14 Aktiviteter för dem som har aktivitetsersättning

I det här kapitlet beskrivs bland annat följande:

• syftet med aktiviteter
• vad som kan bedömas som en aktivitet
• vad som inte kan bedömas som en aktivitet
• gränsdragning mellan en aktivitet och en annan insats
• särskild ersättning
• utbetalning av särskild ersättning.

Kapitlet avslutas med ett metodstöd.

14.1 Syftet med aktiviteter

Syftet med aktiviteter är att öka förutsättningarna för att den försäkrade ska få en förbättrad arbetsförmåga. Resonemanget om att aktiviteter kan leda till förbättrad arbetsförmåga bygger på medicinsk forskning som visat att exempelvis arbete eller andra aktiviteter ofta har en rehabiliterande verkan på sjukdomar, eller i alla fall motverkar att personens tillstånd försämras.

En tillvaro som präglas av aktiviteter betyder därför mycket för personer som av medicinska skäl bedöms sakna arbetsförmåga under överskådlig tid. För personer som i utgångsläget har mycket omfattande svårigheter i sin dagliga livsföring bör en viss aktivitet kunna betraktas som ett av kanske många steg i riktning mot ett självständigt och aktivt liv. Aktiviteten kan i vissa fall innebära mer eller mindre omfattande kontakt med arbetslivet (prop. 2000/01:96 s. 86).

14.2 Grundläggande regler

33 kap. 21 § SFB I samband med ett beslut om att bevilja en försäkrad aktivitetsersättning ska Försäkringskassan undersöka om han eller hon under den tid ersättningen ska lämnas kan delta i aktiviteter som kan antas ha en gynnsam inverkan på hans eller hennes sjukdomstillstånd eller fysiska eller psykiska prestationsförmåga

33 kap. 22 § SFB Om den försäkrade bedöms kunna delta i aktiviteter ska Försäkringskassan närmare planera vilka aktiviteter som är lämpliga för honom eller henne. Planeringen ska ske i samråd med den försäkrade och Försäkringskassan ska i möjligaste mån tillgodose den försäkrades önskemål. Om Försäkringskassan och den försäkrade kommer överens ska Försäkringskassan upprätta en plan för aktiviteterna.

33 kap. 23 § SFB Försäkringskassan ska verka för att planerade aktiviteter kommer till stånd. Försäkringskassan ska samordna de insatser som behövs och se till att åtgärder vidtas för att underlätta för den försäkrade att delta i aktiviteterna.

Försäkringskassan ska erbjuda alla försäkrade som har aktivitetsersättning möjlighet att delta i aktiviteter, men det är alltid frivilligt att delta i aktiviteter.

Försäkringskassan har inga egna aktiviteter att erbjuda, utan vi har ansvaret för att samordna och planera de aktiviteter som den försäkrade vill delta i och som vi bedömer är lämpliga. Vi ska underlätta för den försäkrade att delta, men det är alltid anordnaren av aktiviteten som har ansvar för att genomföra den.

14.3 Vad som kan bedömas som en aktivitet

En aktivitet är något som en försäkrad utför eller är involverad i under den tid som hen har aktivitetsersättning. Aktiviteten ska vara bedömd av Försäkringskassan och antas har en gynnsam inverkan på den försäkrades sjukdomstillstånd eller fysiska eller psykiska prestationsförmåga.

Tolkningen av begreppet gynnsam inverkan, som nämns i förarbetena, är att aktiviteten antingen kan utveckla prestationsförmågan på kort eller lång sikt, eller att den upprätthåller nuvarande fysiska och psykiska funktioner och på så sätt ökar den försäkrades livskvalitet. En aktivitet kan alltså ha gynnsam inverkan både om den leder till ökade förutsättningar för att komma närmare arbetslivet och om den upprätthåller hälsotillståndet.

