5 Hämta in uppgifter

Det finns flera bestämmelser som gör att Försäkringskassan kan hämta in uppgifter från andra än den enskilde. En del bestämmelser ger Försäkringskassan rätt att ställa frågor men inte att kräva ett svar. Andra bestämmelser innebär en skyldighet för till exempel myndigheter att svara på Försäkringskassans frågor. Som ett komplement till vägledningen finns en sida på intranätet Fia med information om vilka uppgifter andra myndigheter och aktörer är skyldiga att lämna till Försäkringskassan. Sök på ”Uppgiftsskyldigheter”. Vägledning 2001:3 beskriver även sekretessbrytande bestämmelser och uppgiftsskyldighet.

Kapitlet handlar om Försäkringskassans möjligheter att efterfråga uppgifter från andra än den enskilde, till exempel från myndigheter, arbetsgivare, försäkringsbolag och postföretag.

5.1 Värdera vilka uppgifter som behöver hämtas in

Försäkringskassan ska enligt 23 § FL se till att ärenden blir utredda i den omfattning som krävs. Det är Försäkringskassan som leder utredningen och som bestämmer vilket underlag som behövs för att kunna göra en korrekt bedömning av ärendet. Det kräver att vi tar ställning till vad som ska utredas i ärendet och utifrån det avgör vilka uppgifter som behöver tas in.

Vi måste göra en avvägning mellan den enskildes krav på integritet och behovet av utredning när uppgifter tas in. Inriktningen måste vara att inte hämta in mer kompletterande utredning än vad som krävs för att kunna bedöma rätten till ersättning eller utbetalning. Det kan till exempel handla om att vi bara begär uppgifter om de tidsperioder som utredningen gäller. (Se JO:s dnr 2031-2015). Det handlar också om att inte begära eller efterfråga mer omfattande uppgifter än vad som behövs i ärendet. Därför ska vi alltid i en begäran eller förfrågan specificera vilka uppgifter vi behöver. Exempel på information som går utöver vad som kan behövas vid en utredning är en hel läkar- eller behandlingsjournal när det egentligen bara är vissa uppgifter i dem som är relevanta.

5.2 Hämta in uppgifter från andra än den enskilde

När vi utreder ett ärende behöver vi ofta kompletterande uppgifter från andra än den enskilde. Våra åtgärder ska vara nödvändiga för att bedöma rätten till ersättning. Vi får inte ställa frågor slentrianmässigt eller på måfå, utan vi måste ha skäl att anta att någon annan än den enskilde kan lämna uppgifter som behövs. Läs mer i avsnitt 5.8 om att hämta in uppgifter från andra än den försäkrade.

5.3 Lämna uppgifter för att kunna få svar

10 kap. 2 § OSL

Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet.

I en kontrollutredning kan det bli aktuellt att efterfråga uppgifter från någon annan än den enskilde. Då behöver den som ska lämna ut uppgifterna ha tillräcklig information för att kunna ta ställning till om Försäkringskassan kan få dem. Det kan i vissa fall vara nödvändigt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter för att kunna få ett tydligt svar. En arbetsgivare kan till exempel behöva uppgifter om den anställdes sjukperioder för att kunna ge ett tydligt svar på våra frågor.

När Försäkringskassan begär att få uppgifter är det viktigt att inte i onödan lämna ut sekretessbelagd information. Men det är tillåtet att röja enstaka uppgifter om det behövs för att över huvud taget kunna göra en förfrågan (prop. 1996/97:121, s. 31).

Förfrågan om uppgifter från bank är ett annat exempel på en situation där det kan bli aktuellt att lämna ut sekretessbelagd information för att kunna få svar. I förfrågan informerar vi om vad utredningen gäller för att banken ska kunna ta ställning till vilka uppgifter som kan lämnas ut. Bankerna behöver bara uppgift om vilken förmån det handlar om när det gäller en begäran enligt 110 kap. 33 § SFB och uppgiften om aktuell förmån lämnas därför bara i en sådan begäran. Läs mer i avsnitt 5.7 om att begära uppgifter från banker.

