Hoppa till huvudinnehåll

18 Överklagande av domar och beslut

18.1 När överklagar Försäkringskassan?​

En dom kan överklagas av olika skäl. Frågan om hur förvaltningsmyndigheter ska agera i förvaltningsprocessen tas upp i förarbetena:

Syftet med att ge förvaltningsmyndigheter rätt att överklaga förvaltningsdomstols avgörande är som redovisats i det föregående i första hand att vidga utrymmet för prejudikatbildning. En sådan reform öppnar också, som Lagrådet konstaterar i sitt yttrande, möjligheter för myndigheter att få en ändring till stånd när domstolens avgörande är materiellt oriktigt. I likhet med Lagrådet anser regeringen att det får anses vara ett allmänt intresse att materiellt oriktiga avgöranden inte blir bestående trots alltså att det i sådana fall genomgående blir fråga om ändringar till nackdel för den enskilde. Såsom Lagrådet konstaterar är det svårt att ge några närmare riktlinjer för hur myndigheterna skall välja ut de fall som bör överklagas, när myndigheten anser att ett domstolsavgörande är oriktigt om det inte finns något prejudikatintresse. Det kan förväntas att en praxis i dessa avseenden kommer att utbildas sedan reformen har varit i kraft någon tid (prop. 1995/96:22 avsnitt 6).

Försäkringskassan överklagar när det finns ett prejudikatintresse, det vill säga när det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att en fråga prövas av kammarrätt eller av HFD. Rättsavdelningen avgör om en dom ska överklagas av prejudikatskäl.

Försäkringskassan bör även överklaga till kammarrätt när förvaltningsrättens avgörande är klart materiellt oriktigt. Läs mer om detta i avsnitt 18.3.

Det kan finnas flera parallella grunder för att överklaga en dom. Exempelvis kan förvaltningsrättens bedömning vara klart materiellt oriktig, samtidigt som det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att en fråga prövas av kammarrätten. Det får då avgöras från fall till fall vilken grund som ska användas vid ett överklagande. Ibland kan det vara nödvändigt att hänvisa till båda grunderna.

Försäkringskassan kan överklaga ett avgörande i mål om förmåner enligt SFB även om avgörandet inte har gått Försäkringskassan emot. Försäkringskassan kan alltså överklaga även till förmån för den enskilde (113 kap. 17 § SFB). En förutsättning för att Försäkringskassan ska kunna överklaga ett avgörande till förmån för den enskilde är att Försäkringskassan har haft partsställning i målet, jämför RÅ 2007 ref. 21 samt prop. 2003/04:152 s. 272.

18.2 Särskilt om prejudikatmål​

Ett antal förutsättningar ska vara uppfyllda om Försäkringskassan ska överklaga och driva ett mål för att det är av vikt för rättstillämpningen att frågan prövas av högre rätt (ett så kallat prejudikatmål, jämför 34 a § andra stycket 3 och 36 § FPL). Tre övergripande förutsättningar behöver vara uppfyllda:

  • Det finns en prejudikatintressant fråga.
  • Frågan behöver besvaras genom ett vägledande avgörande från högsta instans.
  • Målet är lämpligt att driva till högsta instans.

En prejudikatintressant fråga kan beskrivas som en olöst rättsfråga som är av generell eller principiell betydelse. Att frågan är olöst betyder att den inte besvaras, eller inte besvaras fullt ut, i lag eller annan författning, förarbeten eller praxis.

För att det ska behövas ett svar, bör det vara en fråga som är av konkret betydelse för Försäkringskassans handläggning av ärenden. Behovet av ett svar kan påverkas av olika omständigheter. När en fråga till exempel bedöms på ett enhetligt sätt i samtliga underinstanser, kan bedömningen bli att frågan inte behöver besvaras genom ett vägledande avgörande från högsta instans.

Frågan om målet är lämpligt avgörs i sin tur efter en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Vid den bedömningen beaktas bland annat hur central och avgörande den olösta frågan är för utgången i målet, men också hur ofta frågan förekommer och var i processen målet befinner sig. Det kan också finnas andra omständigheter i det enskilda fallet som påverkar bedömningen.

Vid överklaganden till HFD begär Försäkringskassan vanligtvis inte inhibition.

18.3 Överklagande av ändringsskäl (ändringsdispens)​

Försäkringskassan bör överklaga till kammarrätten när förvaltningsrättens avgörande är klart materiellt oriktigt, det vill säga när det strider mot lag, föreskrifter, förarbeten eller rättspraxis.

Klart materiellt oriktiga avgöranden är också de som är uppenbart oriktiga ur bevisvärderingssynpunkt. Förvaltningsrättens avgörande behöver inte vara klart materiellt oriktigt bara för att bedömningen är en annan än i Försäkringskassans beslut. För att vi ska överväga att överklaga bör det röra sig om klara felbedömningar. Är det inte möjligt att på ett tydligt och utvecklat sätt motivera det, så är avgörandet inte klart materiellt oriktigt och det saknas då oftast skäl att överklaga det. Ett exempel på klara felbedömningar kan vara när ordföranden är av skiljaktig mening. Överklagandet bör dock inte bara grundas på detta, utan också kunna motiveras utifrån andra omständigheter.

När vi överväger om ett avgörande ska överklagas kan processekonomiska skäl ha betydelse. Vi ska dock alltid göra en bedömning i det enskilda fallet där vi också beaktar vilken betydelse domen kan få för andra ärenden.

När en dom kommer in till Försäkringskassan tar den processjuridiska enhet som ansvarar för ärendet ställning till vad som ska göras. Ställningstagandet kan innebära något av följande:

  • Domen kommer inte att överklagas och ska därför verkställas snarast.
  • Försäkringskassan kommer att överklaga domen, men inte begära inhibition. Domen ska därför verkställas snarast.
  • Försäkringskassan kommer att överklaga domen och begära inhibition. Enheten ska därför avvakta med verkställigheten.

18.3.1 Metodstöd – hantering av önskemål om överklagande från Försäkringskassans övriga organisation​

Om en verksamhet eller enhet vid Försäkringskassan har önskemål om att ett visst domstolsavgörande bör överklagas ska kontakt först tas med aktuell processjuridisk enhet för en inledande diskussion. Finns en processförare som är ansvarig för målet ska hen kontaktas, annars ska den processjuridiska enhetens chef kontaktas.

Om processföraren eller chefen för den processjuridiska enheten bedömer att domen

  • inte ska överklagas och enheten accepterar bedömningen ska ärendet avslutas.
  • inte ska överklagas och enheten vidhåller sin uppfattning, ska chefen för den processjuridiska enheten hänskjuta frågan till ansvarig chef för vidare diskussion och avgörande.

Om önskemålet om överklagande gäller ett ärende som AO varit part i ska verksamheten eller enheten på Försäkringskassan i stället kontakta AO.

18.4 Vad ska Försäkringskassans överklagande innehålla?​

I ett överklagande ska Försäkringskassan ange vilken ändring av domen vi yrkar och vilka omständigheter vi åberopar till stöd för ändringen (4 § FPL). Överklagandet kan eventuellt också behöva kompletteras med ny bevisning, se avsnitt 16.4.

Det kan vid överklagande vara aktuellt att begära inhibition, se avsnitt 13.5.

18.5 Överklaganden av AO​

AO får överklaga ett domstolsavgörande när det gått ombudet emot. AO får även överklaga ett domstolsavgörande som inte har gått ombudet emot under förutsättningar att AO för talan till förmån för den enskilde (HFD 2021 ref. 71).