8 Lämna ut uppgifter till myndigheter, a-kassor och försäkringsbolag

Kontrollutredare lämnar ofta ut uppgifter och handlingar till enskilda personer och till andra, till exempel myndigheter. Det finns regler om att Försäkringskassan är skyldig att på eget initiativ eller på begäran lämna ut uppgifter till exempelvis en annan myndighet. Det finns även regler som gör det möjligt att lämna ut vissa uppgifter.

Försäkringskassan samverkar ofta med andra myndigheter för att driva kontrollutredningar framåt och för att kunna motverka välfärdsbrott. Uppgifter som finns hos oss kan ha betydelse för andra myndigheters möjlighet att fatta korrekta beslut. Det finns alltså ett gemensamt intresse av informationsutbyte och utgångspunkten är att vi hanterar förfrågningarna skyndsamt.

Detta kapitel beskriver Försäkringskassans skyldighet att lämna ut uppgifter och handlingar, både på eget initiativ och på begäran.

Läs mer

Vägledning 2001:3 beskriver hur en sekretessprövning går till och mer ingående om att lämna ut allmänna handlingar. Vägledningen beskriver även särskilt om när andra myndigheter vill ha information från Försäkringskassan.

Som ett komplement till vägledningen finns en sida på intranätet Fia med information om vilka uppgifter Försäkringskassan får eller ska lämna till andra myndigheter. Sök på ”Uppgiftsskyldigheter”.

Riktlinjer 2011:7 beskriver de praktiska rutinerna för att lämna ut allmänna handlingar.

8.1 Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

Lag (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

1 § Denna lag gäller sådana bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål som enligt lag eller förordning beslutas av Migrationsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsförmedlingen, en kommun eller en arbetslöshetskassa och betalas ut till en enskild person (ekonomisk förmån).

Denna lag gäller även sådana stöd, bidrag och ersättningar som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller en kommun och avser en enskild person, men betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde (ekonomiskt stöd).

2 § Underrättelseskyldighet enligt lagen gäller för Migrationsverket, Försäkrings-kassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Utbetalningsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsförmedlingen, kommunerna och arbetslöshetskassorna. Skyldigheten gäller dock inte i Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet.

3 § Om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd har beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp, ska underrättelse om detta lämnas till den myndighet eller organisation som har fattat beslutet. Har förmån eller stöd beslutats efter överklagande ska underrättelse i stället lämnas till den myndighet eller organisation som följer av 1 §.

Underrättelseskyldigheten gäller inte om det finns särskilda skäl.

4 § Av underrättelsen ska det framgå vilka omständigheter som ligger till grund för antagandet att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd har beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp.

Statligt tandvårdsstöd och assistansersättning är exempel på ekonomiskt stöd enligt 1 § från Försäkringskassan.

Myndigheter som omfattas av lagen är alltså skyldiga att underrätta varandra. Det gäller även Skatteverket, med undantag för den brottsbekämpande verksamheten, och Kronofogden. Ingen myndighet är skyldig att underrätta Skatteverket eller Kronofogden eftersom de inte beslutar om eller betalar ut ersättningar.

Försäkringskassan kan ibland upptäcka eller misstänka att en annan myndighet har beslutat om eller betalat ut en förmån med ett för högt belopp. Det kan bero på misstag från den enskildes eller en myndighets sida, men det kan också bero på att den enskilde har gjort sig skyldig till brott. Vi ska då bedöma om det finns anledning att anta att en utbetalning är felaktig utifrån de omständigheter som vi känner till. Vi ska inte göra någon särskild utredning.

Försäkringskassan behöver inte ha särskild kännedom om de bestämmelser där förmånen regleras, eller till exempel kunna avgöra om två förmåner kan betalas ut samtidigt (prop. 2007/08:48, s. 23, Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen).

Om en underrättelse kan skannas in i ett kontrollutredningsärende behöver den inte diarieföras. Annars ska underrättelser till och från Försäkringskassan diarieföras i FK Diariestöd. Läs mer om diarieföring i riktlinjer 2005:5.

Underrättelseskyldigheten gäller inte om det finns särskilda skäl (3 § andra stycket). I förarbetena till lagen nämns två situationer när myndigheten som upptäcker en felaktighet inte behöver underrätta den myndighet som fattat beslutet:

• Myndigheten som fattat beslutet om en förmån känner redan till felet.
• Det handlar om ett enstaka fel som gäller ett försumbart belopp.

