9 Utreda med den enskilde
Försäkringskassan kan begära information från den enskilde via till exempel telefon, brev, besök på Försäkringskassan, hembesök eller arbetsplatsbesök.
Att ha kontakt med den enskilde är ofta en viktig del i en utredning för att få ett bra och tillräckligt underlag. På vilket sätt kontakten ska tas beror på vilken slags information Försäkringskassan vill få eller lämna. Vi väljer den utredningsmetod som ger bäst resultat och som påverkar den enskildes personliga integritet minst.
När det är aktuellt att lämna eller kontrollera enklare uppgifter kan det vara tillräckligt med ett telefonsamtal eller ett brev. Men när det handlar om mer omfattande eller detaljrik information kan det vara lämpligt att träffa den enskilde personligen. I vissa ärenden kan det vara nödvändigt att låta den enskilde bemöta de uppgifter som Försäkringskassan har. Även hembesök och arbetsplatsbesök genomförs i en del kontrollutredningar.
Läs mer om Försäkringskassans riskhantering och säkerhetsarbete i anvisningar (2023:12) Medarbetarskydd.
Kapitlet beskriver vilka möjligheter Försäkringskassan har att begära information från den enskilde och förutsättningarna för hembesök och arbetsplatsbesök.
9.1 Begära uppgifter från den enskilde
Den som begär ersättning enligt SFB är skyldig att lämna uppgifter som har betydelse för bedömningen av rätten till ersättning eller för tillämpningen av SFB i övrigt. Detta framgår av 110 kap. 4 § och 13 § andra stycket SFB.
I en del kontrollutredningar kan det vara relevant att efterfråga uppgifter eller information från den enskilde. Det kan till exempel handla om att det bara är hen som kan lämna aktuella uppgifter eller att övriga utredningsmetoder är uttömda. Att kontakta den enskilde kan i vissa fall vara det enklaste eller mest effektiva sättet att få nödvändiga uppgifter.
I många kontrollutredningar handlar det om att utreda rätten till ersättning för förfluten tid eller om den enskilde har rätt till en beviljad ersättning. Då har Försäkringskassan bevisbördan för att den beviljade ersättningen är felaktig. Den enskilde är inte skyldig att lämna uppgifter som har betydelse för bedömningen av rätten till ersättningen. Det går att fråga om de uppgifter som behövs, men det går inte att kräva att hen ska lämna uppgifter eller på vilket sätt. Det är fullt möjligt att informera den enskilde om vilka uppgifter som vi behöver och även på vilket sätt hen kan lämna dem. Det är dock viktigt att vi uttrycker oss på ett sätt som inte kan uppfattas som att den enskilde är skyldig att lämna uppgifterna.
9.2 Samtal med den enskilde
Samtal med den enskilde kan användas som utredningsmetod när du behöver uppgifter från hen. Se även avsnitt 4.2 om att Försäkringskassan har rätt att begära uppgifter för att utreda rätten till ersättning, eller för att bedöma om det är aktuellt med återkrav, men inte begära uppgifter när utredningen är avslutad.
Det är ofta inte lämpligt att kontakta den enskilde för att informera om en anmälan eller utredning som inte resulterat i någon form av åtgärd. Läs mer om detta i avsnitt 10.1.
Innan vi ringer eller har ett möte med den enskilde är det viktigt att förbereda och planera samtalet eller mötet så att vi får de uppgifter som behövs.
9.2.1 Metodstöd – planera samtalet
Före samtalet är det lämpligt att ta reda på så mycket som möjligt om ärendet och om den enskilde. Planera också för vilka frågor du vill ha svar på och hur samtalet ska genomföras. En viktig fråga att ta ställning till i förväg är om det behövs tolkhjälp för att genomföra samtalet.
Om den enskilde behöver tolk ska du boka det före samtalet. Det är viktigt att den som tolkar är en oberoende person med relevant utbildning, så att tolkningen genomförs på ett korrekt sätt. Därför ska du inte låta en anhörig eller någon som följer med den enskilde tolka, även om hen erbjuder sig att göra det. Läs mer i riktlinjer (2020:5) Kontakter på andra språk än svenska.
