Hoppa till huvudinnehåll

1 Försäkringskassans verksamhet för kontrollutredning

Det ingår i Försäkringskassans uppdrag att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och att motverka bidragsbrott (2 § 3 p. förordningen [2009:1174] med instruktion för Försäkringskassan).

Kontrollutredningsverksamhetens uppdrag är att motverka bidragsbrott genom att

  • utreda konstaterade eller misstänkta felaktiga utbetalningar som någon medvetet kan ha orsakat
  • utreda misstankar om att någon medvetet försökt få ersättning på felaktiga grunder
  • polisanmäla misstänkta brott.

En kontrollutredning innebär att man utreder rätten till ersättning med ett avdelnings- och förmånsövergripande perspektiv. Det ingår även att polisanmäla alla misstänkta bidragsbrott. För att kontrollutredningsarbetet ska vara effektivt och leda till ett resultat behöver kontrollutredarna ofta använda olika utredningsvägar som man normalt inte använder inom vanlig handläggning.

Kapitlet beskriver kortfattat Försäkringskassans verksamhet för kontrollutredning, verksamhetens uppdrag och utveckling enligt principerna i den statliga värdegrunden och med hänsyn till den enskildes integritet.

1.1 Kontrollutredningsverksamhetens utveckling​

År 2006 avsatte regeringen särskilda medel för kontrollutredningsverksamhet inom hela Försäkringskassan. Det innebar bland annat att cirka 300 handläggare anställdes för att jobba enbart med kontrollärenden. Det fanns olika varianter av kontrollutredningsverksamhet även före 2006, men då lokalt på flera orter.

I samband med Försäkringskassans omorganisation 2008 placerades verksamheten på lokala försäkringscenter och hanterade då både kontroll- och återkravsutredningar.

I samband med Försäkringskassans omorganisation 2014 placerades den större delen av kontrollutredningsverksamheten på Avdelningen för gemensamma försäkringsfrågor (GF) med en gemensam verksamhetsområdeschef. Undantaget var kontrollutredningar av statligt tandvårdsstöd och utlandsärenden. År 2017 delades verksamheten upp i område Nord och Syd med en områdeschef för varje område.

År 2024 gjorde GF Kontroll en strategisk anpassning och har börjat arbeta med verksamhetslogikerna A, B och C. Det innebär att ärenden kategoriseras och fördelas utifrån komplexitet, omfattning och krav på utredning. I samband med den strategiska anpassningen har även området GF Kontroll analys och utveckling inrättats. Inom området arbetar verksamhetsutvecklare och en nationell kontrollenhet med fokus på bland annat särskilt utredningskrävande ärenden.

Kontrollutredningsverksamheten har även på andra sätt utvecklats sedan 2006.

  • Vi har gått från att göra riktade kontroller utifrån enstaka indikatorer till att nu även utveckla egna riskbaserade kontroller.
  • Vi har gått från att utreda enkla ärenden med en enskild person till att nu även utreda mer komplexa ärenden där hen kan vara en företrädare för ett företag, assistansanordnare eller tandläkare.
  • Vi har utvecklat metoderna för att utreda ärenden och för att hitta utredningsvägar.
  • Vi drar nytta av andra aktörers kompetens genom samverkan.

1.1.1 Styrning och influenser​

Kontrollutredningsverksamhetens styrning och influenser påverkas till stor del av samhällsutvecklingen.

Regeringen beslutade 2005 att tillsätta en delegation med uppdrag att utgöra ett samverkansorgan mellan flera myndigheter, bland andra Försäkringskassan, för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från de offentliga försäkrings- och bidragssystemen. Delegationen fick namnet Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT-delegationen).

Delegationens arbete ledde till införandet av bidragsbrottslagen (2007:612) och lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (lagen om underrättelseskyldighet). FUT-delegationen upphörde 2008.

När Försäkringskassan utvidgade kontrollutredningsverksamheten 2006 – 2007 fokuserade samhällsdiskussionen till stor del på kontrollutredningar och polisanmälningar. Försäkringskassan fick för budgetår 2007 och några år därefter ett särskilt uppdrag att redovisa resultatet av kontrollutredningsverksamheten till regeringen.

2009 utfärdades förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan. Med förordningen fick Försäkringskassan ett tydligt och uttalat uppdrag om att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott (2 § 3 p.).

I september 2015 tillsattes utredningen Kvalificerad välfärdsbrottslighet – förebygga, förhindra, upptäcka och beivra. Utredningens uppdrag var att göra en översyn av välfärdsstatens förmåga att stå emot organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet samt identifiera risker i välfärdssystemen och andra närliggande skatte-finansierade system. Utredningen överlämnade sitt svar i maj 2017. Hittills har utredningens arbete bland annat lett till införandet av folkbokföringsbrott. Arbetet har även genererat ytterligare utredningar som till exempel En samordnad statlig utbetalningsfunktion och En förbättrad hantering av bidragsbrott.

I juni 2016 beslutade regeringen att inrätta en delegation med uppdrag att motverka överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, och andra närliggande skattefinansierade eller skattesubventionerade system (KUT-delegationen). Försäkringskassan ingår i KUT-delegationen.

