Hoppa till huvudinnehåll

4 Folkbokföringslagen

Folkbokföring innebär att Skatteverket fastställer en persons bosättning samt registrerar bl.a. uppgifter om identitet och familjeförhållanden som enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får förekomma i folkbokföringsdatabasen (1 § FOL).

Folkbokföringen syftar även till att tillgodose samhällets behov av uppgifter om enskilda. Folkbokföringsuppgifter ligger till grund för ett stort antal rättigheter och skyldigheter som kan vara beroende av att en person är folkbokförd. (Prop. 2012/13:120 s. 35, Folkbokföringen i framtiden)

4.1 Folkbokföringens betydelse för socialförsäkringen

Skatteverkets prövning av om en person ska vara folkbokförd är vägledande för Försäkringskassan, och har på så sätt betydelse för vår bedömning av om personen kan anses bosatt i Sverige enligt SFB eller inte. Det finns dock skillnader mellan FOL och SFB, vilket innebär att det finns situationer när en person ska vara folkbokförd, men inte omfattas av den svenska socialförsäkringen och tvärt om. Det är därför viktigt att ha viss inblick i FOL.

4.2 När folkbokförs en person?

Ett barn som föds i Sverige ska folkbokföras här om mamman är folkbokförd eller om pappan är folkbokförd och vårdnadshavare. Pappan måste alltså även vara vårdnadshavare. I vissa fall ska barnet folkbokföras även om det föds utomlands. Det gäller exempelvis om någon av föräldrarna är folkbokförd med stöd av 14 § FOL, det vill säga är utsänd i statens tjänst eller medföljande till en sådan person. (2 § FOL)

Den som flyttar till Sverige och anses bosatt här enligt FOL, ska folkbokföras. En person anses bosatt i Sverige om hen kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) här under minst ett år. Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både i och utanför Sverige ska folkbokföras, om hen med hänsyn till samtliga omständigheter anses ha sin egentliga hemvist här. (3 § FOL)

I förarbeten till 3 § FOL konstateras att i bedömningen av om en person har sin egentliga hemvist i Sverige bör ”familjeförhållanden normalt tillmätas största vikt. Den som vid vistelsen i Sverige bor hos sin familj bör således normalt anses ha sin egentliga hemvist här. Med familj avses här normalt makar och sambor eller hemmavarande barn. För den som saknar familj bör i första hand anknytning på grund av arbetsförhållandena få väga tyngst. När det gäller personer som inte har anställning eller familj eller då familjen gemensamt har en dubbel bosättning, till exempel pensionärer som vintertid bor i ett annat land och sommartid i Sverige, får det egentliga hemvistet bestämmas bl.a. med ledning av vistelsens omfattning och bostädernas art. Genom att samtliga omständigheter ska beaktas vid bedömningen av det egentliga hemvistet finns möjlighet att ta hänsyn till de speciella omständigheter som i det enskilda fallet bör få väga tyngst.” (Prop. 1990/91:153 s. 133–134)

Personer som från början avsett att vistas här kortare tid än ett år, men som förlänger sin vistelse, bör folkbokföras så snart det står klart att avsikten är att vistas här minst ett år, eller senare när vistelsen varat i ett år (prop. 1990/91:153 s. 134). En utlänning som måste ha uppehållsrätt eller uppehållstillstånd för att vistas i Sverige får endast folkbokföras om detta villkor är uppfyllt eller om det finns synnerliga skäl för att hen ändå ska folkbokföras. (4 § FOL).

Den som tillhör en främmande makts beskickning eller karriärkonsulat eller dess betjäning och omfattas av 2 eller 3 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall folkbokförs endast om hen är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när hen kom att tillhöra beskickningen, konsulatet eller dess betjäning. Detta gäller även en persons familjemedlem eller tjänare. När det gäller en person som omfattas av 4 § i nyss nämnda lag och har rätt till motsvarande immunitet och privilegier som en diplomatisk företrädare vid en främmande makts beskickning folkbokförs den personen endast om hen är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när hen kom att tillhöra beskickningen, konsulatet eller dess betjäning. Detta gäller även en sådan persons familjemedlem. (5 § FOL)

4.3 När avregistreras en person?

En person ska i vissa fall avregistreras från folkbokföringen. Det gäller när en person

  • avlider eller dödförklaras (19 § FOL)
  • kan antas regelmässigt komma att tillbringa sin dygnsvila utomlands under minst ett år, om hen inte är utsänd i svenska statens tjänst eller är familjemedlem till en sådan person (20 § första meningen FOL)
  • regelmässigt tillbringar sin dygnsvila både inom och utom landet, om hen med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist utomlands (20 § andra meningen FOL)
  • inte anses bosatt på någon fastighet eller i någon kommun enligt 7–13 §§ och inte ska avregistreras från folkbokföringen som utflyttad enligt 20 § (personen ska då avregistreras från folkbokföringen som försvunnen enligt 21 § första stycket FOL).

Den som folkbokförs med fingerade personuppgifter ska avregistreras när det gäller de tidigare uppgifterna (21 § andra stycket FOL).

4.4 Försäkringskassans skyldighet att lämna uppgifter

Försäkringskassan ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringen om en person som är eller har varit folkbokförd är oriktig eller ofullständig. En sådan underrättelse behöver dock inte lämnas om särskilda skäl talar mot det (32 c § FOL).

Läs mer

Läs mer om detta i vägledning 2001:3 Offentlighet, sekretess och behandling av personuppgifter.

4.5 Personnummer och samordningsnummer

Alla som folkbokförs i Sverige får ett personnummer (18 § FOL). Personer som inte är eller har varit folkbokförda kan i stället tilldelas ett samordningsnummer. Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för den som inte är eller har varit folkbokförd i Sverige (1 § lagen (2022:1697) om samordningsnummer).

Läs mer

Läs vidare om samordningsnummer i Försäkringskassans riktlinjer (2021:01) Rekvirering av samordningsnummer.

Det finns inget krav på varken personnummer eller samordningsnummer för att en person ska kunna omfattas av den svenska socialförsäkringen. Däremot underlättar det för Försäkringskassan om det finns ett nummer, och det krävs i många fall ett nummer för att en person ska kunna registreras i våra it-stöd. Men det är alltså inget villkor för att vara försäkrad i Sverige.