Förbered dig så noga som möjligt genom att skriva ned de frågor som du vill ställa. Skriv även ned uppföljningsfrågor så att du får så uttömmande svar som möjligt. Skriv i förväg ut de handlingar som du tror att du kan behöva visa under mötet.
9.2.2 Metodstöd – genomföra samtalet
Under samtalet är det viktigt att du som håller i samtalet agerar utifrån att du är statlig tjänsteman och utifrån den statliga värdegrunden. Det innebär bland annat att du ska bemöta den enskilde med respekt och vara objektiv.
Om du använder tolk är det viktigt att du försäkrar dig om att tolken och den enskilde förstår varandra. Om de inte gör det ska du avsluta samtalet och boka in ett nytt möte. Kom ihåg att anteckna tolkens namn och vilken tolkförmedling hen arbetar för. Om de förstår varandra ska du dokumenterar du det. Att tänka på under samtalet:
- Förklara syftet med samtalet.
- Använd inte svåra eller byråkratiska ord, interna fackuttryck eller förkortningar.
- Låt den enskilde berätta själv om det som Försäkringskassan vill veta.
- Ställ öppna frågor så att inte svaren påverkas.
- Styr samtalet så att rätt saker berörs.
- Fråga mer om inte svaret är tydligt.
- Presentera och diskutera de uppgifter som föranledde samtalet med den enskilde.
Frågorna ska gälla saker som har betydelse för rätten till ersättningen som du utreder. Du ska även formulera frågorna så att svaren kan föra utredningen framåt. Det innebär att de ska ge ett underlag för att kunna bedöma om
- utredningen kan avslutas
- utredningen behöver kompletteras
- det är aktuellt med avslag, minskning, indragning av ersättningen eller återkrav.
Det är viktigt att samtalet inte uppfattas som ett förhör. Ställ därför inte frågor som kan ge intryck av att vara polisiära. Läs mer i avsnitt 11.8.3 om förhör.
Ett samtal kan ha olika upplägg beroende på när i utredningen det genomförs. Hur du lägger upp samtalet kan bero på hur mycket information du har från början, och om det finns uppgifter som behöver stämmas av med den enskilde.
Samtal kan utvecklas på olika sätt. Handlar samtalet om frågor av mer privat karaktär är det inte osannolikt att den enskilde kan bli upprörd. Att visa förståelse för att den enskilde upplever situationen som jobbig kan vara ett sätt att dämpa eventuell upprördhet. Eftersom uppgifterna från den enskilde är viktiga för utredningen, är det viktigt att verka för att samtalsklimatet är bra och konstruktivt.
Avsluta samtalet med att
- förvissa dig om att du och den enskilde förstått varandra
- sammanfatta den information som den enskilde lämnat för att stämma av att informationen är rätt uppfattad.
Uppstår en misstanke om våld i nära relation vid kontakt med den enskilde ska hen informeras om vad hen kan få för stöd. Läs mer på intranätet Fia om våld i nära relation.
9.2.3 Metodstöd – efter samtalet
Det som kommer fram under samtalet ska dokumenteras om det kan ha betydelse för utgången i ärendet. Se mer om dokumentation i avsnitt 4.7.
Efter samtalet ska du göra följande:
- Utvärdera om nödvändiga fakta har kommit fram i samtalet. Utifrån det bedömer du om du behöver ytterligare uppgifter eller underlag.
- Dokumentera att sammanfattad information har stämts av med den enskilde.
- Utvärdera ditt eget agerande under samtalet för att lära dig av samtalet och se om du hade kunnat agera på något annat sätt.
9.3 Hembesök och arbetsplatsbesök
Försäkringskassan har rätt att besöka den enskilde i hemmet eller på hens arbetsplats om det behövs för att kunna bedöma rätten till en ersättning. Det gäller alla ersättningar som omfattas av SFB (110 kap. 14 § 2 p. SFB). Syftet med besöket ska vara att träffa den enskilde.
Vissa ersättningar som inte omfattas av SFB hänvisar till den här regeln eller har en liknande bestämmelse. Aktivitetsstöd omfattas dock inte av regeln.
