8 Handläggningstid, väsentlig försening och den enskildes rätt att begära avgörande
I vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken beskrivs utförligt vad normal handläggningstid och väsentlig försening innebär.
Utöver detta gäller för omprövningen att handläggningstiden för ett omprövningsärende påbörjas när begäran om omprövning kommer in till Försäkringskassan och avslutas när ett beslut är fattat i ärendet. Läs mer om handläggning av väsentlig försening i avsnitt 8.1 Metodstöd – väsentlig försening.
Enligt FKAR 2010:7 till 113 kap. 7 § SFB bör en omprövning göras inom sex veckor från det att begäran om omprövning kom in, om det inte finns särskilda skäl mot det. JO har flera gånger understrukit betydelsen av detta och också betonat att varken omorganisation eller ökad ärendeinströmning utgör sådana särskilda skäl som motiverar en utdragen handläggning (JO:s beslut, dnr 2898–2009). Den enskilde måste ha möjlighet att inom en rimlig tid få sin sak prövad av domstol och det är därför mycket viktigt att Försäkringskassan driver ärendet framåt och omprövar det inom en godtagbar tid (se t.ex. JO:s ämbetsberättelse 2004/05 s. 323). Ibland är sex veckor en snäv tidsgräns. Det gör att den kan överskridas, till exempel om ett ärende måste utredas eller om den enskilde begär anstånd i sitt ärende. I dessa fall får det anses finnas särskilda skäl.
Läs mer om anstånd i vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken.
Om den enskilde har begärt omprövning med vändande post kan man behöva beakta att fristen för att begära omprövning inte har gått ut. Se vidare i avsnitt 10.1.1 Metodstöd – när kan beslut fattas före tvåmånadersfristens utgång.
8.1 Metodstöd – väsentlig försening
När du behöver ytterligare information innan du kan besluta i ett ärende ska du alltid värdera om det till följd av detta kan uppstå en risk för väsentlig försening i handläggningen. Ett omprövningsärende anses vara väsentligt försenat när det har gått 72 dagar utan att du har fattat beslut. Det finns inte en given tidpunkt i handläggningen när man kan identifiera en risk för väsentlig försening, utan det kan ske i olika situationer vid olika tidpunkter. Därför måste du kontinuerligt ha risken för väsentlig försening i åtanke under din handläggning.
När du bedömer att det finns risk för väsentlig försening ska du informera den enskilde om det. Du ska alltså inte vänta tills handläggningen redan har blivit försenad. Du kan informera muntligt eller skriftligt, beroende på vad du anser lämpligast. Beskriv tydligt varför ärendet riskerar att försenas.
När du har identifierat en risk för väsentlig försening ska du även dokumentera det i ärendets journal.
8.2 Den enskildes rätt att begära avgörande
12 § FL
Om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans senast inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran.
Om en begäran om omprövning inte har avgjorts inom sex månader, får den enskilde skriftligen begära att Försäkringskassan ska avgöra ärendet.
Läs mer om att begära ett avgörande i vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken.