6 Prövningsram vid omprövning
6.1 Prövningsram – den yttre gränsen för sakfrågan
En ny fullständig prövning av sakfrågan får aldrig gå utöver den prövningsram som gäller för det beslut som ska omprövas. Prövningsramen är den yttre gränsen för sakfrågan. Sakfrågan initieras normalt med en ansökan från den enskilde och följer av dennes yrkanden. Det finns några tillfällen när en ansökan saknas, till exempel när Försäkringskassan på eget initiativ startar ett ärende om återkrav eller drar in eller sätter ner en beviljad förmån.
För att avgöra prövningsramen i ett ärende måste man skilja på nya yrkanden och nya omständigheter i samband med omprövningen. Att beakta nya omständigheter ingår i att göra en ny fullständig prövning.
- Nya yrkanden faller utanför prövningsramen och ingår alltså inte i den nya fullständiga prövningen.
- Nya omständigheter är däremot uppgifter eller bevis som åberopas för rätten till det ursprungliga yrkandet. De nya omständigheterna ska gälla till exempel samma period och nivå som yrkandet.
Som stöd för att avgöra om något är ett nytt yrkande kan man ställa sig frågan om den enskilde vid grundhandläggningen hade behövt komma in med en ny ansökan för att få sin sak prövad även i den del som har tillkommit. Om den enskilde väljer att lämna in en ny ansökan som gäller en högre nivå eller en period som inte prövats i grundbeslutet får denna ansökan ses som ett nytt yrkande och ansökan ska hanteras i vanlig ordning av grundorganisationen.
Vilken prövningsram ett ärende har beror på vilken förmån man omprövar (se Försäkringskassans rättsliga ställningstagande RS 2023:05 Omprövning enligt 113 kap. 7 § SFB – vad är prövningsramen och vad händer med grundbeslutet när omprövningsbeslutet är fattat?). Det är till exempel skillnad på att pröva rätten till en dagersättning (till exempel sjukpenning och föräldrapenning), en stadigvarande förmån (till exempel sjukersättning och arbetsskadelivränta) och förmåner för längre perioder (till exempel aktivitetsersättning och bostadsbidrag).
Ett led i att fastställa prövningsramen är att avgöra vad den enskilde begärt och vad som är sakfrågan. Nästa led i att fastställa prövningsramen är att ta ställning till under vilken period rätten till förmånen ska ha uppstått för att den ska kunna beviljas. Om förutsättningarna för förmånen är uppfyllda vid någon tidpunkt under den period som prövningsramen omfattar kan förmånen beviljas. Frågan om hur lång tid förmånen kan beviljas får sedan avgöras med utgångspunkt i de specifika regler som gäller för den aktuella förmånen.
6.1.1 Dagersättning
Vid dagersättning får prövningen anpassas till vad som yrkas i begäran om omprövning och till de underlag som lämnas in i omprövningsärendet. Prövningsramen för dagersättning är normalt en bestämd period eller specifika dagar. En ny ansökan som delvis avser samma period som prövats tidigare, ska prövas som ett grundbeslut för de dagar eller period som inte omfattas av tidigare beslut. Skulle en ny ansökan avse samma sakfråga, se avsnitt 12.1 Handläggning av en ny ansökan som gäller en sakfråga som redan avgjorts i ett tidigare beslut med tillhörande metodstöd 12.1.1 och 12.1.2.
För dagersättning får prövningen inte
- gälla en längre period eller en högre omfattning än vad som prövats i grundbeslutet.
- gå utöver vad den enskilde yrkat i sin begäran om omprövning. Det innebär att om den enskilde i sin begäran om omprövning yrkar en kortare period eller en lägre omfattning än vad som prövats i grundbeslutet, så krymper prövningsramen till det nya yrkandet.
6.1.2 Stadigvarande förmåner och förmåner för längre perioder
Prövningsramen för stadigvarande förmåner och förmåner för längre perioder omfattar rätten till ersättning från ansökan till och med tidpunkten för omprövningsbeslutet. Man måste alltså ta ställning till om den enskilde har rätt till ersättning någon gång under den här perioden.