(prop. 2007/08:48, s. 24–25)

8.1.1 Uppgifter som omfattas av underrättelseskyldigheten

En underrättelse kan lämnas muntligt eller skriftligt (prop. 2007/08:48, s. 25).

Underrättelseskyldigheten omfattar bara de uppgifter som Försäkringskassan har kunnat observera inom ramen för handläggningen av ett eget ärende (prop. 2007/08:48, s.19). Underrättelseskyldigheten medför inte någon skyldighet att lämna ut andra handlingar eller uppgifter, även om vi hänvisar till dem i underrättelsen. Vi kan inte heller använda lagen om underrättelseskyldighet som stöd varken för att lämna ut eller begära fler uppgifter. Om vi behöver fler uppgifter eller handlingar får vi efterfråga eller begära dem med stöd av andra bestämmelser.

8.2 Uppgiftslämnarförordningen

Förordningen (1980:995) om skyldighet för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att lämna uppgifter till andra myndigheter

1 § Utöver vad som annars följer av lag eller förordning är Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten skyldiga att lämna uppgifter till andra myndigheter enligt denna förordning.

2 § Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska på begäran lämna uppgifter om enskilda till domstol, Statens tjänstepensionsverk eller en arbetsmarknadsmyndighet, om uppgifterna behövs där i ärenden enligt socialförsäkringsbalken eller annan jämförbar lagstiftning om ekonomisk förmån för enskilda eller enligt lagen (1991:1047) om sjuklön eller lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader.

3 § Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska på begäran lämna uppgifter om enskildas adress, deras arbetsgivares namn och adress samt enskildas ekonomiska förhållanden och den tidsperiod en utgiven ersättning avser till följande myndigheter, om uppgifterna behövs i ärenden där:

1. Polismyndigheten,
2. Säkerhetspolisen,
3. åklagarmyndighet,
4. Kronofogdemyndigheten,
5. Skatteverket,
6. Brottsoffermyndigheten,
7. socialnämnd,
8. Kriminalvården,
9. studiestödsmyndighet,
10. myndighet som har hand om ärenden om bostadsbidrag,
11. offentlig sjukvårdshuvudman när det gäller ärenden om avgift för vård på enskild sjukvårdsinrättning,
12. Migrationsverket.

Försäkringskassan ska på begäran lämna den myndighet som handlägger ärenden enligt lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. uppgift om en enskilds dagpenning enligt 2 kap. 2 § förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga, om uppgiften behövs i ett ärende där.

Försäkringskassan är alltså skyldig att lämna ut begärda uppgifter i de situationer som förordningen beskriver. Förutsättningen för att vi ska lämna ut uppgifterna är att de behövs i ett ärende hos den myndighet som begär dem. Skyldigheten omfattar däremot inte uppgifter om diagnoser, hälsotillstånd eller liknande. Myndigheter kan inte heller begära ut hela utredningar med stöd av förordningen.

8.3 Lämna uppgifter till Skatteverket

Det finns flera sekretessbrytande regler som kan bli aktuella när Försäkringskassan lämnar ut uppgifter till Skatteverket.

Skatteverket består av olika verksamhetsgrenar, till exempel folkbokföring, beskattning och brottsbekämpning. Det kan bli fråga om olika regler beroende på vilken verksamhetsgren som uppgifterna berör. Därför behöver vi oftast veta vilken verksamhetsgren som begärt att få uppgifter eller som vi vill lämna uppgifter till.

8.3.1 Folkbokföringslagen

32 c folkbokföringslagen (1991:481)

En myndighet ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringen om en person som är eller har varit folkbokförd är oriktig eller ofullständig.

En sådan underrättelse behöver inte lämnas om särskilda skäl talar mot det.

