Hoppa till huvudinnehåll

3 Rätten till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång

Det här kapitlet handlar om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. När begreppet aktivitetsersättning används i det här kapitlet är det aktivitetsersättning vid förlängd skolgång som avses.

Kapitlet tar bland annat upp

  • begreppet förlängd skolgång
  • syftet med aktivitetsersättning vid förlängd skolgång
  • vad grundläggande utbildning är
  • grundläggande regler för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång
  • sambandet mellan funktionsnedsättningen och behovet av förlängd skolgång
  • deltidsstudier
  • studier som kan ge rätt till aktivitetsersättning
  • byte av utbildningsprogram eller skolform
  • under vilken tid den förlängda skolgången pågår
  • när den förlängda skolgången inte längre pågår
  • när den förlängda skolgången är avslutad
  • definitioner på avslutad skolgång

I slutet av kapitlet finns två metodstödsavsnitt.

I kapitel 5 kan man läsa om Försäkringskassans utredningsansvar i aktivitetsersättningsärenden. För att läsa om försäkringsfall vid förlängd skolgång, se kapitel 6 – Tidpunkten för försäkringsfallet.

3.1 Grundläggande regler​

33 kap. 4 § SFB […] aktivitetsersättning lämnas för viss tid.

33 kap. 8 § SFB En försäkrad som på grund av funktionshinder ännu inte har avslutat sin skolgång på grundskolenivå och gymnasial nivå vid ingången av juli det år då han eller hon fyller 19 år har rätt till aktivitetsersättning.

33 kap. 13 § SFB En funktionshindrad som avses i 8 § får hel aktivitetsersättning oberoende av arbetsförmågans nedsättning.

33 kap. 18 § SFB Aktivitetsersättning kan tidigast lämnas från och med juli det år då den försäkrade fyller 19 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 30 år.

33 kap. 19 § SFB Ett beslut om aktivitetsersättning får inte avse längre tid än tre år.

33 kap. 20 § SFB En funktionshindrad som avses i 8 § har rätt till aktivitetsersättning under den tid som skolgången varar.

2 § RFFS 2002:36 En försäkrad som ansöker om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång ska på begäran av Försäkringskassan ge in medicinskt underlag som styrker funktionsnedsättningen. Om den försäkrade studerar på en utbildning som enligt lag eller förordning kräver att han eller hon har en funktionsnedsättning för att få tillgång till utbildningen är det tillräckligt att han eller hon på begäran av Försäkringskassan ger in ett intyg om detta för att styrka funktions-nedsättningen. Har den försäkrade trots ett beslut om att han eller hon får studera på en sådan utbildning ändå valt att studera på en annan utbildning är det tillräckligt att han eller hon ger in beslutet. Den försäkrade ska dessutom på begäran av Försäkringskassan ge in de uppgifter som behövs för att bedöma om den förlängda skolgången beror på funktionsnedsättningen.

3.2 Vad innebär begreppet förlängd skolgång?​

Förlängd skolgång är den ytterligare studietid som behövs på grund av att den försäkrades funktionsnedsättning orsakat att grundskole- och gymnasiestudierna inte kunnat avslutas den 1 juli det år när hen fyller 19 år (se 33 kap. 8 § SFB). Den försäkrade behöver alltså längre studietid på grund av sin funktionsnedsättning, och kan beviljas ersättning för den studietiden. Det har ingen betydelse i vilken skolform eller utbildning den försäkrade planerar att avsluta studierna. Det finns inte heller något krav på att den försäkrade måste ha gått ett visst antal år i skolan för att hen ska kunna beviljas aktivitetsersättning.

3.3 Syftet med aktivitetsersättning vid förlängd skolgång​

Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång ska både stimulera personer med funktionsnedsättning till och ge dem möjlighet att skaffa sig en grundläggande utbildning. Ungdomar med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att slutföra en utbildning som ger kompetens motsvarande gymnasienivå utan att själva behöva stå för sin försörjning medan utbildningen pågår, det vill säga under den tid då andra ungdomar kan ägna sig åt högre studier, förvärvsarbete eller liknande (se prop. 2000/01:96 s. 82–83).

3.4 Vad är grundläggande utbildning?​

Med grundläggande utbildning avses bland annat

  • grundskola
  • gymnasieskola
  • anpassad grundskola
  • anpassad gymnasieskola
  • specialskola
  • riksgymnasierna för döva, hörselskadade respektive svårt rörelsehindrade
  • kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå
  • kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå
  • utbildning på grundskolenivå eller på gymnasial nivå vid folkhögskola.

(Se prop. 2000/01:96 s. 84 och s. 182–183).

För vissa utbildningar krävs det enligt lag eller förordning att eleven har en funktions-nedsättning för att eleven ska ha tillgång till utbildningen. På grundskolenivå gäller det anpassade grundskolan och specialskolan. På gymnasienivå är det följande utbildningar:

  • anpassad gymnasieskola
  • Rh-anpassad utbildning (utbildning för rörelsehindrade ungdomar)
  • riksgymnasiet för döva och hörselskadade
  • kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

I förarbetena används begreppen särskild och ordinarie skolform. Begreppet särskild skolform har i RFFS 2002:36 ersatts med ”utbildning som enligt lag eller förordning kräver att han eller hon har en funktionsnedsättning för att få tillgång till utbildningen”. Ordinarie skolform är alla andra utbildningar. Avsikten är dock att begreppen ska ha samma innebörd som i förarbetena. Den 2 juli 2023 ändrades benämningarna på vissa skol- och utbildningsformer i skollagen. Till exempel har gymnasiesärskola ersatts av anpassad gymnasieskola. Anledningen till ändringen är bland annat att tidigare benämningar bedömdes kunna förstärka elevens känsla av att inte ingå i ett ordinarie sammanhang (prop. 2021/22:162 s. 124).

För mer information om de olika utbildningarna och skolformerna, se Skolverkets webbplats eller Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats.

3.5 Funktionsnedsättningen och dess varaktighet​

Om den försäkrade studerar på en utbildning som enligt lag eller förordning kräver en funktionsnedsättning, så har skolan redan utrett att den försäkrade har en funktions-nedsättning. Därför är det tillräckligt att den försäkrade bifogar ett intyg från skolan om att hen studerar på utbildningen för att visa att hen har en funktionsnedsättning. Den försäkrade kan välja att studera på en annan utbildning, trots att hen har fått ett beslut om att studera på en utbildning som enligt lag eller förordning kräver en funktionsnedsättning. Då räcker det att hen bifogar beslutet till ansökan för att visa att hen har en funktionsnedsättning (se 2 § RFFS 2002:36).

Om den försäkrade inte studerar på en utbildning som enligt lag eller förordning kräver en funktionsnedsättning ska den försäkrade, på begäran av Försäkringskassan komma in med ett medicinskt underlag som styrker funktionsnedsättningen (se 2 § RFFS 2002:36). I normalfallet ska Försäkringskassan begära in ett sådant underlag. Det finns inga särskilda formkrav för det medicinska underlaget. Det kan till exempel vara

  • ett läkarintyg
  • ett psykologutlåtande
  • ett läkarutlåtande om hälsotillstånd
  • ett medicinskt underlag från ett tidigare ärende.

Försäkringskassan bedömer i varje enskilt ärende om det medicinska underlaget ger tillräcklig information om funktionsnedsättningen.

Det finns inget krav på att funktionsnedsättningen ska finnas kvar när vi fattar beslut om aktivitetsersättning, eller att den ska bestå under hela den planerade studietiden.

Rättsfall

I HFD 2013 ref. 38 prövades frågan om funktionsnedsättningens varaktighet vid förlängd skolgång. Försäkringskassan hade i ett allmänt råd ställt upp kravet att funktionsnedsättningen skulle kunna bedömas kvarstå under hela den planerade studietiden. HFD konstaterade att det saknas stöd i lag för att ställa upp ett sådant krav. HFD förtydligade också att det som ska bedömas är om det finns ett direkt samband mellan funktionsnedsättningen och behovet av förlängd skolgång, och att det inte är andra skäl än rent medicinska som är orsaken till de förlängda studierna.

Justitiekanslern har även beslutat (dnr 5393-12-40) om skadestånd i ett ärende där Försäkringskassan hade avslagit en ansökan för att funktionsnedsättningen inte ansågs tillräckligt varaktig. Justitiekanslern ansåg att det varken av lag eller förarbeten framgår att funktionsnedsättningen ska vara varaktig för att en försäkrad ska beviljas aktivitets-ersättning vid förlängd skolgång. Justitiekanslern fann att beslutet hade innefattat en sådan uppenbart felaktig rättstillämpning som föranleder skadeståndsskyldighet för staten enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen.