Försäkringskassan ska bara besöka den enskilde om det finns sakliga skäl för att göra det. Skälen ska normalt vara individuella och finnas i det enskilda ärendet (prop. 1996/97:121, s. 32).
Ett hem- eller arbetsplatsbesök innebär ett stort ingrepp i den enskildes privatliv. Det är också en kostsam utredningsmetod jämfört med andra utredningsmetoder. Det beror på att det krävs förberedelser inför besöket, besöket kan ta mycket tid i anspråk och det ska genomföras av två kontrollutredare.
Kontrollutredarna får inte uppträda på ett sätt som ger intryck av att besöket är en tvångsåtgärd. Det är alltid den enskilde som avgör om kontrollutredarna ska få komma in i bostaden (prop. 1996/97:121, s. 31).
Besök får också användas som en kontrollåtgärd vid generellt eller stickprovsmässigt inriktade insatser och utan någon individualiserad prövning i det särskilda ärendet (prop. 1996/97:121, s. 32). Det betyder att Försäkringskassan har möjlighet att besöka enskilda som under en viss period har en viss förmån.
Försäkringskassan får en anmälan om att Josef och Jana bor ihop men att Josef när han ansökte om bostadsbidrag uppgav att han var ensamstående.
Försäkringskassan startar en kontrollutredning där det framkommer att Josef har bostadsbidrag som ensamstående. Jana är skriven på en annan adress och har inte någon ersättning från Försäkringskassan. Den inledande utredningen utesluter inte att ersättning har betalats ut felaktigt och kontrollutredaren fortsätter att utreda ärendet.
Kontrollutredaren kommer efter fortsatt utredning fram till att det är aktuellt att göra ett hembesök. Försäkringskassan får göra ett hembesök hos Josef, eftersom han har ersättning från Försäkringskassan (110 kap. 14 § första stycket 2 p. SFB). Syftet med hembesöket är att träffa Josef i hemmet och se om det kan finnas tecken på att han och Jana bor tillsammans. Till exempel kan hennes namn stå på brevlådan eller ytterdörren.
I utredningen om Josefs rätt till bostadsbidrag får vi inte göra ett hembesök på den adress där Jana är folkbokförd. Det beror på att vi inte utreder hennes rätt till ersättning.
Vi får göra hembesök hos Jana enbart om hon har någon ersättning som påverkas av om hon bor hos Josef.
Två kontrollutredare ska göra ett oanmält hembesök hos Erica som bor i ett hyreshus, men det är ingen som öppnar när de ringer på. Plötsligt öppnar en person dörren bredvid Ericas lägenhet, och säger att det inte är någon idé att ringa på längre. ”Det bor ändå ingen i den lägenheten” säger han.
Kontrollutredarna funderar på om de kan presentera sig och ställa några frågor till personen angående Erica. De kommer fram till att de kan göra det, eftersom regeln om att ställa frågor till andra än den enskilde är tillämplig. De bedömer att det är nödvändigt att ställa ytterligare frågor om Ericas boendeförhållanden. Eftersom personen vet att det inte bor någon i lägenheten bedömer de också att han troligtvis kan lämna ytterligare uppgifter om Ericas boendeförhållanden.
Det är lämpligt att i det här sammanhanget presentera sig och säga att man kommer från Försäkringskassan. Vid ett hembesök är det viktigt att värna om den enskildes integritet. Om en person på eget initiativ lämnar uppgifter som visar att hen har vissa kunskaper om den enskilde, kan vi ställa mer ingående frågor än om hen inte gör det. Försäkringskassan bedömde i exemplet ovan att det som personen sa behövde följas upp, och att uppgifterna om att Erica inte bodde där är väsentliga för ärendet.
I exemplet ovan kan vi inte utgå från att den som öppnar dörren bredvid Ericas lägenhet är den vars namn står på dörren. Det kan vara någon annan som vistas i lägenheten. Bara om personen i exemplet hade presenterat sig hade kontrollutredarna kunnat dokumentera hens identitetsuppgifter.
Försäkringskassan ska inte ställa frågor om den enskilde till någon som de bara stöter på utanför bostaden, om det inte finns något som tyder på att personen känner till något om den enskilde.