(…)

2 kap. 3 § lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet

För de ändamål som anges i 1 kap. 4 § får följande uppgifter behandlas i databasen:

1. person- eller samordningsnummer,
2. namn,
3. födelsetid,
4. födelsehemort,
5. födelseort,
6. adress,
7. folkbokföringsfastighet, lägenhetsnummer, folkbokföringsort, distrikt och folkbokföring under särskild rubrik,
8. medborgarskap,
9. civilstånd,
10. make, barn, föräldrar, vårdnadshavare och annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen,
11. samband enligt 10 som är grundat på adoption,
12. inflyttning från utlandet,
13. avregistrering enligt 19–22 §§ folkbokföringslagen (1991:481),
14. anmälan enligt 5 kap. 2 § vallagen (2005:837),
15. gravsättning,
16. personnummer som personen har tilldelats i ett annat nordiskt land,
17. uppehållsrätt för en person som är folkbokförd,
18. tidpunkt för när vilandeförklaring kan komma att ske enligt 3 kap. 2 § 1 lagen (2022:1697) om samordningsnummer,
19. vilandeförklaring enligt 3 kap. 2 § lagen om samordningsnummer med angivande av om förklaringen skett med stöd av punkt 1 eller 2 i den paragrafen,
20. tidpunkt för när en person med samordningsnummer eller en person med personnummer som inte är eller varit folkbokförd har avlidit, och
21. fingeravtryck, ansiktsbilder och biometriska uppgifter som tas fram ur dessa.

Det finns information som är särskilt viktig ur kontrollsynpunkt. Uppgifterna i folkbokföringen utgör basen för såväl skatte- som bidragssystemen.

Fel i folkbokföringssystemen kan påverka även andra system, vilket kan orsaka att bidrag och andra ersättningar från det allmänna utgår felaktigt eller att staten går miste om skatteintäkter (se Korsell och Nilsson 2003, s. 188 f).

Alla myndigheter har en skyldighet att underrätta Skatteverket om det kan antas att en persons folkbokföring är oriktig eller ofullständig. Underrättelseskyldigheten omfattar alla uppgifter som finns i Skatteverkets folkbokföringsdatabas och inte bara adresser.

Underrättelsen kan lämnas när som helst under handläggningen och det räcker med att man kan anta att uppgifterna i folkbokföringen är oriktiga eller ofullständiga. Man behöver inte veta vilka uppgifter som är de riktiga för att kunna lämna en underrättelse.

Skatteverket kan inte ändra folkbokföringsuppgifter bakåt i tiden, utan bara från det datum då de fick kännedom om det nya förhållandet. Försäkringskassan har däremot möjlighet att utreda om en person har varit försäkrad bakåt i tiden. Vi kan därför besluta att en person inte är försäkrad i Sverige från ett tidigare datum än de ändrade folkbokföringsuppgifterna. Se mer i vägledning (2017:01) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.

8.3.2 Metodstöd – lämna uppgifter om folkbokföring

Här finns exempel på situationer när det kan vara aktuellt att meddela Skatteverket om en felaktig folkbokföringsadress:

• Du utreder ett misstänkt sammanboende och det finns en uppgift om att någon av parterna inte bor på den adress som de uppger. Då bör du informera folkbokföringen om båda parternas respektive adresser. Om utredningen visar vart parterna kan vara bosatta ska du lämna information om det.
• Du upptäcker att det inte är rimligt att den enskilde bor på den adress som hen är folkbokförd på, till exempel en c/o-adress eller en särskild postadress till en restaurang, ett köpcentrum, eller ett industriområde.
• Den enskilde bor i ett flerfamiljshus men det saknas lägenhetsnummer eller lägenhetsnumret är felaktigt.
• Du upptäcker att det finns orimligt många personer folkbokförda i samma lägenhet eller på samma adress.

Instruktioner om hur du meddelar Skatteverket finns på intranätet Fia. Sök på ”rapportera ändrade personuppgifter”.

8.3.3 Folkbokföringsbrott

42 § folkbokföringslagen

Den som lämnar oriktig uppgift till grund för beslut om folkbokföring döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för folkbokföringsbrott till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma gäller den som inte fullgör sin anmälningsskyldighet enligt 25–27 §§.

Är brottet med hänsyn till att brottsligheten utövats systematiskt eller i större omfattning eller annars att anse som grovt, döms för grovt folkbokföringsbrott till fängelse i högst två år.

I ringa fall ska det inte dömas till ansvar.

Folkbokföringslagen reglerar alltså vad som är ett folkbokföringsbrott. Bestämmelsen i folkbokföringslagen innebär bland annat att 10 kap. 24 § OSL kan tillämpas vid utlämnande av uppgifter som rör folkbokföringsbrott (se mer i avsnitt 8.9 om att lämna uppgifter till myndigheten vid misstanke om brott).

8.3.4 Skatteförfarandelagen

1 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244)

I denna lag finns bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatter och avgifter.

