Hoppa till huvudinnehåll

16 Aktivitetsersättning under prövotid för studier

Kapitlet innehåller en beskrivning av reglerna i 36 kap. 9 a § SFB om aktivitetsersättning under prövotid på högst sex månader för studier. Bestämmelserna infördes den 1 februari 2017 och ska tillämpas på aktivitetsersättning för tid som infaller efter den 28 februari 2017 (prop. 2016/17:1 Utgiftsområde 10, s 47–49).

Vem som beslutar om prövotid för studier finns beskrivet i kapitel 9 Beslut hos Försäkringskassan.

16.1 Syftet med prövotid för studier

Steget från aktivitetsersättning till förvärvsarbete kan bli svårt att ta för den som har liten eller ingen kontakt med arbetsmarknaden. Studier är många gånger ett sätt att förbättra möjligheten att komma ut i arbetslivet.

Syftet med en prövotid för studier är att öka tryggheten och minska de ekonomiska riskerna under en inledande studietid. Man får möjlighet att i sex månader fullt ut fokusera på om studier fungerar och slipper samtidigt oroa sig för att ekonomin ska påverkas eftersom man får behålla sin aktivitetsersättning under prövotiden. Om studierna går bra kan man därefter ansöka om vilande aktivitetsersättning för studier under en period som tillsammans med prövotiden kan uppgå till högst 24 månader.

16.2 Ansökan och beslut om prövotid för studier

Den som har fått hel eller partiell aktivitetsersättning utbetalad på grund av nedsatt arbetsförmåga under minst tolv månader kan från och med den 1 februari 2017 ansöka om och få ett beslut om att få behålla aktivitetsersättningen under prövotid för studier.

Av bestämmelsens förarbeten framgår att den försäkrade måste ha fått aktivitetsersättning under minst tolv månader omedelbart innan prövotiden (prop. 2016/17:1 Utgiftsområde 10 s. 48-49).

Studierna kan bedrivas på antingen hel- eller deltid under prövotiden. En sådan utbetalning av aktivitetsersättning begränsas till maximalt sex månader under hela den tid som en person kan få aktivitetsersättning, det vill säga mellan 19 och 29 år. Aktivitetsersättning under prövotid för studier kan beviljas tidigast för tid efter den 28 februari 2017.

I de tolv månader som krävs för bifall till ansökan räknas även in utbetalning för retroaktiv tid. Tid med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång räknas däremot inte in i de tolv månaderna.

Det behövs en skriftlig ansökan (110 kap. 4 och 9 §§ SFB). Ansökan ska innehålla uppgifter om tidpunkt för när prövotiden ska börja och sluta. Det är inget krav att det finns ett antagningsbesked bifogat till ansökan eller att ansökan behöver lämnas in innan studierna påbörjas. Det räcker att ansökan beskriver vilka studier det är frågan om och vilken skola som anordnar utbildningen.

Aktivitetsersättningen kan betalas ut under studier i högst sex månader. Studieperioden behöver inte vara sammanhängande, men varje påbörjad studiemånad med prövotid räknas som en månad. Därför är det viktigt att anmäla studieavbrott. Prövotid som löper fram till anmälan om studieavbrott är förbrukad. Efter ett studieavbrott behövs en ny skriftlig ansökan om en ny studieperiod ska påbörjas.

Pågående rehabiliteringsåtgärder hindrar inte att ansökan beviljas.

Om den som fått bifall till sin ansökan om att få behålla aktivitetsersättningen under prövotid för studier avbryter studierna ska Försäkringskassan skicka ett meddelande med uppgift om hur många månader med prövotid som har förbrukats.

16.3 Metodstöd – informera och besluta om prövotid

Du ska informera om möjligheten att ansöka om att behålla aktivitetsersättning under prövotid för studier och vad som gäller för att beviljas detta. Det ska du göra redan i samband med att aktivitetsersättningen beviljas.

Personen ska få ett beslut om att Försäkringskassan godkänner att hen får studera med aktivitetsersättning. Om du inte godkänner studierna eller om perioden med prövotid är förbrukad, skickar du ett beslut om avslag på ansökan.

Om det rör sig om studier som man inte behöver ansöka om prövotid för ska du kontakta personen och informera om att studierna kan bedrivas som en aktivitet eller rehabilitering i stället. Personen kan i så fall återta sin ansökan om prövotid.

Om personen börjat studera utan att ansöka ska du ta ställning till om rätten till ersättningen ska omprövas (prop. 2016/17:1 utg.omr. 10 s. 49). Rätten till ersättning ska omprövas då arbetsförmågan kan anses ha väsentligt förbättrats. Se kapitel 19.

16.4 Vilken typ av studier kan vara aktuella?

Utbildningar och studier som i dag godkänns inom ramen för vilande aktivitetsersättning kan också godkännas under en prövotid. Men eftersom prövotiden ska förmå fler unga än i dag att våga pröva studier kan även andra typer av studier bli aktuella, till exempel kortare yrkesutbildningar.