Två kontrollutredare ska göra ett oanmält hembesök hos Tomas som bor i en lägenhet på Exempelstigen 7. De hittar till rätt gata, men kan inte hitta nummer 7. Kontrollutredarna ser en kvinna stå utanför Exempelstigen 5 och ber om en vägbeskrivning till Exempelstigen 7. Kvinnan säger att hon själv bor på den adressen och ger dem en vägbeskrivning. Hon frågar dessutom vilka kontrollutredarna är och var de kommer ifrån. Kontrollutredarna berättar att de kommer från Försäkringskassan och passar på att fråga kvinnan om vad hon känner till om Tomas.
Kontrollutredarna fick givetvis be om en vägbeskrivning men de skulle inte ha frågat kvinnan om Tomas. Det fanns inte något som tydde på att kvinnan kunde antas lämna uppgifter som behövdes för utredningen eller att hon visste vem Tomas var. Det faktum att kvinnan bor i samma hus som Tomas gör inte att reglerna om att ställa frågor till andra är tillämpliga.
9.3.1 Tjänstekort och särskilt tjänstekort
En kontrollutredare eller annan handläggare som gör ett hembesök eller arbetsplats-besök ska ha ett tjänstekort för att kunna styrka att hen arbetar på Försäkringskassan.
Det finns två kategorier av tjänstekort: vanligt och särskilt. Det vanliga tjänstekortet har uppgifter om innehavarens fullständiga identitet. Det särskilda tjänstekortet har bara ett tjänstgöringsnummer och ett foto av innehavaren. Vilka uppgifter som ska finnas på respektive tjänstekort finns beskrivet i förordningen (1958:272) om tjänstekort.
Enligt Försäkringskassans föreskrifter (2011:10) om särskilt tjänstekort, får ett särskilt tjänstekort användas vid
- hem- och arbetsplatsbesök som utförs i kontrollsyfte
- andra tillfällen när det utförs arbetsuppgifter utanför Försäkringskassans lokaler och det vid dessa tillfällen finns eller kan finnas en påtaglig risk för våld eller hot om våld mot arbetstagaren själv eller hens närstående.
9.3.2 Anmält och oanmält besök
Normalt anmäler Försäkringskassan besök i förväg, men besöken kan också vara oanmälda om det är motiverat från utredningssynpunkt. Oanmälda besök bör reserveras för de fall där det anses befogat och det inte går att använda andra, mindre ingripande utredningsmetoder (prop. 1996/97:121, s. 30 f.). När en utredning gäller misstanke om brott finns det ofta skäl till att inte anmäla ett besök i förväg.
9.3.3 Metodstöd – antal besök
Hur många besök som behövs för att du ska kunna bedöma rätten till en ersättning beror på omständigheterna i det enskilda ärendet. Inför ett hembesök eller arbetsplatsbesök ska du alltid ska ta ställning till om det går att hämta in uppgifterna på ett annat sätt som är mindre ingripande.
9.3.4 Metodstöd – planera besöket
Före ett besök behöver du fundera på vad du vill ha ut av det och varför det behöver göras. Läs igenom ärendet och notera vilka frågor som behöver ställas.
Gör en kortfattad sammanfattning av ärendet och frågorna som du tar med till besöket.
9.3.5 Metodstöd – säkerhetsbedömning inför besöket
Det är viktigt att varje hembesök eller arbetsplatsbesök genomförs på ett så säkert sätt som möjligt. Därför ska du alltid följa de här rutinerna:
- Gör en riskanalys före besöket, om du bedömer att det behövs. Använd blankett 5172 som stöd för analysen.
- Om den enskilde tidigare har uppträtt aggressivt eller det finns underlag i den enskildes ärende som visar att det skulle kunna finnas risker med ett besök, så är det bättre att kalla den enskilde till ett besök på Försäkringskassan eller ha kontakt via telefon.
- Före ett eller flera besök tar du fram en plan, som ska innehålla de adresser som ska besökas. Du lämnar planen till din närmaste chef eller en utsedd kollega inför varje besök. Ring också till din chef eller kollega före och efter varje besök.
- Du ska alltid ha sällskap av minst en kontrollutredare eller handläggare vid besöket.
