14 Överklagande av Försäkringskassans beslut

14.1 Inledning

113 kap. 10 § SFB Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut får dock inte överklagas av en enskild innan beslutet har omprövats enligt 7 §. En enskilds överklagande av ett sådant beslut innan beslutet har omprövats ska anses som en begäran om omprövning enligt nämnda paragraf.

43 § FL Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet (överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten). I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras. I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla.

I följande avsnitt beskrivs närmare vad som gäller i fråga om överklagande av Försäkringskassans beslut i ärenden om förmåner enligt SFB och FL.

14.2 Beslut som får överklagas

Det är inte Försäkringskassan som avgör om det finns ett beslut och om detta är överklagbart. Det är domstolens sak att avgöra detta och eventuellt avvisa överklagandet. (RÅ 2010 ref 72 och JO 2004/05 s. 373)

Beslut i ärenden om förmåner enligt SFB får överklagas i enlighet med de regler som finns i 113 kap. SFB. Det finns också särskilda regler om överklagande i andra författningar som gäller i Försäkringskassans verksamhet, till exempel 4 kap. 9 § lagen om statligt tandvårdsstöd. När det saknas särskilda regler om överklagande gäller bestämmelserna i förvaltningslagen. Vad som krävs för att ett beslut ska vara överklagbart enligt såväl SFB som allmänna principer har slagits fast av HFD i flera avgöranden.

Rättsfall

I HFD 2019 ref. 21 uttalades följande: Av fast praxis följer att endast beslut som har eller är ägnade att få en påvisbar effekt för den som berörs av beslutet tillerkänns överklagbarhet. Avgörande för om en myndighets dokumenterade ställningstagande, oavsett hur det har rubricerats, utgör ett överklagbart beslut är således vilka faktiska verkningar det får för den som berörs av det (se t.ex. HFD 2018 ref. 23 och där angivna rättsfall). Förvaltningsbeslut får regelmässigt konsekvenser i skilda avseenden och i olika utsträckning för enskilda. Emellertid måste det vara fråga om påverkan av tillräckligt kvalificerat slag för att ett beslut ska anses vara överklagbart. Det ska göras en objektiv bedömning av om ett beslut av ett visst slag typiskt sett medför att kravet på påverkan är uppfyllt. Bedömningen ska alltså inte göras utifrån konsekvenserna i det enskilda fallet.

I HFD 2019 ref. 17 ansåg HFD att en journalanteckning där Pensionsmyndigheten konstaterat att den försäkrade fått för mycket bostadstillägg, men bestämt att inte kräva tillbaka det som betalats ut felaktigt, haft faktiska verkningar och därför var överklagbart.

I HFD 2020 not. 20 ansågs Försäkringskassans beslut om godkännande av en behandlingsplan, i ett ärende om förebyggande sjukpenning, inte vara överklagbart.

I HFD 2022 ref. 31 ansågs Arbetsförmedlingens beslut om att avregistrera en person som arbetssökande inte vara överklagbart.

Ett beslut kan överklagas även om det inte gäller en sakprövning. Det innebär att beslut som gäller avvisning eller avskrivning får överklagas. När det gäller avvisningsbeslut är huvudregeln att de ska omprövas innan de kan överklagas. Vissa avvisningsbeslut överklagas dock direkt till domstol (se avsnitt 2.1 Beslut som kan eller inte kan omprövas). Beslut om avskrivning ska omprövas innan de kan överklagas till domstol (se avsnitt 4.2 Avskrivning).

Enligt 41 § FL får även så kallade förfarandebeslut överklagas, om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Läs mer om förfarandebeslut i vägledningen 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken.

Det finns även andra typer av beslut som inte ska omprövas utan överklagas direkt till förvaltningsrätten, exempelvis beslut enligt 113 kap. 3 § SFB (se avsnitt 2.1 Beslut som kan eller inte kan omprövas).

När AO överklagar ett beslut enligt SFB ska ärendet inte omprövas utan överlämnas till domstol.