Vid stadigvarande förmåner och förmåner för längre perioder får prövningen inte
- avse tid längre tillbaka än vad som prövats i grundbeslutet
- avse en högre omfattning än vad som prövats i grundbeslutet; det skulle till exempel krävas en ny ansökan för att pröva en högre grad av sjukersättning än vad som prövats i grundbeslutet
- avse något annat yrkande som skulle kräva en ny ansökan vid grundhandläggningen
- gå utöver vad den enskilde yrkar i sin begäran om omprövning. Det innebär att om den enskilde yrkar en kortare period eller lägre omfattning än vad som prövats i grundbeslutet, så krymper prövningsramen till det nya yrkandet.
Prövningsramen för stadigvarande förmåner och förmåner för längre perioder begränsas om en ny ansökan från en senare tidpunkt kommer in, se avsnitt 12.1 Handläggning av en ny ansökan som gäller en sakfråga som redan avgjorts i ett tidigare beslut med tillhörande metodstöd 12.1.1 och 12.1.2.
6.2 När begränsar den enskilde prövningsramen?
Den yttre gränsen för sakfrågan, det Försäkringskassan kallar för prövningsramen, kan begränsas från grundbeslutet till omprövningen. Det gäller exempelvis om en enskild i begäran om omprövning ändrar sitt anspråk, till exempel från halv till en fjärdedels ersättning. I sådana fall ska Försäkringskassan bara ta ställning till det ändrade anspråket och pröva rätten till en fjärdedels ersättning.
Däremot ska aldrig prövningsramen i ett omprövningsärende inskränkas till att bara gälla vissa förutsättningar. Om till exempel ett beslut om assistansersättning innehåller avslag på flera yrkanden och den enskilde yrkar att ett speciellt hjälpbehov var felaktigt beräknat, så ska inte bara det speciella hjälpbehovet omprövas utan omprövningen ska omfatta alla de yrkanden som avslagits i grundbeslutet.
Att den enskilde hänger upp sin argumentation på varför en förmån ska beviljas är inte samma sak som att hen ändrar sitt ursprungliga anspråk. Samtliga förutsättningar som är aktuella måste fortfarande prövas för att rätten till ersättning ska kunna bedömas. Men det kan vara lämpligt att utforma beslutsbrevet och motiveringen på ett sådant sätt att tyngdpunkten ligger på det som lyfts fram i begäran om omprövning. Läs mer om när prövningsramen begränsas i avsnitt 12.2.2 Samma sakfråga eller en ny sakfråga.
6.3 Återkrav
Vid omprövning av ett återkravsbeslut för dagersättning avgörs prövningsramen av de dagar som preciseras i grundbeslutet. När det gäller stadigvarande förmåner och förmåner för längre perioder så är prövningsramen hela perioden som beslutet avser.
Prövningsramen för återkrav skiljer sig från den vanliga hanteringen av en förmån eftersom Försäkringskassan har initierat återkravet. Då har Försäkringskassan bevisbördan och ska därför göra en ny fullständig prövning av sakfrågan vid omprövning. Det innebär att hela beslutet ska omprövas, även om den enskilde bara begär omprövning av eftergiftsdelen i beslutet.
6.4 Metodstöd – prövningsramen
När du har läst begäran om omprövning bör du gå till ansökan i grundärendet för att se vad den enskilde yrkade på initialt. Därefter läser du grundbeslutet för att se om den enskilde fått svar på alla sina yrkanden. När du vet vilka yrkanden som finns i grundärendet avgör du om den enskilde i sin begäran om omprövning har framfört några nya omständigheter eller yrkanden.
Vad prövningsramen omfattar beror på vilken typ av förmån det är fråga om. Prövningsramen är olika för dagersättningar respektive stadigvarande förmåner och förmåner för längre perioder. För att ersättning ska kunna beviljas måste rätten till ersättningen ha uppstått under den tid som omfattas av prövningsramen.
6.4.1 Dagersättning
För dagersättning gäller prövningsramen generellt en bestämd period eller specifika dagar.