5.4 Skyldighet för myndigheter, arbetsgivare, uppdragsgivare, anordnare av personlig assistans och försäkringsinrättningar att lämna uppgifter

110 kap. 31 § första stycket SFB

Myndigheter, arbetsgivare och uppdragsgivare, anordnare av personlig assistans samt försäkringsinrättningar ska på begäran lämna Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och allmän förvaltningsdomstol uppgifter som avser en namngiven person när det gäller förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av denna balk.

När Försäkringskassan utreder ett ärende kan vi behöva uppgifter om den enskilde från hens arbetsgivare eller från en annan myndighet. Vi kan även behöva uppgifter från den enskildes försäkringsbolag.

Som huvudregel gäller sekretess mellan olika myndigheter, men 110 kap. 31 § SFB bryter den sekretess som kan gälla för de uppgifter som Försäkringskassan begär att få del av. Bestämmelsen innebär en skyldighet att lämna ut uppgifter till Försäkringskassan.

Det är Försäkringskassan som avgör behovet av att begära in uppgifter med stöd av denna bestämmelse. Generellt gäller att vi varken ska begära in uppgifter slentrianmässigt eller fler uppgifter än nödvändigt (jfr. prop. 1980/81:28 om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen i fråga om hälso- och sjukvården samt den allmänna försäkringen, s. 19–21).

5.4.1 Begärda uppgifter ska gälla den enskilde

Begärda uppgifter ska gälla en namngiven person som Försäkringskassan utreder. Regeringen beslutade i ett ärende där Försäkringskassan överklagat Skatteverkets beslut om sekretess för vissa begärda uppgifter att uppgifterna skulle lämnas ut med stöd av generalklausulen. Regeringen konstaterade i sitt beslut att 110 kap. 31 § SFB inte kunde tillämpas eftersom de efterfrågade uppgifterna gällde en annan person än den som Försäkringskassan utredde (Finansdepartementet, regeringsbeslut Fi2015/05724/S3).

Med namngiven person avses bara den försäkrade, det vill säga den person som utredningen gäller (se JO:s dnr 2034-2007). Begreppet omfattar därför inte juridiska personer eller någon annan än den som utredningen gäller. Om vi tror att det finns relevanta uppgifter om den försäkrade i till exempel ett barns journal på barnavårdscentralen kan vi begära att få dessa uppgifter. Detta under förutsättning att vi formulerar begäran så att vi ställer frågor om den försäkrade.

5.4.2 Begreppet myndighet

Begreppet myndighet omfattar statliga och kommunala myndigheter och även regioner (tidigare landsting). Bestämmelsen ger alltså Försäkringskassan stora möjligheter att få uppgifter från den allmänna hälso- och sjukvården, kommunala skolor, förskolor och socialnämnder.

Begreppet myndighet omfattar också svenska ambassader, eftersom de räknas som förvaltningsmyndigheter.

En folkhögskola som drivs av en region räknas som en myndighet och det går att begära uppgifter från skolan med stöd av 110 kap. 31 § SFB. Om det däremot är en folkhögskola som drivs av en organisation eller förening så får Försäkringskassan göra en förfrågan enligt 110 kap. 14 § 1 p. SFB. Det går att ta reda på vem som driver en folkhögskola via folkhögskolans hemsida eller genom att ringa till folkhögskolan.

För privata vårdgivare är 110 kap. 31 § SFB inte tillämplig. Bestämmelsen är inte heller tillämplig för privata vårdgivare som är anslutna till landstinget. Då får Försäkringskassan göra en förfrågan enligt 110 kap. 14 § 1 p. SFB i stället.

5.4.3 Begreppet försäkringsinrättning

Begreppet försäkringsinrättningar är ett ålderdomligt uttryck som i princip är liktydigt med försäkringsbolag. Kammarrätten i Stockholm har i en dom konstaterat att a-kassorna är sådana försäkringsinrättningar som avses i denna bestämmelse (Kammarrätten Stockholm, målnr 8273-08).

