Hoppa till huvudinnehåll

17 Immunitet och privilegier

Utöver unionsrätten och avtal om social trygghet finns det också andra avtal som kan medföra begränsningar i tillämpligheten av SFB, vilket framgår av 2 kap. 5 § SFB. Det handlar om avtal om olika former av mellanstatligt samarbete, om regler som ska gälla för dessa olika samarbeten eller i övrigt ska gälla i internationella situationer. Dessa avtal kan inbegripa en eller ett par bestämmelser om social trygghet som har betydelse för hur SFB ska tillämpas.

Ett exempel på mellanstatligt samarbete är Förenta Nationerna, FN, och alla de fackorgan, kommittéer med mera som faller inom ramen för det arbetet. För dessa samarbeten finns regler om bland annat den immunitet och de privilegiersom gäller för organisationen som sådan och för de tjänstemän som arbetar där. Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser är ett exempel på ett avtal som gäller för det internationella diplomatiska samarbetet.

Avtalen saknar bestämmelser om tillämplig lagstiftning

Till skillnad från unionsrätten och de bilaterala avtalen om social trygghet innehåller dessa avtal inga bestämmelser om tillämplig lagstiftning. Det innebär att det inte handlar först om att fastställa om svensk lagstiftning är tillämpligeller inte. Dock måste Försäkringskassan vid tillämpningen av SFB beakta att det kan finnas avtal som begränsar dess tillämplighet.

Detta innebär att det inte heller finns någon bestämmelse som talar om att en person ska vara omfattad av ett visst lands lagstiftning. I stället handlar det om befrielse från att vara omfattad av den sociala tryggheten i det land där personen befinner sig på grund av arbete på en beskickning eller en i organisation som omfattas av regler om immunitet och privilegier. Utgångspunktenför dessa avtal är alltså att värdlandets regler om social trygghet gäller, om det inte finns regler som medger undantag från det.

Vad menas med immunitet och privilegier?

Med immunitet och privilegier menas befrielse från ettantal nationella skyldigheter. Det kan exempelvis handla om befrielse från att betala skatt och tullavgifter eller om befrielse från invandringsrestriktioner eller sociala trygghetssystem. Anledningen till denna befrielse är att dessa personer vanligtvis redan är omfattade avett socialt trygghetssystem. Det kan exempelvis handla om en annan stats system, FN:s tjänsteföreskrifter eller särskilda regler för en viss organisation. Lagen (1976:661) om immunitet och privilegier reglerar vilka personer och organisationersom omfattas av olika former av immunitet och privilegier samt vad de består av.

17.1 Lagen (1976:661) om immunitet och privilegier​

Lagen (1976:661) om immunitetoch privilegier i vissa fall reglerar immunitet och privilegier för främmande staters representanter och egendom samt för vissa internationella organisationer. Dessutom införlivar den ett antal avtal i svensk rätt, nämligen

  • Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser (SÖ 1967:1)
  • Wienkonventionen om konsulära förbindelser (SÖ 1974:10)
  • för organisationer upprättade i ett mellanstatligt samarbete.

Av bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall framgår vilka internationella organisationer och vilket avtal det handlar om. Av tillkännagivande (1997:595) av vissa uppgifter om överenskommelser som avses i 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall framgår i vilken SÖ som respektive avtal är publicerat.

Wienkonventionerna om diplomatiska och konsulära förbindelser beskriver förhållandet i det mottagande landet. Personens försäkring i det sändande landet avgörs av det landets lagstiftning, inte av Wienkonventionerna.

Utlandsmyndigheter

Personer som är utsända för att arbeta på en beskickning, eller utlandsmyndighet som det också kallas, omfattasinte av det sociala trygghetssystem som finns i det land där myndigheten är placerad. Det beror på att man genom Wienkonventionerna om diplomatiska och konsulära förbindelser har kommit överens om att dessa personer inte ska omfattas av värdlandets sociala trygghetssystem. De ska i stället vara försäkrade i det utsändande landet. Som framgår av 5 kap. 4 § och 6 kap. 4 § SFB gäller det också för svenska statligt anställda som är utsända att arbeta i ett annat land.

Påmotsvarande sätt omfattas inte utländska diplomater med flera som är utsända till Sverige av svensk socialförsäkring. En person som tillhör en annan stats beskickning, karriärkonsulat eller dess betjäning ska vara försäkrad i Sverige endast om det är förenligt medlagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Samma sak gäller en sådan persons privattjänare, samt vissa internationella organisationer (5 kap. 5 § och 6 kap. 5 § SFB). Det innebär att Försäkringskassan måste veta när det är förenligt med denna lagstiftning att försäkra dessa personer i Sverige.

Lokalanställd personal

Varken Wienkonventionen om diplomatiska eller konsulära förbindelser inkluderar lokalanställd personal. Med lokalt anställd anses sådan personal som rekryteras och anställs av respektive utlandsmyndighet (SOU 2011:21. s. 340, Utrikesförvaltning i världsklass).

Det innebär att lokalanställd personal vid beskickningar i Sverigekan omfattas av svensk socialförsäkring.

17.2 Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser​

I Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser finns en artikel om social trygghet.

Artikel 33 Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser

  1. Om annat ej följer av bestämmelserna i mom. 3 i denna artikel ska diplomatisk företrädare i vad avser hans tjänst hos den sändande staten ej vara underkastad de bestämmelser om socialförsäkring, som kunna gälla i den mottagande staten.
  2. Den i mom. 1 i denna artikel föreskrivna befrielsen gäller även för privattjänare, som uteslutande är anställd hos diplomatisk företrädare, under förutsättning a) att han icke är medborgare eller stadigvarande bosatt i den mottagande staten, och b) att han omfattas av gällande bestämmelser om socialförsäkring i den sändande staten eller i tredje stat.
  3. Diplomatisk företrädare som i sin tjänst har person, på vilken den i mom. 2 i denna artikel föreskrivna befrielsen icke äger tillämpning, ska iakttaga de skyldigheter, vilka åligga arbetsgivare enligt den mottagande statens bestämmelser om socialförsäkring.
  4. Den i mom. 1 och 2 i denna artikel föreskrivna befrielsen utesluter icke frivillig anslutning till den mottagande statens socialförsäkringssystem, om sådan anslutning medges i denna stat.
  5. Bestämmelserna i denna artikel beröra icke tidigare ingångna bilaterala eller multilaterala överenskommelser om socialförsäkring och hindrar ej heller framtida avslutande av sådana överenskommelser.