3.6 Sambandet mellan funktionsnedsättningen och behovet av förlängd skolgång​

För att någon ska ha rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång ska det finnas ett klart samband mellan funktionsnedsättningen och behovet av förlängd skolgång (prop. 2000/01:96, s. 84). Detta samband ska göras sannolikt, se avsnitt 5.1.2.

Av förarbetena framgår att det är viktigt att skilja på de förlängningar som beror på funktionsnedsättning, och de förlängningar som beror på andra skäl än rent medicinska. Skäl som inte är medicinska kan till exempel vara sociala problem, skoltrötthet och liknande. (Prop. 2000/01:96 s. 84)

En grundläggande förutsättning för att aktivitetsersättning ska kunna beviljas är att den försäkrades skolgång inte har avslutats den 1 juli det år hen fyller 19 år (se 33 kap. 8 § SFB). Denna tidpunkt är kopplad till när den grundläggande utbildningen normalt sett är avslutad och personen kan börja förvärvsarbeta (prop. 2000/01:96, s. 71 och 83). Försäkringskassan ska därför utreda orsaken till att skolgången inte avslutats vid denna tidpunkt.

Om orsaken till att skolgången inte avslutats då är något annat än funktions-nedsättningen, ska ansökan om aktivitetsersättning avslås. Då behöver inte Försäkringskassan utreda vad som påverkar den försäkrades skolgång efter den 1 juli det år hen fyller 19 år.

Om det däremot är funktionsnedsättningen som är orsaken till att skolgången inte avslutats den 1 juli det år den försäkrade fyller 19 år, kan Försäkringskassan behöva utreda även sådant som har inträffat efter denna tidpunkt. Det som händer efter den tidpunkten kan nämligen påverka bedömningen av sambandet och hur lång tid den försäkrade beräknas ha kvar tills studierna kan avslutas.

Orsaken till att den försäkrade behöver längre tid för att kunna avsluta sina studier kan till exempel vara att hen

  • går en utbildning som är förlagd över fyra år i stället för tre
  • behöver omfattande vårdinsatser och därför inte kan följa undervisningen
  • har gjort ett uppehåll i studierna
  • har påbörjat utbildningen senare.

Det finns inte något krav på att det ska finnas uppgift om diagnos, men en uppgift om diagnos kan ibland vara ett lämpligt sätt att verifiera att personen har en funktionsnedsättning. Uppgift om diagnos kan även ge information om funktionsnedsättningens svårighetsgrad.

Går en utbildning som enligt lag eller förordning kräver att eleven har en funktionsnedsättning

När en försäkrad studerar på en utbildning som kräver att hen har en funktions-nedsättning, och den sträcker sig över fler än tre läsår som till exempel anpassade gymnasieskolan, räcker det med ett intyg om att den försäkrade studerar på utbildningen (se avsnitt 3.5). Intyget visar då att det finns ett samband mellan funktionsnedsättningen och den förlängda skolgången under det extra året. I de fall där studierna inte alltid är förlagda över fler läsår än tre räcker det dock inte med ett sådant intyg för att visa att det finns ett samband. Det gäller till exempel om den försäkrade läser på en utbildning som är anpassad till ungdomar som är svårt rörelsehindrade (Rh-anpassad utbildning). Det beror på att Rh-anpassade utbildningar inte alltid är fler än tre år. Försäkringskassan behöver i dessa fall fler uppgifter för att bedöma sambandet. En sådan uppgift kan exempelvis vara att den försäkrades utbildning är förlagd över fyra år på grund av hens funktionsnedsättning.

Går en utbildning som enligt lag eller förordning inte kräver att eleven har en funktionsnedsättning

När en försäkrad studerar på en utbildning som enligt lag eller förordning inte kräver en funktionsnedsättning krävs det en noggrann prövning av rätten till aktivitetsersättning i det enskilda fallet (prop. 2000/01:96 s. 84). I dessa ärenden kan det ofta krävas en mer omfattande utredning av om det är funktionsnedsättningen som är orsaken till den förlängda skolgången än i ärenden med elever som studerar på en utbildning som enligt lag och förordning kräver funktionsnedsättning (prop. 2000/01:96 s. 183). För rätt till aktivitetsersättning ska det i utredningen ha framkommit att den förlängda skolgången har ett konstaterat, direkt samband med ett klart påvisat funktionshinder (prop.2000/01:96 s.84). Det som ska bedömas är om det finns ett direkt samband mellan funktionsnedsättningen och behovet av förlängd skolgång, och att det inte finns några andra skäl än rent medicinska som är orsaken till de förlängda studierna (se HFD 2013 ref. 38).

Att det ofta krävs en mer omfattande utredning i de här ärendena innebär inte att det är någon skillnad på hur starkt sambandet ska vara mellan funktionsnedsättningen och den förlängda skolgången – begreppen ”klart” och ”direkt” har i sammanhanget samma innebörd. Uttrycket ”en mer omfattande utredning” innebär inte att det är någon skillnad när det gäller utredningsansvaret jämfört med andra ärenden. Det är ärendets beskaffenhet som avgör när utredningsansvaret är uppfyllt. Läs mer om utredningsansvar i avsnitt 5.1.1 och om beviskrav i avsnitt 5.1.2.

Olika perioder med olika orsak till uppehåll

Det kan finnas situationer när ett uppehåll för en viss period berott på funktionsnedsättningen, men ett uppehåll för en annan period beror på andra saker. Då kan Försäkringskassan bara bevilja aktivitetsersättning för den tid som berott på funktionsnedsättningen.

Exempel

Isabell har den 1 juli det år hon fyller 19 år inte avslutat sina studier till och med gymnasienivå. Hon ansöker om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång för de två kommande åren. Hon började på anpassad gymnasieskola det år hon fyllde 16 och där är utbildningstiden fyra år.

Under vårterminen det andra läsåret blev Isabell mamma. Hon avslutade det andra läsåret, men var sedan föräldraledig i ett år.

Isabell ska nu fortsätta sina gymnasiestudier och har två år kvar. Försäk-ringskassan bedömer att det finns två orsaker till att Isabells skolgång inte avslutats den 1 juli det år hon fyller 19 år, dels hennes funktionsnedsättning, dels att hon varit föräldraledig. Försäkringskassan bedömer att Isabells funktionsnedsättning orsakat en ytterligare studietid på ett år. Förlängningen utöver ett år beror på föräldraledighet och inte på funktionsnedsättningen. Försäkringskassan beviljar därför Isabell aktivitetsersättning för ett år från och med juli det år hon fyller 19 år.

Som framgår av exemplet ovan ska Försäkringskassan alltså bevilja ersättning direkt för den tid som har samband med funktionsnedsättningen.

Ansökan om ny period

Om den försäkrade, efter att ha beviljats ersättning, ansöker på nytt måste en ny prövning göras av den tid som ansökan omfattar. Försäkringskassan måste alltså i dessa fall bedöma om den ytterligare förlängningen beror på funktionsnedsättningen.

3.7 Deltidsstudier​

Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång utges alltid som hel förmån (se 33 kap. 13 § SFB). Detta beror på att det inte ska göras någon bedömning av i vilken omfattning arbetsförmågan är nedsatt (se prop.2000/01:96 s. 183). Det finns alltså ingen möjlighet att bevilja partiell aktivitetsersättning vid förlängd skolgång även om den försäkrade läser på deltid. Även om den försäkrade studerar deltid kan det därför i vissa fall bli aktuellt att bevilja hel aktivitetsersättning.

Om den minskade studietakten beror på den försäkrades funktionsnedsättning ska Försäkringskassan bevilja aktivitetsersättning under hela den tid den försäkrade studerar på deltid.

Det måste alltså finnas ett samband

  • mellan funktionsnedsättningen och behovet av förlängd skolgång och
  • mellan funktionsnedsättningen och behovet av deltidsstudier.

Att dessa sambandskrav gäller har bekräftats av Högsta förvaltningsdomstolen i rättsfallet HFD 2021 ref. 17. Där prövade domstolen under vilka förutsättningar som en försäkrad har rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång när studierna bedrivs på deltid.