I förarbetena nämns att den försäkrade kan utveckla olika förmågor genom att delta i kurser, föreningsverksamhet, dagverksamhet eller idrott eller ägna sig åt någon hobby eller konstnärlig verksamhet. Aktiviteter kan också vara arbetslivsinriktade, som exempelvis grundläggande utbildning eller olika slag av kontakt med arbetslivet i form av pryo/praktik (prop. 2000/01:96 s. 86–87). Kurser på högst gymnasial nivå kan också godkännas som aktivitet.

Aktiviteter ska ge möjlighet att delta i ett socialt sammanhang och behöver inte direkt leda vidare till arbete.

Grunden för bedömningen av en önskad aktivitet är alltså att den kan antas komma att ha en gynnsam inverkan på den försäkrades sjukdomstillstånd eller fysiska eller psykiska prestationsförmåga. Detta ska framgå när aktiviteten planeras tillsammans med den försäkrade. Vi ska respektera personens val av aktivitet och inte göra några personliga värderingar, så länge aktiviteten bedöms ha en gynnsam inverkan. För planering av aktiviteter, se vidare avsnitt 14.11 Metodstöd – utreda, planera och följa upp aktiviteter.

Det finns ingen begränsning för hur lång eller kort tid en aktivitet kan pågå, under förutsättning att den försäkrade har aktivitetsersättning och aktiviteten har ett syfte. Det finns av det skälet inte heller något hinder att bedöma en insats som sker en enda gång som en aktivitet, till exempel en föreläsning.

14.4 Aktiviteter vid förlängd skolgång

Studier som ligger till grund för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan inte bedömas som en aktivitet, eftersom studierna som sådana är grunden för att beviljas aktivitetsersättning vid förlängd skolgång (se Kammarrätten i Sundsvalls dom den 23 februari 2005 i mål nr 1326-04).

Däremot finns det inget som hindrar att Försäkringskassan erbjuder aktiviteter till de som får aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Det är dock viktigt att säkerställa att aktiviteten inte inkräktar på studierna.

Syftet med en aktivitet vid förlängd skolgång kan vara att studierna ska gå bättre och kan avslutas snabbare om den försäkrade parallellt med studierna får möjlighet att delta i en aktivitet.

14.5 Vad som inte kan bedömas som en aktivitet

En insats i rehabiliterande syfte enligt de särskilda reglerna om rehabilitering i SFB kan inte bedömas som en aktivitet. Rehabilitering har till syfte att åstadkomma att den försäkrade ska kunna arbeta trots nedsatt arbetsförmåga (prop. 2000/01:96 s. 181 och 182).

33 kap. 24 § SFB Som aktiviteter enligt 21–23 §§ räknas inte sådana åtgärder som avses i 110 kap. 14 § 4.

110 kap. 14 § 4 SFB När det behövs för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpningen av denna balk får den handläggande myndigheten begära att den försäkrade genomgår undersökning enligt lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar eller någon annan utredning eller deltar i ett avstämningsmöte för bedömning av den försäkrades medicinska tillstånd och arbetsförmåga, behov av hjälp i den dagliga livsföringen samt behovet av och möjligheterna till rehabilitering.

Som aktiviteter anses således inte heller sådana åtgärder som görs i avsikt att bedöma det medicinska tillståndet, arbetsförmågan eller om det finns behov av rehabilitering.

En insats ska inte bedömas som en aktivitet enligt 33 kap. 21–23 §§ SFB i följande fall:

• aktiviteten riskerar att försämra det medicinska tillståndet
• aktiviteten förhindrar andra insatser som kan leda till en arbetsförmåga, till exempel arbetslivsinriktad rehabilitering.

14.5.1 Studier och kurser

Yrkesutbildningar och förberedande studier till yrkesutbildningar kan inte bedömas som aktiviteter. Den som går en sådan utbildning kan i stället beviljas rehabiliteringsersättning med stöd av 2 § förordningen (1991:1321) om rehabiliteringsersättning.

Eftergymnasiala studier som ingår i en sammanhållen utbildning kan inte heller ses som en aktivitet, men det kan finnas möjlighet att få vilande aktivitetsersättning eller aktivitetsersättning under prövotid för studier, se vidare kapitel 16–17.