Bestämmelsen innebäratt personalen vid en beskickning (beskickningspersonalen) enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser är indelad i tre olika kategorier:

  • den diplomatiska personalen, som tillsammans med beskickningschefen tillhör beskickningens diplomatiska företrädare
  • den administrativa och tekniska personalen
  • tjänstepersonalen.

Diplomatiska företrädare, deras privattjänare och familj

Diplomatiska företrädare är befriade från svensk socialförsäkring. Befrielsen gäller ocksåprivattjänare som uteslutande är anställd hos diplomatisk företrädare under de här förutsättningarna:

  • att hen varken är svensk medborgare eller stadigvarande bosatt i Sverige
  • att hen omfattas av socialförsäkringen i den sändande staten eller i en tredje stat (artikel 33).

Med privattjänare avses de personer som tillhör beskickningspersonalens eller beskickningschefens tjänstefolk och som inte är anställda av den sändande staten. (Artikel 1 a–h)Befrielsen omfattar också den diplomatiska företrädarens familj, under förutsättning att de

  • tillhör hens hushåll
  • inte är medborgare i Sverige (artikel 37.1).

Wienkonventionen definierar inte familjebegreppet, men i praxis har det etablerats en minimidefinition som innebär att make eller maka och minderåriga barn alltid omfattas av begreppet. Hur långt begreppet anses sträcka sig utöver detta varierar från land till land (SOU 2004:24, s. 451, ”Utlandstjänstens villkor” från Utlandsvillkorsutredningen). I Sverige omfattar begreppet familjemedlem medföljande make/maka samt barn som inte har fyllt 18 år. Med make/maka likställs en person som utan att vara gift med den utsände lever tillsammans med hen, om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn (5 kap. 8 § SFB).

Befrielsen från social trygghet utesluter inte en eventuell frivillig anslutning till socialförsäkringen i den mottagande staten (artikel 33). I och med att det saknas bestämmelser om det i svensk lagstiftning finns inga möjligheter att frivilligt ansluta sig till det svenska socialförsäkringssystemet.

Bestämmelserna i artikel 33 berör inte tidigare ingångna bilaterala eller multilaterala överenskommelser om socialförsäkring och hindrar inte heller framtida sådana överenskommelser. Det innebär att det är möjligt att i avtal reglera någotannat än det som framgår av Wienkonventionerna.

Teknisk och administrativ personal

Medlem av beskickningens tekniska och administrativa personal och deras familje-medlemmar som tillhör deras hushåll är befriade från svensk socialförsäkring under förutsättning att devarken är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige (artikel 37.2).

Tjänstepersonal

Medlem av beskickningens tjänstepersonal är befriade från svensk socialförsäkring under förutsättning att de varken är svenska medborgare ellerstadigvarande bosatta i Sverige (artikel 37.3). Tänk på att deras familjemedlemmar inte är inkluderade i denna artikel.

Privattjänare till annan personal än diplomatiska företrädare

Privattjänare till den beskickningspersonal som inte räknas som diplomatiska företrädare är befriade från svensk socialförsäkring endast om Sverige medger det. Det krävs dock att de inte är svenska medborgare eller är stadigvarande bosatta i Sverige. Det innebär alltså att om de uppfyller något av dessa villkorär det inte möjligt att befria dem från svensk socialförsäkring.

Andra avtal

Enligt avtalet berör inte bestämmelserna i artikeln andra avtal om socialförsäkring. Det innebär att de länder som har undertecknat Wienkonventionen omdiplomatiska förbindelser med flera kan ingå andra avtal. Sverige har dock i alla sina avtal hänvisat till Wienkonventionens bestämmelser när det gäller diplomater med flera. Det innebär att för svensk del gäller Wienkonventionens bestämmelser.

Förhållandet till förordning 883/2004

En situation där flera regelverk är inblandade är Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser i förhållande till förordning 883/2004. Vilket regelverk som ska tillämpas beror på personoch situation, samtidigt som sättet för att komma fram till det är lika.

Om en person från exempelvis Tyskland kommer till Sverige för att arbeta som diplomat på Tysklands ambassad i Stockholm, kan båda regelverken vara tillämpliga. Enligt Wienkonventionen ska henvara undantagen det mottagande landets, här Sveriges, socialförsäkring. Eftersom unionsrätten är en del av den nationella lagstiftningen blir även förordning 883/2004 tillämplig eftersom det i det aktuella fallet rör sig omen gränsöverskridande situation mellan Sverige och Tyskland.

För den enskilda diplomatens tillgång till social trygghet saknar det sannolikt betydelse att alla tre regelverken är tillämpliga; Wienkonventionen, tysk lagstiftning och förordning 883/2004. Däremot ska inte de svenska bestämmelserna i SFB tillämpas, eftersom Wienkonventionen redogör för att svensk socialförsäkring ska undantas och förordning 883/2004 pekar ut tysk lagstiftning.

SFB kan dock få betydelse för diplomatens familj. Om den enskilde diplomaten har med sig sin partner till Sverige kan även denna person omfattas av Wienkonventionen. Förordning 883/2004 är dock tillämplig för partnern, familjemedlemmen, eftersom hen befinner sig i en gränsöverskridande situation mellan Sverige och Tyskland. Om partnern inte är offentligt anställd är det inte självklart att tysk lagstiftning gäller enligt förordning 883/2004.Partnern ska i det här fallet anses självständigt försäkrad vilket innebär att en bedömning av både bosättning och arbete därmed görs på sedvanligt sätt enligt lagvalsbestämmelserna i avdelning II i förordningen. Om förordning 883/2004 pekar ut svensk lagstiftning har denna bedömning således företräde framför Wienkonventionens bestämmelse om att undantas från svensk lagstiftning. Detta eftersom hen får anses ha en självständig rätt till att omfattas av SFB genom arbete eller bosättning i Sverige.## 17.3 Wienkonventionen om konsulära förbindelser

I Wienkonventionen om konsulära förbindelser finns en artikel om social trygghet.