Rättsfall

I HFD 2021 ref. 17 konstaterade HFD att rätten till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång gäller under den tid som skolgången varar, men att det inte framgår av lagtexten i vilken omfattning som studierna ska bedrivas för att de ska ge rätt till ersättning.

Målet gällde en person som studerade på halvtid och arbetade i ett anpassat arbete på halvtid. Försäkringskassan avslog ansökan om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och motiverade beslutet med att aktivitetsersättning vid deltidsstudier bara kan beviljas till en försäkrad som på grund av sin funktionsnedsättning inte klarar av att studera på heltid. Försäkringskassan ansåg att personen skulle klara av att studera i en större omfattning än halvtid, eftersom hon kunde kombinera sina studier med ett arbete som liknade studier i flera avseenden.

HFD redogjorde för att syftet med bestämmelserna om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång är att ge ett incitament för personer med funktionsnedsättning att slutföra sin utbildning. Det framgår av förarbetena att ersättningen ska vara ett försörjningsstöd under den förlängda studietid som kan uppkomma till följd av funktionsnedsättningen, och att den försäkrade bara ska få ersättning under den tid som hen behöver för att avsluta sin skolgång på grundskole- eller gymnasienivå. Att tolka bestämmelsen i 33 kap. 20 § SFB så att en försäkrad har rätt till aktivitetsersättning oavsett i vilken omfattningen som studierna bedrivs skulle komma i konflikt med regleringens övergripande syfte, enligt HFD:s uppfattning. HFD ansåg därför att bestämmelsen i 33 kap. 20 § SFB borde förstås på så sätt att rätten till aktivitetsersättning gäller under den tid som den försäkrade fullföljer sin skolgång i den takt som hans eller hennes funktionsnedsättning medger.

Domstolen uttalade också att regleringen i 33 kap. SFB inte hindrar att en försäkrad har andra inkomster utöver aktivitetsersättningen. Vad den försäkrade gör vid sidan av studierna kan bara påverka rätten till ersättning om den verksamheten visar att den försäkrade har förmåga att studera i större omfattning. Vid bedömningen i det aktuella målet ansåg HFD att den försäkrade inte kunde studera i större omfattning än halvtid, och därför hade rätt till aktivitetsersättning.

Omständigheten att den försäkrade arbetar och får inkomst vid sidan av sina deltidsstudier innebär inte per automatik att den försäkrade borde kunna studera i en högre omfattning. Det arbete den försäkrade utför vid sidan av studierna påverkar bara rätten till ersättning om arbetsinsatsen visar att den försäkrade kan studera i större omfattning än hen gör (se HFD 2021 ref. 17).

Om den skola som den försäkrade går i bara erbjuder ett upplägg som innebär deltidsstudier – och den försäkrade på grund av sin funktionsnedsättning inte kan avsluta skolgången på något annat sätt – ska Försäkringskassan bevilja ersättning för hela studietiden. Det gäller även om den försäkrade rent medicinskt hade kunnat klara av att studera på heltid, om den skolan hen går i hade erbjudit ett sådant upplägg.

Om den försäkrade väljer att studera på deltid utan att det motiveras av funktions-nedsättningen, kan den försäkrade bara få ersättning för den tid som Försäkringskassan bedömer att hen skulle behöva för att avsluta skolgången genom heltidsstudier (se Försäkringskassans rättsliga ställningstagande [FKRS 2019:02] Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång – deltidsstudier).

Om den försäkrade, efter att ha beviljats ersättning, ansöker på nytt måste en ny prövning göras av den tid som ansökan omfattar. Om den ytterligare förlängningen beror på funktionsnedsättningen, exempelvis att personen varit inlagd på sjukhus, kan ytterligare ersättning beviljas. Om den ytterligare förlängningen däremot inte beror på funktionsnedsättning, utan exempelvis på att den försäkrade studerat på deltid utan att det varit medicinskt motiverat, kan ytterligare ersättning inte beviljas.

3.8 Studier som kan ge rätt till aktivitetsersättning​

Begreppet skolgång omfattar all den utbildning som är nödvändig för att den försäkrade ska kunna uppnå kompetens som motsvarar gymnasienivå, oavsett i vilken skolform kompetensen inhämtas. All sådan utbildning kan alltså berättiga till ersättning (se Försäkringskassans rättsliga ställningstagande [FKRS 2023:06] Innebörden av begreppet skolgång inom aktivitetsersättning vid förlängd skolgång).

Den försäkrade kan bara få ersättningen under den tid som hen behöver för att kunna avsluta sin skolgång på grundskole- eller gymnasienivå (prop. 2000/01:96 s.182). Därmed är det bara utbildning som är nödvändig för att inhämta sådan kompetens som ger rätt till ersättning (se det rättsliga ställningstagandet [FKRS 2023:06].

I normalfallet beviljar Försäkringskassan inte ersättning för studier i ämnen eller kurser som den försäkrade redan har godkända betyg i. Det kan dock bli aktuellt till exempel när en försäkrad byter utbildning eller skolform på grund av sin funktionsnedsättning, och det i den nya utbildningen ingår kurser som den försäkrade redan har godkända betyg i (se avsnitt 3.9).

Även förberedande studier, som till exempel svenskt teckenspråk och skriftspråk, kan ge rätt till aktivitetsersättning. Det gäller dock bara om de krävs för att den försäkrade ska kunna uppnå kompetens motsvarande gymnasienivå. Detta gäller även andra förberedande kurser, såsom exempelvis SFI.

Ersättning kan bara beviljas för den ytterligare tid som har ett samband med funktionsnedsättningen, se avsnitt 3.6. Det kan innebära att den försäkrade får ersättning för del av tid för de förberedande studierna.

3.9 Byte av utbildningsprogram eller skolform​

När en försäkrad byter utbildningsprogram eller skolform under studietiden leder det ofta till att studietiden förlängs. Då kan aktivitetsersättning beviljas antingen för en del av eller hela den kvarvarande studietiden. För att Försäkringskassan ska kunna ta ställning till för hur lång tid ersättning kan beviljas behöver orsaken till bytet eller bytena utredas. För situationen med flera byten se metodstödsavsnitt 3.12.3.

Det kan hända att den försäkrade måste byta utbildning på grund av ålder. Då behöver man utreda varför det har blivit så och vilka alternativ som finns till att avsluta studierna. Om den försäkrade har behövt förlänga sina studier på grund av funktionsnedsättning och därefter måste byta utbildning för att hen uppnått en viss ålder, kan den ytterligare förlängningen som uppstår ses ha ett samband med funktionsnedsättningen.

Byte som beror på funktionsnedsättningen

Om den försäkrade behöver byta till en viss utbildning på grund av sin funktions-nedsättning, kan hen få ersättning för hela den studietid som krävs för att nå examen på det nya programmet. Detta eftersom hela förlängningen då anses ha ett samband med funktionsnedsättningen. Detta gäller även om den försäkrade redan har fått godkända betyg i de kurser eller ämnen som hen läser, om skolan inte kan erbjuda ett upplägg där dessa kurser eller ämnen inte behöver upprepas.

Om skolan erbjuder ett upplägg där den försäkrade får tillgodoräkna sig tidigare kurser kan den försäkrade inte få ersättning för att läsa dessa kurser en gång till. Om den försäkrade väljer att läsa en utbildning som innehåller fler kurser än de som behövs för att få grundläggande kunskaper till och med gymnasienivå kan ersättning inte heller beviljas för de extra kurserna. Detta eftersom de extra kurserna inte har ett samband med funktionsnedsättningen, och den försäkrade har möjlighet att avsluta studierna på kortare tid.

Byte som inte beror på funktionsnedsättningen

När bytet inte beror på funktionsnedsättningen kan ersättning bara beviljas för den tid som återstår i den utbildning den försäkrade bytt från, till den del skolgången är förlängd på grund av funktionsnedsättningen. Detta eftersom det bara är denna del av förlängningen som har ett samband med funktionsnedsättningen. Detta gäller dock under förutsättning att de kurser som den försäkrade planerar att läsa är sådana kurser som behövs för att han eller hon ska få grundläggande kunskaper till och med gymnasienivå.

Däremot kan det efter bytet uppstå ytterligare förlängningar som beror på funktions-nedsättningen och som skulle ha lett till en förlängning även i ursprungsprogrammet. Denna förlängning kan då ge rätt till ytterligare ersättning.