42 a kap. 1 § skatteförfarandelagen

Myndigheters skyldighet att lämna uppgifter på Skatteverkets begäran

Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för kontroll eller beslut enligt denna lag ska på Skatteverkets begäran lämnas till verket.

[…]

Om sekretess gäller för en uppgift enligt någon annan bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt eller allmänt intresse, är en myndighet uppgiftsskyldig bara om regeringen på ansökan av Skatteverket beslutar att uppgiften ska lämnas ut.

Den här bestämmelsen handlar om att Försäkringskassan ska lämna ut uppgifter som Skatteverket behöver för att utreda ett skatteärende. Den kan däremot inte användas för att lämna ut uppgifter till folkbokföringen.

8.4 Lämna uppgifter till en a-kassa

48 c § lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Centrala studiestödsnämnden ska till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild som har betydelse för tillämpningen av denna lag.

Försäkringskassan ska till en arbetslöshetskassa även lämna de uppgifter om föräldraskap som behövs för att pröva rätten till arbetslöshetsersättning.

Enligt förarbetena till lagen om arbetslöshetsförsäkring är Försäkringskassan skyldig att lämna uppgifter som a-kassan behöver för att handlägga den enskildes arbetslöshetsersättning (prop 2000/01:129 sid 59, Ökat Informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet).

8.5 Lämna uppgifter till Kronofogden

59 § skuldsaneringslag (2016:675)

Socialnämnder och andra myndigheter ska till Kronofogdemyndigheten eller en domstol som handlägger ett ärende om skuldsanering på begäran lämna uppgifter om gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden som är av betydelse för prövningen av ärendet. Sådana uppgifter ska också lämnas av myndigheter som anmäler fordringar enligt 19 eller 21 §.

Försäkringskassan är alltså skyldig att lämna ut de uppgifter som Kronofogden begär i ärenden om skuldsanering. Det kan till exempel innebära att även uppgifter om misstänkta brott eller en polisanmälan ska lämnas till Kronofogden, förutsatt att de har betydelse för prövningen av ärendet om skuldsanering.

8.6 Metodstöd – begäran från en myndighet

Om en myndighet begär uppgifter från Försäkringskassan, men inte anger med stöd av vilken bestämmelse den gör det, kan det vara lämpligt att du frågar om det. Det kan till exempel vara en bestämmelse som ger Försäkringskassan en skyldighet att lämna uppgifter.

För att kunna bedöma om uppgifterna kan lämnas ut behöver du ibland fråga vad uppgifterna ska användas till. Den andra myndigheten vet inte alltid vilka uppgifter vi har eller i vilken handling en viss uppgift finns. Det kan därför i vissa fall räcka att de bara får uppgifter ur en handling i stället för hela handlingen.

8.7 Lämna uppgifter till en kommun

Kommunerna ansvarar för det mesta av den samhällsservice som finns där medborgarna bor. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg. Kommunens ansvarsområden bestäms av riksdag och regering och står beskrivna i kommunallagen (2017:725) och i speciallagstiftningarna, till exempel socialtjänstlagen (2001:453).

I en kontrollutredning kan det bli aktuellt att lämna uppgifter till en kommun som rör andra situationer än de ekonomiska bidrag och ersättningar som regleras i lagen om underrättelseskyldighet. Det kan till exempel handla om en situation där det finns misstankar om missförhållanden som rör ett barn eller en vuxen. Försäkringskassan har ingen generell skyldighet att anmäla förhållanden som inte rör en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd till kommunen, men det finns en möjlighet att anmäla efter en intresseavvägning (10 kap. 27 § OSL). Se även avsnitt 8.11 om generalklausulen och dokumentation av bedömningen.

8.7.1 Orosanmälan som gäller barn

14 kap. 1 c § socialtjänstlagen

Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden.

Försäkringskassan har ingen generell skyldighet att anmäla misstankar om att ett barn far illa, men omfattas ändå av den allmänna rekommendationen i socialtjänstlagen. Se mer om hur en anmälan går till i riktlinjer (2016:02) Anmälan till socialtjänsten eller polisen vid misstanke om att ett barn far illa.

Uppgifterna i Försäkringskassans anmälan lämnas med stöd av generalklausulen. Om socialtjänsten sedan begär ut handlingar får vi pröva om de kan lämnas ut med stöd av generalklausulen.