Artikel 48 Wienkonventionen om konsulära förbindelser

Undantagfrån system för social trygghet

  1. Där annat ej följer av bestämmelserna i denna artikels tredje stycke, ska konsulatmedlemmar i utövningen av sin tjänst hos den sändande staten och de medlemmar av deras familjer som tillhör deras hushåll ej vara underkastade de bestämmelser om social trygghet, som kan gälla i den mottagande staten.
  2. Den i denna artikels första stycke föreskrivna befrielsen gäller också privattjänare som uteslutande är anställda i konsultamedlemmars tjänst under förutsättning: a) att de ej är medborgare eller stadigvarande bosatta i den mottagande staten och b) att de omfattas av gällande bestämmelser om social trygghet i den sändande stateneller i en tredje stat.
  3. Konsulatmedlemmar som i sin tjänst har personer på vilka den i denna artikelns andra stycke angivna befrielsen ej äger tillämpning, ska iaktta de skyldigheter som åligger arbetsgivare enligt den mottagande statens bestämmelser om social trygghet.
  4. Den i denna artikels första och andra stycke föreskrivna befrielsen utesluter inte frivilligt deltagande i den mottagande statens system för social trygghet, förutsatt att sådant deltagande tillåts av denna stat.

Bestämmelsen innebär följande. Konsulatsmedlemmar i utövning av sin tjänst hos det sändande landet och de medlemmar av deras familj som tillhör deras hushåll är befriade från svensk socialförsäkring. Befrielsen gälleräven privattjänare som är anställda i konsulatmedlemmars tjänst under förutsättning

  • att de varken är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige
  • att de omfattas av socialförsäkringen i det sändande landet eller i ett tredjeland.

Med privattjänare menas en person som är anställd uteslutande i konsulatmedlemmens privata tjänst (artikel 1 i).

Det finns två kategorier av konsuler: karriärkonsuler och honorärkonsuler. Bestämm-elserna om befrielse från svensk socialförsäkring gäller enbart karriärkonsuler.

Med konsulatmedlem menas konsuler, konsulattjänstemän och medlemmar av tjänstepersonalen. Med konsul menas bland annat konsulatchef och med konsulat-tjänsteman enperson som är anställd i administrativ eller teknisk personal vid ett konsulat. Medlemmar av tjänstepersonalen är anställda för husliga göromål vid konsulatet. (Artikel 1 c–h)

I Wienkonventionen om konsulära förbindelserfinns även en bestämmelse som kan påverka den sociala tryggheten. Denna bestämmelse finns alltså inte i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser.

Artikel 71 i Wienkonventionen om konsulära förbindelser

Personer somär medborgare eller stadigvarande bosatta i den mottagande staten

  1. Såvida inte den mottagande staten beviljat mera omfattande lättnader, privilegier och immunitet, ska konsuler som är medborgare eller stadigvarande bosatta i denmottagande staten endast åtnjuta immunitet mot domsrätt och personlig okränkbarhet för tjänsteåtgärder företagna vid fullgörandet av deras uppgifter och det privilegium som föreskrivs i tredje stycket av artikel 44. I frågaom dessa konsuler ska den mottagande staten också vara bunden av den i artikel 42 angivna förpliktelsen. Om åtal väcks mot sådan konsul, ska rättegången bedrivas – om han ej är anhållen eller häktad – på sådant sätt attden konsulära tjänsten störs så lite som möjligt.
  2. Andra konsulatsmedlemmar som är medborgare eller stadigvarande bosatta i den mottagande staten och medlemmar av deras familjer, liksom medlemmar av i denna artikels första stycke avsedda konsulers familjer, ska åtnjuta lättnader, privilegier och immunitet endast i den utsträckning den mottagande staten till-erkänner dem sådana. De medlemmar av konsulatsmedlems familj och privat-tjänare som själva är medborgare eller stadigvarande bosatta i den mottagande staten ska likaledes åtnjuta lättnader, privilegier och immunitet endast i den utsträckning denna stat tillerkänner dem sådana. Den mottagande staten ska emellertid utöva sin jurisdiktion över dessa personer på sådant sätt, att full-görandet av konsulatets uppgifter ej onödigtvis hindras.”

Bestämmelsen i punkt två ovan, som kan få betydelse för social trygghet, innebär att den nationella lagstiftningen i den mottagande staten är avgörande för om personen ska omfattas av lagstiftning om social trygghet, det vill säga SFB i vårt fall.

Försäkringskassan behöver utreda om personen anses vara antingen medborgare i Sverige eller stadigvarande bosatt i Sverige för att träffas av artikel71.2. Om så är fallet ska inte artikel 48 i Wienkonventionen tillämpas på personen. Som stöd vid utredningen av stadigvarande bosättning i Sverige ska bestämmelserna i 5 kap. 2 och 3 §§ socialförsäkringsbalken tillämpas.

17.4 Immunitet och privilegier för internationella organisationer​

I en bilaga till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall nämns ett antal organisationer för vilka immunitet och privilegier gäller. Det handlar om avtal om mellanstatligt samarbete. En del av dessa sluts inom ramen för FN eller EU-samarbetet, andra faller utanför dessa samarbeten. Vissa av dessa avtal kräver att det finns särskilda institutioner med personal.De personer som arbetar på en sådan institution är ofta anställda av organisationen, som ofta är en egen juridisk person. Det vill säga personen är vanligen inte utsänd av ett land för att arbeta där.