5.4.4 Metodstöd – när arbetsgivaren inte lämnar uppgifter

115 kap. 4 § SFB

Arbetsgivare eller uppdragsgivare som underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt 110 kap. 31 § döms till penningböter.

Du kan polisanmäla en arbetsgivare som inte lämnar ut uppgifter. Det ska bara göras som en sista utväg och efter noggrant övervägande, eftersom polisanmälan inte leder till att arbetsgivaren blir tvungen att lämna ut de begärda uppgifterna.

För att det ska bli aktuellt att överväga en polisanmälan ska det vara tydligt att arbetsgivaren inte vill lämna ut uppgifterna. Du ska ha försökt att få dem genom att till exempel påminna arbetsgivaren via brev och telefonsamtal. Du bör ta hänsyn till hur betydelsefulla de begärda uppgifterna är för utredningen av ärendet.

• När arbetsgivarens uppgifter inte är nödvändiga för att komma vidare i ärendet ska du inte polisanmäla arbetsgivaren.
• Om det delvis går att komma vidare i utredningen, men arbetsgivarens uppgifter behövs för att kunna utreda rätten till ersättning längre tillbaka i tiden, kan det vara aktuellt att polisanmäla arbetsgivaren.

Om du polisanmäler arbetsgivaren med stöd av 115 kap. 4 § SFB bör det i polisanmälan framgå att arbetsgivaren inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt 110 kap. 31 § SFB och varför uppgifterna från arbetsgivaren behövs i ärendet som utreds. Lämna inte ut fler uppgifter om den enskilde än vad som är nödvändigt för polisanmälan.

Du behöver inte veta vem som inte fullgjort sin uppgiftsskyldighet hos arbetsgivaren för att kunna göra en polisanmälan. Det räcker med att i beskrivningen av det misstänkta brottet ange att det kan vara någon hos arbetsgivaren som inte har fullgjort uppgiftsskyldigheten. Det blir sedan polisens uppgift att inom ramen för en eventuell förundersökning ta reda på vem som är ansvarig.

Om du använder Försäkringskassans mall för polisanmälan behöver du ta bort och ändra en del av malltexten, eftersom mallen främst är utformad för anmälan av bidragsbrott.

5.5 Begära uppgifter elektroniskt

När Försäkringskassan behöver information från andra myndigheter går det i många fall att efterfråga uppgifter genom digitala kommunikationskanaler. Förutsättningen för digital kommunikation är att kontakten sker på ett säkert sätt och i enlighet med anvisningarna 2022:9. Vi kan använda de inbyggda tjänsterna som finns i Försäkringskassans system eller e-tjänster på andra myndigheters webbplatser.

5.5.1 Begära uppgifter från Skatteverket

7 § förordning (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Till Försäkringskassan ska uppgifter lämnas ut från beskattningsdatabasen i den utsträckning det behövs för

1. beräkning eller kontroll av sjukpenninggrundande inkomst,
2. fördelning av ålderspensionsavgifter
3. fastställande av underhållsstöd och betalningsskyldighet för sådant stöd enligt socialförsäkringsbalken,
4. beräkning och kontroll av bostadsbidrag enligt socialförsäkringsbalken,
5. beräkning av betalningsskyldighet enligt 8 § andra stycket lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift,
6. beräkning och kontroll av bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken, eller
7. beräkning av ersättning för sjuklönekostnad enligt 17 eller 17 d § lagen (1991:1047) om sjuklön.

Försäkringskassan har automatiska tjänster för att digitalt kontakta Skatteverket och efterfråga uppgifter om arbetsgivardeklaration på individnivå (månadsuppgifter), uppgifter från deklaration och kontrolluppgifter. Svaret lämnas ut digitalt och det sker omedelbart. Skatteverket får lämna ut uppgifter till Försäkringskassan via tjänsterna enbart när det gäller utredning av

• bostadsbidrag
• bostadstillägg
• sjukpenninggrundande inkomst
• underhållsstöd.

