1 Omprövning enligt 113 kap. 7 § SFB
113 kap. 7 § SFB Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska ompröva ett beslut som har fattats av respektive myndighet om det skriftligen begärs av en enskild som beslutet angår och beslutet inte har meddelats med stöd av 3 §.
Ett avvisningsbeslut som grundas på att en begäran om omprövning eller ett överklagande kommit in för sent får inte omprövas. Inte heller får omprövning avse en fråga som har avgjorts
- efter omprövning, eller
- av domstol.
Bestämmelser om begäran om omprövning genom Internet finns i 111 kap. 4–7 §§.
1.1 Hur omprövning begärs
Om en enskild vill att Försäkringskassan ska ompröva sitt beslut, ska hen begära det skriftligt. Det finns inget krav på att begäran ska göras på särskild blankett.
Det finns inte heller något krav på att en skrivelse med begäran om omprövning ska vara undertecknad. Det innebär att begäran om omprövning även kan göras via mejl. Om det finns skäl att ifrågasätta om det är rätt person som skickat in begäran kan Försäkringskassan begära att den enskilde bekräftar begäran genom en egenhändig namnteckning.
Omprövningsärenden omfattas inte av undantaget från diarieföring. Det innebär att alla inkomna handlingar till omprövningsärendet behöver hanteras på ett särskilt sätt. Läs mer i vägledning 2001:3 Offentlighet, sekretess och behandling av personuppgifter och Försäkringskassans riktlinje 2005:05 Riktlinjer för hantering och diarieföring av allmänna handlingar.
1.2 En begäran om omprövning ska gälla ett visst beslut
För att Försäkringskassan ska kunna avgöra om begäran har kommit in i rätt tid måste den kunna härledas till ett visst beslut. Det följer av lagen att skrivelsen från den enskilde måste kunna kopplas till ett visst beslut (JO-beslut, dnr 3833-2015). Läs mer om begäran om omprövning och rätt tid i avsnitt 2.4 Rättidsprövning.
Det finns inget formkrav på att det ska stå i begäran vilket beslut som den enskilde vill ompröva, varför det tidigare beslutet ska ändras och på vilket sätt. Går det inte att enkelt härleda en begäran till ett visst beslut, så måste man kontakta den enskilde och utreda vilket beslut hen vill ompröva. Om skrivelsen som kommit in inte kan härledas till ett fattat beslut, så är det ingen begäran om omprövning. I de fall den enskilde ändå vidhåller att det är en begäran om omprövning ska den avvisas (113 kap. 7 och 19 §§ SFB). Läs mer om avvisningsbeslut i avsnitt 4.1 Avvisning.
Framgår det inte av en begäran om omprövning vilken ändring som den enskilde begär, kan Försäkringskassan utgå från att hen vill ha det som ursprungligen begärts hos Försäkringskassan.
1.3 Missnöje eller omprövning?
Möjligheten att begära omprövning har stor betydelse för den enskildes rättssäkerhet. Därför bör Försäkringskassan vara uppmärksam på tecken på missnöje och generös i sin tolkning av vad som kan anses vara en begäran om omprövning. Formkraven ska dock vara uppfyllda.
På frågan om i vilken utsträckning en skriftlig handling som kommer in till myndigheten inom tvåmånadersfristen ska anses vara en begäran om omprövning skriver JO att:
”Försäkringskassan bör presumera att den enskilde begär omprövning så snart det finns något som tyder på att handlingen har lämnats in som en reaktion på myndighetens grundbeslut.” (JO-beslut dnr 3833-2015)
Det gäller även om den enskilde har kallat skrivelsen något annat, till exempel överklagande eller begäran om ändring (jämför JO 2010/11 s. 493). Att det inte kan ses som ett överklagande beror på att den enskilde inte får överklaga beslutet innan det har omprövats (113 kap. 10 § SFB). Det är viktigt att vi kontaktar den enskilde och utreder om vi är osäkra på vilken avsikt den enskilde har med en inskickad handling.
Om den inkomna handlingen är en ny ansökan för tid som Försäkringskassan redan beslutat om, så kan du läsa mer om hur du ska hantera ansökan i avsnitt 12.1 Handläggning av en ny ansökan som gäller en sakfråga som redan avgjorts i ett tidigare beslut med tillhörande metodstöd 12.1.1 och 12.1.2.
En begäran om omprövning ska göras skriftligen. Om den enskilde muntligen begär omprövning av ett beslut ska Försäkringskassan, enligt den allmänna serviceplikten, hänvisa hen till att komma in med en skriftlig begäran innan tidsfristens utgång (6 § FL). Detsamma gäller om den enskilde skickar in en begäran om omprövning innan beslutet är fattat, till exempel under kommuniceringstid.
Ett muntligt missnöje kan dock vara en impuls om rättelse eller ändring enligt 113 kap. 3 § SFB.
I vägledning 2018:1 Rättelse och ändring av beslut enligt socialförsäkringsbalken och förvaltningslagen kan du läsa mer om impulser till prövning.
Synpunkter som kommer in innan beslutet är fattat är inte en begäran om omprövning, även om den enskilde skriftligt eller muntligt framför att de ska vara det. Det beror på att det ännu inte finns något beslut som kan omprövas. När detta händer ska vi informera den enskilde om hur hen ska göra för att begära omprövning. Vi behöver dock tänka på att om beslutet gäller förmånen som sådan kan den enskilde även begära omprövning av ett förfarandebeslut. Ett beslut som gäller förmånen som sådan påverkar den enskildes rätt till förmånen (se FKRS 2024:08). Ett förfarandebeslut tas under ärendets handläggning. När det gäller omprövning och överklagande av förfarandebeslut kan du läsa mer i kapitel 11 Begäran om omprövning och överklagande av förfarandebeslut.
I vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken kan du läsa mer om vad som ses som ett förfarandebeslut.
Eftersom en begäran om omprövning ska vara skriftlig men inte behöver vara undertecknad, kan den göras i ett mejl. I det meddelandet kan den enskilde hänvisa till vad som anförts i exempelvis svaret på kommuniceringsskrivelsen och även lägga till nya argument som skäl för sin begäran.
Om den enskilde trots information vidhåller att en omprövning ska göras utifrån den första skrivelsen eller den muntliga impulsen ska Försäkringskassan fatta ett beslut om avvisning (113 kap. 7 § SFB). Läs mer om avvisningsbeslut i avsnitt 4.1 Avvisning.
I FÖD 1986:28 II hade den enskilde lämnat in ett läkarutlåtande innan tidsfristen för omprövning hade löpt ut. Samma dag kontaktade den enskilde Försäkringskassan och begärde per telefon att få ett beslut om sjukpenning omprövat.
Försäkringsöverdomstolen ansåg att Försäkringskassan då borde ha upplyst den enskilde om att läkarutlåtandet och den muntliga begäran om omprövning inte var ett fullständigt underlag för omprövning enligt dåvarande 20 kap. 10 § AFL, nuvarande 113 kap. 7 § SFB. Om Försäkringskassan hade väglett den enskilde utgick domstolen från att hen hade kommit in med en skriftlig begäran till Försäkringskassan. Eftersom det saknades vägledning från Försäkringskassan ansåg Försäkringsöverdomstolen att den enskilde hade uppfyllt förutsättningarna för att få beslutet omprövat.
1.4 Metodstöd – hantering av begäran om omprövning eller komplettering av begäran som kommer in till en annan enhet än omprövningen
När en begäran om omprövning eller komplettering kommer in i pappersform till en annan adress än den som det hänvisas till i grundbeslutet, ska enheten som tar emot handlingen identifiera och registrera den så snart som möjligt (5 kap. 1 § OSL). Normalt ska handlingen registreras samma dag som den kommer in, men senast dagen efter det (se JO:s beslut, dnr 2623–2011 och riktlinjerna 2005:5 Riktlinjer för hantering och diarieföring av allmänna handlingar). Hur handlingen ska registreras beror på om den handläggs i ÄHS eller i FK Diariestöd.
I Användarhandledning - Omprövning i ÄHS kan du läsa om hur du registrerar en handling när omprövningen handläggs i ÄHS. Om begäran kommit in över disk till ett servicekontor gäller en särskild hantering, se rutinen för post hos servicekontor.
Ärenden som gäller det statliga tandvårdsstödet eller som ska diarieföras på en juridisk person handläggs i FK Diariestöd. I ett sådant ärende ska handlingen först diarieföras och därefter skickas till den omprövningsenhet som handlägger ärendet.
Vilken omprövningsenhet som handlägger de här ärendena kan du läsa om i Användarhandledning - Omprövning i ÄHS.
Ibland behöver den enhet som tar emot en handling kontakta den enskilde för att fråga om den är en begäran om omprövning. En sådan utredning ska journalföras i Wimimall 90007, och ett omprövningsärende ska skapas enligt beskrivningen i Användarhandledning - Omprövning i ÄHS. Om ärendet handläggs i ÄHS, ska utredningen och begäran om omprövning skickas för skanning. Om ärendet handläggs i FK Diariestöd, ska begäran om omprövning registreras och tillsammans med utredningen skickas till den omprövningsenhet som handlägger ärendet.
Omprövningsenheten ska utreda övriga formkrav som anges i kapitel 2 Formell prövning.
I Användarhandledning - Omprövning i ÄHS kan du även läsa om hur du ska göra om begäran om omprövning eller kompletteringar kommit in via inläsningscentralen och hamnat på någon av följande platser i ÄHS:
- Begäran eller komplettering har fördelats till postfack hos registerförande kontor.
- Begäran eller komplettering har fördelats till ett pågående ärende som inte är ett omprövningsärende
- Begäran eller komplettering har fördelats till Detektionens postfack.
1.5 Metodstöd – hantering av ett pågående ärende om rättelse eller ändring enligt 113 kap. 3 § SFB när en begäran om omprövning kommer in om samma beslut
Pågår det en rättelse eller ändring av ett beslut enligt 113 kap. 3 § SFB och det kommer in en begäran om omprövning som gäller samma beslut, så ska du ta ställning till om beslutet kan ändras helt enligt den enskildes begäran.
- Kan du göra det ska du fatta beslut omgående. Lämna också en impuls till omprövningsenheten i det pågående OMP_BEG-ärendet i ÄHS genom att skriva i journalen att det fattats ett beslut enligt 113 kap. 3 § SFB.
- Kan du inte göra det ska du i stället avskriva ditt ändringsärende. Lämna också en impuls till omprövningsenheten i det pågående OMP_BEG-ärendet i ÄHS genom att skriva i journalen att det finns uppgifter som kan påverka bedömningen.
Du kan läsa mer i Användarhandledning - Omprövning i ÄHS om hur du hanterar handlingar eller lämnar impulser som hör till ett omprövningsärende.