14.6 Aktivering utan planering och samordning av Försäkringskassan

Möjligheten att delta i aktiviteter innebär inte att allt som den försäkrade aktiverar sig i ska betraktas som aktiviteter enligt 33 kap. 21–24 §§ SFB. Om den försäkrade exempelvis deltar i förenings- eller idrottsaktiviteter utan planering och samordning av Försäkringskassan är dessa aktiviteter inte att betrakta som en aktivitet i den mening som avses i SFB.

Detsamma gäller om den försäkrade deltar i en daglig verksamhet, om Försäkringskassan inte är involverad i planeringen och samordningen. Dokumentationen görs i journalen om att den försäkrade har aktiverat sig på egen hand. Det är inte typen av insats som avgör om det är en aktivitet utan om den planeras och samordnas av Försäkringskassan.

14.7 Aktivitet eller annan insats

Ibland kan det vara svårt att bedöma om en insats ska ses som en aktivitet eller annan insats, till exempel i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering eller medicinsk behandling.

14.7.1 Arbetslivsinriktad rehabilitering eller aktivitet

Vissa aktiviteter kan vara närliggande till arbetslivsinriktad rehabilitering, till exempel praktik med syfte är att närma sig arbetslivet. En sådan aktivitet kan sedan övergå till arbetslivsinriktade åtgärder. Det är viktigt att Försäkringskassan uppmärksammar behovet av arbetslivsinriktade insatser för att den försäkrade ska kunna få eller återfå en arbetsförmåga så snabbt som möjligt.

Insatser som bedöms som arbetslivsinriktad rehabilitering ska alltid komma i första hand och den försäkrade har en skyldighet att medverka i sådana insatser. Du kan läsa om arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder i kapitel 12.

14.7.2 Medicinsk behandling eller aktivitet

Vissa aktiviteter kan ha en nära anknytning till medicinsk behandling, främst insatser i habiliterande syfte. Målet med en sådan aktivitet kan till en början vara att ge stöd till den enskilde att lära sig att hantera sin funktionsnedsättning men också att förbättra det medicinska tillståndet. Det kan även handla om friskvårdsinsatser, till exempel massage.

Det finns ingen tydlig gränsdragning. Renodlad medicinsk behandling hos vården ska däremot inte ses som en aktivitet.

14.8 Möjlighet till fortsatt aktivitet vid övergång till sjukersättning

Vid slutet av en sista period med aktivitetsersättning är det viktigt att informera den försäkrade om vad en övergång till sjukersättning kan innebära. I vissa fall kan det vara lämpligt att aktiviteten fortgår även efter 30 års ålder. Det är den försäkrade som avgör om hen vill fortsätta med en aktivitet efter 30 års ålder. Det är dock inte möjligt att få särskild ersättning efter 30 års ålder (bet. 2000/01:SfU15 s. 28). Försäkringskassan har inte heller något samordningsansvar för en försäkrad med sjukersättning som fortsätter med en aktivitet.

14.9 Min plan

När Försäkringskassan har bedömt en insats som en aktivitet som ska samordnas och planeras med den försäkrade ska Min plan upprättas. Du kan läsa om Min plan i kapitel 8, Metodstöd – Min plan.

Vilka uppgifter som ska finnas i Min plan framgår här:

RFFS 2002:36 12 § första stycket För varje aktivitet ska följande uppgifter finnas med i den plan som ska utarbetas enligt 33 kap. 22 § SFB.

1. Den försäkrades val av aktiviteter och motiveringen till valen.
2. Ansvarsfördelningen mellan den försäkrade, Försäkringskassan och eventuella övriga för att aktiviteterna ska kunna genomföras.
3. Tidsplan för aktiviteterna.
4. Tidpunkten för när uppföljning av aktiviteterna ska ske. Planen ska utarbetas i två exemplar varav den försäkrade får det ena. Planen ska revideras när den försäkrade vill byta aktivitet eller när han eller hon vill delta i fler eller färre aktiviteter än de som ingår i den plan som är utarbetad.