Det innebär att vi inte får använda de automatiska tjänsterna för att efterfråga uppgifter vid utredning av andra ersättningar. Då ska vi i stället skicka en begäran om uppgifter till Skatteverket genom deras e-tjänst eller per post.

5.6 Skyldighet för a-kassor att lämna uppgifter

48 d § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

En arbetslöshetskassa ska till Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Centrala studiestödsnämnden lämna de uppgifter om ersättning enligt denna lag som har betydelse hos mottagaren i ett ärende om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild.

En a-kassa är skyldig att lämna uppgifter till Försäkringskassan om ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring om uppgifterna har betydelse för ett ärende på Försäkringskassan.

5.7 Efterfråga eller begära uppgifter från bank

Uppgifter från kontoutdrag kan ha stor betydelse i en kontrollutredning. Kontohändelser av olika slag kan till exempel visa var en person befinner sig, ekonomiska samband med andra, löneutbetalningar och förmögenhetsförhållanden. Vi efterfrågar uppgifterna med stöd av 110 kap. 14 § SFB eller begär dem med stöd av 110 kap. 33 § SFB. Vilket lagstöd vi använder beror på vilken ersättning och period som utredningen gäller.

Vi ska efterfråga de uppgifter som behövs för utredningen – inte hela kontoutdraget. Banken avgör sedan om de ska skicka hela eller delar av kontoutdraget. Det finns inte någon instans som Försäkringskassan kan vända sig till om banken nekar att lämna ut uppgifterna, utan det är upp till den enskilda banken att avgöra om uppgifterna ska lämnas ut eller inte. Om vi påminner om uppgifter, eller om banken nekar att lämna ut uppgifter, kan det dock vara aktuellt att motivera förfrågan ytterligare. Det kan då vara nödvändigt att lämna ut fler uppgifter om den enskilde än vad vi gjorde i den ursprungliga förfrågan. Läs mer om 10 kap. 2 § OSL i avsnitt 5.3.

Försäkringskassan har vid flera tillfällen fått kritik från JO för att ha efterfrågat uppgifter från bank med fel lagstöd (JO-beslut 2031-2015, 5933-2018, 8994-2019).

Det finns Wimimall 10162 som stöd för att efterfråga eller begära uppgifter från en bank.

5.7.1 Skyldighet för banker att lämna uppgifter i ärenden om bostadsbidrag och bostadstillägg

110 kap. 33 § SFB

Banker och andra penninginrättningar ska på begäran lämna uppgifter enligt 31 § första stycket till Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och allmän förvaltningsdomstol i ärenden om äldreförsörjningsstöd, bostadsbidrag och bostadstillägg.

Bestämmelsen hänvisar till 110 kap. 31 § SFB, vilket innebär att begäran om uppgifter ska gälla en namngiven person och att uppgifterna som vi begär ska ha betydelse för hur SFB tillämpas.

Det framgår att banken ska lämna uppgifter till Försäkringskassan, men bestämmelsen preciserar inte vilka uppgifter det handlar om. Försäkringskassans tolkning är att även kontoutdrag är att se som en uppgift. Vissa banker tolkar dock bestämmelsen på annat sätt och anser att bestämmelsen bara gäller för vissa situationer.

Bankerna måste bara lämna ut uppgifter för den tid som bostadsbidrag eller bostadstillägg har betalats ut. JO har riktat allvarlig kritik mot Försäkringskassan för att vi i en utredning hade begärt uppgifter från en bank för en längre tid än utredningen gällde. JO ansåg att det var ett omotiverat integritetsintrång. Försäkringskassan fick också allvarlig kritik för att i begäran av uppgifter ha hänvisat till 110 kap. 33 § SFB, trots att utredningen inte gällde bostadsbidrag eller bostadstillägg (JO:s dnr 2031-2015).

Försäkringskassan kan inte begära uppgifter med stöd av 110 kap. 33 § SFB om en person har bostadsbidrag eller bostadstillägg, men kontrollutredningen gäller ett annat ärendeslag. Då får vi fråga banken om uppgifter enligt 110 kap. 14 § 1 p. SFB.

