalet med Sydkorea)
  • bistå Sydkorea i fastställandet av rätten till eller utbetalning av förmåner enligt avtalet (artikel 16 Avtalet med Sydkorea),
  • bistå Sydkorea med medicinsk information, läkarundersökning m.m. (artikel 7 Tillämpningsöverenskommelsen med Sydkorea)
  • informera om åtgärder som har vidtagits för tillämpligheten av avtalet och om ändringar i lagstiftningen som kan påverka tillämpligheten av avtalet (artikel 16 Avtalet med Sydkorea).

Försäkringskassans uppdrag som förbindelseorgan

Uppdraget inbegriper de förmåner och områden som Försäkringskassan ansvarar för (artikel 3 Tillämpningsöverenskommelsen med Sydkorea). Det innebär att Försäkrings-kassan ansvarar för

  • framtagandet av blanketter (artikel 3.2 Tillämpningsöverenskommelsen med Sydkorea)
  • att lämna och ta emot årlig statistik om intyg om utsändning och utbetalningar som gjorts enligt avtalet för de förmåner som administreras av Försäkringskassan. Det innebär att uppgifter ska lämnas om antalet
    • intyg om utsändning
    • utbetalningar och det sammanlagda belopp som betalats ut till förmånstagare inom det andra landets territorium i förmånerna
    • sjukersättning
    • aktivitetsersättning.

Statistiken ska utbytas genom det formulär som förbindelseorganen har kommit överens om (artikel 8 Tillämpningsöverenskommelsen med Sydkorea).

14.2.15 Turkiet​

Lagen (2005:234) om konvention mellan Sverige och Turkiet om social trygghet, prop. 2004/05:71, SÖ 1981:3, SÖ 2002:4, 2012:21. Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 2003:5) om tillämpningsbestämmelser till konventionen den 30 juni 1978 mellan Sverige och Turkiet rörande social trygghet.

Det senaste tilläggsavtalet trädde i kraft den 1 augusti 2012. De bestämmelser i avtalet som är i kraft före tilläggsavtalets ikraftträdande skall fortsätta att gälla med avseende på rätt till förmåner som kan fastställas genom tillämpning av avtalet som den gällde före tilläggsavtalets ikraftträdande.

Personkrets

Avtalet ska tillämpas på båda ländernas medborgare, personer som är eller har varit omfattade av lagstiftningen i någon av länderna samt personer som härleder sin rätt från en sådan person (artikel 3 Avtalet med Turkiet).

Sakområde

Avtalet gäller sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, barnbidrag, arbetsskadeförsäkring, garantipensioner och inkomstgrundade ålderspensioner, efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn samt arbetslöshetsförsäkring (artikel 2.1 B Avtalet med Turkiet).

Tillämplig lagstiftning

En person omfattas av det landets lagstiftning där hen arbetar. Den som inte arbetar omfattas av bosättningslandets lagstiftning (artikel 7 Avtalet med Turkiet).

En person kan sändas ut under förutsättning att arbetet inte förväntas vara längre än tolv månader. Perioden kan förlängas med tolv månader om arbetet på grund av oförutsebara omständigheter kommer att överstiga denna period. Därutöver är det möjligt med dispens (artiklarna 8 och 10 Avtalet med Turkiet). Bestämmelsen om utsändning gäller även statligt anställd personal (artikel 9 Avtalet med Turkiet). Diplomater med flera omfattas av Wienkonventionerna om immunitet och privilegier (artikel 9 Avtalet med Turkiet).

Anställda på fartyg omfattas av flaggstatens lagstiftning. Personal vid järnvägs-, vägtrafikföretag eller flyglinjer som arbetar i båda länderna ska omfattas av det lands lagstiftning där företaget har sitt säte. Om hen är bosatt i det andra landet gäller dock bosättningslandets lagstiftning (artikel 8 Avtalet med Turkiet).

En anställd och hans medföljande familjemedlemmar ska anses som bosatta inom den fördragsslutande stats territorium, enligt vars lagstiftning de enligt bestämmelserna i artikel 8 ska vara försäkrade (artikel 8.4 Avtalet med Turkiet).