14.10 Särskild ersättning

33 kap. 25 § SFB Särskild ersättning kan lämnas för den försäkrades kostnader med anledning av de aktiviteter som han eller hon deltar i. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om sådan ersättning.

Om det uppstår kostnader i samband med en aktivitet kan den försäkrade få särskild ersättning. Det finns ingen begränsning för hur länge den försäkrade kan få det, utan avgörande är att aktiviteten är bedömd som en aktivitet i lagens mening. Se även avsnitt 14.2 Grundläggande regler.

För att den försäkrade ska kunna få särskild ersättning krävs att aktiviteten har dokumenterats i en plan.

Förutsättningarna för att få särskild ersättning i samband med aktiviteter framgår här:

RFFS 2002:36 4 § första och tredje stycket Särskild ersättning lämnas endast om aktiviteten ingår i en plan som utarbetats enligt 33 kap. 22 § SFB. Särskild ersättning lämnas endast i de fall och till den del kostnaderna inte kan ersättas inom ramen för andra ersättningssystem.

Vad den försäkrade kan få särskild ersättning för framgår här:

RFFS 2002:36 5 § Särskild ersättning kan lämnas för

1. avgifter för deltagande i kurser, dock inte till den del avgiften avser kostnaden för kost och logi,
2. avgifter för aktivt deltagande i idrottsaktiviteter,
3. anmälningsavgifter och medlemsavgifter i de fall avgiften är en förutsättning för deltagande i aktiviteten,
4. kostnader för studiematerial och arbetsmaterial som inte bekostas av kurssamordnaren, och
5. skäliga kostnader för resor mellan bostaden och aktiviteten. Ersättning för kostnader som uppstår i samband med aktiviteter enligt första stycket 1, 2 och 3 lämnas med ett belopp som motsvarar kostnaden för det billigaste jämförbara alternativet. Om den försäkrade på grund av sin sjukdom eller sin funktionsnedsättning inte kan delta i det billigaste jämförbara alternativet lämnas ersättning för annat jämförbart alternativ.

RAR 2002:17 till 5 § första stycket 1 RFFS 2002:36 Innehållet i bestämmelsen Särskild ersättning kan lämnas för avgifter för deltagande i kurser, dock inte till den del avgiften avser kostnader för kost eller logi. Allmänna råd Med kurs bör avses praktiska eller teoretiska kunskaper som den försäkrade inhämtar på högst gymnasial nivå. Kursen bör inte vara en del av en yrkesutbildning eller annan sammanhängande utbildning som ger den försäkrade kompetensen att arbeta inom ett visst yrke eller yrkesområde. Körkortsutbildning bör inte anses vara kurs.

RAR 2002:17 till 5 § första stycket 4 RFFS 2002:36 Innehållet i bestämmelsen Särskild ersättning kan lämnas för studiematerial och arbetsmaterial som inte bekostas av kursanordnaren. Allmänna råd Material som krävs för att den försäkrade ska kunna följa kursen bör anses vara studiematerial. Kostnader för förbrukningsmaterial som pennor, anteckningsmaterial och liknande bör inte ersättas. Med arbetsmaterial bör avses ritblock, färg, lera, tyg, metall och trä m.m. som kan anses utgöra arbetsmaterial vid konstnärlig kurs eller liknande kurs. Material i form av personlig utrustning såsom skyddskläder, verktyg, idrottsutrustning m.m. som den försäkrade har för eget bruk och behåller som sin egendom efter det att aktiviteten avslutats bör inte anses vara studiematerial eller arbetsmaterial.

14.10.1 Kostnader för resor

Kostnader för resor ersätts med ett belopp som motsvarar kostnaden för det billigaste färdsättet.