5.7.2 Metodstöd – att välja rätt lagstöd

Exempel

Alina har haft barnbidrag sedan första barnet föddes i maj 2010 och bostadsbidrag som ensamstående med två barn under perioden mars 2016–mars 2020. I april 2020 fick Försäkringskassan en anmälan om att Alina flyttat till Thailand i december 2018 för att driva en hotellrörelse. Vi har därför startat en kontrollutredning som gäller Alinas rätt till bostadsbidrag och barnbidrag.

När vi granskat interna uppgifter bedömer vi att det behövs uppgifter från banken för att se om Alina bor i Thailand. Vi hämtar in uppgifter från banken för att utreda rätten till bostadsbidrag för perioden december 2018–mars 2020 med stöd av 110 kap. 33 § SFB och rätten till barnbidrag från och med april 2020 med stöd av 110 kap. 14 § SFB.

5.8 Ställa frågor om den enskilde till andra

110 kap. 14 § första stycket 1 p. SFB

När det behövs för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpningen av denna balk får den handläggande myndigheten

1. göra förfrågan hos den försäkrades arbetsgivare, läkare, anordnare av personlig assistans eller någon annan som kan antas kunna lämna behövliga uppgifter,

När Försäkringskassan utreder rätten till ersättning har vi rätt att ställa frågor om den enskilde till andra, men bara om uppgifterna behövs för utredningen. Bestämmelsen innebär inte att den som tar emot frågan måste svara. Därför kan vi inte tvinga någon att svara.

JO har i beslut 7011-2018 förtydligat att bestämmelsen enbart ger rätt att fråga om den försäkrade. Med försäkrad menas en person som ansökt om en ersättning, har eller har haft en ersättning eller en person vars försäkring utreds av till exempel FTH utredare eller kontrollutredare. Se även skrivningarna om bidragsskyldig i avsnitt 5.10.

Om Försäkringskassan frågar någon annan än den enskilde ska vi aldrig avslöja fler uppgifter än vad som behövs för utredningen. Det är tillåtet att röja enstaka uppgifter om det krävs för att Försäkringskassan över huvud taget ska kunna göra en förfrågan (10 kap. 2 § OSL och prop. 1996/97:121, s. 31).

5.9 Swish

Försäkringskassan har inte lagstöd för att begära uppgifter om en enskild persons skickade och mottagna betalningar via betaltjänsten Swish. Det beror på att företaget som förvaltar Swish inte är en bank eller annan penninginrättning, vilket krävs för att begära uppgifter enligt 110 kap 31 § SFB. Vi kan däremot skicka en förfrågan med stöd av 110 kap. 14 § SFB.

Vi får inte använda en privat Swish för att ta reda på uppgifter, eftersom vi inte kan presentera oss och det inte framgår att det är Försäkringskassan som tar in uppgifterna. Att använda sin privata Swish är att jämställa med spaning. Läs mer om spaning i avsnitt 9.5.

5.10 Förfrågan och besök hos en bidragsskyldig

110 kap. 20 § SFB

Vid tillämpning av 14 § 1 och 2 likställs betalningsskyldiga för underhållsstöd med försäkrade.

Bestämmelserna i 110 kap. 14 § SFB som bland annat ger Försäkringskassan rätt att göra besök och att ställa frågor utgår från att åtgärderna tillämpas mot en person som är ersättningsberättigad. I ärenden om underhållsstöd är det trots det möjligt att tillämpa sådana åtgärder också mot den bidragsskyldiga föräldern, som inte är ersättningsberättigad.

Det innebär att Försäkringskassan har rätt att ställa frågor om den bidragsskyldiga föräldern till andra eller efterfråga uppgifter, under förutsättning att uppgifterna har betydelse för utredningen av underhållsstöd. Vi har också rätt att besöka den bidragsskyldiga föräldern. Vi har däremot inte rätt att begära uppgifter om hen med stöd av 110 kap. 31 § SFB.