Att förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och att bekämpa bidragsbrott har blivit en prioriterad fråga för regeringen. Det har lett till flera utredningar och förändringar som påverkar Försäkringskassans arbete med kontrollutredningar.

Den 1 januari 2024 inrättades Utbetalningsmyndigheten med uppdrag att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Myndigheten administrerar också ett system med transaktionskonto för utbetalningar från vissa statliga myndigheter. Utbetalningsmyndigheten är skyldig att underrätta bland annat Försäkringskassan och berörda aktörer om felaktiga utbetalningar, men även andra felaktigheter (prop. 2022/23:34).

I februari 2024 förändrades 114 kap. socialförsäkringsbalken (SFB) med anledning av utredningen om dataskyddsreglering på socialförsäkringsområdet (prop. 2023/24:29). Förändringarna innebär bland annat att Försäkringskassan får under vissa förutsättningar lämna ut personuppgifter digitalt, så länge det inte strider mot bestämmelser om sekretess och krav på säkerhet.

Läs mer

Läs mer om behandling av personuppgifter i förordning (2024:14) om behandling av personuppgifter vid Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten samt vägledning (2001:3) Offentlighet, sekretess och behandling av personuppgifter.

Lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottlighet i arbetslivet föreslås träda i kraft den 1 juli 2024 (prop. 2023/24:85). Lagen syftar till att ge Försäkringskassan med flera myndigheter förutsättningar att utbyta de uppgifter som behövs för att säkerställa korrekta beslutsunderlag. Den ska också ge myndigheterna tillgång till uppgifter som behövs för att planera, genomföra eller följa upp myndighetsgemensamma kontroller av arbetsplatser.

2021 års bidragsbrottsutredning (SOU 2022:37 och 2023:52) föreslår bland annat att Försäkringskassan ska få ett tydligare ansvar att förebygga välfärdsbrott. Förslaget innehåller även en utökad möjlighet för Försäkringskassan att hämta in uppgifter från banker och andra aktörer än den enskilde. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Skatteförfarandeutredningen En utvecklad arbetsgivardeklaration (SOU 2023:47) föreslår åtgärder för att förhindra fusk och arbetslivskriminalitet. Utredningen föreslår bland annat att Försäkringskassan ska få tillgång till uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationer i fler förmånsslag än vad som är möjligt idag. Arbetsgivare ska även redovisa uppgift om frånvaro som beror på skäl som kan ge rätt till föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024 respektive den 1 januari 2025.

Betänkandet Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen (SOU 2023:69) föreslår förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter och vissa andra statliga och kommunala myndigheter samt skolor. Betänkandet innehåller även ett förslag om en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen när det gäller att dela information med brottsbekämpande myndigheter. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Betänkandet Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag (SOU 2024:24) föreslår en ny straffrättslig reglering som ska omfatta statliga företagsstöd. Det är stöd, bidrag och andra ersättningar som beslutas av en statlig myndighet eller en organisation som av staten har fått uppgiften att besluta om stöd, och betalas ut till eller på annat sätt tillgodoräknas en juridisk person eller en enskild näringsidkare. Betänkandet föreslår också att även regionerna ska omfattas av underrättelseskyldigheten vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

1.2 Den statliga värdegrunden​

Den statliga värdegrunden, som vilar på grundlagarna, ska prägla Försäkringskassans verksamhet. Den statliga värdegrunden kan sammanfattas i sex grundläggande rättsliga principer:

  • demokrati
  • legalitet
  • objektivitet
  • fri åsiktsbildning
  • respekt för lika värde, frihet och värdighet
  • effektivitet och service.

Den statliga värdegrunden beskrivs utförligare i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken och i Försäkringskassans etiska kod.

Utgångspunkten för ett kontrollutredningsärende är misstankar om att någon medvetet har lämnat felaktiga uppgifter, eller har låtit bli att anmäla ändrade förhållanden, för att få ersättning från socialförsäkringen.

Det är viktigt att följa den statliga värdegrundens principer och Försäkringskassans etiska kod. Det innebär bland annat att kontrollutredaren ska vara objektiv och saklig när hen utreder ärendet, att hen ska ha den enskildes perspektiv i åtanke och visa respekt för den enskilde och hens rättigheter.

I ett ärende kan det alltid finnas motstridiga uppgifter. Uppgifterna kan till exempel tala både för och emot att den enskilde fått en felaktig ersättning, eller både för och emot att den enskilde handlat medvetet. Kontrollutredaren ska ta hänsyn till och dokumentera alla uppgifter som har betydelse för ärendet och värdera uppgifterna på ett objektivt sätt.

1.3 Den enskildes integritet​

Även om det finns misstankar om att brott har begåtts så ska vi ha i åtanke att utredningen i nästan samtliga fall gäller en enskild person. En kontrollutredning kan vara integritetsingripande för den enskilde och ska därför bara startas när det finns skäl till det.

Om det finns flera lika lämpliga utredningsmetoder i ett ärende ska vi välja den som är minst integritetsingripande för den enskilde.