14.3 Vem som får överklaga ett beslut

Inom den offentliga rätten och processrätten syftar begreppen enskild och den enskilde på en fysisk eller juridisk person som inte är en myndighet eller ett annat offentligt organ. Termerna används som motsats till allmän och det allmänna.

För att en enskild ska få överklaga ett beslut i ärenden om förmåner enligt SFB krävs att beslutet angår den enskilde och att beslutet gått hen emot (42 § FL).

Generellt gäller vid dödsfall att dödsboet inträder i den avlidnes ställe. Ett dödsbo bör därför i regel kunna överklaga ett beslut som gäller den avlidna personen (jämför RÅ 1996 ref. 2 och FÖD 1985:34).

AO får också överklaga beslut i ärende om förmåner enligt SFB såväl till den enskildes fördel som till hens nackdel (113 kap. 12 § andra stycket SFB).

Ett överklagande får göras av ombud eller ställföreträdare.

14.3.1 Metodstöd – rutin vid överklagande

Det är inte Försäkringskassan som prövar om den som överklagar ett beslut är behörig att överklaga. Det är domstolen som avgör detta.

Försäkringskassan får endast avvisa ett överklagande om det har kommit in för sent.

Om överklagandet brister i något annat avseende är det domstolens uppgift att hantera bristen.

Om den enskilde överklagat i rätt tid, ska Försäkringskassan i normalfallet inte dröja längre tid än en vecka med att överlämna överklagandet till förvaltningsrätten.

14.4 Andra frågor i samband med överklagande

Det underlättar för både processförare och domstolen om man antecknar i journalen att man har tagit hand om impulser som inte hör till överklagandet och hur man har gjort det. Det kan gälla följande impulser:

• Klagomål på handläggare eller handläggning (se riktlinjerna 2011:17 Hantering av skrivelser).
• En begäran om utlämnande av allmän handling (se riktlinjerna 2011:7 Utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter).
• En uppgift som kan påverka ett annat ärende. Den ska vidarebefordras till den enhet som handlägger det berörda ärendet.
• En uppgift som kan tolkas som en impuls till att starta ett nytt ärende, till exempel en ansökan om en förmån. Den ska vidarebefordras till den enhet som handlägger förmånen.

Suicidhot ska hanteras enligt Stöddokument - Hantering av suicidhot från kund som finns på Fia.

14.4.1 Metodstöd – den enskilde begär skadestånd

När en enskild begär skadestånd i samband med att hen överklagar Försäkringskassans beslut hanterar du skadeståndsanspråket enligt beskrivningen i Överklagandeprocessen för socialförsäkringsärenden (2022:04).

14.4.2 Metodstöd – diarieföring och bildande av akt för processföring

När ett överklagande kommer in ska ett nytt ärende skapas, och överklagandet ska registreras i enlighet med riktlinjerna 2005:5 Riktlinjer för hantering och diarieföring av allmänna handlingar.

Läs mer

Läs mer om detta i Användarhandledning - Överklagande i ÄHS samt i Överklagandeprocessen för socialförsäkringsärenden (2022:04).

Om överklagandet kommer in över disk till ett servicekontor gäller en särskild hantering, se rutinen för post hos servicekontor.

14.5 Behörig förvaltningsrätt

När ett överklagande kommer in ska Försäkringskassan lämna över det till behörig förvaltningsrätt. Det är mycket viktigt att Försäkringskassan lämnar över överklagandet till rätt domstol för att den enskilde inte ska behöva vänta onödigt länge på domstolens prövning av beslutet (JO beslut 7923-2017).

Tabellen nedan visar vilken förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande. Det finns vissa undantag, vilket framgår i texten som kommer efter tabellen.

Om beslutet gäller en person som …	så ska det överklagas till …
är bosatt i Sverige	förvaltningsrätten i den domkrets där personen var folkbokförd den 1 november året före det år som beslutet fattades.
var bosatt i Sverige någon del av det år när beslutet fattades, men inte var folkbokförd här den 1 november året före det år som beslutet fattades	den förvaltningsrätt inom vars domkrets den kommun ligger där personen under beslutsåret först var bosatt (113 kap. 14-15 §§ SFB).
inte är bosatt i Sverige	den förvaltningsrätt inom vars domkrets grundbeslutet fattades (113 kap. 14 § andra stycket SFB).

