2 Samverkan
Kontrollutredningsverksamheten samverkar med andra myndigheter lokalt, nationellt och centralt. Den här samverkan är avgörande, eftersom Försäkringskassan saknar möjlighet att själv identifiera och åtgärda vissa typer av bidragsbrott. Det handlar i huvudsak om när brott mot socialförsäkringssystemet begås av nätverk av personer och/eller företag som tillsammans systematiskt försöker få ersättning på felaktiga grunder. Samarbetet i de här frågorna är viktigt för att gemensamt identifiera och åtgärda bidragsbrott.
Det här kapitlet beskriver varför Försäkringskassan samverkar med olika myndigheter och andra aktörer på både central, nationell och lokal nivå. Det beskriver också vilket förhållningssätt en medarbetare inom kontrollutredningsverksamheten bör ha vid samverkan med andra.
2.1 Viktigt med samverkan
Brottsförebyggande rådet (Brå) har i en rapport konstaterat att hela välfärdssystemet hänger ihop och det är viktigt att de myndigheter och andra aktörer som ingår samverkar för att motverka felaktiga beslut och utbetalningar. Genom samverkan finns också en möjlighet att gemensamt förhindra brottslighet riktad mot välfärdssystemet. (Rapport 2015:8 Intyget som dörröppnare till välfärdssystemet, Brottsförebyggande rådet)
För Försäkringskassan är det en viktig del av kontrollutredningsarbetet att delta i olika former av samverkan med andra myndigheter och aktörer. Samverkan med andra kan underlätta arbetet med att utreda och förhindra felaktiga utbetalningar. Det kan också göra det enklare att få kontakt med andra myndigheter och olika aktörer samt bidra till att Försäkringskassan får värdefulla impulser och anmälningar. Samverkan ger också en möjlighet till ett gemensamt utbyte av kunskap, vilket i sin tur kan utveckla myndigheters och andra aktörers kontrollutredningsverksamhet.
2.1.1 Samverkan på central, nationell och lokal nivå
Samverkan kan ske på central, nationell och lokal nivå och har då olika inriktning. Den centrala samverkan sker framför allt
- i Samverkansrådet, Operativa rådet och Nationella underrättelsecentret (NUC)
- i det myndighetsgemensamma nätverket där de flesta stora myndigheter och andra aktörer finns representerade
- mellan Försäkringskassan, försäkringsbolagen och Larmtjänst
- med olika delar av Skatteverket
- mellan Försäkringskassan och olika delar av Polisen och Åklagarmyndigheten
- i tillfälliga samverkansprojekt med andra myndigheter och aktörer.
I slutet av 2019 tog Försäkringskassan initiativ till ett fördjupat samarbete med andra myndigheter i syfte att stärka arbetet mot bidragsbrott och missbruk av välfärdssystemet. Initiativet Motståndskraft hos utbetalande och rättsvårdande myndigheter, mot missbruk och brott i välfärdssystemen (MUR) startade i december 2019. Ledande representanter för 25 myndigheter deltar i MUR och Försäkringskassan ansvarar för initiativets kansli.
Den centrala samverkan syftar främst till att skapa kontakter och ett erfarenhetsutbyte på central nivå inom myndigheterna. Vid sådan samverkan kan man till exempel diskutera olika kontrollmetoder och utbyta kunskap om olika brottstyper. Det kan vara till stor nytta i arbetet med att förhindra brott mot socialförsäkringen.
Med nationell samverkan menas en samverkan som sker på ett likformigt sätt mellan Försäkringskassan och en annan myndighet över hela Sverige.
Den lokala samverkan är oftast ortsanknuten. Den lokala kontrollutredningsenheten samverkar med olika myndigheter och aktörer som finns inom dess närområde. Inom denna samverkan kan man utbyta mer ortsanknuten information och bedriva gemensamma samverkansprojekt. Det handlar här ofta om en samverkan som sker på ärende- eller individnivå utifrån gällande sekretessbestämmelser.
Samverkan mot organiserad brottslighet på regional och lokal nivå sker inom organen Regionalt samverkansråd (RSR) och Regionalt underrättelsecentrum (RUC) (se avsnitt 2.6).
2.2 Krav på myndighetssamverkan
I 8 § FL står det att varje myndighet ska hjälpa andra myndigheter inom ramen för den egna verksamheten. Avsikten är att befästa en vedertagen princip om att myndigheter ska biträda och hjälpa varandra i möjligaste mån. Bestämmelsen gäller inte bara vid handläggning av ärenden, utan vid all verksamhet hos myndigheterna.
Bestämmelsen har dock vissa begränsningar. En myndighet måste alltid prioritera sina egna huvuduppgifter och avgör själv om den kan avsätta resurser för att hjälpa andra myndigheter med hänsyn till den rådande arbets- och resurssituationen. (Se prop.2016/17:180 sid 70, En modern och rättssäker förvaltning- ny förvaltningslag).
Kravet på myndighetssamverkan i 8 § FL kan inte åberopas för att upphäva sekretess som kan gälla mellan myndigheter. Men sekretessbrytande regler finns dock i andra lagstiftningar (se kap. 6). Det finns även mer preciserade bestämmelser om uppgiftsskyldighet i olika författningar.