5.11 Begära uppgifter om assistenter och assistansanordnare

I kontrollutredningar av assistansersättningsärenden kan det ofta vara aktuellt att begära uppgifter även om assistenter och anordnare. Dessa uppgifter har ofta betydelse för utredningen av rätten till ersättning.

5.11.1 Ställa frågor om assistenter till anordnare av assistans

51 kap. 24 § SFB

Den som är arbetsgivare för eller uppdragsgivare åt en personlig assistent ska lämna följande uppgifter till Försäkringskassan:

1. Uppgifter som visar om assistenten är närstående till eller lever i hushålls- gemenskap med den assistansberättigade, om assistenten har fyllt 18 år och om assistenten är bosatt inom eller utanför EES-området. Uppgifterna ska lämnas innan assistansen börjar utföras och vid ändrade förhållanden.
2. Uppgifter som visar den arbetstid som assistenten har arbetat hos en assistansberättigad. Uppgifterna ska lämnas månadsvis i efterhand.
3. Uppgifter som visar att något förhållande som anges i 16 § första stycket 3 inte föreligger. Uppgifterna ska lämnas på begäran av Försäkringskassan.

Den som är arbetsgivare för eller uppdragsgivare åt en personlig assistent är alltså skyldig att på Försäkringskassans begäran lämna vissa uppgifter. Det gäller bland annat uppgifter som visar att en personlig assistent inte till följd av ålderdom, sjukdom eller liknande orsak saknar förmåga att utföra arbete som personlig assistent. Se mer i vägledning (2003:6) Assistansersättning.

5.11.2 Begära uppgifter från Skatteverket

110 kap. 34 a § SFB

Skatteverket ska på Försäkringskassans begäran lämna sådana uppgifter om personliga assistenter och dem som bedriver yrkesmässig verksamhet med personlig assistans som behövs för Försäkringskassans kontroll av användningen av assistansersättning.

Vid begäran om uppgifter är det viktigt att i möjligaste mån precisera vilka uppgifter som behövs och motivera varför man begär dessa.

5.12 Begära uppgifter om deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser

I kontrollutredningar om aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning kan det bli aktuellt att begära uppgifter från Arbetsförmedlingen eller Skatteverket. Det kan även bli aktuellt att efterfråga uppgifter från till exempel deltagarens anordnare av insatser eller en arbetsgivare. Dessa uppgifter har ofta betydelse för utredningen av rätten till ersättning. Läs mer i vägledning (2017:2) Ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

5.12.1 Begära uppgifter från Arbetsförmedlingen

9 kap. 1 § FEA

Arbetsförmedlingen ska till Försäkringskassan lämna de uppgifter som har betydelse för ett ärende hos Försäkringskassan om aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.

Arbetsförmedlingen lämnar uppgifter i samband med att de beslutar om deltagarens program, men ska också lämna de uppgifter som vi efterfrågar i ett enskilt ärende. Det kan till exempel vara uppgifter i Arbetsförmedlingens daganteckningar eller om deltagarens närvaro i programmet.

5.12.2 Begära uppgifter från Skatteverket

9 kap. 6 § FEA

Skatteverket ska till Försäkringskassan lämna de uppgifter som har betydelse för ett ärende hos Försäkringskassan om ersättning enligt denna förordning.

De uppgifter som vi kan få från Skatteverket kan till exempel handla om en deltagares arbete eller arbetsgivare.

5.12.3 Ställa frågor om deltagaren till andra

10 kap. 11 § FEA

När det behövs i ett ärende om ersättning eller i övrigt för tillämpningen av denna förordning får den handläggande myndigheten ställa frågor till programdeltagarens anordnare av insatser, arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna behövliga uppgifter.

Vi har alltså bara rätt att efterfråga den information vi behöver för att kunna handlägga ärendet.