Försäkringskassans uppdrag som behörig myndighet

Uppdraget framgår av 2 a § förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkrings-kassan. Bestämmelsen innebär att Försäkringskassan har ansvar för

  • utsändning (artikel 8.1 Avtalet med Turkiet)
  • dispens (artikel 10 Avtalet med Turkiet)
  • att informera Turkiet om ändringar i den lagstiftning som omfattas av avtalet (artikel 31 Avtalet med Turkiet)
  • att informera Turkiet om åtgärder som vidtagits för tillämpningen av avtalet (artikel 32 Avtalet med Turkiet).

Försäkringskassans uppdrag som behörigt försäkringsorgan

Uppdraget inbegriper de förmåner och områden som Försäkringskassan ansvarar för (artikel 1 jämfört med artikel 2 Avtalet med Turkiet).

Försäkringskassans uppdrag som förbindelseorgan

Uppdraget inbegriper de förmåner som administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten (artikel 1 RFFS 2003:5). Det innebär att Försäkringskassan ansvarar för att

  • fastställa formulär för intyg och andra meddelanden (artikel 12 RFFS 2003:5)
  • lämna och ta emot årlig statistik om utbetalningar som gjorts för de förmåner som administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Det innebär att uppgifter om utbetalningar ska lämnas när rätten till ersättning grundas på bestämmelser i avtalet om förmånerna
    • sjukersättning
    • aktivitetsersättning
    • inkomstgrundade ålderspensioner
    • garantipensioner
    • efterlevandepension och efterlevandestöd (artikel 8 RFFS 2003:5).

14.2.16 USA​

Lagen (2004:1192) om konvention mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater om social trygghet, prop. 2004/05:16, SÖ1986:47. Förordningen (1986:734) om tillämpning av en konvention den 27 maj 1985 mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater om social trygghet

Avtalet trädde i kraft 21 november 2007.

Personkrets

Avtalet ska tillämpas på medborgare, flyktingar och statslösa samt andra personer med avseende på rättigheter som de härleder från en sådan person (artikel 3 Avtalet med USA). Dessa personer ska likställas med det egna landets medborgare vid tillämpningen av avtalet (artikel 4 avtalet med USA).

Avtalet ska även tillämpas på andra personer. När det gäller dessa personer ställer avtalet dock inget krav på likabehandling. (Artiklarna 3 och 4 Avtalet med USA)

Sakområde

Avtalet gäller sjukersättning, aktivitetsersättning, inkomstgrundande ålderspensioner, garantipensioner, efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn (artikel 2.1 b Avtalet med USA).

Tillämplig lagstiftning

En person omfattas av det lands lagstiftning där hen arbetar. Egenföretagare som är bosatt i en stat med verksamhet i båda länderna omfattas av bosättningslandets lagstiftning (artiklarna 7 och 8 Avtalet med USA).

Bestämmelsen i artikel 7.2 talar om en person som normalt är i tjänst hos en arbetsgivare som bedriver verksamhet i en av de fördragsslutande staterna. Med begreppet normalt är i tjänst menas att personen är anställd. Det vill säga det räcker att personen är anställd innan hen sänds ut.

En person kan som huvudregel sändas ut under förutsättning att perioden för arbetet inte förväntas överstiga 60 månader. Det finns även vissa specialbestämmelser om utsändning för olika situationer. Därutöver är det möjligt med dispens. En person som har sänts ut och hens medföljande familjemedlemmar som omfattas av lagstiftningen i den utsända staten ska anses vara bosatta endast i den staten vid tillämpning av svensk lagstiftning enligt artikel 2.1.b i Avtalet med USA. (Artiklarna 7 och 11 Avtalet med USA)

Anställda på fartyg omfattas av flaggstatens lagstiftning. Personal vid flyglinjer som arbetar i båda länderna ska omfattas av bosättningslandets lagstiftning. (Artikel 9 Avtalet med USA).

Diplomater med flera omfattas av Wienkonventionerna om immunitet och privilegier. Bestämmelserna i dessa konventioner berörs inte av avtalet med USA. (Artikel 10.1 Avtalet med USA). Medborgare i en av de fördragsslutande staterna, som är anställda av denna stat inom den andra statens territorium, ska omfattas av lagstiftningen endast i den förstnämnda staten. Med anställning i USA avses anställning hos USA:s regering eller hos ett självständigt regeringsorgan. (Artikel 10.2 Avtalet med USA)

Försäkringskassans uppdrag som behörig myndighet

Uppdraget framgår av förordningen (1986:734) om tillämpning av en konvention den 27 maj 1985 mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater om social trygghet. Uppdraget innebär att Försäkringskassan har ansvar för

  • dispens (artikel 11 Avtalet med USA)
  • att informera om förändringar i lagstiftningen i den mån det kan påverka avtalet (artikel 16 Avtalet med USA)
  • informera om åtgärder som vidtagits för tillämpningen av avtalet (artikel 17 Avtalet med USA).