6.4.2 Stadigvarande förmåner och förmåner för längre perioder
För stadigvarande förmåner och förmåner för längre perioder gäller generellt att prövningsramen omfattar tiden från och med ansökan, inklusive eventuell retroaktiv tid som kan prövas enligt reglerna, till och med tiden för omprövningsbeslutet.
En ansökan kommer in i januari och grundbeslutet fattas i februari. Om en begäran om omprövning kommer in i mars, så omfattar prövningsramen januari till och med tidpunkten för omprövningsbeslutet. Det kan finnas retroaktiv tid som man behöver ta hänsyn till beroende på förmån. Förmånernas lagstiftning kan sedan påverka hur lång tid man kan bevilja förmånen.
6.4.3 Stadigvarande förmåner och förmåner för längre perioder – när det kommer en ny ansökan
Kommer det in en ny ansökan efter tidpunkten för grundbeslutet begränsas prövningsramen när det gäller vilken period som ingår vid omprövningen. Begränsningen innebär att du endast prövar om rätten till ersättning har uppkommit någon gång fram till och med den nya ansökan. Här ska du även ta hänsyn till eventuell möjlig retroaktiv tid som kan ingå vid prövningen av den nya ansökan. Detta gäller oavsett om ett grundbeslut fattats för den nya ansökan eller inte och det påverkas inte heller av om beslutet om den andra ansökan är ett bifall eller ett avslag.
En ansökan kommer in i januari och grundbeslutet fattas i februari. En andra ansökan kommer in i april. En begäran om omprövning av grundbeslutet i februari kommer in i mars. Prövningsramen omfattar i den här situationen perioden januari till och med mars.
Om den andra ansökan omfattar retroaktiv tid gäller följande. Den första ansökan kommer in i januari och grundbeslutet fattas i februari. Den andra ansökan kommer in i april och gäller från och med mars. En begäran om omprövning av grundbeslutet i februari kommer in i mars. Prövningsramen omfattar i den här situationen perioden januari till och med februari.
Prövningsramen påverkas inte av om det fattats ett bifalls- eller ett avslagsbeslut avseende den andra ansökan.
Lagstiftningen för respektive förmån kan påverka hur lång tid man kan bevilja förmånen.
För att en ändring av rätten till en förmån ska kunna ske i omprövningsbeslutet, måste rätten till förmånen ha uppkommit under den tid som omfattas av prövningsramen. Annars kan ingen ändring ske vid omprövningen.
När du fastställt prövningsramen och gått igenom grundärendet ska du värdera behovet av fortsatt utredning och eventuella kompletteringar. Om du kommer fram till att beslutsunderlaget är tillräckligt fortsätter du handläggningen av ärendet enligt processen Omprövning (2007:14).
6.5 Metodstöd – för hur lång tid kan stadigvarande förmåner och förmåner för längre perioder beviljas när det kommit in en andra ansökan?
När du fastställt prövningsramen och ska avgöra hur långt du kan bevilja förmånen behöver du utgå från den aktuella förmånens specifika regler. Faktiska förhållanden kan avgöra för vilken tid och i vilken omfattning som förmånen kan beviljas. Andra förmåner kan beviljas framåt i tiden utan hänsyn till hanteringen av den nya ansökan. För mer ingående information om enskilda förmåner hänvisas till förmånernas vägledningar.
Om det vid tidpunkten för omprövningsbeslutet finns ett beviljandebeslut för en senare ansökan, så utgör det som utgångspunkt inget hinder för att vid omprövning bevilja förmånen framåt i tiden. Det förutsätter dock att det inte finns särskilda regler för förmånen som påverkar för vilken tid den kan beviljas. Om grundbeslutet innebär att den enskilde har rätt till en högre nivå av förmånen än omprövningsbeslutet, så gäller grundbeslutet med den högre nivån från och med den tidpunkt som anges i det beslutet.
Om den andra ansökan avgjorts vid tidpunkten för omprövningen och det kommer fram att den enskilde kan ha rätt till förmånen eller rätt till en högre nivå vid en tidpunkt som ligger efter den period som omfattas av omprövningens prövningsram, så ska du lämna en impuls till den enhet som fattat grundbeslutet om att utreda om det senare beslutet ska ändras.