3.10 Under vilken tid pågår den förlängda skolgången?​

Aktivitetsersättning beviljas för den tid som skolgången varar (33 kap. 20 § SFB). Ersättningen beviljas alltid för en viss tid som inte får vara längre än tre år (33 kap. 4, 19 §§ SFB). Den kan beviljas för såväl längre som kortare tid än ett år, eftersom tiden för att avsluta skolgången kan variera för olika personer.

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning till 33 kap. 8, 13 och 20 §§ SFB Den förlängda skolgången bör anses pågå även under lov och andra ledigheter som kan förekomma inom ramen för den förlängda skolgången.

Det här innebär att om en försäkrad studerar fram till utbildningens sommaruppehåll och tar upp sina studier direkt efter det, så betraktas sommaruppehållet som lov under pågående utbildning. Detta gäller även om den försäkrade efter sommaruppehållet tar upp sina studier inom en annan skola eller skolform. Den förlängda skolgången kan dock inte anses pågå om en ny utbildning börjar långt senare än gängse terminsstart. Ett sådant exempel kan vara specifika studier vid Komvux som börjar först i oktober. Sådana studier kan inte ses som en fortsättning på studier som den försäkrade läste innan sommaruppehållet.

För att kunna ta ställning till att skolgången pågår/kommer att påbörjas behövs underlag från skolan som visar vilka studier den försäkrade planerar att studera. För att Försäkringskassan ska kunna bevilja ersättning ska de planerade studierna vara sådana som leder till att studierna kan avslutas till och med gymnasienivå. Det finns inget krav på antagningsbesked eller något annat besked, exempelvis besked om garanterad plats. Det är tillräckligt med underlag såsom individuell studieplan eller annat intyg som visar att den försäkrade planerar att fortsätta bedriva sådana studier som kan ge rätt till ersättning.

Då pågår inte längre den förlängda skolgången

Den förlängda skolgången ska inte anses pågå i följande situationer.

  • När den försäkrade inte kommer till den utbildning som hen antagits till, och inte heller anmäler någon giltig orsak att utebli inom tre dagar efter det att utbildningen eller terminen startat.
  • När den försäkrade har uteblivit från sin utbildning under mer än en månad i följd och frånvaron inte beror på funktionsnedsättning, sjukdom eller beviljad ledighet.
  • När den försäkrade väljer att avbryta den förlängda skolgången utan att den förlängda skolgången anses avslutad genom att den försäkrade inhämtat grundläggande kunskaper till och med gymnasienivå (se avsnitt.3.11).

(Försäkringskassans rättsliga ställningstagande [FKRS 2014:01] Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång – när ska den förlängda skolgången anses avslutad och när ska den förlängda skolgången inte längre anses pågå).

Konsekvenserna blir olika om den försäkrade avslutar den förlängda skolgången, eller om den förlängda skolgången inte längre pågår.

Den försäkrade kan avsluta den förlängda skolgången genom att hen får grundläggande kunskaper till och med gymnasienivå. I den situationen upphör rätten till aktivitets-ersättningen helt. Se mer om när skolgången anses vara avslutad i avsnitt 3.11.

När den förlängda skolgången inte längre pågår kan den försäkrade vid en senare tidpunkt återuppta studierna, eller fortsätta att studera inom en annan skolform och då på nytt ansöka om aktivitetsersättning (Rättsliga ställningstagandet FKRS [2014:01]). Om den försäkrade på nytt ansöker om aktivitetsersättning ska en prövning göras av den studietid som omfattas av ansökan. Om den försäkrade ansöker om ersättning för tid som återstår av den tidigare beviljade perioden har det redan gjorts en utredning av den tiden. Försäkringskassan kan därför använda sig av den utredning som gjort tidigare, och bedömer om det behövs ytterligare utredning. Om den försäkrade vill ha ersättning för ytterligare tid finns det däremot inte någon tidigare utredning gällande den tiden.

Det kan finnas situationer när skolan beviljar den försäkrade en längre ledighet. Skolgången anses pågå under ledigheten, och därför har den försäkrade rätt till aktivitetsersättning då. Den beviljade ledigheten kan leda till att skolgången blir förlängd ytterligare. Om den blir det och den försäkrade ansöker om aktivitetsersättning på nytt, ska Försäkringskassan bedöma om den beviljade ledigheten och den ytterligare förlängningen beror på funktionsnedsättningen.

3.11 Då är den förlängda skolgången avslutad​

3.11.1 Avslutad skolgång​

Försäkringskassan kan betala ut aktivitetsersättning till dess den försäkrade har avslutat sin skolgång på grundskolenivå och gymnasienivå (se 33 kap. 8 § SFB). Tidpunkten när den försäkrade anses ha avslutat sin skolgång definieras inte i förarbetena till bestämmelserna om aktivitetsersättning eller i någon annan författning.

Avslutad skolgång innebär att man fullföljt utbildningen, det vill säga att man har rätt till en gymnasieexamen. Eftersom den förlängda skolgången kan genomföras i olika skolformer och fullföljd utbildning därmed kan intygas på olika sätt, bör avslutad skolgång definieras utifrån vad som är regel inom respektive skolform. Det finns alltså ingen generell definition. (Rättsliga ställningstagandet FKRS [2014:01])

3.11.2 Definitioner på avslutad skolgång​

Den förlängda skolgången ska anses avslutad när den försäkrade fått grundläggande kunskaper till och med gymnasienivå genom en utbildning som berättigar till något av följande:

  1. gymnasieexamen från gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning
  2. gymnasiebevis från ett fullföljt (fullständigt) program från anpassad gymnasieskola eller komvuxbevis från kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå
  3. folkhögskolans intyg om uppnådd grundläggande behörighet för högskole-studier, eller behörighet för yrkeshögskolestudier
  4. gymnasieintyg från ett fullföljt introduktionsprogram med syfte att komma närmare arbetsmarknaden eller gå vidare till annan utbildning (om den försäkrade inte fortsätter studera för att få gymnasiekompetens eftersom lagen ger rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång för studier t.o.m. gymnasienivå).
  5. dokumentation avseende en fullföljd yrkesutbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Med fullföljd utbildning i punkterna 4 och 5 avses att den försäkrade nått målen i sin individuella studieplan. (Rättsliga ställningstagandet FKRS [2014:01])

3.11.3 Avslutad skolgång utifrån val av skolform​

Rätten till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång är inte beroende av att den försäkrade studerar i någon särskild skolform. Det framgår av förarbetena till aktivitets-ersättningen. Där står det att de skolformer som kan komma i fråga på gymnasienivå kan vara utbildning inom gymnasieskolan, anpassad gymnasieskola eller likvärdig utbildning inom en fristående skola. Det har ingen betydelse om gymnasiestudierna avslutas inom den kommunala vuxenutbildningen eller vid en folkhögskola (prop. 2000/01:96 s. 182).

Utbildningar som kan leda till gymnasiestudier

Den förlängda skolgången kan gälla utbildning på grundskolenivå och på gymnasienivå. Oftast är det studier på gymnasienivå.

Eftersom avslutad skolgång innebär att den försäkrade fått grundläggande kunskaper till och med gymnasienivå finns det ingen anledning att definiera vad som är avslutade grundskolestudier.

De som inte har behörighet till de nationella gymnasieprogrammen kan gå ett introduktionsprogram. Även om dessa program i sig inte leder till en gymnasieexamen, så kan de leda till annan utbildning som innebär att den försäkrade kan avsluta sin skolgång på gymnasienivå.

För försäkrade som efter avslutad utbildning på introduktionsprogram fortsätter med studier på gymnasienivå, är den förlängda skolgången avslutad när de har rätt till en gymnasieexamen eller motsvarande beroende på val av skolform. Det gäller oavsett om de fortsätter med studier på gymnasienivå direkt eller vid ett senare tillfälle.

Gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

För elever inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen på gymnasie-nivå utfärdas yrkesexamen efter utbildning på yrkesprogram, och högskoleförberedande examen efter utbildning på högskoleförberedande program. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen.

Den förlängda skolgången anses avslutad när den försäkrade har rätt till en gymnasie-examen utfärdad av gymnasieskolan eller den kommunala vuxenutbildningen.

Anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå

För elever inom anpassad gymnasieskola utfärdas gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola och för elever inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå utfärdas komvuxbevis.

