7 Sekretess mot den enskilde

Huvudregeln i förvaltningslagen är att den enskilde har partsinsyn i sitt ärende på Försäkringskassan. Det innebär att hen på begäran har rätt att ta del av allt material som har tillförts i hens ärenden. Det finns dock undantag från partsinsynen.

Kapitlet handlar om de två undantag från partsinsynen som är vanligast i samband med kontrollutredningar. I vissa fall har en uppgiftslämnare ett sekretesskydd gentemot den enskilde och en polisanmälan med tillhörande handlingar kan också vara sekretessbelagda.

Läs mer

I vägledning 2004:07 och vägledning 2001:03 finns mer information om den enskildes partsinsyn och sekretess mot den enskilde.

Vägledning 2001:03 beskriver även innebörden av begreppen personliga förhållanden, allvarligt men och utsaga mer ingående.

7.1 Sekretesskydd för anmälaren

28 kap. 3 § första stycket OSL Sekretess gäller hos en myndighet som avses i 1 § första och andra styckena för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Det finns alltså ett skydd för den som lämnar uppgifter till Försäkringskassan i 28 kap. 3 § första stycket OSL. Skyddet gäller oavsett om uppgifterna lämnas genom en anmälan eller genom en utsaga (se mer om utsaga i avsnitt 7.1.2). Sekretessen skyddar dock enbart mot repressalier av mer allvarligt slag.

7.1.1 Menprövning

Utgångspunkten när vi bedömer eventuella risker för men är hur den berörda personen upplever situationen. Försäkringskassan är inte skyldig att kontakta anmälaren innan vi lämnar ut en anmälan. Men det finns inte något som hindrar att vi gör det för att få ett fullgott underlag för menprövningen. (Se Lenberg, s. 10:27:7)

Om vi lämnar ut anmälan eller uppgifter om anmälaren till den enskilde ska vi inte informera anmälaren om det.

7.1.2 Utsaga

Förutom anmälningar kan även andra uttalanden i ett försäkringsärende om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden vara en impuls till att utreda om en person har rätt till ersättning. Denna typ av uttalanden – muntliga eller skriftliga – kallas för utsagor. En utsaga som är dokumenterad i ett ärende kan ibland vara en impuls till att börja utreda ett annat ärende.

Sekretesskyddet för den som lämnat uppgifter i en utsaga är identiskt med det som gäller för en anmälare. Det betyder att sekretess gäller hos Försäkringskassan för uppgift i en utsaga om den som har lämnat utsagan – eller någon närstående till hen – riskerar att utsättas för våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs.

7.1.3 Kännedom om den som utreds

Ibland kan vi ha uppgifter om den anmälda personen från andra källor, till exempel uppgifter i en tidning om att hen kan ha ett visst våldskapital. En sådan uppgift har inte någon betydelse för rätten till ersättning, men den kan ha betydelse när vi ska bedöma om en anmälan ska sekretessbeläggas. I så fall ska uppgiften dokumenteras.

Uppgifterna dokumenteras i ett administrativt ärende och förvaras i diariet. Den begärda anmälan kan sedan föras till ärendet i diariet och bedömningen av om anmälan ska lämnas ut dokumenteras där. Se mer i riktlinjer 2005:5 om diarieföring.

7.2 Förundersökningssekretess

18 kap. 1 § OSL Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål eller till angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.

Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, för uppgift som hänför sig till

1. (…)
2. annan verksamhet än sådan som avses i 1 eller i första stycket som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av en åklagar-myndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen.

18 kap. 3 § OSL Sekretessen enligt 1 och 2 §§ gäller i annan verksamhet än som där avses hos en myndighet för att biträda en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhets-polisen, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen med att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott samt hos tillsynsmyndigheten i konkurs och hos Kronofogdemyndigheten för uppgift som angår misstanke om brott.

Handlingar eller uppgifter i ett brottmål kan alltså beläggas med förundersökningssekretess, eftersom en pågående förundersökning kan skadas om den misstänkte eller en annan aktör får del av handlingarna. Sekretessen kan minska risken för att bevismaterial förstörs eller att misstänkta pratar ihop sig under utredningstiden.

Eftersom sekretess gäller hos Polisen och Åklagarmyndigheten, så kan sekretess också gälla hos Försäkringskassan för själva polisanmälan, uppgifter ur den eller uppgiften om att vi gjort en anmälan. Sekretess kan också gälla för vissa handlingar som bifogats en polisanmälan.

Förundersökningssekretess gäller från den tidpunkt när Försäkringskassan bestämt sig för att polisanmäla. Det innebär att anmälan inte behöver vara skickad till Polisen.

Förundersökningssekretess gäller inte när förundersökningen har lagts ned. Sedan åtal har väckts kommer sekretess i fråga endast för uppgifter som har generell betydelse för spaning och brottsutredning (jfr. Lenberg s.10:27).

Förundersökningssekretessen gäller även i förhållande till personen som förundersökningen avser. Handlingar kan därför sekretessbeläggas gentemot personen som ärendet gäller trots den enskildes partsinsyn.

7.2.1 Metodstöd – prövning av förundersökningssekretess

När någon begär att få ta del av handlingar ur sitt ärende och Försäkringskassan har gjort en polisanmälan, ska du pröva om förundersökningssekretess gäller för vissa uppgifter eller handlingar. Förundersökningssekretess gäller dock inte om förundersökningen har lagts ned. Du kan därför behöva kontakta Polisen och ta reda på om det har skett i det aktuella ärendet.

Polisen ska skriftligt meddela Försäkringskassan om att förundersökning har lagts ned. Dessa handlingar finns i Försäkringskassan diariesystem och administrativa assistenter med ansvar för polisanmälningar samt kontrollutredare med behörighet har tillgång till dem.

Handlingar som den enskilde redan tagit del av från sitt ärende, till exempel ett återkravsbeslut, kan lämnas ut. Om hen begär att få ut journalanteckningen ur ärendet behöver du pröva om hela eller delar av journalen ska lämnas ut. I många fall kan större delen av journalen lämnas ut och du sekretessbelägger bara de delar som handlar om polisanmälan. Se mer i avsnitt 6.2 och riktlinjer 2011:7 om hur du går tillväga när du nekar att lämna ut handlingar.

I ärenden där det pågår samverkan med polis eller åklagare, och Försäkringskassan vill använda vissa uppgifter från en förundersökning, är det nödvändigt att kontakta den myndighet som har ansvaret för förundersökningen. Det är förundersökningsledaren som avgör vilka uppgifter som Försäkringskassan kan använda i sin verksamhet.