16 Efter polisanmälan
Kapitlet beskriver vad som kan hända på Försäkringskassan efter att vi gjort en polisanmälan.
16.1 Förundersökningssekretess på Försäkringskassan
En polisanmälan och andra handlingar som hör till den är enligt 18 kap.1 § första stycket OSL sekretessbelagda hos polisen och åklagaren.
Om en person vänder sig till Försäkringskassan och vill veta om hen blivit polisanmäld måste vi göra en sekretessprövning enligt 18 kap. 1 och 3 §§ OSL av om denna uppgift kan lämnas ut eller inte.
Se mer om sekretess mot den enskilde och förundersökningssekretess i kapitel 7.
16.2 Att höras som vittne
En anställd på Försäkringskassan kan kallas till domstolen som vittne. Under vittnesförhöret gäller inte socialförsäkringssekretessen. Vittnesplikten går alltså före tystnadsplikten (36 kap. 5 § RB och 10 kap. 28 § första stycket OSL samt prop. 1979/80:2, del A, s. 399 f. och 482).
I Sverige finns en allmän vittnesplikt. Man kan alltså inte själv bestämma om man ska vittna eller inte. Det är domstolen som kallar vittnet och om man inte kommer till rättegången kan domstolen besluta att man ska betala ett vite (36 kap. 1 och 7 §§ RB).
På Fia och Åklagarmyndighetens webbplats finns information om att vittna i domstol. Sök på ”vittna”.
16.3 Metodstöd – ändring av ett beslut som ligger till grund för polisanmälan
Det händer att ett beslut om ersättning eller återkrav ändras efter en omprövning på Försäkringskassan eller efter ett beslut av en förvaltningsdomstol och att Försäkrings-kassan har baserat en polisanmälan på det ursprungliga beslutet. Om du får kännedom om en sådan ändring bör du ta ställning till om det ändrade beslutet påverkar den ursprungliga bedömningen av misstanken om brott eller om det påverkar brottsrubriceringen.
Du bör i ett sådant fall informera polis och åklagare om att en förvaltningsdomstol har ändrat det beslut som ligger till grund för polisanmälan och om det påverkar Försäkringskassans bedömning av misstanken om brott.
Om du inte anser att det ändrade beslutet påverkar den ursprungliga bedömningen av misstanken om brott kan det vara lämpligt att också motivera det för polisen och åklagaren.
16.4 Försäkringskassan kan begära överprövning
Försäkringskassan kan begära överprövning av åklagarens och polisens beslut. Om vi tycker att deras beslut är oklart eller felaktigt bör vi i första hand ta reda på skälen till beslutet. När vi anser att åklagaren eller polisen på felaktiga grunder lagt ner en förundersökning eller inte väckt åtal kan det finnas anledning att begära överprövning.
Det kan till exempel handla om att vi anser att åklagaren eller polisen inte utrett ärendet tillräckligt.
16.4.1 Begära överprövning av polisens beslut
När Försäkringskassan anser att ett beslut från Polisen är fel kan vi vända oss till dem för att begära att ärendet prövas av åklagare. Det kan till exempel handla om att Polisen beslutat att inte gå vidare med en förundersökning. Vi skickar begäran till Polisen, som sedan skickar den vidare till en åklagare.
I formell mening kallas detta inte för överprövning, utan Polisen benämner detta på sin webbplats som överklagan.
16.4.2 Begära överprövning av åklagarens beslut
Begäran om överprövning av en åklagares beslut ska skickas till den åklagare som fattat beslutet. Åklagaren bedömer då om det kommit fram nya omständigheter i ärendet och överprövar i så fall sitt eget beslut. Åklagaren ska lämna över begäran om överprövning till Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum om
- åklagarens omprövning inte leder till någon ändring av det tidigare beslutet
- inga nya omständigheter har framkommit.
På utvecklingscentrum granskar överåklagaren ärendet. Hen kan sedan besluta till exempel att en nedlagd förundersökning ska återupptas eller att vissa utredningsåtgärder ska vidtas. Ärendet skickas tillbaka till den åklagarkammare där beslutet fattats, men till en annan åklagare. Även beslut fattade av utvecklingscentrum kan överprövas och ärendet handläggs då på riksåklagarens kansli.
16.4.3 Metodstöd – skriva en begäran om överprövning
I en begäran om överprövning ska du pedagogiskt argumentera för varför ett brott begåtts och lagföring ska ske. Argumentationen bör bygga på det som framgår av polisanmälan.
På Åklagarmyndighetens webbplats finns det mer information om överprövning och där finns också en blankett för begäran om överprövning.
16.5 Registrering av återrapportering från polis, åklagare och domstolar
Bekräftelsen på mottagen polisanmälan som Polisen skickar till Försäkringskassan ska skannas in kontrollutredningsärendet.
Återrapporteringar från polis, åklagare eller tingsrätt som innehåller besked om resultatet av en polisanmälan ska inte registreras i handläggningssystemet. De ska i stället registreras i statistiksystemet. Exempel på återrapporteringar är besked om att åtal har väckts, besked om nedlagd förundersökning, domar och strafförelägganden.
Återrapporteringarna ska diarieföras. Läs mer i riktlinjer 2005:5 om hantering och diarieföring.