Den förlängda skolgången anses vara avslutad när den försäkrade har rätt till gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola efter att ha fullföljt ett fullständigt program, eller har rätt till ett komvuxbevis från kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Folkhögskola

För att studier på folkhögskola ska ge grundläggande behörighet till vidareutbildning på högskola eller yrkeshögskola ska studierna ha ett visst innehåll och bedrivas i en viss omfattning. Att de ska ha ett visst innehåll innebär att eleven måste ha godkänt i vissa kurser. Vilka dessa kurser är varierar beroende på vilken vidareutbildning det är frågan om. Att studierna ska bedrivas i en viss omfattning innebär att studierna eller arbetet ska motsvara tre års studier på gymnasial nivå. Det finns olika sätt att uppfylla dessa krav. Huvudregeln är att eleven ska studera tre år på folkhögskola för att bli klar på gymnasienivå och få den grundläggande behörigheten till högskola eller yrkeshögskola. Men en elev kan också få grundläggande behörighet om hen gör något av följande.

  • Läser allmän kurs ett läsår (30 veckor) på folkhögskola, och studerar två år på gymnasium eller komvux.
  • Studerar två år på folkhögskola och arbetar ett år. Det här gäller för personer som har grundskolebehörighet.
  • Studerar två år på folkhögskola och ett år på gymnasium eller komvux.

Den förlängda skolgången anses avslutad när den försäkrade har rätt till folkhögskolans intyg om uppnådd grundläggande behörighet för högskolestudier, eller behörighet för yrkeshögskolestudier.

Introduktionsprogram för att komma närmare arbetsmarknaden eller för att kunna börja en annan utbildning

Syftet med en utbildning inom introduktionsprogrammen kan vara att den försäkrade ska komma närmare arbetsmarknaden, eller gå vidare till en annan utbildning. Syftet behöver alltså inte vara att man ska börja studera på gymnasienivå.

Om syftet med introduktionsprogrammet är att komma närmare arbetsmarknaden, eller att börja en annan utbildning utanför gymnasieskolan, ska den förlängda skolgången anses vara avslutad när den försäkrade har rätt till ett gymnasieintyg efter fullföljd utbildning på introduktionsprogram. Utbildningen anses fullföljd när den försäkrade nått målen i sin individuella studieplan. Då anses studierna avslutade eftersom den försäkrade inte tänker studera vidare och skaffa sig gymnasiekompetens. Den som däremot fått ett gymnasieintyg från ett introduktionsprogram, och vill studera vidare för att få gymnasiekompetens har rätt till ersättning under sådana studier.

Yrkesutbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning eller inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning

Den förlängda skolgången anses vara avslutad när den försäkrade har fått dokumentation om fullföljd utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning eller inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.

Med yrkesutbildningar avses här inte gymnasieprogram som leder till gymnasieexamen eller kvalificerad yrkesutbildning, KY, vilket är en eftergymnasial utbildning.

3.11.4 Elever som läser enligt övergångsbestämmelserna​

Den nya gymnasieskolan infördes 2011 och flertalet elever som nu går ut skolan omfattas av den nya gymnasieskolan.

Under en övergångsperiod kommer det att finnas elever som omfattas av de äldre reglerna. Även för dessa försäkrade anses den förlängda skolgången avslutad när de fullföljt utbildning utifrån vad som är regel inom respektive skolform.

3.12 Metodstöd – utreda rätten till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång​

När du utreder och bedömer rätten till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång ska du ta ställning till ett antal olika faktorer. Det här metodstödet beskriver vad du behöver utreda och i vilken ordning. För att inte utreda mer än vad som krävs för att bedöma rätten till ersättning, är det oftast lämpligt att du utreder i en viss ordning. Men det kan vara bättre att utreda i en annan ordning, om du bedömer att du på så sätt kan handlägga mer effektivt. Du kan läsa mer om effektivitet och service i vägledning (2004:7). Du kan läsa mer om Försäkringskassans utredningsansvar i delar av kapitel 5.

Metodstödet innehåller följande avsnitt som utgår från vad du ska ta ställning till när du utreder:

  • Har eller har den försäkrade haft en funktionsnedsättning?
  • Har den försäkrade ännu inte avslutat sin skolgång till och med gymnasienivå?
  • Finns det ett samband mellan funktionsnedsättningen och behovet av förlängda studier?
  • Finns det uppgifter om vilka kurser som avslutats?
  • Leder planerade studier till att skolgången kan avslutas?
  • För hur lång tid kan ersättning beviljas?

Om du efter din utredning kommer fram till att förutsättningarna för att bevilja ersättning inte är uppfyllda ska du inte gå vidare i utredningen, utan i stället avslå ansökan.

I vissa delar av metodstödet finns det speciella avsnitt som beskriver hur du ska utreda när den försäkrade studerar på en utbildning som enligt lag eller förordning kräver att eleven har en funktionsnedsättning, läs mer under rubriken Utbildning som enligt lag eller förordning kräver att eleven har en funktionsnedsättning.

Kontakt med den försäkrade under utredningen

När du utreder rätten till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång ska du ha en personlig kontakt med den försäkrade. Syftet med den personliga kontakten är att göra den försäkrade delaktig i sitt ärende, lämna information och ge henne eller honom möjlighet att ställa frågor. Om den försäkrade har en ställföreträdare eller ett ombud behöver du kontrollera beslutets eller fullmaktens omfattning, se vägledningen (2004:7). Även om den försäkrade har en ställföreträdare eller ett ombud ska du involvera den försäkrade när du utreder uppgifter i ärendet. Om du planerar att kontakta den försäkrade direkt, ska du alltid meddela ställföreträdaren eller ombudet att du kommer att göra det.

Innan du utreder med den försäkrade är det ofta lämpligt att ta ställning till om det finns en funktionsnedsättning och om skolgången avslutats.

Använd blankett 5236 som stöd i utredningen. Blanketten ger dig stöd i att strukturera ditt samtal. I blanketten framgår vilka uppgifter du kan behöva från den försäkrade och vilken information du ska ge hen. Blanketten är också ett stöd när du dokumenterar. När utredningen med den försäkrade är klar är det oftast lämpligast att skicka dokumentationen från samtalet eller samtalen hem till den försäkrade så att hen får möjlighet att läsa igenom och lämna synpunkter om det är något som inte stämmer. Om det är en kort och enkel text kan det räcka att läsa upp texten för den försäkrade. Om du gör det ska du skriva i ärendet att du läst upp och att det är godkänt av den försäkrade. Det kan också vara aktuellt att både läsa upp och skicka hem dokumentationen. Bedöm alltid vad som passar bäst i varje enskilt ärende.

Kontakta den försäkrade på det sätt som är lämpligast utifrån hens förutsättningar. Ofta är det bäst att ringa. Om den försäkrade inte svarar bör du försöka ringa igen under dagen. Om den försäkrade inte svarar då heller bör du skicka sms. Om hen inte återkommit inom cirka 2 dagar är det lämpligt att ringa och skicka sms igen. Skicka då även ett brev om att du önskar kontakt inom två veckor. Det är då ofta lämpligt att informera om att om den försäkrade inte hör av sig kommer Försäkringskassan besluta i ärendet på de underlag vi har och att ansökan kan komma att avslås. Det kan finnas omständigheter i ärendet som gör att du behöver göra ytterligare kontaktförsök. Om du inte får tag på den försäkrade för att hämta in de uppgifter som du behöver tar du ställning till hur du ska gå vidare i din utredning.

Om du bedömer att det är aktuellt ställer du frågor om våldsutsatthet. Indikationer på våldsutsatthet kan du få genom impuls från FMR eller i kontakten med den försäkrade. I avsnitt 5.9 Metodstöd – fråga om erfarenheter av våld finns stöd för vad du bör vara uppmärksam på, vilka frågor du kan ställa och hur du ska hantera svaret. I metodstödet finns även råd om hur du kan informera om vilket stöd som finns och från vilka aktörer.

3.12.1 Har eller har den försäkrade haft en funktionsnedsättning?​

Både aktuella och tidigare medicinska underlag kan vara relevanta för att bedöma om den försäkrade har eller har haft en funktionsnedsättning som påverkat studieförmågan. Om det inte har kommit in ett medicinskt underlag i samband med ansökan, och det inte heller finns något sådant i pågående eller avslutat ärende, ska du begära att ett sådant skickas in. Om det finns ett medicinskt underlag, men du bedömer att det behöver kompletteras, ska du göra det på det sätt som är snabbast och enklast. Oftast kan den person som utfärdat det medicinska underlaget ge mer information. Du utgår även från uppgifterna i det medicinska underlaget när du senare ska bedöma sambandet mellan funktionsnedsättningen och att skolgången blivit förlängd.