Vissa organisationer har egna system för social trygghet, men det finns ocksåde som ansluter till det system som finns i det land där institutionen är belägen. Vad som gäller för respektive organisation framgår av respektive avtal, se avsnitt 17.5. I vissa fall är frågan om social trygghet reglerad på ett sådant sätt attdet i avtalet om etablerandet av en organisation framgår att organisationen har rätt att själv reglera frågan om social trygghet. Det är inte alltid som organisationen väljer att reglera detta, i dessa fall gäller värdlandets regelverk för om personerna som arbetar där ska vara omfattade avförsäkringen eller inte. Om det regleras görs det därför i avtalet mellan organisationen och värdlandet, det vill säga det land där organisationen är placerad. Därför är det vanligen när organisationen är placerad i Sverige som avtalen har betydelse för Försäkringskassans bedömning.

Sverige är enbart bundet av de avtal som Sverige har ingått. Om exempelvis en internationell organisation är placerad i Danmark och organisationen har ingått ett avtal med Danmark om social trygghet, omfattas inte Sverige av detta avtal. Det betyder attom en person exempelvis bor i Sverige och arbetar i Köpenhamn för denna organisation, har avtalet mellan organisationen och Danmark ingen betydelse för Försäkringskassans bedömning av om personen ska vara försäkrad i Sverige eller inte. Däremot kan Sverige ha undertecknat avtalet om etablerandet av den aktuella organisationen och därför vara omfattat av det avtalet. Dessutom kan unionsrätten eller den nordiska konventionen få betydelse i en situation som denna, se kapitel 2 för generell information om vad som gäller när en person samtidigt kan omfattas av fleraregelverk.

I vissa fall hänvisar avtalen till Wienkonventionen om diplomatiska bestämmelser på så sätt att vissa personer omfattas av den immunitet och de privilegier som framgår där. I dessa fall ska inte dessa personer omfattas av svensk försäkring. Det berorpå att Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser gäller i Sverige genom lagen (1976:661) om immunitet och privilegier.

Många av avtalen innehåller bestämmelser om immunitet från att betala skatt i värdlandet. Detbetyder dock inte att den sociala tryggheten är undantagen. Liksom inom unionsrätten finns alltså ingen relation mellan skatter och social trygghet. Avtalen är heller inte reglerade så att det framgår att sociala avgifter och social trygghet hör ihop, det vill säga attpersonen ska betala avgifter i det land där hen är försäkrad.

När det gäller personer som arbetar för olika internationella organisationer måste Försäkringskassan alltså bedöma om de ska vara omfattade av svensk socialförsäkring eller inte.

17.5 Avtal om internationella organisationer med bestämmelser om social trygghet​

Flertalet av de avtal som nämns i bilagan till lagen (1976:661) har inga bestämmelser som rör social trygghet. Den immunitet och de privilegiersom regleras handlar alltså ofta om andra områden, exempelvis rätten att röra sig fritt över gränser eller att institutionen som sådan och de dokument som de har tagit fram ska åtnjuta immunitet och privilegier. Det innebär att flertalet avtal inte ärav intresse för Försäkringskassan.

Nedan följer de organisationer som nämns i bilagan och som har särskilda bestämmelser om social trygghet eller som har bestämmelser som kan påverka tillgången till social trygghet.

17.5.1 Förenta nationernas immunitet och privilegier​

Konvention den 13 februari 1946 rörande Förenta nationernas privilegier och immunitet, SÖ 1947:26

Konventionen handlar om immunitetoch privilegier för Förenta nationerna.

Det finns ingen specifik bestämmelse i detta avtal vad gäller social trygghet. Men det finns en bestämmelse som hänvisar till immunitet och privilegier som gäller för diplomatiska sändebud.

Artikel V§ 19

Utöver de privilegier och den immunitet, som angivas i §§ 19 och 20, ska generaldirektör för fackorgan eller den, som under sådan frånvaro tjänstgör i hans ställe, jämte äktamaka och minderåriga barn åtnjuta de privilegier, den immunitet, de befrielser och de förmåner, som enligt den internationella rätten tillkomma diplomatiska sändebud.

Bestämmelsen hänvisar till Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. I bedömningen av socialförsäkring ska alltså artikel 33 i Wienkonventionen tillämpas på de personer som omfattas av artikel V § 19. Tänk på att det bara gäller de personer som träffas av artikel V § 19. Förövriga personer som arbetar på dessa fackorgan finns ingen sådan bestämmelse.

17.5.2 Immunitet och privilegier för FN:s fackorgan​

Konvention den 21 november 1947 om privilegier och immunitet förFörenta Nationernas fackorgan, SÖ 1951:84

Konventionen handlar om immunitet och privilegier för

  • Internationella arbetstagarorganisationen (ILO)
  • FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation -FN:s organisation för uppfostran, vetenskap och kultur
  • Internationella civila luftfartsorganisationen
  • Internationella valutafonden (IMF)
  • Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling, Världsbanken (IBRD)
  • Världshälsovårdsorganisationen (WHO)
  • Världspostunionen
  • Internationella fjärrförbindelseunionen
  • varje fackorgan anslutet till FN i enlighet med artiklarna 57 och 63 i FN:s stadga.Det finns ingen specifik bestämmelse i detta avtal vad gäller social trygghet. Men det finns en bestämmelse som hänvisar till immunitet och privilegier som gäller för diplomatiska sändebud.

Artikel VI § 21

Utöver de privilegier och den immunitet, som angivas i §§ 19 och 20, ska generaldirektör för fackorgan eller den, som under sådans frånvaro tjänstgör i hans ställe, jämte äkta maka och minderåriga barn åtnjuta deprivilegier, den immunitet, de befrielser och de förmåner, som enligt den internationella rätten tillkomma diplomatiska sändebud.

Bestämmelsen hänvisar till Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. I bedömningen av socialförsäkringska alltså artikel 33 i Wienkonventionen tillämpas på de personer som omfattas av artikel VI § 21. Tänk på att det gäller enbart de personer som träffas av artikel VI § 21. För övriga personer som arbetar på dessa fackorganfinns ingen sådan bestämmelse.