Uttrycket ”person som är bosatt i Sverige” i 113 kap. 14 § första stycket SFB omfattar även personer som är enskilda näringsidkare. Det innebär att 113 kap. 14 § första stycket SFB också gäller när det är fråga om ett beslut som är riktat till en person som bedriver enskild näringsverksamhet (även kallad enskild firma). Ett exempel på det är när det i ett ärende om statligt tandvårdsstöd fattats ett beslut som riktar sig till en tandläkare som driver enskild näringsverksamhet.

Beslut som överklagas av någon annan än en enskild person, till exempel av en arbetsgivare, ska överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets det första beslutet fattades (113 kap. 14 § andra stycket SFB). Grundbeslut om utbetalning till kommun överklagas av kommunen till den domstolskrets där grundbeslutet fattades.

En del beslut som Försäkringskassan fattar omfattas inte av reglerna om omprövning och överklagande i SFB och överklagas därför enligt bestämmelserna i FL. Det gäller exempelvis vissa beslut i ärenden om internationell vård och beslut om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb. Sådana beslut överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets grundbeslutet fattades (14 § andra stycket lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar).

14.6 Tidsfrister

Ett beslut som har fattats enligt SFB ska överklagas inom två månader. Det gäller även beslut om avvisning på grund av att begäran om omprövning kommit in för sent (113 kap. 20-21 §§ SFB).

Försäkringskassan fattar också beslut där FL:s bestämmelser om tid för överklagande gäller. Beslut om avskrivning och beslut i ärenden som inte rör förmåner enligt SFB kan överklagas inom tre veckor (44 § FL).

Om den enskilde överklagar beslutet räknas tvåmånaders- eller treveckorsfristen från den dag hen fick del av beslutet. Om AO överklagar beslutet räknas fristen från den dag beslutet meddelades.

Om ett överklagande har lämnats till en allmän förvaltningsdomstol ska överklagandet översändas till Försäkringskassan (6 a § FPL).

Har överklagandet lämnats in inom föreskriven tid men till fel instans anses överklagandet ha gjorts i rätt tid (6 a § FPL).

Ett överklagande ska avvisas om det kommit in i tid till en annan myndighet, men för sent till den myndighet som meddelat beslutet (jämför RÅ 1992 not. 170 och NJA 1986 s. 484).

14.6.1 Metodstöd – den enskilde begär anstånd med att överklaga

När den enskilde skriver att hen begär ”anstånd med att överklaga” bör du kontakta hen och inte bara skicka skrivelsen till domstol. Informera den enskilde om att Försäkringskassan inte kan ge ett sådant anstånd, men att det är möjligt att begära anstånd hos domstolen med att komplettera överklagandet.

14.7 Handläggning av överklagandet hos Försäkringskassan

14.7.1 Formell prövning

45 § FL Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning (avvisning). Ett överklagande ska dock inte avvisas om

1. förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller
2. överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden.

Försäkringskassan ska pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om Försäkringskassan har lämnat en oriktig hänvisning, så gäller den enbart om den är till fördel för den enskilde. Förvaltningsrätten ska göra övrig formell prövning, till exempel frågan om beslutet är överklagbart och frågan om ett ombuds behörighet.

Som framgår av 43 § FL ska ett överklagande vara skriftligt. Det räcker alltså inte att den enskilde i telefon eller på annat sätt meddelat missnöje över ett beslut. Vi bör i så fall upplysa om att ett överklagande ska vara skriftligt. Det finns däremot inget krav på att överklagandet ska vara undertecknat, vilket innebär att mejl kan användas för ett överklagande.