- Ta alltid med din tjänstetelefon och se till att den är påslagen och laddad.
9.3.6 Metodstöd – genomför besöket
Du ska alltid ge dig till känna vid ett hembesök eller arbetsplatsbesök. Du ska också visa tjänstekort och informera om syftet med besöket.
Det är den enskilde som väljer om hen vill släppa in Försäkringskassan i sin bostad. Försäkringskassans rätt att besöka en enskild betyder inte att vi har rätt att undersöka hens bostad (prop. 1996/97:121, s. 33). Om den enskilde på eget initiativ vill visa stängda utrymmen ska du dokumentera dina iakttagelser.
Moa har bostadsbidrag som ensamstående. Försäkringskassan har fått en anmälan om att Moa hyr ut ett rum i sin lägenhet till en manlig kompis. Försäkringskassan bedömer att det finns skäl att göra ett hembesök hos Moa. Kontrollutredarna Wilma och Malik gör hembesök hos Moa. Under besöket ber Wilma att få gå på toaletten och passar då på att öppna badrumsskåpet.
Genom att undersöka badrumsskåpet har Wilma överskridit sina befogenheter.
Halina har bostadsbidrag som ensamstående. Försäkringskassan har fått en anmälan om att hon bor ihop med sin pojkvän. Kontrollutredare bedömer att det finns skäl att göra ett hembesök hos Halina.
Under hembesöket visar Halina på eget initiativ sina garderober för kontrollutredarna och säger: ”Titta här nu, så ser ni att jag bor ensam”. Kontrollutredarna dokumenterar att Halina bad att få visa innehållet i samtliga garderober, och att det där endast fanns kläder som kunde vara Halinas.
9.3.7 Metodstöd – begär kopia på pass- eller körkortsfoto
För att du ska veta att du träffar rätt person vid ett besök är det lämpligt att ta med kopia av ett pass- eller körkortsfoto av den du besöker, eftersom du inte har rätt att kräva att någon visar sin legitimation. Vi kan få kopia av passfoton från Polisens passfotoenhet och kopia på körkortsfoto från Transportstyrelsens körkortsregister. Fotografierna är sekretessreglerade i 22 kap. 1 § OSL. Försäkringskassan kan begära ut pass- eller körkortsfoton med stöd av 110 kap. 31 § första stycket SFB under förutsättning att de är av betydelse för handläggningen av ärendet. (Se avsnitt 5.4 om skyldighet för myndigheter att lämna ut uppgifter).
Regeringen beslutade den 2 december 2004 att dåvarande Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa hade rätt att få ut körkortsfoton från Vägverket (numera Trafikverket) med stöd av 20 kap. 9 § AFL (numera 110 kap. 31 § första stycket SFB). I det ärendet behövde Försäkringskassan fotona för att kunna identifiera den enskilde vid ett besök. Fotona var därför av betydelse för tillämpningen av AFL. (Näringsdepartementet, regeringsbeslut N2004/5636/TP).
9.3.8 Metodstöd – under besöket
Det kan vara svårt att hinna med att både samtala, iaktta omgivningen och anteckna. Det är därför lämpligt att en av kontrollutredarna koncentrerar sig på att dokumentera medan den andra för samtalet med den enskilde.
Vi ska alltid respektera den enskildes personliga integritet. Om det finns flera personer än hen i bostaden eller på arbetsplatsen ska du kontrollera om det går bra att tala fritt i andras närvaro eller om samtalet ska vara enskilt. Även om den enskilde säger att det går bra att tala fritt så ska du hantera uppgifter som kan vara sekretessbelagda med försiktighet.
Om det kommer fram något som gör att Försäkringskassan kan ifrågasätta rätten till en förmån, bör den enskilde få möjlighet att bemöta det under besöket. Det kan både vara uppgifter som den enskilde lämnar eller iakttagelser som kontrollutredarna gör.
Se också avsnitt 9.2.2 om själva samtalet med den enskilde.
Två kontrollutredare är på hembesök hos Oleg, en pappa som har bostadsbidrag som ensamstående. I hallen ser kontrollutredarna två damkappor och flera par damskor. Kontrollutredarna påpekar detta för Oleg och ger honom möjlighet att berätta vems kläderna är, och varför de finns där.