17.5.3 Avtal mellan Sverige och UNHCR​

Avtal den 31 augusti och den 30 september 1985 mellan Sverige och Förenta nationernas Höge kommissarie för flyktingar (UNHCR) om ett regionkontor för UNCHR, SÖ 1985:89

Avtalet är en överenskommelse mellan Sverige och UNHCR om ett regionkontor i Sverige för UNHCR. Trots att detta är ett avtal mellan Sverige och UNHCR finns inte någon specifik bestämmelse om socialtrygghet.

Artikel IV § 10

Utöver de privilegier och immuniteter som anges i punkt 9 ska Höge Kommissariens regionala representant och dennes ställföreträdare, såvida de ej är svenska medborgare, jämte makeoch minderåriga barn åtnjuta de privilegier och immuniteter, befrielser och förmåner som vanligtvis tillkommer diplomatiska sändebud i motsvarande ställning.

Bestämmelsen hänvisar till Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. I bedömningen av socialförsäkring ska alltså artikel 33 i Wienkonventionen tillämpas på de personer som omfattas av artikel IV § 10. Tänk på att det gäller enbart de personer som träffas av artikel IV § 10. För övriga personer somarbetar på dessa fackorgan finns ingen sådan bestämmelse.

17.5.4 Den internationella sjöfartsorganisationen (IMO), World Maritime University (WMU)​

Avtal den 9 februari 1983 mellan Sverige och den internationella sjöfartsorganisationen (IMO) om världssjöfartsinstitutet (SÖ 1983:48), Prop. 1982/83:104

IMO är FN:s fackorgan för tekniska sjöfartsfrågor. Organisationen harsitt säte i London, men har sedan 1983 ett världssjöfartsuniversitet i Malmö (World Maritime University, WMU). I samband med att det etablerades slöt Sverige ett avtal med IMO om bland annat den immunitet och de privilegier som skulle gälla förde personer som arbetade på WMU.

Inledningsvis framgår att Sverige den 1 februari 1960 åtog sig att på Internationella sjöfartsorganisationen tillämpa föreskrifterna i konventionen om privilegier och immunitet för Förenta nationernas fackorgan (SÖ 1951:84), inbegripet i bilaga XII. Det finns även en specifik bestämmelse om social trygghet.

Artikel 14

  1. Universitetstjänstemän och defamiljemedlemmar som ingår i deras respektive hushåll ska omfattas av lämpliga socialförsäkringsarrangemang som ombesörjs av organisationen och de ska vara undantagna från varje socialförsäkringssystem som inrättats enligt svensk lag.
  2. Utan hinder av paragraf 1 i denna artikel ska en tjänstemans familjemedlemmar vara berättigade till andra svenska socialförsäkringsförmåner än barnbidrag, om dessa familjemedlemmar var bosatta i Sverige omedelbart före tjänstemannens anställning viduniversitetet.
  3. Föreskrifterna i paragraf 1 i denna artikel gäller inte socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner som hänför sig till inkomst från arbete i Sverige utanför universitetet.

Bestämmelsen i artikel 14innebär att organisationen har ett särskilt system för social trygghet. De som omfattas av reglerna, det vill säga tjänstemän och familjemedlemmar som ingår i deras hushåll, ska alltså inte omfattas av den svenska socialförsäkringen.

Det finns undantag från bestämmelsen i punkt 1, vilket framgår av punkt 2–3. En tjänstemans familjemedlemmar kan ha rätt till svenska bosättningsbaserade förmåner om de var bosatta i Sverige när tjänstemannen fick sin anställning. Det gäller med undantag för barnbidrag som enligt bestämmelsen inte kan betalas ut. Anledningen till att barnbidrag är undantaget kan vara att anställda vid organisationen har en motsvarande ersättning inkluderad i sitt anställningsavtal.

Tänk på att de som omfattas av bestämmelsernai artikeln kan vara omfattade av det svenska systemet för annat arbete i Sverige. Det betyder exempelvis att om någon av den anställdes familjemedlemmar arbetar i Sverige ska hen omfattas av den svenska arbetsbaserade försäkringen.

17.5.5 Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet​

Avtal den 13 maj 1987 om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat, SÖ 1989:60

Inom ramen för detnordiska samarbetet finns särskilda bestämmelser för vad som gäller för de personer som arbetar på de nordiska institutionerna.

Artikel 12

Varje tjänstgöringsland förbinder sig att taga in anställda i sekretariaten som medlemmar i tjänstgöringslandets statliga pensionsordning på samma villkor som gäller för motsvarande statliga tjänster i detta land såvida icke annat fastställts genom avtal med den anställde.

Överenskommelse, som ingåtts eller som kan komma att ingås mellande nordiska länderna om samordning av rättigheter intjänade i statliga eller motsvarande pensionsordningar, ska även gälla för de anställda i sekretariaten som har pensionsrättigheter i de nordiska länder, vilka tillträtt överenskommelsen.

De anställdas rätt till sociala förmåner regleras genom den nordiska konventionen den 5 mars 1981 om social trygghet.

Bestämmelsen innebär att de personer som arbetar på en institution inom ramen för det nordiska samarbetet anses arbeta i det landdär institutionen är belägen. Om institutionen är belägen i Sverige anses personen alltså arbeta i Sverige.

Tänk på att unionsrätten och den nordiska konventionen om social trygghet kan ha betydelse i detta sammanhang. För mer information om regelverkens förhållande till varandra, se kapitel 2.

17.5.6 Avtal mellan Sverige och EU​

Överenskommelse den 19 oktober 1989 mellan Konungariket Sveriges regering och de europeiska gemenskapernas kommission om upprättandet iKonungariket Sverige av en delegation för de europeiska gemenskapernas kommission och delegationens privilegier och immunitet, SÖ 1990:8.

Överenskommelsen handlar om EU-kommissionens delegation i Sverige och dess immunitet och privilegier.

Artikel 3

Delegationen för kommissionen, dess chef och medlemmar samt de medlemmar av deras familjer som tillhör deras respektive hushåll ska på Konungariket Sveriges territorium åtnjuta samma rättigheter, privilegier och immunitet och varaunderkastade samma skyldigheter som fastställts i Wienkonventionen.