RFFS 2002:36 6 § Kostnader för resa med allmänt kommunikationsmedel ersätts med ett belopp motsvarande kostnaden för det billigaste färdsättet. Om den försäkrade på grund av sin sjukdom eller sitt funktionshinder inte kan använda det billigaste färdsättet ersätts kostnader för annat lämpligt färdsätt. Kostnaden för resa med egen bil ersätts om det med hänsyn till tidsvinsten eller av andra orsaker är motiverat. Ersättning lämnas dock högst med det belopp som anges i 7 § 2 förordningen (1991:1321) om rehabiliteringsersättning.

Förordning (1991:1321) om rehabiliteringsersättning 7 § 2 Kostnaden för resa med egen bil ersätts om det med hänsyn till tidsvinsten eller andra särskilda skäl är motiverat att göra resan med bil. Ersättning lämnas dock med högst 2 kronor och 50 öre per kilometer.

Ersättning för resa med egen bil ersätts alltså med högst 2 kronor och 50 öre per kilometer. Detta gäller från och med den 1 januari 2023. Resor som har gjorts innan dess ersätts med 1 krona och 85 öre per kilometer.

En försäkrad som har färdtjänst kan få särskild ersättning för färdtjänstkostnaden för resan mellan bostaden och aktiviteten. En förutsättning är att Försäkringskassan och den försäkrade tillsammans har planerat för aktiviteten och skrivit ner den i Min plan.

Det finns inte något som hindrar att den försäkrade får ersättning för en resekostnad som uppstår till exempel i samband med daglig verksamhet. Det vanligaste är att det är kommunen som bekostar resor till och från daglig verksamhet, eftersom det är kommunen som ansvarar för genomförandet av den dagliga verksamheten. Det finns dock tillfällen när kommunen endast ersätter en del av resekostnaden eller ingen del alls. Om Försäkringskassan har samordnat en aktivitet, alla kriterier för aktiviteten är uppfyllda och det finns en plan finns därför inget hinder att ersätta den kostnad för resan som återstår, alternativt hela kostnaden om kommunen inte ersätter någon kostnad alls. Försäkringskassan ska utreda med kommunen hur stor del av resekostnaden som kommunen står för innan vi fattar beslut om särskild ersättning.

I en dom från Högsta förvaltningsdomstolen framgår att kommunen inte behöver ersätta resor till och från daglig verksamhet eftersom det inte finns någon föreskrift om detta i LSS (RÅ 1996 ref. 45).

Försäkringskassan kan betala ersättning för resekostnader om vi bedömt deltagandet som en lämplig aktivitet och även fört in detta i Min plan. Vi får då ett samordningsansvar och ska underlätta för den försäkrade att delta i aktiviteten. Försäkringskassan kan däremot inte betala ersättning för resekostnader till och från den dagliga verksamheten om den inte är en del av en aktivitet som vi planerar och samordnar.

14.10.2 Utbetalning av särskild ersättning

RFFS 2002:36 4 § andra stycket Särskild ersättning lämnas tidigast från och med det datum ansökan om särskild ersättning kommit in till Försäkringskassan eller den tidpunkt planen för aktiviteter utarbetats. 7 § Särskild ersättning betalas ut i efterskott. Ersättningen får dock betalas ut i förskott om aktiviteten i annat fall inte går att genomföra. Avbryts aktiviteten innan kostnaderna helt eller delvis uppstått skall förskottet återbetalas till den del det inte förbrukats.

Föreskrifterna innebär att om den försäkrade inte har ekonomiska förutsättningar att betala till exempel en kursavgift, kan Försäkringskassan betala ut ersättningen i förskott.

Läs mer

Försäkringskassans vägledning (2005:1) Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar beskriver regler om utbetalning till någon annan än den försäkrade. Vägledningen (2005:3) beskriver regler om återbetalning när det är aktuellt med återkrav.

14.11 Metodstöd – utreda, planera och följa upp aktiviteter

Det här metodstödet beskriver stegen i handläggningen av aktiviteter: från utredning, bedömning och planering till uppföljning. Stegen i det här metodstödet bygger på samordningshjulet, som används för all samordning under tiden med aktivitetsersättning, se avsnitt 10.11 Metodstöd – utreda, planera och följa upp rehabiliteringsinsatser och aktiviteter. Det beskriver även hur du tar ställning till ersättningsanspråk i samband med ansökan om särskild ersättning.