Om du inte kan förmedla information så att den enskilde kan ta vara på sina rättigheter och skyldigheter bör du överväga att avbryta besöket. Boka istället in ett besök på Försäkringskassan med en auktoriserad tolk vid ett senare tillfälle. Om någon erbjuder sig att tolka vid ett oanmält besök ska du dokumentera personens namn och relation till den enskilde. Barn under 18 år ska inte användas som tolk. I en sådan situation är det extra viktigt att dokumentera hembesöket på ett tillförlitligt sätt så att det inte i efterhand uppkommer oklarheter.
Du bör avsluta besöket med att sammanfatta det för den enskilde och kort informera om vad Försäkringskassan kommer att göra.
9.3.9 Metodstöd – säkerhet under besöket
Du ska alltid bära ett överfallslarm vid besök. Tänk på var du befinner dig under besöket så att du så lätt som möjligt kan ta dig ut. Om situationen blir obehaglig eller hotfull, så avbryter du besöket så fort och smidigt som möjligt. Är det riktigt allvarligt, tryck på överfallslarmet och om möjligt ring 112. Läs mer om personlarm i anvisningar 2023:12.
9.3.10 Metodstöd – efter besöket
Dokumentera så snart som möjligt det som kommer fram under besöket, om det kan ha betydelse för utgången i ärendet (27 § FL).
Rapportera eventuella incidenter från hem- eller arbetsplatsbesöket i incidenthanteringsverktyget som du når via Min support. En incident är en händelse som orsakat eller hade kunnat orsaka negativa konsekvenser för en person eller en egendom. Det är viktigt att du får det stöd och den hjälp du behöver efter en incident. Vänd dig i första hand till din närmsta chef för stöd. Du eller din chef kan även kontakta en säkerhetsrådgivare.
Anvisningar 2022:09 beskriver stöd vid incidenter och incidentrapportering.
9.3.11 Metodstöd – om besöket inte kan genomföras
Det finns olika orsaker till att besök inte kan genomföras, till exempel att den enskilde inte vill släppa in Försäkringskassan. Då är det lämpligt att kalla hen till ett möte på kontoret i stället.
Det är inte heller säkert att den enskilde är hemma. I varje enskilt ärende måste du då bedöma om det passar att lämna ett meddelande eller om det skulle försvåra det fortsatta utredningsarbetet. Om du lämnar ett meddelande ska du lägga det i ett igenklistrat kuvert.
Det kan också vara så att det redan utanför den enskildes bostad går att se att den enskilde har gäster, och att det därför är olämpligt att göra ett besök just då.
Även om den enskilde inte är hemma vid ett besök, eller om hen inte vill träffa Försäkringskassan i bostaden eller på arbetet, så får du dokumentera dina iakttagelser, till exempel vilka namn som står på brevlådan eller dörren.
Du måste givetvis dokumentera att ett besök avbrutits och orsaken till det.
9.4 Hem- och arbetsplatsbesök hos någon annan än den enskilde
Försäkringskassan har inte rätt att göra hembesök hos andra än den enskilde enligt prop.1996/97:121 s. 30. Ett arbetsplatsbesök får göras på en arbetsplats där den enskilde kan antas vara. Det enda undantaget är möjligheten att göra hembesök hos en bidragsskyldig förälder (se avsnitt 5.10).
9.5 Spaning är en otillåten kontrollmetod
Det finns ett starkt skydd för enskilda mot att få sin integritet kränkt från statens sida. Av 2 kap. 6 § regeringsformen (RF) framgår detta skydd för den enskilde:
Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §§. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.
Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.
I 2 kap. 20 § RF sägs att ovanstående rättigheter får inskränkas genom lag. Försäk-ringskassan behöver därför lagstöd för att få spana på enskilda. I samband med att det infördes en lagstadgad rätt för Försäkringskassan att göra hembesök uttalade regeringen samtidigt att spaning inte är tillåten som kontrollmetod:
Regeringen vill […] betona att andra typer av kontroll- och utredningsåtgärder, där det görs observationer utan att den försäkrade är medveten om detta eller som i övrigt har karaktär av spaningsverksamhet, inte ska företas av Försäkringskassan. I de fall spaning ska utföras på grund av misstanke om fusk som kan utgöra brott ankommer detta på polisen. (prop. 1996/97:121, s. 31).