5.13 Begära uppgifter från Migrationsverket

17 kap. 3 § utlänningslagen (2005:716)

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har rätt att ta del av uppgifter om enskilda hos Migrationsverket. Om det finns skäl för det ska Migrationsverket på eget initiativ lämna sådana uppgifter till Försäkringskassan och Pensions- myndigheten.

7 kap. 15 a § utlänningsförordningen (2006:97)

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har rätt att hos Migrationsverket ta del av följande uppgifter om enskilda:

1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,
2. bevis om uppehållstillstånd, arbetstillstånd, uppehållsrätt eller uppehållsstatus,
3. dag för beslut om uppehållstillstånd, arbetstillstånd, uppehållsstatus eller utfärdande av uppehållskort samt uppgift om varje period för vilken uppehållstillstånd eller arbetstillstånd har beviljats eller uppehållskort eller bevis om uppehållsstatus har utfärdats,
4. inresedatum,
5. datum för ansökan om uppehållstillstånd, arbetstillstånd, uppehållskort eller uppehållsstatus,
6. särskilt bevis enligt 5 kap. 4 § tredje stycket,
7. att uppehållstillstånd har beviljats den enskilde som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser,
8. att statusförklaring har beviljats enligt 4 kap. 3 c § utlänningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser,
9. att uppehållstillstånd har beviljats den enskilde för studier eller som familjemedlem till en sådan person, och
10. beslut om återkallelse av uppehållstillstånd eller arbetstillstånd, uppgift om från och med vilket datum som uppehållstillstånd eller arbetstillstånd har återkallats och uppgift om vilket datum beslut om återkallelse av uppehållstillstånd eller arbetstillstånd har fått laga kraft.

Om det finns skäl för det ska Migrationsverket på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Förordning (2021:813).

Utlänningslagen reglerar att Migrationsverket ska lämna uppgifter till Försäkringskassan, på vår begäran eller på eget initiativ. Utlänningsförordningen reglerar vilka uppgifter det gäller.

5.14 Begära uppgifter från postföretag

5 kap. 1 § första stycket postlagen (2010:1045)

Den som i postverksamhet har fått del av eller tillgång till en uppgift som avses i 1 eller 2 får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon har fått del av eller tillgång till. Tystnadsplikten omfattar en uppgift som handlar om

1. ett särskilt brev som befordras inom verksamheten, eller
2. en enskild persons förbindelse med verksamheten när det gäller befordran av brev.

5 kap. 4 § 4 p. postlagen

Den som bedriver postverksamhet och har fått del av eller tillgång till uppgifter som avses i 1 § första stycket ska på begäran lämna en uppgift 4. om en enskilds adress till Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten, om den myndighet som är i fråga bedömer att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende som avser kontroll av rätten till ersättning.

Det är viktigt att Försäkringskassan har tillgång till adressuppgifter så att vi vid behov kan kontrollera en persons bostadsadress och faktiska boendeförhållanden (prop.1996/97:121, s. 35). Förutsättningen för att vi ska kunna begära uppgifter är att de har väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende hos Försäkringskassan (prop. 1996/97:121 s 33).

Försäkringskassan har rätt att få ut uppgifter om en enskild persons adress från ett postföretag oavsett om adressen är permanent eller tillfällig, till exempel en begäran om eftersändning. Postföretaget ska lämna uppgift om post delas ut till den enskilde på folkbokföringsadressen eller om post delas ut till en viss person på en viss adress eller vilken fastighet en viss adress avser. (prop. 1996/97:121, s. 41)

Begreppet adress ska i detta sammanhang tolkas i vid bemärkelse. Det kan vara till exempel adressort, bostadsadress, folkbokföringsadress, postadress, särskild postadress och utdelningsadress. Det betyder att postföretaget bör kunna lämna ut uppgifter om vem som har en postbox, adressen till den enskilde och numret på postboxen (prop. 1996/97:121, s. 35).

Däremot ger postlagen inte något stöd för att kunna begära ut uppgifter om vilken slags post som sänds till en viss adress, eller vilka personer som får post på adressen.