2.2.1 Sekretess mellan myndigheter
Huvudregeln är att sekretess gäller mellan olika myndigheter (8 kap. 1 § OSL). Denna sekretess gäller vid all form av uppgiftslämnande, även på möten och vid diskussion av ärenden.
Enligt 6 kap. 5 § OSL ska en myndighet på begäran av en annan myndighet lämna uppgifter som den förfogar över, om det inte finns några hinder på grund av sekretessbestämmelser eller av hänsyn till arbetets behöriga gång. Skyldigheten att lämna information till andra myndigheter är mer vidsträckt än skyldigheten mot allmänheten. Enligt bestämmelsen omfattar skyldigheten varje uppgift som myndigheten förfogar över, alltså inte bara uppgifter ur allmänna handlingar.
Läs mer i vägledning 2001:3 om uppgifter och allmänna handlingar som förvaras hos Försäkringskassan.
Varje myndighet har sin egen lagreglering av sekretess. Myndigheter kan ha olika sträng sekretess. Det innebär att en uppgift som kan lämnas ut av en myndighet kan vara sekretessbelagd hos en annan myndighet. En prövning av om en uppgift kan lämnas ut sker alltid med stöd av myndighetens egen sekretesslagstiftning.
2.3 Samverkan med andra än myndigheter
Försäkringskassan kan också samverka med andra aktörer, till exempel försäkringsbolag. Då måste vi tänka på att det kan vara andra regler om sekretess och utlämnande av uppgifter som gäller.
2.4 Metodstöd – förhållningssätt vid samverkan
När du deltar i olika former av samverkan måste du komma ihåg att du företräder Försäkringskassan gentemot andra myndigheter eller aktörer. Vi ska hålla oss till de regler som gäller för Försäkringskassans verksamhet och till den roll vi har som tjänstemän.
Vid samverkan med myndigheter eller andra aktörer får du inte glömma bort sekretessreglerna. Vid samverkan på lokal nivå förekommer det att den andra myndigheten eller aktören vill ha uppgifter om enskilda personer. Redan när vi inleder en samverkan kan det därför vara bra att prata om vilka sekretessregler som gäller för Försäkringskassan.
När du medverkar tillsammans med en annan myndighet i olika kontroller utanför Försäkringskassan, till exempel färjekontroller, är det viktigt att du ger dig till känna, visar legitimation och talar om att du kommer från Försäkringskassan.
2.5 Nationell samverkan mot organiserad brottslighet
Det finns flera olika myndighetsgemensamma organ som arbetar med att motverka organiserad brottslighet. Försäkringskassan är aktiv i flera av dessa myndighetsgemensamma organ.
2.5.1 Samverkansrådet
Samverkansrådet mot organiserad brottslighet består av de högsta cheferna för flera stora myndigheter, däribland Försäkringskassan.
2.5.2 Operativa rådet
Operativa rådet består av höga operativa chefer från samma myndigheter som är representerade i Samverkansrådet.
Operativa rådet beslutar om den operativa nationella inriktningen för bekämpningen av organiserad brottslighet.
2.5.3 Nationellt underrättelsecentrum
Det nationella underrättelsecentret (NUC) finns hos Rikskriminalpolisen och består av personal från olika myndigheter, däribland Försäkringskassan.
NUC arbetar med myndighetsgemensam underrättelseverksamhet på nationell nivå.
2.5.4 Regionala samverkansråd
Regionala samverkansråd (RSR) har ett övergripande ansvar för det myndighetsgemensamma underrättelsearbetet och det operativa arbetet lokalt och regionalt. RSR styr och prioriterar verksamheten inom de olika regionala underrättelsecentren.
2.5.5 Regionala underrättelsecentrum
Det finns sammanlagt åtta regionala underrättelsecenter (RUC). Försäkringskassan finns med som representant i alla RUC och har särskilt utsedda handläggare som deltar i arbetet.
De olika myndigheterna samverkar och deltar utifrån de möjligheter som finns i gällande lagar och bestämmelser.
2.5.6 Underrättelsearbete och operativt arbete
Arbetet i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet delas upp i underrättelsearbete och operativt arbete. Hos Försäkringskassan är operativt arbete handläggningen av kontrollutredningar och de åtgärder som man vidtar i ärendena, till exempel beslut om att någon inte har rätt till ersättning eller beslut om att återkräva felaktigt utbetald ersättning. På andra myndigheter kan det operativa arbetet till exempel handla om att inleda förundersökning eller genomföra skatterevision.
2.5.7 Metodstöd – hålla isär underrättelsearbete och operativt arbete
Den som handlägger ett ärende ska vara objektiv.
Läs mer i avsnitt 1.2 om den statliga värdegrunden.
Om du som kontrollutredare har deltagit i underrättelsearbete kan du ha fått tillgång till underrättelseinformation, som i vissa fall bara är misstankar. Sådan information får inte påverka hanteringen av en kontrollutredning. Det kan vara svårt att hålla isär vad som kommer från underrättelsearbetet respektive handläggningen av ett ärende. Därför blir det i stället en annan kontrollutredare som startar och handlägger kontrollutredningen.