Försäkringskassans uppdrag som behörigt försäkringsorgan

Uppdraget inbegriper de förmåner och områden som Försäkringskassan ansvarar för (artikel 1 jämfört med artikel 2 Avtalet med USA). Det innebär bland annat att Försäkringskassan ansvarar för

  • utfärdandet av intyg (artikel 3 Tillämpningsöverenskommelsen med USA)
  • dispens (artikel 11 Avtalet med USA).

Försäkringskassans uppdrag som förbindelseorgan

Uppdraget inbegriper de förmåner och områden som Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ansvarar för (artikel 14.2.b avtalet med USA). Det innebär att Försäkringskassan ansvarar för att

  • ta fram blanketter (artikel 2 Tillämpningsöverenskommelsen med USA)
  • begära läkarundersökningar och andra utredningar av det behöriga organet i USA. Det behöriga organet i USA kan på motsvarande sätt begära samma sak av Försäkringskassan (artikel 10 Tillämpningsöverenskommelsen med USA)
  • lämna och ta emot årlig statistik om intyg om utsändning och utbetalningar som gjorts enligt avtalet för de förmåner som administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Det innebär att uppgifter ska lämnas om antalet
    • intyg om utsändning
    • utbetalningar och det sammanlagda belopp som betalats ut till förmånstagare inom det andra landets territorium i förmånerna
    • sjukersättning
    • aktivitetsersättning
    • inkomstgrundade ålderspensioner
    • garantipensioner
    • efterlevandepension och efterlevandestöd (artikel 9 Tillämpnings-överenskommelsen med USA).

14.3 Översikt över de förmåner som omfattas av de olika avtalen​

Nedan framgår vilka förmåner som de olika avtalen omfattar. I listan används de begrepp som används i dag, enligt gällande lagstiftning. Det kan alltså vara så att begreppen i avtalen skiljer sig åt från de som används i dag. Tänk dock på att bestämmelserna i avtalen om samordning av förmåner, exempelvis beräkning av en förmån, hänvisar till tidigare bestämmelser vilket innebär att det kan vara så att även om förmånen ingår i avtalet kan den ändå inte kan samordnas.

LandSvensk lagstiftning som omfattas av avtalet
AlgerietSV
AustralienSV
Bosnien-HercegovinaFP, TFP, BB, SJP, SA, ASF, HE, VB, P, ARBL, MEK, OMV
ChileSV, FP, TFP, SJP, SA, ASF, P, EP, ARBL
FilippinernaSA, P, EP, ASF
IndienSA, P, EP
IsraelSV, FP, TFP, BB, SJP, SA, ASF, HE, VB, P, ARBL, MEK, OMV
Jugoslavien (gäller för Serbien)FP, TFP, BB, SJP, SA, ASF, HE, VB, P, ARBL, MEK, OMV
KanadaSA, P, EP
Kap VerdeFP, TFP, BB, BF, SJP, SA, ASF, HE, VB, P, ARBL, US, MEK, OMV
LuxemburgP
MarockoFP, TFP, BB, SJP, SA, ASF, HE, VB, P, ARBL, MEK, OMV
QuébecSV, ASF, P
SydkoreaSA, P
TurkietSV, FP, BB, SA, ASF, P, EP, ARBL
UngernSV
USASA, P, EP

Förkortningar

ASF: arbetsskadeförsäkringen ARBL: arbetslöshetsförsäkring BB: barnbidrag EP: efterlevandepension, efterlevandestöd FP: föräldrapenning HE: handikappersättning MEK: merkostnadsersättning OMV: omvårdnadsbidrag P: ålderspension, garantipension, tilläggspension SA: sjukersättning och aktivitetsersättning SJP: sjukpenning SV: sjukvård (den vård som lämnas varierar mellan avtalen) TFP: tillfällig föräldrapenning US: underhållsstöd VB: vårdbidrag