8.7.2 Anmälan om missförhållanden som rör en vuxen eller en assistansberättigad

Försäkringskassan kan göra en anmälan till en kommun om det finns misstankar om ett allvarligt missförhållande som rör en vuxen eller en assistansberättigad. Det kan också bli aktuellt att göra en anmälan till IVO. Vi gör anmälan med stöd av generalklausulen efter en intresseavvägning. Se mer i vägledning (2003:06) Assistansersättning, om anmälan rör en assistansberättigad.

8.7.3 Anmälan till överförmyndare om en god man eller förvaltare missköter sitt uppdrag

Försäkringskassan kan uppmärksamma att en god man eller förvaltare missköter sitt uppdrag så att den enskilde far illa. Det finns ingen specifik sekretessbrytande bestämmelse för dessa situationer, utan uppgifterna i anmälan lämnas med stöd av generalklausulen. Vi gör anmälan till överförmyndaren för den kommun där den gode mannen eller förvaltaren har sitt uppdrag.

8.8 Sekretess mot försäkringsbolag

Försäkringskassan kan samverka med olika försäkringsbolag i kontrollutredningar. Försäkringsbolagen kan lämna uppgifter till Försäkringskassan men också begära uppgifter från Försäkringskassan i sina ärenden. Försäkringskassan kan bara lämna uppgifter till försäkringsbolag med stöd av fullmakt från den enskilde, med stöd av 10 kap. 2 § OSL eller när en ersättning ska samordnas.

8.8.1 Lämna uppgifter till försäkringsbolag vid samordning av ersättning

110 kap. 39 § SFB

Sekretess hindrar inte att Skatteverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och allmän förvaltningsdomstol på begäran får lämna ut uppgifter om ersättningar enligt denna balk eller enligt lagstiftning om annan jämförbar ekonomisk förmån till

1. en försäkringsinrättning, ett försäkringsbolag eller en arbetsgivare, om uppgiften behövs för samordning med ersättning därifrån,

[…]

Försäkringskassan får alltså på begäran av ett försäkringsbolag lämna ut uppgifter om ersättningar som utbetalas till enskilda personer. Det gäller under förutsättning att försäkringsbolaget behöver uppgiften för samordning av ersättning.

Att försäkringsbolaget behöver uppgiften innebär att de ska göra en utbetalning som ska samordnas med en utbetalning från Försäkringskassan för samma period. Det kan gälla både en kommande utbetalning och ett redan utbetalat belopp.

Vi kan lämna uppgifter till försäkringsbolaget om utbetalat belopp eller en kommande utbetalning och den period som utbetalningen avser. Vi får däremot inte lämna uppgifter om hälsotillstånd eller övriga sakförhållanden med stöd av denna bestämmelse.

8.8.2 Fullmakt

Ett försäkringsbolag begär ofta uppgifter om den enskilde med stöd av en fullmakt från hen. En fullmakt innebär att Försäkringskassan också kan lämna ut uppgifter om hälsotillstånd och andra sakförhållanden. Det är fullmaktens utformning och innehåll som avgör vilka uppgifter som kan lämnas ut.

Läs mer

Vägledning 2004:7 ger fördjupad information om vad som gäller kring fullmakt.

8.8.3 Inget lagstöd för att på eget initiativ lämna uppgifter till försäkringsbolag

Eftersom försäkringsbolagen inte är myndigheter har Försäkringskassan mycket begränsade möjligheter att lämna uppgifter till dem. Det gäller både på Försäkringskassans eget initiativ och på begäran.

Försäkringskassan kan inte på eget initiativ lämna ut uppgifter till ett försäkringsbolag vid till exempel misstanke om att en person får felaktig ersättning från försäkringsbolaget. Vi kan inte heller lämna ut uppgifter enbart för att hjälpa till i en utredning.

8.9 Lämna uppgifter till andra myndigheter vid misstanke om brott

Om Försäkringskassan vill lämna uppgifter om misstänkt brott till en annan myndighet, så måste vi först kontrollera om uppgifterna är sekretessbelagda. Är de det så ska vi bedöma om någon sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig.

Huvudregeln är att sekretess gäller mellan olika myndigheter (8 kap. 1 § OSL).

I socialförsäkringsärenden gäller sekretess om det kan antas att en försäkrad lider men om en uppgift röjs (28 kap. 1 § OSL). En misstanke om att någon gjort sig skyldig till ett brott är en känslig uppgift som kan vara sekretessbelagd enligt 28 kap. 1 § OSL.