Prövotid ska däremot inte beviljas för studier som ingår som en aktivitet i ett arbets-marknadspolitiskt program. Prövotid ska heller inte användas för kurser och enklare studier som i dag kan godkännas som en del av en social rehabilitering eller som en aktivitet inom ramen för aktivitetsersättning. Det är därför viktigt att det är tydligt vilka studier som ansökan avser.

Man har inte rätt till studiemedel från CSN under tiden man får aktivitetsersättning, se 3 kap. 25 § studiestödslagen (1999:1395). Man kan efter prövotiden ansöka om vilande aktivitetsersättning och då även ansöka om och få studiemedel från CSN om studierna berättigar till det. Den försäkrade kan ta kontakt med CSN om hen behöver besked om när studiemedel kan beviljas.

16.4.1 Metodstöd – vägleda den försäkrade

Frågan om studier kan uppkomma i många olika situationer. Anledningen till att någon vill börja studera och hur studierna ska bedrivas kan variera från person till person. Eftersom prövotid endast kan beviljas i sex månader under hela den tid som en person kan få aktivitetsersättning, det vill säga mellan 19 och 29 år, bör den enskildes situation, typen av studier samt syftet med studierna avgöra om det ska vara prövotid för studier, förlängd skolgång eller om det är lämpligare att få studierna godkända som en aktivitet. Du ska vägleda personen till att ansökan avser det som är lämpligast för honom eller henne.

16.5 Vad händer under och efter prövotiden?

Du ska ha kontakt med personen under prövotiden för att följa upp hur studierna går och informera om vilande ersättning. Du bör också tydligt informera om vad som gäller för finansiering vid eventuellt fortsatta studier när aktivitetsersättningen upphört. Personen bör vara medveten om att alla studier inte ger rätt till studiemedel utan måste finansieras på annat sätt.

Det är möjligt att när som helst, oavsett anledning, välja att avbryta studierna och man behöver inte visa något medicinskt underlag i samband med avbrottet. Aktivitets-ersättningen fortsätter att betalas ut för resterande tid enligt tidigare beslut. Däremot är det viktigt att anmäla avbrottet till Försäkringskassan eftersom en påbörjad studiemånad räknas som en förbrukad prövotidsmånad.

Den som vill fortsätta att studera när prövotiden förbrukats kan ansöka om vilande aktivitetsersättning.

Om någon fortsätter att studera efter prövotiden utan att ansöka om vilande ersättning kan rätten till aktivitetsersättning komma att omprövas. Arbetsförmågan kan då komma att anses vara väsentligt förbättrad. Se kapitel 19.

Om studierna avbryts under prövotiden eller beslutet om prövotid avser kortare tid än sex månader kan personen senare ansöka om en ny period med prövotid för studier. Perioderna får tillsammans uppgå till högst sex månader under hela den tid som en person kan få aktivitetsersättning.

Om man väljer att inte fortsätta att studera efter prövotiden, betalas aktivitets-ersättningen ut enligt tidigare beslut om aktivitetsersättning.

16.6 Samordning med vilande ersättning

Den som haft prövotid för studier och därefter ansöker om vilande ersättning kan få ersättningen vilandeförklarad i 24 månader under förutsättning att det under den senaste 12-månadersperioden inte beviljats någon prövotid. Om det har funnits prövotid beviljad under den senaste 12-månadersperioden ska denna prövotid räknas av från den maximala vilandeperioden om 24 månader. Om den försäkrade haft prövotid som ligger längre tillbaks i tiden än 12 månader före ansökan om vilande ersättning räknas prövotiden inte in i vilandeperioden (36 kap. 15§ SFB).

En person kan till exempel ha försökt att studera med prövotid för studier i sex månader och därefter fått aktivitetsersättningen utbetald i mer än 12 månader efter prövotiden. Då kan en ansökan om vilande i 24 månader bifallas utan att prövotiden räknas av. Om personen i stället skulle haft sin ersättning utbetald för kortare tid än 12 månader efter prövotiden, då räknas prövotiden in i de 24 månader som hen maximalt kan beviljas vilande, dvs personen kan bara få vilande i 18 månader.

Det är möjligt att ha aktivitetsersättningen delvis vilande för deltidsarbete och samtidigt få resterande andel av ersättningen utbetalad under prövotid för deltidsstudier. Försäkringskassan bör informera om att en hel månad med prövotid förbrukas även om studierna bedrivs på deltid.

16.7 Studier utomlands

Det är möjligt att ansöka om att behålla aktivitetsersättningen under prövotid för studier inom EU/EES.

Om någon under prövotid vill studera utomlands inom EU/EES, blir bestämmelserna i förordning 883/2004 tillämpliga (prop. 1999/2000:4 s. 25).

Om någon under prövotid vill studera utomlands, utanför EU/EES, måste bedömning göras av om personen kan bedömas kvarstå i den svenska försäkringen eller inte. Om personen bedöms kvarstå i den svenska försäkringen kan personen beviljas prövotid vid studier som sker utanför EU/EES. Du kan läsa mer om när man är försäkrad i kapitel 7 samt i vägledningen (2010:2) och i vägledningen (2017:1).