Bestämmelsen hänvisar till Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. I bedömningen av socialförsäkring ska alltså artikel 33 i Wienkonventionen tillämpas på de personer somomfattas av artikel 3. Men i stället för att omfattas av ett annat lands sociala trygghetssystem, omfattas dessa personer av EU:s tjänsteföreskrifter, se under beskrivning av artikel 1 d i förordning 883/2004.### 17.5.7 Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar, ECDC

Värdlandsavtal med Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar Stockholm 20 juni 2010, prop. 2010/11:34, SÖ 2011:3.

Avtalet innehåller särskilda bestämmelser avseende socialförsäkring och tillgången till svensk hälso- och sjukvård.

Artikel 11

Socialförsäkring>

  1. Centrumet ska vara befriat från alla obligatoriska avgifter till social-försäkringssystem i Sverige när det gäller centrumets personal.
  2. Centrumet ska tillhandahålla socialförsäkringsskydd enligt de förordningar och bestämmelsersom gäller för tjänstemän och övriga anställa vid Europeiska unionen.

Artikel 12

Tillgång till hälso- och sjukvård

  1. Centrumets personal och deras familjemedlemmar ska ha tillgång till primärvård vid Stockholms läns landstings vårdinrättningar på samma villkor som personer som är bosatta i Sverige. De svenska myndigheterna ska genom att vidta lämpliga åtgärder se till att denna rätt tillgodoses.
  2. Om centrumets personal och derasfamiljemedlemmar behöver omedelbar hälso- och sjukvård ska landstingen erbjuda sådan vård.

Bestämmelsen innebär att de personer som arbetar vid ECDC omfattas av EU:s tjänsteföreskrifter, se under beskrivning av artikel1 d i förordning 883/2004.

17.5.8 Internationella institutet för demokrati och fria val (IDEA)​

Avtal med Internationella institutet för demokrati och fria val (IDEA) om immunitet och privilegier för Internationella institutet för demokrati och fria val och dess tjänstemän Stockholm 14 mars 2012, SÖ 2012:2.

Avtalet innehåller särskilda bestämmelser avseende social trygghet och hälso- och sjukvård.

Artikel VII> Social trygghet

  1. Organisationen ska svara för att dess tjänstemän jämte familjemedlemmar som ingår i deras hushåll omfattas av ett lämpligt socialförsäkringsskydd.
  2. En tjänstemans familjemedlemmar ska dock ha till svenska socialförsäkrings-förmåner om dessa familjemedlemmar var bosatta i Sverige omedelbart före tjänstemannens anställning vid organisationen.
  3. Bestämmelserna i denna artikel ska inte gälla för socialförsäkringsförmåner som hänför sig till inkomst från förvärvsverksamhet i Sverige vid sidan av organisationen.

Artikel VIII

Hälso- och sjukvård

Tjänstemän i organisationen och deras familjemedlemmar somutgör del av deras respektive hushåll och som är folkbokförda i Sverige har tillgång till hälso- och sjukvård på samma villkor som andra bosatta i Sverige. Andra tjänstemän i organisationen ska vara täckta av lämpliga arrangemang gällande hälso- och sjukvård som organisationen svarar för.

Bestämmelsen i artikel VII innebär att organisationen har ett särskilt system för social trygghet. De som omfattas av reglerna, det vill säga tjänstemän och familjemedlemmar som ingår i deras hushåll, skaalltså inte omfattas av den svenska socialförsäkringen.

Det finns undantag från bestämmelsen i punkt 1, vilket framgår av punkt 2–3. En tjänstemans familjemedlemmar kan ha rätt till svenska bosättningsbaserade förmåner om de varbosatta i Sverige när tjänstemannen fick sin anställning.

Tänk på att de som omfattas av bestämmelserna i artikeln kan vara omfattade av det svenska systemet för annat arbete i Sverige. Det betyder exempelvis att om någon av den anställdes familjemedlemmararbetar i Sverige ska hen omfattas av den svenska arbetsbaserade försäkringen.

17.5.9 Sekretariatet för Östersjöstaternas råd​

Avtal mellan Konungariket Sveriges regering och Östersjöstaternas råds sekretariat om immunitet ochprivilegier för sekretariatet, prop. 1998/99:24, SÖ 1999:14.

Avtalet är en överenskommelse mellan Sverige och Östersjöstaternas råds sekretariat om ett sekretariat i Sverige. Avtaletmellan Sverige och Östersjöstaternas råd saknar specifik bestämmelse om social trygghet. Bestämmelse som har betydelse för Försäkringskassans handläggning avser sekretariatets chef och dennes familjemedlemmar.

Artikel 8.2> Utöver privilegier och immunitet som anges i stycke 1, ska sekretariatets chef, såvida han eller hon inte är svensk medborgare eller stadigvarande bosatt i Sverige omedelbart före anställningen vid sekretariatet och familjemedlemmar som ingår i hushållet åtnjuta privilegier och immunitet som tillerkänns beskickningschefer enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser av den 18 april 1961.

Bestämmelsen hänvisar till Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. I bedömningen av socialförsäkring ska alltså artikel 33 i Wienkonventionen tillämpas på de personer som omfattas av artikel 8.2. Tänk på att det bara gäller de personer som träffas av artikel 8.2. För övriga som arbetarpå sekretariatet finns ingen sådan bestämmelse.

De tjänstemän som inte är svenska medborgare eller bosatta i Sverige när anställningen påbörjas ska vara befriade från skatt och sociala avgifter på lön och annan ersättning som betalas ut av sekretariatet vilket framgår av artikel 9. Försäkringskassan ska därmed göra en bedömning enligt SFB samt beakta övriga internationella regelverk som är tillämpliga i det enskilda ärendet för de personer som inte avses i artikel 8.2.

###17.5.10 Global Water Partnership Organisation

Avtal med Organisationen för det globala nätverket för vattenfrågor (GWPO) om immunitet och privilegier för Organisationen för det globala nätverket för vattenfrågor och dess personal, prop. 2011/12:117, SÖ 2012:1.

I avtalet finns särskilda bestämmelser för social trygghet och hälso- och sjukvård.