Utbildning som enligt lag eller förordning kräver att eleven har en funktionsnedsättning

När den försäkrade ska studera på en utbildning som enligt lag eller förordning kräver att eleven har en funktionsnedsättning behöver du inte något medicinskt underlag för att bedöma om den försäkrade har eller har haft en funktionsnedsättning. Då är det tillräckligt med ett intyg från skolan om att hen har antagits eller läser där. Se avsnitt 3.5 Funktionsnedsättningen och dess varaktighet.

3.12.2 Har den försäkrade ännu inte avslutat sin skolgång till och med gymnasienivå?​

Oavsett vilken utbildning den försäkrade ska studera inom ska du ta ställning till om den försäkrade ännu inte har avslutat sin skolgång. Det gör du genom att ta reda på om hen behöver ytterligare tid för att uppnå grundläggande kunskaper till och med gymnasienivå. Det får du reda på genom att läsa de underlag du fått in, men ofta behöver du begära in ytterligare underlag från skolan, till exempel betygsdokument, studieplan eller intyg från skola. För information om vilka underlag skolan kan utfärda, se Skolverkets webbplats.

När den försäkrade ska studera på en utbildning som enligt lag eller förordning kräver att eleven har en funktionsnedsättning kan det vara tillräckligt med information i intyget från skolan om att hen har antagits eller läser där. Det gäller till exempel om den försäkrade söker aktivitetsersättning för det fjärde studieåret i en anpassad gymnasieskola från juli det år hen fyller 19 år.

3.12.3 Finns det ett samband mellan funktionsnedsättningen och behovet av förlängda studier?​

Försäkringskassan ska ta ställning till om det beror på funktionsnedsättningen att studierna inte kunnat avslutas den 1 juli det år den försäkrade fyller 19 år. När vi gör det ska vi bland annat väga in om eventuella byten av utbildning eller uppehåll under studietiden beror på funktionsnedsättningen.

När du bedömer om den förlängda skolgången beror på funktionsnedsättningen ska du framför allt utgå från de medicinska uppgifter som finns. Det kan vara tillräckligt med ett medicinskt underlag som väl beskriver funktionsnedsättningarna och aktivitetsbegränsningarna, och hur de påverkat studierna. Se avsnitt 3.6 Sambandet mellan funktionsnedsättningen och behovet av förlängd skolgång. Du kan analysera uppgifterna i det medicinska underlaget med stöd av en DFA-analys, se metodstöd för DFA-analys avsnitt 5.5.1. Analysen ger ett stöd när du ska dra slutsatser om innehållet i det medicinska underlaget, om det behöver kompletteras, och för att kunna bedöma sambandet mellan funktionsnedsättningen och behovet av förlängda studier.

Om diagnos anges i underlaget bör du vara uppmärksam på om det också finns uppgift om diagnosens svårighetsgrad. En och samma diagnos kan innebära olika stora funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar, och diagnosens svårighetsgrad kan ge indikation om hur omfattande funktionsnedsättningarna och aktivitetsbegränsningarna är. Om diagnosen beskrivs ha en låg svårighetsgrad, kan du behöva mer beskrivningar av funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar.

För att du ska kunna bedöma sambandet behöver det finnas en beskrivning av funktionsnedsättningen. Bedöm om det handlar om en funktionsnedsättning som har påverkat den försäkrade under hela skoltiden eller en begränsad tidsperiod. Uppgifter om funktionsnedsättningen kan bara lämnas av legitimerad personal inom hälso- och sjukvården, eller legitimerad personal som arbetar inom skolhälsovården, som exempelvis skolpsykolog eller skolsköterska.

För att kunna bedöma sambandet behöver du också en beskrivning av vilka aktivitetsbegränsningar som har påverkat den försäkrades förmåga att studera. De kan finnas i exempelvis ett läkarutlåtande. Men även den försäkrade, ställföreträdaren, ombudet eller andra i personens närhet kan lämna uppgifter som är värdefulla för bedömningen. Om du behöver begära in uppgifter från den försäkrade är hen skyldig att lämna dem (se 2 § RFFS 2002:36).

Du måste också ta ställning till om det finns uppgifter som tyder på att skolgången har förlängts av andra orsaker än medicinska. Det kan till exempel finnas uppgifter om problem i den fysiska och sociala omgivning som den försäkrade lever i. Det kallas omgivningsfaktorer och kan exempelvis vara hens boendemiljö, anhöriga eller familjesituation. Det är viktigt att du skiljer på omgivningsfaktorer och uppgifter om funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar. Uppgifter om omgivningsfaktorer kan ge dig en mer fullständig bild av vad den förlängda skolgången beror på.

Konsultation med försäkringsmedicinsk rådgivare

Det finns flera situationer när du kan få stöd av FMR. Det kan till exempel vara för att värdera medicinska uppgifter eller för att formulera frågor i samband med att du ska komplettera. Du kan också använda FMR före eller efter ett utredningssamtal. Ibland behöver du stöd av FMR både före och efter utredningssamtalet. Det är ärendets beskaffenhet som avgör när du har behov av FMR.

FMR kan också hjälpa dig att sortera ut de uppgifter du har om DFA, till exempel hur omfattande funktionsnedsättningen är. Genom att få FMR:s stöd i bedömningen av hur omfattande funktionsnedsättningen är och ställa det i relation till omgivningsfaktorerna får du stöd i din sambandsbedömning. En DFA-analys som visar på ett samband där funktionsnedsättningen orsakar eller har orsakat en mer omfattande oförmåga att studera kan visa att det finns ett klart samband mellan funktionsnedsättningen och behovet av förlängda studier även om det också finns omgivningsfaktorer som påverkat skolgången. En DFA-analys som visar att funktionsnedsättningen är mindre omfattande och har en svagare påverkan på förmågan att studera kan visa att det inte finns ett klart samband utan att det istället är olika omgivningsfaktorer som i större grad har påverkat behovet av förlängda studier.

Konsultation med FMR kan vid förlängd skolgång vara aktuell i till exempel följande situationer:

  • När det finns en stor variation i besvärens svårighetsgrad (spännvidd). Stödet från FMR kan då ge dig en tydligare bild av funktionsnedsättningen och hur den påverkat eller påverkar förmågan att studera.
  • När du har svårt att förstå/utläsa vad det medicinska tillståndet innebär i form av funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar.
  • När du behöver stöd att värdera omfattningen av de beskrivna funktionsnedsätt-ningarna och aktivitetsbegränsningarna.
  • När du behöver stöd att bedöma om det finns en tydlig och logisk koppling mellan diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning.
  • När du behöver stöd för att bedöma hur en tidigare angiven funktionsnedsättning senare påverkat förmågan att studera.
  • När du behöver stöd för att se hur den medicinska informationen förhåller sig till andra uppgifter om den försäkrades hälsotillstånd.
  • När du behöver hjälp att formulera frågor till den läkare som har utfärdat underlaget. Du kan även använda FMR till att formulera frågor till den försäkrade eller andra aktörer såsom skolan.
  • I kompetensutvecklande syfte, framför allt som nyanställd, men även som erfaren försäkringsutredare.

Se avsnitt 5.6.2 och 5.6.3 för information om hur du förbereder dig för den försäkringsmedicinska konsultationen samt hur du dokumenterar i samband med den. Du kan läsa mer om FMR:s roll i Försäkringskassans vägledning (2015:1) Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning.

Underlag från skolan

För att kunna ta ställning till om det finns ett klart samband mellan den förlängda skolgången och funktionsnedsättningen kan du behöva kontakta den försäkrades tidigare skolor. Det kan bli aktuellt om det inte av uppgifterna i utredningssamtalet och i det medicinska underlaget framkommer en tillräckligt tydlig bild för att kunna avgöra om det finns ett klart samband mellan den förlängda skolgången och funktionsnedsättningen. Vad och hur mycket skolor väljer att dokumentera skiljer sig åt eftersom de inte har någon heltäckande dokumentationsskyldighet. Om det finns ett överklagbart beslut angående eleven, till exempel ett beslut om åtgärdsprogram, särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång, är det mer sannolikt att relevanta uppgifter finns dokumenterade (jämför 28 kap. 16 § skollagen [2010:800]). Skolor är också skyldiga att varje år upprätta en individuell studieplan för varje elev. Rektorn på skolan beslutar hur studieplanen utformas. I övrigt är det i de flesta fall upp till skolan att besluta hur och på vilket sätt information om elever ska dokumenteras. Det kan också finnas uppgifter eller dokumentation hos skolläkare eller skolsköterska eller hos annan personal, såsom rektor eller lärare. Om skolan inte har någon sådan dokumentation får du gå vidare i din utredning.