Det finns dock sekretessbrytande regler som ger Försäkringskassan rätt att lämna ut uppgifter vid misstanke om ett brott. Uppgifter kan under vissa förutsättningar även lämnas ut med stöd av generalklausulen.

8.9.1 Uppgifter till myndigheten som ska ingripa mot brottet

10 kap. 24 § OSL

Sekretess som följer av andra sekretessbestämmelser än dem som anges i 19–23 §§, 25 kap. 2 § första stycket och 26 kap. 1 a § första stycket hindrar inte att en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott lämnas till en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda någon annan påföljd än böter.

Under vissa förutsättningar får alltså Försäkringskassan lämna ut uppgifter till de myndigheter som har i uppgift att ingripa mot brottet. Bestämmelsen gör ingen skillnad mellan brott som riktar sig mot ett intresse inom myndighetens eget ansvarsområde och brott som riktar sig mot någon annan myndighet eller mot en enskild person. Bestämmelsen är tillämplig i båda fallen. Det avgörande är om myndigheten har fått vetskap om brottet i sin verksamhet (Lenberg, s.10:24:2).

Polisen kan till exempel under en förundersökning kontakta Försäkringskassan och begära ut ett läkarintyg från ett ärende där inte Försäkringskassan har gjort någon polisanmälan. Då kan vi lämna ut handlingarna till polisen om fängelse är föreskrivet för brottet och det förväntas leda till någon annan påföljd än böter. Det kan i ett sådant fall bli aktuellt att fråga polisen hur de bedömer brottsrubriceringen och påföljden.

8.9.2 Polisanmäla brott enligt bidragsbrottslagen

Enligt 6 § bidragsbrottslagen är Försäkringskassan skyldig att göra en polisanmälan om det finns misstanke om att ett brott har begåtts enligt bidragsbrottslagen. Skyldigheten bryter sekretessen. Det innebär att vi inte behöver göra någon sekretessprövning vid polisanmälan av bidragsbrott.

8.9.3 Polisanmäla brott enligt brottsbalken

Sekretess hindrar inte att Försäkringskassan lämnar ut uppgifter om det är nödvändigt för Försäkringskassans verksamhet (10 kap. 2 § OSL).

I förarbetena till bestämmelsen uttalade regeringen följande:

”Inom myndighetsverksamhet ligger också att se till att misstanke om förmögenhetsbrott som riktar sig mot den del av den offentliga verksamheten som företräds av myndigheten blir utredd” (se prop. 1979/80:2 med förslag till sekretesslag m.m., Del A, s. 123).

När det finns misstanke om allvarligare brott kan Försäkringskassan lämna ut sekretessbelagda uppgifter med stöd av 10 kap. 24 § OSL. Förutsättningarna för det är att

• uppgifterna gäller misstanke om ett begånget brott
• uppgifterna ska lämnas till polis, åklagare eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet
• fängelse är föreskrivet som påföljd för brottet, det vill säga att fängelse ingår i straffskalan
• man kan anta att brottet kommer att leda till annan påföljd än böter.

Det kan vara svårt för Försäkringskassan att bedöma vilken påföljd som kan bli aktuell. Men det ställs inte alltför stora krav på underlaget för en sådan bedömning (prop. 1983/84:142, s. 30).

Vid misstanke om brott som normalt inte leder till annan påföljd än böter kan Försäkringskassan emellertid göra en polisanmälan med stöd av 10 kap. 2 § eller under vissa förutsättningar med stöd av 10 kap. 27 § OSL.

8.9.4 Komplettering av polisanmälan

Om Försäkringskassan behöver eller vill komplettera en polisanmälan genom att lämna ytterligare uppgifter till polis eller åklagare gäller samma sekretessregler för de uppgifterna som för polisanmälan. Försäkringskassan måste även göra en sekretessprövning om polisen eller åklagaren begär ytterligare uppgifter.

Försäkringskassan kan lämna uppgifter om till exempel den enskildes adress och ekonomiska förhållanden med stöd av uppgiftslämnarförordningen. Försäkringskassan kan även på begäran och efter en sekretessprövning komplettera en polisanmälan med sådana uppgifter och handlingar som redan finns hos Försäkringskassan. Det finns inget lagstöd för att Försäkringskassan ska begära uppgifter från någon annan enbart för att polisen eller åklagaren behöver ha dem.