I lagen finns vissa formkrav som gäller för överklagandet (43 § FL och 3-4 §§ FPL). Försäkringskassan ska inte ta ställning till om formkraven är uppfyllda, utan domstolen ska göra den prövningen. Försäkringskassan behöver dock ta ställning till om en skrivelse kan vara ett överklagande av ett beslut. Generellt gäller att en skrivelse som kommer in inom överklagandetiden och som visar att den enskilde är missnöjd med ett beslut efter omprövning ska anses vara ett överklagande (jämför JO 2017/18 s. 317 angående begäran om omprövning). Tolkningen av vad som är ett överklagande bör alltså vara generös (jämför även prop. 2016/17:180 s. 334, RÅ 2002 ref. 29 och RÅ 1988 ref. 33). Det krävs därmed inte att ordet ”överklaga” används.

Om det även vid en generös tolkning av skrivelsen är osäkert vad som är syftet med den, eller vilket beslut den avser, så bör vi fråga den enskilde om handlingen ska uppfattas som ett överklagande och vilket beslut hen i så fall överklagar (jfr HFD 2020 not. 53).

Om det finns skäl att anta att ett överklagande innebär att den enskilde vill göra en ny ansökan eller tror att hen genom sitt överklagande gjort en ny ansökan ligger det i Försäkringskassans serviceskyldighet att upplysa den enskilde om vilka formkrav som gäller för ansökan (6 § FL).

Frågan om ett överklagande kommit in i rätt tid görs enligt metodstödet i avsnitt 2.4.2 Metodstöd – rättidsprövning vid omprövning förutom att man inte får förutsätta rätt tid i de situationer när överklagandet inkommit efter två månader från beslutsdagen och det inte finns några klara indikationer på när den enskilde tagit del av beslutet. Det är Försäkringskassan som ska visa att ett överklagande kommit in försent. Det åligger Försäkringskassan att göra en rättidsutredning och rättidsprövning innan ärendet överlämnas till domstol. När AO överklagat ett beslut räknas tidsfristen från och med dagen då beslutet fattades (113 kap. 20 § SFB).

Om överklagandet kommit in för sent ska Försäkringskassan avvisa överklagandet.

Om Försäkringskassan lämnat en felaktig underrättelse eller helt utelämnat underrättelsen om hur man överklagar, är underrättelsen inte korrekt. Ett överklagande som kommer in för sent av den anledningen ska inte avvisas utan överlämnas till domstol (45 § andra stycket och 46 § FL).

14.7.2 Prövning av ändring av beslutet i samband med överklagande (113 kap. 3 § SFB och 39 § FL)

Försäkringskassan bör läsa överklagandet och det överklagade beslutet för att bedöma om det finns skäl att ändra beslutet enligt 113 kap. 3 § SFB (FKAR 2010:7 om omprövning och ändring enligt SFB).

Ett beslut som inte omfattas av SFB ska i samband med överklagandet i stället prövas enligt 39 § FL.

Läs mer

Beträffande prövningen vid ett överklagande, se vidare i vägledning 2018:1 Rättelse och ändring av beslut enligt socialförsäkringsbalken och förvaltningslagen.

Om beslutet ändrats enligt SFB eller enligt FL, helt eller delvis, ska ändringsbeslutet också bifogas när överklagandet och Försäkringskassans akt lämnas till förvaltningsrätten. Överklagandet anses omfatta det nya beslutet (46 § FL).

14.7.3 Överklagande av AO

När AO överklagar ett beslut ska det inte omprövas utan i stället överlämnas till domstol.

Om en oriktighet i beslutet upptäcks, ska AO kontaktas direkt innan överlämnandet sker.

När ärendet väl har överlämnats till domstol ska ingen prövning enligt 113 kap. 3 § SFB göras.

Om den enskilde i denna situation begärt omprövning, ska begäran anses vara ett överklagande enligt 113 kap. 9 § SFB. Rättidsprövning ska göras i detta fall, vilket innebär att Försäkringskassan ska kontrollera att överklagandet har kommit in inom två månader från den dag den klagande fick del av beslutet.

Om AO återkallar sitt överklagande ska den enskildes begäran om omprövning prövas på vanligt sätt.