När Försäkringskassan inte kan begära uppgifter med stöd av postlagen kan vi göra en förfrågan enligt 110 kap. 14 § SFB till postföretaget. Se avsnitt 5.8 om att ställa frågor om den enskilde till andra.

5.15 Myndigheter kan lämna uppgifter till Försäkringskassan med stöd av generalklausulen

10 kap. 27 § OSL (Generalklausul)

Utöver vad som följer av 2, 3, 5 och 15–26 §§ får en sekretessbelagd uppgift lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.

När en myndighet får en begäran från Försäkringskassan om uppgifter som inte omfattas av uppgiftsskyldigheten, så ska myndigheten bedöma om uppgiften kan lämnas ut med stöd av generalklausulen och i så fall välja att lämna ut den. Läs mer om generalklausulen i avsnitt 8.11 och vägledning 2001:3.

Om en myndighet avslår vår begäran om att ta del av uppgifter, så bör vi fråga hur de har resonerat och vilket stöd de har för sin bedömning. Vi kan också behöva resonera med dem om det som ger oss rätt att ta del av uppgifterna och förklara tydligare varför vi behöver dem. Inför ett sådant samtal kan det vara lämpligt att rådfråga en sakkunnig kollega, som kan hjälpa till att utveckla resonemanget. Vi kan också överväga att begära ett skriftligt avslagsbeslut som vi har möjlighet att överklaga.

Exempel

Försäkringskassan begärde i en kontrollutredning uppgifter från Skatteverket. Skatteverket avslog begäran och Försäkringskassan överklagade beslutet till regeringen. Försäkringskassan hade begärt uppgifterna med stöd av 110 kap. 31 § SFB, men regeringen beslutade att uppgifterna skulle lämnas ut med stöd av generalklausulen, 10 kap. 27 § OSL (Regeringsbeslut, Finansdepartementet, Fi 2015/05724/S3)

Begäran om uppgifter gällde kopior av en namngiven näringsidkares närings- bilagor till inkomstdeklarationen för 2013 och 2014. Försäkringskassan ville ta del av underlaget för att kunna bedöma inkomsten som en anställd uppgett. Näringsidkaren och den anställde hade båda uppgett att lönen betalats ut kontant under anställningstiden. Försäkringskassan hade uppgifter sedan tidigare som gjorde att man kunde ifrågasätta om rörelsens likviditet hade medgett kontanta löneutbetalningar i den angivna omfattningen. Uppgifterna i näringsbilagorna behövdes för att kontrollera det.

Regeringen konstaterade att skattesekretessen gällde för de uppgivna handlingarna och att man, om man skulle tillämpa generalklausulen, fortsatt skulle vara restriktiv med att lämna ut uppgifter från skatteområdet. Men enligt den intresseavvägning som ska göras enligt generalklausulen borde Försäkringskassans behov av att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs inom socialförsäkringen väga över skattesekretessen, särskilt då det fanns indikationer på att näringsidkaren inte hade kunnat betala ut den uppgivna kontanta lönen, samt att uppgifterna var harmlösa. Regeringen beslutade alltså att uppgifterna skulle lämnas ut.

5.16 Begära uppgifter av en journalist – kan strida mot efterfrågeförbudet

Om Försäkringskassan fått en impuls om att utreda ett ärende via massmedia ska vi inte kontakta en journalist för att få fler uppgifter. Det skulle vara mycket olämpligt.

En förfrågan till en journalist kan dessutom strida mot efterfrågeförbudet – efterforskningsförbudet – i 3 kap. 5 § TF. Enligt denna bestämmelse får en myndighet inte efterforska författaren eller källan till en framställning som införts eller varit avsedd att införas i tryckt skrift. Denna bestämmelse ska förstås i vid mening.

Alla former av förfrågningar eller åtgärder som syftar till att nå kunskap om vem som lämnat ut uppgift eller hur ett sådant uppgiftslämnande har gått till är otillåtna. Läs mer i vägledning 2001:3 om anonymitet och efterfrågeförbud.