Det ingår därför inte i Försäkringskassans uppdrag eller verksamhet att observera den enskilde utan att hen är medveten om det, eller vidta åtgärder som i övrigt har karaktär av spaningsverksamhet.
Spaningsverksamhet utförs av brottsbekämpande myndigheter som till exempel Polisen, Ekobrottsmyndigheten och Tullverket. De brottsbekämpande myndigheterna har särskilt stöd i lag för att bedriva sådan verksamhet.
9.5.1 Skillnad mellan iakttagelser och spaning
Det är viktigt att skilja på vad som är att se som spaning och vad som är iakttagelser. Rent generellt är en iakttagelse något man observerar, till exempel i samband med ett hembesök eller på väg till eller från sitt arbete. Spaning sker då man dolt och aktivt iakttar en person, bevakar hens port eller väntar utanför en arbetsplats utan att ge sig till känna.
Det bakomliggande syftet med den handling som ledde till iakttagelsen är skillnaden mellan vad som ses som iakttagelse eller spaning. Om en kontrollutredare på väg till eller från sitt arbete ser något som är relevant för en utredning, så är alltså detta en iakttagelse som är tillåten. Men om samma kontrollutredare går en omväg i syfte att iaktta en person är detta att se som en spaning.
Det man upptäcker vid ett hembesök där man legitimerar sig är aldrig spaning, givetvis under förutsättning att man inte dolt och aktivt kontrollerar vissa saker, som att till exempel titta i badrumsskåp.
9.5.2 Exempel på vad som är spaning
Nedanstående exempel är att se som spaning:
- Iaktta den enskilde dolt och aktivt vid ett enstaka tillfälle eller under längre tid. Det har inte någon betydelse under hur lång tid eller under hur många tillfällen man iakttar personen, om man gör det dolt och aktivt är det att se som spaning.
- Medvetet välja att handla i en affär eller att äta lunch på en restaurang där den enskilde arbetar.
- Iaktta den enskilde när hen arbetar.
- Vänta på att den enskilde ska komma ut eller passera en särskild plats för att se om hen har arbetskläder på sig.
- Åka till en adress bara i syfte att kontrollera vilket namn som står på brevlådan, dörrskylten eller i trappuppgången. (Om syftet är att göra ett hembesök för att man vill träffa den enskilde är det tillåtet att göra iakttagelser av vilket namn som står på till exempel brevlådan. Läs mer om hembesök i avsnitt 7.4.)
- Köra förbi den enskildes bostad bara för att se om hen bor där, se vad som finns på tomten, om hen skottat snö på uppfarten eller liknande saker.
- Åka till den enskildes bostad eller arbetsplats och sedan åka därifrån utan att ha tagit kontakt eller försökt ta kontakt. Om kontrollutredarna har skäl till att inte genomföra eller att avbryta ett besök är det givetvis inte att betrakta som spaning eller en spaningsliknande åtgärd.
9.5.3 Exempel på tillåtna iakttagelser
I en del fall kan kontrollutredaren inte presentera och identifiera sig direkt. Om det bakomliggande syftet är att göra ett hem- eller arbetsplatsbesök, kan det ändå vara en tillåten iakttagelse.
William är sjukskriven och har sjukpenning. Försäkringskassan har fått in en anmälan om att han arbetar i en matvarubutik. Kontrollutredaren anser att det finns skäl att göra ett arbetsplatsbesök och två kontrollutredare genomför besöket.
I matvarubutiken ser de att William sitter i en kassa och att det är en lång kö till hans kassa. Kontrollutredarna vill inte konfrontera William framför kunderna och ställer sig därför i kön för att vänta på sin tur. När de kommer fram presenterar de sig.
I det här fallet är det inte spaning trots att det tar viss tid innan kontrollutredarna presenterar sig. De tar hänsyn både till Williams personliga integritet och till sekretessreglerna. Kontrollutredarna får dokumentera de iakttagelser de gör när de väntar på sin tur i kön.