När det är aktuellt med aktiviteter behöver du alltså göra utredningen i en viss ordning. Syftet är att din handläggning ska vara strukturerad och effektiv och att du ska undvika en situation där ansökan om särskild ersättning kommer in utan föregående planering. Risken är annars att det endast är den särskilda ersättningen som blir föremål för bedömningen.

Informera om aktiviteter

Du informerar om möjligheten till aktiviteter i samband med utredningen med den försäkrade inför beslut om aktivitetsersättning.

Det är viktigt att du informerar den försäkrade om att till exempel arbetslivsinriktad rehabilitering eller studier vid förlängd skolgång alltid kommer i första hand. Dessa insatser kan sedan kompletteras med aktiviteter.

Det är särskilt viktigt att erbjuda aktiviteter för försäkrade som inte behöver arbetslivsinriktade eller förberedande insatser och som saknar rätt till daglig verksamhet. Samma sak gäller försäkrade som behöver förberedande insatser och arbetslivsinriktad rehabilitering, men det saknas sådana insatser eller är lång väntetid.

14.11.1 Utreda och bedöma förutsättningar för aktiviteter

Om den försäkrade är intresserad av en viss aktivitet behöver du ta reda på aktivitetens syfte och förutsättningarna för att delta. Det kan du göra redan i utredningen inför beslut om aktivitetsersättning eller vid ett möte som du bokar med den försäkrade efter att ersättning har beviljats.

Bedömning av aktiviteter

Du ska ta ställning till om den försäkrades förslag kan planeras och samordnas som en aktivitet. Vid bedömningen av aktiviteten behöver du tänka på

• om aktiviteten kan antas ha en gynnsam inverkan på den försäkrades sjukdomstillstånd eller fysiska eller psykiska prestationsförmåga
• om insatsen ska vara något annat än en aktivitet, till exempel arbetslivsinriktad rehabilitering eller studier som inte går att bedöma som en aktivitet
• om aktiviteten skulle hindra någon annan insats, till exempel arbetslivsinriktade insatser eller studier med aktivitetsersättning vid förlängd skolgång.

Du utgår i första hand från uppgifter från den försäkrade och underlaget i ärendet. Vid behov kan du konsultera en försäkringsmedicinsk rådgivare om hur aktiviteten kan påverka det medicinska hälsotillståndet. När du har bedömt en insats som en aktivitet planerar du tillsammans med den försäkrade.

14.11.2 Planera och initiera aktiviteter

Dokumentera aktiviteten i Min plan tillsammans med den försäkrade. Planen ska innehålla uppgifter om den försäkrades val av aktivitet och motiveringen till valen, ansvarsfördelningen mellan Försäkringskassan och andra aktörer, tidsplan för aktiviteterna och tidpunkter för uppföljning. Se mer om Min plan i avsnitt 14.9 och kapitel 8, Metodstöd – Min Plan.

Om du vid planeringen har bedömt att aktiviteten på sikt kan leda till att den försäkrade kan påbörja rehabiliteringsinsatser kan det vara lämpligt att planera en kortare period med tätare uppföljningar.

Om du vid planeringen har bedömt att aktivitetens främsta syfte är att upprätthålla den försäkrades nuvarande funktioner kan du planera för en längre period innan du följer upp. Om behov uppstår kan du dock behöva följa upp en sådan aktivitet även efter en kortare period, till exempel om det finns en impuls om att den försäkrade inte deltar i aktiviteten. Om det behövs ska du också ge praktiskt stöd så att aktiviteten kan komma igång, till exempel genom att kontakta en anordnare av aktiviteten.