Artikel VI

Social trygghet

  1. Organisationen ska svara för att dess tjänstemän jämte familjemedlemmar som ingår i deras hushåll omfattas av ett lämpligt socialförsäkringsskydd.
  2. En tjänstemans familjemedlemmar ska dock ha till svenska socialförsäkrings-förmåner om dessa familjemedlemmar var bosatta i Sverige omedelbart före tjänstemannens anställning vid organisationen.
  3. Bestämmelserna i denna artikel ska inte gälla för socialförsäkringsförmåner som hänför sig till inkomst från förvärvsverksamhet i Sverige vid sidan av organisationen.

Artikel VII

Hälso- och sjukvård

  1. Tjänstemän i organisationen och deras familjemedlemmar som utgör del av deras respektive hushåll och som är folkbokförda i Sverige har tillgång till hälso- och sjukvård på samma villkor som andra bosatta i Sverige. Andra tjänstemän i organisationen ska vara täckta av lämpliga arrangemang gällande hälso- och sjukvård som organisationen svarar för.

Bestämmelsen i artikel VI innebär att organisationen har ett särskilt system för social trygghet. De personer som omfattas av reglerna, det vill säga tjänstemän och familje-medlemmar som ingår i deras hushåll, ska alltså inte omfattas av den svenska socialförsäkringen.

Det finns undantag från bestämmelsen i punkt 1, vilket framgår av punkt 2–3. En tjänstemans familjemedlemmar kan ha rätt till svenska bosättningsbaserade förmåner om de var bosatta i Sverige när tjänstemannen fick sin anställning.

Tänk på att de personer som omfattas av bestämmelserna i artikeln kan vara omfattade av det svenska systemet för annat arbete i Sverige. Det betyder exempelvis att om någon av den anställdes familjemedlemmar arbetar i Sverige ska hen vara omfattad av den svenska arbetsbaserade försäkringen.

17.5.11 Nordliga dimensionens partnerskap för hälsa och socialt välbefinnande​

Avtal med sekretariatet för Nordliga dimensionens partnerskap för hälsa och socialt välbefinnande (NDPSH) om immunitet och privilegier för sekretariatet och dess personal, prop. 2012/13:67, SÖ 2013:11.

Avtalet innehåller bestämmelser om social trygghet

Artikel VIII

Social trygghet

  1. Sekretariatet ska svara för att dess tjänstemän jämte familjemedlemmar som ingår i deras hushåll omfattas av ett lämpligt socialförsäkringsskydd.
  2. En tjänstemans familjemedlemmar ska dock ha rätt till svenska social-försäkringsförmåner om dessa familjemedlemmar var bosatta i Sverige omedelbart före tjänstemannens anställning vid sekretariatet.
  3. Bestämmelserna i denna artikel ska inte gälla för socialförsäkringsförmåner som hänför sig till inkomst från förvärvsverksamhet i Sverige vid sidan av sekretariatet.

Artikel IX

Hälso- och sjukvård

Tjänstemän vid sekretariatet och deras familjemedlemmar, som utgör del av deras respektive hushåll och som är folkbokförda i Sverige, har tillgång till hälso- och sjukvård på samma villkor som andra bosatta i Sverige. Andra tjänstemän vid sekretariatet jämte familjemedlemmar som ingår i deras hushåll ska vara täckta av lämpliga arrangemang gällandehälso- och sjukvård som sekretariatet svarar för.

Bestämmelsen i artikel VIII innebär att organisationen ansvarar för att tjänstemännen omfattas av ett system för social trygghet. Det behöver inte vara ett särskilt system för denna organisation, utan det kan även vara nationell lagstiftning, exempelvis SFB.

Det finns undantag från bestämmelsen i punkt 1, vilket framgår av punkt 2–3. En tjänstemans familjemedlemmar som inte omfattas av SFB kan ändå ha rätt till svenska bosättningsbaserade förmåner om de varbosatta i Sverige när tjänstemannen fick sin anställning. Det gäller med undantag för barnbidrag, som enligt bestämmelsen inte kan betalas ut. Anledningen till att barnbidrag är undantaget kan vara att anställda vid organisationen har en motsvarande ersättning inkluderad i sitt anställningsavtal.

Tänk på att de personer som omfattas av bestämmelserna i artikeln kan vara omfattade av det svenska systemet för annat arbete i Sverige. Det betyder exempelvis att om någon av den anställdes familjemedlemmar arbetar i Sverige skahen omfattas av den svenska arbetsbaserade försäkringen.

17.5.12 Europeiska universitetsinstitutet​

Konvention den 19 april 1972 om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut och Protokoll om Europeiska universitetsinstitutets immunitetoch privilegier, SÖ 1999:41.

Konventionen handlar om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut, som har sitt säte i Florens. Protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet och privilegier utgör en del av konventionen. I protokollet finns särskilda bestämmelser om vilket system för sociala trygghetsförmåner som ska gälla för vissa anställda.

Artikel 11

  1. Systemet för sociala trygghetsförmåner för rektorn,generalsekreteraren, medlemmar av lärarkåren och annan personal samt de forskarstuderande skall fastställas i tjänsteföreskrifterna och i andra bestämmelser.

Om inte sådana förmåner föreskrivs kan de personer som angesi föregående stycke välja mellan att ansluta sig till ett system antingen enligt lagstiftningen i den stat där institutet har sitt säte, eller den fördragsslutande stats lagstiftning som senast gällde för dem eller lagstiftningen i den fördragsslutande stat därde är medborgare.

Denna valfrihet får utövas endast en gång och skall gälla från och dagen för tjänstetillträdet vid institutet.

  1. För de medlemmar av lärarkåren och de forskarstuderande som är medborgare i andra stater än de fördragsslutande skall lämpliga bestämmelser tas in i tjänsteföreskrifterna eller andra föreskrifter.

Bestämmelsen i artikel 11.1 första stycket innebär att vilket medlemslands lagstiftning försociala trygghetsförmåner som en anställd ska omfattas av i första hand ska regleras i tjänsteföreskrifterna och andra bestämmelser. Dessa andra bestämmelser kan till exempel finnas i den anställdes kontrakt.