8.10 Uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet

Lag (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet

1 § Denna lag gäller vid särskilt beslutad samverkan mellan myndigheter för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som

1. är av allvarlig eller omfattande karaktär, och
2. bedrivs i organiserad form eller systematiskt av en grupp individer.

2 § Inom ramen för samverkan enligt denna lag ska en myndighet trots sekretess lämna uppgift till en annan myndighet om det behövs för den mottagande myndighetens deltagande i samverkan.

En uppgift ska inte lämnas om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut.

3 § Endast myndigheter som regeringen bestämmer ska vara skyldiga att lämna eller ska få ta emot uppgifter enligt denna lag.

Lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet (LUS) är endast tillämplig vid samverkan på underrättelsestadiet, det vill säga när det inte finns någon misstanke om ett konkret brott. Den kan alltså inte tillämpas när man ska utreda och lagföra brott (prop. 2015/16:167 Informationsutbyte vid samverkan mot organiserad brottslighet, s.48). En förutsättning för att lagen ska kunna användas är att en myndighet som har rätt att bedriva underrättelseverksamhet deltar i samverkan. Det kan till exempel vara Polisen.

LUS gäller endast när två eller flera myndigheter arbetar tillsammans för ett visst gemensamt mål eller syfte. Det krävs också att samverkan är närmare avgränsad genom ett särskilt beslut. Var och en av myndigheterna ska ha fattat ett särskilt beslut om deltagande i en myndighetsöverskridande samverkan. Även regeringen kan fatta ett beslut om att vissa myndigheter ska delta i en sådan samverkan. Ett exempel på en särskilt beslutad myndighetsöverskridande samverkan är den nationella satsningen mot organiserad brottslighet. Även annan samverkan mellan myndigheter som genom beslut avgränsats till att omfatta till exempel en viss specifik företeelse, en viss typ av brottslig verksamhet, vissa grupperingar eller ett visst geografiskt område kan komma ifråga. LUS är inte tillämplig när myndigheter mer sporadiskt tar kontakt med varandra eller endast tillfälligt samarbetar kring en specifik fråga (prop. 2015/16:167, s. 48).

Regeringen har beslutat att följande myndigheter är skyldiga att lämna eller får ta emot uppgifter enligt LUS:

• Arbetsförmedlingen
• Arbetsmiljöverket
• Bolagsverket
• Centrala studiestödsnämnden
• Ekobrottsmyndigheten när den bedriver polisiär verksamhet
• Finansinspektionen
• Fondtorgsnämnden
• Försäkringskassan
• Inspektionen för vård och omsorg
• Kriminalvården
• Kronofogden
• Kustbevakningen
• Migrationsverket
• Pensionsmyndigheten
• Polisen
• Skatteverket
• Säkerhetspolisen
• Tillväxtverket
• Tullverket
• Utbetalningsmyndigheten
• Åklagarmyndigheten

(2-3 §§ förordningen [2016:775] om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet).

8.11 Lämna uppgifter med stöd av generalklausulen

10 kap. 27 § OSL (Generalklausul)

Utöver vad som följer av 2, 3, 5 och 15–26 §§ får en sekretessbelagd uppgift lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.

Om Försäkringskassan inte har någon lagreglerad uppgiftsskyldighet, så kan även den sekretessbrytande bestämmelsen i generalklausulen i vissa fall användas för att lämna ut uppgifter. Vi prövar om uppgifter kan lämnas ut enligt generalklausulen först när vi inte kan lämna ut uppgifter med stöd av övriga bestämmelser. Det gäller både när vi själva tar initiativ till att lämna ut en uppgift och när en annan myndighet begär en uppgift av oss. Generalklausulen gäller bara gentemot myndigheter och inte mot andra aktörer.

Vi ska dokumentera vår bedömning och intresseavvägning om att lämna ut uppgifter med stöd av generalklausulen. Vi ska också dokumentera vilka handlingar vi lämnar ut.

Läs mer

Vägledning 2001:3 beskriver hur vi ska tänka när vi använder generalklausulen och dokumenterar vår bedömning.

8.12 Anmälan till kontrollutredning när den misstänkte är anställd på Försäkringskassan

Anmälan till kontrollutredning som gäller en anställd på Försäkringskassan ska lämnas till kontrollutredningsenheten i Örebro. Läs mer i riktlinjer 2009:9 om kontrollutredning av anställda på Försäkringskassan.