Efter planeringen har gjorts kan den försäkrade ansöka om särskild ersättning för kostnader i samband med aktiviteter på försäkringskassan.se, eller vid behov på en blankett. Om det kommer in en ansökan om särskild ersättning när det inte finns en plan för aktiviteten så ska du göra planen med den försäkrade efter att du har utrett och bedömt aktiviteten. Därefter tar du ställning till ansökan om särskild ersättning.

Ersättningsanspråk i samband med aktiviteter

När ansökan har kommit in tar du ställning till vilka kostnader som kan ersättas med särskild ersättning, utifrån uppgifterna i Min plan. Kostnaden för aktiviteter ersätts som regel i efterskott, men kan som tidigast ersättas när ansökan kommer in eller från det datum planen för aktiviteter utarbetats.

När en ansökan om särskild ersättning kommer in ska du ta ställning till

• om det finns begränsningar för vilka kostnader Försäkringskassan kan ersätta
• om ansökan är komplett med alla obligatoriska uppgifter eller om något behöver kompletteras
• om det finns ett bifogat kvitto för kostnaden som styrker den kostnad som den försäkrade har angett i ansökan.

Om det finns ett billigare jämförbart alternativ för en viss kostnad kan du behöva begränsa den särskilda ersättningen. Det finns också begränsningar vid avgifter för kurser, där en del av avgiften består av kost och logi samt begränsningar vad gäller kostnader för visst arbets- och studiematerial, se avsnitt 14.10 Särskild ersättning.

När du fattat ett beslut om rätten till särskild ersättning, skickar du beslutet till den försäkrade.

Ersättning för resor vid aktiviteter

Försäkringskassan ska ersätta resekostnader med ett belopp som motsvarar det billigaste färdsättet. Det betyder att du behöver göra en bedömning av kostnaden. Kostnaden för resa med egen bil ersätts om det med hänsyn till tidsvinsten eller andra särskilda skäl är motiverat att göra resan med bil.

Om billigare färdsätt finns vid till exempel en flygresa, ska kostnaden för resa med flyg anses skäligt, om det med hänsyn till tidsvinsten eller andra särskilda skäl är motiverat att göra resan med flyg. Vid bedömning av om kostnaden för resa med flyg är skälig, ska beaktas om resmålet hade kunnat nås genom en billigare flygresa samma dag.

Du behöver även bedöma om ersättningen ska begränsas för kostnader för resor där en annan aktör har det huvudsakliga ansvaret för insatsen, till exempel kostnader för resor som uppstår till och från daglig verksamhet, du kan läsa mer om det i avsnitt 14.10.1 Kostnader för resor.

14.11.3 Följa upp aktiviteter

Du följer upp aktiviteten via ett telefonsamtal eller ett personligt möte, vid den tidpunkt som ni bestämt i Min plan. Du kan även följa upp vid en annan tidpunkt, exempelvis om den försäkrade hör av sig till dig.

Du gör uppföljningen genom att använda arbetssättet uppföljningssamtal. Om uppföljningen ska ske tillsammans med flera aktörer kan det i stället vara mer lämpligt med ett avstämningsmöte. I kapitel 8 beskrivs arbetssätten uppföljningssamtal och avstämningsmöte.

Vid uppföljningen kan du behöva revidera Min plan om planeringen av aktiviteten behöver revideras. Du kan även behöva ändra tidpunkten för nästa uppföljning utifrån vad som kommer fram på mötet. Om uppföljningen visar att den försäkrade genomför aktiviteten enligt planeringen behöver Min plan inte revideras.

Om de kommer fram att den försäkrade behöver förberedande eller arbetslivsinriktade insatser, behöver du revidera planeringen och stödja den försäkrade till sådana insatser. Det finns dock inget som hindrar att den försäkrade fortsätter med samma aktivitet som tidigare, förutsatt att den inte hindrar annan rehabilitering.

Om den försäkrade vill byta aktivitet behöver du göra en bedömning av den nya aktiviteten på samma sätt som av den tidigare. Om nya kostnader tillkommer med den nya aktiviteten behöver den försäkrade ansöka om särskild ersättning igen.