Helhetsbedömning i det enskilda fallet

När de faktiska omständigheter som har betydelse för din bedömning har utretts ska du göra en helhetsbedömning av de uppgifter du har fått in. Ibland räcker det med uppgifterna i det medicinska underlaget tillsammans med uppgifterna från skolan om hur långt den försäkrade kommit i sina studier. Men du ska också ta hänsyn till uppgifter som den försäkrade själv har lämnat eftersom de kan fylla ut och komplettera det övriga underlaget. Om underlagen inte ger en tydlig bild kan du konsultera FMR som får hjälpa till att tolka det medicinska underlaget och ge dig stöd i din bedömning. Ibland behöver vi dock ytterligare medicinska uppgifter, eller ytterligare uppgifter från skolan för att kunna bedöma sambandet.

Utbildning som enligt lag eller förordning kräver att eleven har en funktionsnedsättning

När den försäkrade studerar på en utbildning som enligt lag eller förordning kräver att eleven har en funktionsnedsättning är det ofta tillräckligt med ett intyg om att den försäkrade studerar där för att du ska kunna ta ställning till om det beror på funktions-nedsättningen att studierna inte kunnat avslutas den 1 juli det år hen fyller 19 år. Det gäller exempelvis om den försäkrade, från juli det år hen fyller 19 år, söker aktivitetsersättning för det fjärde studieåret i en anpassad gymnasieskola. Det beror på att anpassad gymnasieskola är en fyraårig utbildning.

På vissa utbildningar kan studietiden variera mellan tre och fyra år. Det gäller exempelvis vid Rh-anpassad utbildning. Om den försäkrade studerar vid en sådan utbildning i mer än tre år, behöver du en uppgift om att utbildningens längd beror på funktionsnedsättningen. Uppgiften kan exempelvis komma från skolan. Om du bedömer att du behöver ett medicinskt underlag för att kunna bedöma sambandet begär du in det. Du kan läsa mer i avsnitt 3.6 Sambandet mellan funktionsnedsättningen och behovet av förlängd skolgång.

Sambandet mellan funktionsnedsättning och behovet av förlängda studier vid byte eller uppehåll

Oavsett vilken utbildning den försäkrade studerat på behöver du få uppgifter om den försäkrade har bytt utbildning. Du behöver också få uppgifter om den försäkrade har gjort något uppehåll i studierna som gjort att studierna inte kunnat avslutas till juli det år hen fyller 19 år.

Antingen så kan den försäkrade berätta att hen har bytt utbildning eller gjort ett uppehåll i studierna, eller så kan det framgå i de underlag som kommer från skolan. Det kan framgå i exempelvis ett studiebevis, ett utdrag från en betygskatalog eller i en individuell studieplan. Du kan till exempel se att den försäkrade har bytt utbildning om det framgår av underlaget att hen har läst två olika gymnasieprogram. Om en försäkrad under en period inte har några avklarade kurser, kan det bero på att hen gjort ett uppehåll i studierna. I dessa fall behöver du utreda vidare med den försäkrade eller skolan för att ta reda på om hen har gjort ett uppehåll.

Om den försäkrade har bytt utbildning eller gjort uppehåll i studierna, ska du utreda när hen har gjort det. Du ska också ta reda på varför den försäkrade har bytt utbildning eller gjort uppehåll i studierna.

Om du har uppgifter om att den försäkrade har bytt utbildning under studietiden, ska du bedöma om det beror på funktionsnedsättningen. Det bedömer du vanligtvis med stöd av uppgifter i det medicinska underlaget, tillsammans med uppgifter från skolan och den försäkrade. För stöd i din bedömning kan du behöva konsultera FMR.

Ett exempel på en situation när en försäkrad har bytt utbildning på grund av funktions-nedsättningen kan vara när den försäkrade inte fungerat i den skolmiljö som hen ursprungligen studerat i. Det kan exempelvis ha berott på klassens storlek eller på hur undervisningen varit upplagd. Om den försäkrade har bytt utbildning kan det påverka rätten till ersättning eller hur länge ersättning kan beviljas.

När den försäkrade byter utbildning flera gånger behöver orsaken till varje byte utredas. Du behöver veta när och i vilken ordning bytena har skett och vad den försäkrade studerat före och efter varje byte. Anledningen till varje byte samt studieplan för den utbildning som är aktuell att utgå från ger dig stöd i bedömningen av vilken tid som kan beviljas. Ersättning kan bara ges för studietid som är orsakad av funktionsnedsättning. Ytterligare studietid som inte är orsakad av funktionsnedsättning behöver räknas av från den återstående studietiden. För att läsa mer om byte, se avsnitt 3.9 Byte av utbildningsprogram eller skolform.

Om den försäkrade har gjort uppehåll under studietiden, ska du ta ställning till om det berodde på funktionsnedsättningen. Du tar vanligtvis ställning utifrån uppgifter i det medicinska underlaget, tillsammans med uppgifter från skolan och uppgifter från den försäkrade. Ett uppehåll som har ett samband med funktionsnedsättningen kan exempelvis handla om att den försäkrade har varit borta från undervisning på grund av medicinsk behandling.

Om hela förlängningen beror på ett uppehåll som orsakats av något annat än funktionsnedsättningen, så har den försäkrade inte rätt till aktivitetsersättning. Om förlängningen delvis beror på ett uppehåll som har andra orsaker än funktionsnedsätt-ning, kan det påverka hur länge ersättning kan beviljas. Aktivitetsersättning kan bara beviljas för den tid som förlängningen är orsakad av funktionsnedsättningen. För att läsa mer om uppehåll, se avsnitt 3.6 Sambandet mellan funktionsnedsättningen och behovet av förlängd skolgång.

3.12.4 Finns det uppgifter om vilka kurser som avslutats?​

För att kunna ta ställning till vilka kurser som är nödvändiga för att avsluta skolgången behöver du uppgifter om vilka kurser som den försäkrade avslutat med godkänt resultat. Det tar du reda på genom att gå igenom uppgifter från den tidigare eller nuvarande skolan i form av studiebevis, utdrag från betygskatalog, individuell studieplan eller andra underlag från skolan. För att få information om vilka underlag skolan kan utfärda och vilka kurser som ingår i gymnasieprogrammen kan du läsa på Skolverkets webbplats.

Du sammanställer de uppgifter du har om vilka kurser den försäkrade har avslutat, och det sammanlagda antalet godkända poäng.

Om du behöver komplettera uppgifterna om avklarade kurser, kan du kontakta en administratör eller en studie- och yrkesvägledare på den tidigare eller nuvarande skolan. Om du inte kommer i kontakt med skolan kan du kontakta skolans huvudman (dvs. kommunen om skolan är kommunal och styrelsen om skolan är fristående). Huvudmannen kan tänkas vara behjälplig i att skapa kontakt med den aktuella skolan.

Utbildning som enligt lag eller förordning kräver att eleven har en funktionsnedsättning

När den försäkrade studerar på en utbildning som enligt lag eller förordning kräver att eleven har en funktionsnedsättning behöver du inte alltid uppgifter om vilka kurser som avslutats. Om det finns ett intyg om att den försäkrade ska studera vid en utbildning som enligt lag eller förordning kräver att eleven har en funktionsnedsättning kan det vara tillräckligt. Det gäller exempelvis om den försäkrade, från juli det år hen fyller 19 år, söker aktivitetsersättning för det fjärde studieåret i en anpassad gymnasieskola. Det beror på att anpassad gymnasieskola är en fyraårig utbildning.

Om den försäkrade exempelvis ska läsa ett femte år på anpassade gymnasieskolan, kan du däremot behöva uppgifter om vilka kurser som hittills avslutats.

3.12.5 Leder planerade studier till att skolgången kan avslutas?​

För att bedöma om de planerade studierna leder till att skolgången kan avslutas på gymnasial nivå granskar du uppgifter om avslutade och planerade kurser utifrån exempelvis intyg från skolan, studieplan eller antagningsbesked. Kontrollera också att alla planerade kurser är nödvändiga för att avsluta skolgången. Detta eftersom aktivitetsersättning bara kan beviljas för den tid som den försäkrade behöver för att kunna avsluta sin skolgång på grundskole- eller gymnasienivå. För att läsa mer om det se avsnitt 3.8 Studier som kan ge rätt till aktivitetsersättning samt avsnitt 3.11.3 Avslutad skolgång utifrån val av skolform. För att få information om vilka kurser som ingår i gymnasieprogrammen kan du läsa på Skolverkets webbplats.