Bestämmelsen i artikel11.1 andra stycket innebär att om det inte finns några bestämmelser om sociala trygghetsförmåner som träffar den anställde, hen rätt att välja att omfattas av lagstiftningen i den

  • stat där institutet har sitt säte (Italien)
  • fördragsslutande stat vars lagstiftning senast gällde för hen
  • fördragsslutande stat där hen är medborgare.

Rätten att välja får bara användas en gång och gäller från den dag då man tillträder tjänsten.

I artikel 11.2 finns enspeciell bestämmelse för de lärare och forskarstuderande som är medborgare i andra stater än de fördragsslutande. För dem ska bestämmelser om sociala trygghetsförmåner finnas i tjänsteföreskrifterna eller andra föreskrifter.

17.5.13 Banken för internationell betalningsutjämning (BIS)​

Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning, prop. 2020/21:127.I avtalet regleras ställning, immunitet och privilegier för BIS, innovationscentrumet i Sverige och personal med koppling till centrumet. Avtalet innehåller bestämmelser om social trygghet.

Artikel 11 Social trygghet och välfärd

1.BIS, i egenskap av arbetsgivare, dess personal och personer som de centralbanker, utöver Riksbanken, som är medlemmar i BIS utstationerar som experter till BISIH Nordic Centre ska vara undantagna från all i Sverige tillämplig lagstiftning avseende social trygghet och välfärd som avser ålderspension och efterlevandepension, försäkring vid arbetsoförmåga, arbetslöshetsförsäkring, sjukvårds- eller olycksfallsförsäkring, tjänstepension eller välfärdssystem avnågot slag. 2. BIS ska säkerställa att hela dess personal och personer som de centralbanker, utöver Riksbanken, som är medlemmar i BIS utstationerar som experter till BISIH Nordic Centre omfattas av lämplig social trygghet.

Bestämmelsen iartikel 11 innebär att organisationen har ett särskilt system för social trygghet och välfärd som omfattar BIS, i egenskap av arbetsgivare, dess personal och personer som de centralbanker, utöver Riksbanken, som är medlemmar i BIS utstationerar som experter till BISIH Nordic Centre. Systemet för social trygghet och välfärd avser ålderspension och efterlevandepension, försäkring vid arbetsoförmåga, arbetslöshetsförsäkring, sjukvårds- eller olycksfallsförsäkring, tjänstepension eller välfärdssystem av något slag.

17.5.14 Internationella vaccininstitutet (IVI)​

Värdlandsavtal mellan Sverige och Internationella vaccininstitutet (IVI), prop. 2021/22:145.I avtalet regleras ställning, immunitet och privilegier för IVI:s Europakontor och personal med koppling till kontoret. Avtalet innehåller bestämmelser om social trygghet.

Artikel VII Socialförsäkring

  1. Institutet ska tillgodose att personalen och deras familjemedlemmar ges ett lämpligt socialförsäkringsskydd.
  2. Personalens familjemedlemmar ska dock ha rätt till svenska socialförsäkringsförmåner om familjemedlemmarna var bosatta iSverige direkt före tjänstemannens anställning vid institutet.
  3. Bestämmelserna i denna artikel ska inte vara tillämpliga på socialförsäkringsförmåner som är relaterade till inkomst från förvärvsarbete i Sverige utanför institutet.

Artikel VIII Hälso- och sjukvård

Institutets personal och deras familjemedlemmar som är folkbokförda som bosatta i Sverige har tillträde till hälso- och sjukvård på samma villkor som övriga som är bosatta i Sverige. Institutets övriga personal ska omfattas av lämpliga arrangemang som vidtas av institutet.

Bestämmelsen i artikel VII och VIII innebär att organisationen har ett särskilt system för social trygghet. De personer som omfattas av reglerna, det vill säga personalen och deras familjemedlemmar, ska alltså inte omfattas av den svenska socialförsäkringen.

Det finns undantag från bestämmelsen i punkt 1, vilket framgår av punkterna 2 och 3. Personalens familjemedlemmar ska ha rätt till svenska socialförsäkringsförmåner omfamiljemedlemmarna var bosatta i Sverige direkt före tjänstemannens anställning vid institutet. Bestämmelserna är inte heller tillämpliga på socialförsäkringsförmåner som är relaterade till inkomst från förvärvsarbete i Sverige utanför institutet.### 17.5.15 Förenta nationernas barnfond Unicefs innovationskontor

Värdlandsavtal mellan Sverige och Förenta nationernas barnfond Unicef, prop. 2021/22:223.

I avtaletregleras ställning, immunitet och privilegier för Unicefs innovationskontor och personal med koppling till kontoret. Med kontorets personal avses både personal enligt 1946 års FN konvention om immunitet och privilegier och annan personal som anställts medmer flexibla anställningsavtal. Lokalt anställda och timavlönad personal omfattas inte av definitionen. Avtalet innehåller bestämmelser om social trygghet.

Artikel XVII Socialförsäkring och pension

  1. På grund av det system för social trygghet som inrättats av eller förvaltas under FN:s ledning ska Unicef och de av dess tjänstemän som omfattas av det ovan nämnda systemet vara undantagna från att omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet eller från att vara förpliktigade attgöra inbetalningar till detsamma.
  2. Bestämmelserna i punkt 1 ovan ska vara även gälla för de äkta makar vars ställning har erkänts av FN och för anförvanter som är beroende av och som ingår i hushållenför de personer som avses i punkt 1 ovan, såvida de inte är anställda eller egenföretagare i landet eller får sociala förmåner från Sverige.

Bestämmelsen i artikel XVII innebär att organisationen har ett särskilt system för social trygghet. De som omfattas avdet särskilda systemet ska alltså inte omfattas av den svenska socialförsäkringen. Detta gäller enligt p. 2 även för de äkta makar vars ställning har erkänts av FN och för anförvanter som är beroende av och som ingår i hushållen förde personer som avses i p.1, såvida de inte är anställda eller egenföretagare i landet eller får sociala förmåner från Sverige.