Om den försäkrade ska studera på grundskolenivå, utgår du från vilka kurser som enligt skolan är nödvändiga för att hen ska kunna avsluta skolgången till och med gymnasienivå. Studier på grundskolenivå kan också bedrivas på introduktionsprogram. För att läsa mer om avslutad skolgång utifrån val av utbildning, se avsnitt 3.11.3.

När den försäkrade studerar på folkhögskola krävs det ett visst innehåll och en viss omfattning för att skolgången ska avslutas. För att läsa mer om avslutad skolgång utifrån val av utbildning, se avsnitt 3.11.3.

Du ska ta ställning till om den försäkrade bara läser kurser som är nödvändiga för att avsluta sina studier. Om endast vissa kurser är nödvändiga för att avsluta studierna kan det påverka hur lång tid ersättning kan beviljas. För att ta ställning till nödvändiga kurser utgår du från de krav som finns för att uppnå kunskaper till och med gymnasienivå för den utbildning hen ursprungligen påbörjat. Du behöver till exempel utreda om den försäkrade kan tillgodoräkna sig ett eller flera tidigare underkända betyg i sin examen.

Om du kommer fram till att ingen av de kurser som planeras är nödvändiga för att skolgången ska kunna avslutas, har den försäkrade inte rätt till ersättning. Det kan då finnas anledning att informera den försäkrade om att ersättning bara kan beviljas för de kurser som är nödvändiga för att avsluta skolgången. Den försäkrade får på så sätt en möjlighet att ändra sin ansökan. I denna situation är det viktigt att komma ihåg att den försäkrade alltid har rätt att få frågan om kurserna är nödvändiga prövad på Försäkringskassan eller i domstol. Tänk därför på hur du formulerar dig, så att den försäkrade inte upplever sig tvingad att ändra sin ansökan.

Utbildning som enligt lag eller förordning kräver att eleven har en funktionsnedsättning

När den försäkrade studerar på en utbildning som enligt lag eller förordning kräver att eleven har en funktionsnedsättning ska du ta ställning till om planerade studier leder till att skolgången kan avslutas på gymnasial nivå. Det gör du genom att granska uppgifter i intyget från skolan. Det innehåller ofta tillräckligt med information för att du ska kunna bedöma om den studietid som planeras är nödvändig för att den försäkrade ska avsluta skolgången. När den försäkrade studerar på en utbildning som enligt lag eller förordning kräver att eleven har en funktionsnedsättning behövs det oftast inte uppgifter om vilka kurser som planeras.

Om endast vissa kurser är nödvändiga för att avsluta studierna kan det påverka hur lång tid ersättning kan beviljas. Om du kommer fram till att ingen av de kurser som planeras är nödvändiga för att skolgången ska kunna avslutas, har den försäkrade inte rätt till ersättning. Det kan då finnas anledning att informera den försäkrade om att ersättning bara kan beviljas för de kurser som är nödvändiga för att avsluta skolgången. Den försäkrade får på så sätt en möjlighet att komplettera ansökan. I denna situation är det viktigt att komma ihåg att den försäkrade alltid har rätt att få frågan om kurserna är nödvändiga prövad på Försäkringskassan eller i domstol. Tänk därför på hur du formulerar dig, så att den försäkrade inte upplever sig tvingad att ändra sin ansökan.

3.12.6 För hur lång tid kan ersättning beviljas?​

Oavsett vilken utbildning den försäkrade ska studera på ska du ta ställning till hur lång tid ersättning kan beviljas genom att utgå från nödvändiga kurser och för vilken period det finns ett yrkande om ersättning. Du behöver uppgift om tidpunkt från och med och till och med när den försäkrade ansöker om aktivitetsersättning. Om yrkandet inte klart framgår av ansökan behöver du kontakta den försäkrade för att få in en fullständig ansökan, se avsnitt 2.1 allmänt om ansökan, 2.8 yrkande och önskemål från den försäkrade samt 2.10 bevilja ersättning utöver yrkandet och ändring av yrkandet.

Om det kommande beslutet innebär att Försäkringskassan och den försäkrade inte är överens ska du kommunicera allt underlag som är av betydelse för beslutet och informera om vilket beslut du kommer att fatta utifrån det underlaget (25 § FL). Om det inte finns något underlag som behöver kommuniceras ska den försäkrade ändå få information om det planerade beslutet. I Försäkringskassans vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken, kan du läsa mer om kommunicering och information om planerat beslut.

Om du i din utredning kommer fram till att den försäkrade har rätt till ersättning under en längre tid än yrkandet, ska du informera honom eller henne om det.

Ersättning kan bara beviljas för den tid skolgången varar. Du behöver därför information om vilka studier som planeras och under vilken period studierna kommer pågå. Dessa uppgifter kan exempelvis finnas i skriftliga eller muntliga uppgifter från skolan, såsom studieplan, telefonsamtal med skolan eller via antagningsbesked. Om du behöver komplettera uppgifterna kan du kontakta en administratör eller en studie- och yrkesvägledare på den tidigare eller nuvarande skolan. Om du inte kommer i kontakt med skolan kan du kontakta skolans huvudman (dvs. kommunen om skolan är kommunal och styrelsen om skolan är fristående). Huvudmannen kan tänkas vara behjälplig i att skapa kontakt med den aktuella skolan.

Om den försäkrade exempelvis har bytt utbildning, eller gjort ett uppehåll i studierna som inte beror på funktionsnedsättningen, kan det påverka rätten till ersättning eller hur länge ersättning kan beviljas. Du behöver därför bedöma hur länge ersättning kan beviljas. För att kunna göra den bedömningen behöver du både information om vilken tid som återstod i den utbildning som den försäkrade har bytt från, och information om de kurser som den försäkrade har tänkt läsa. Ofta kan du få sådan information från skolorna (se avsnitt 3.12.4–3.12.6). När du bedömer hur lång tid som återstod i den ursprungliga utbildningen kan du, tillsammans med vad som framgår av utredningen i övrigt, väga in hur många poäng som återstod och vilken studietid som de poängen bedöms motsvara. Poängen är nämligen ett mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasieskolan och i den kommunala vuxenutbildningen. På Skolverkets webbplats finns information om hur många poäng och hur många studieveckor olika skolformer omfattar. Du kan läsa mer om uppehåll i avsnitt 3.6 Sambandet mellan funktions-nedsättningen och behovet av förlängd skolgång och byte i avsnitt 3.9 Byte av utbildningsprogram eller skolform.

Om den försäkrade ska läsa kurser som inte är nödvändiga för att kunna avsluta skolgången, ska de räknas bort från ersättningsperioden. Se avsnitt 3.8 Studier som kan ge rätt till aktivitetsersättning.

Om du får information om att den försäkrade ska studera på deltid, ska du ta ställning till om det är motiverat av funktionsnedsättningen. Om du bedömer att den försäkrade rent medicinskt hade kunnat studera på heltid tar du ställning till om skolan enbart erbjuder ett studieupplägg på deltid. Om så är fallet tar du också ställning till om hen på grund av sin funktionsnedsättning inte kan avsluta skolgången på något annat sätt. Du kan läsa mer om vad som gäller när den försäkrade studerar på deltid i avsnitt 3.7 Deltidsstudier.

Du bedömer om studierna bedrivs på heltid genom att ta reda på om antalet poäng som den försäkrade ska studera motsvarar en studietakt på heltid inom utbildningen. Om du saknar uppgifter för att bedöma studietakt, kan du behöva utreda med skolan.

Om den försäkrade väljer att studera på deltid och det inte beror på funktionsnedsätt-ningen, kan ersättning bara beviljas för den tid det skulle ha tagit om hen studerat på heltid. Om du inte kan utläsa från underlagen hur lång tid det skulle ha tagit att läsa på heltid, kontaktar du skolan. Du kan också väga in hur många poäng den försäkrade ska studera och vilken studietid de poängen bedöms motsvara i heltidsstudier.

3.13 Metodstöd – under tid med aktivitetsersättning vid förlängd skolgång​

Under den tid som den försäkrade har aktivitetsersättning kan du behöva kontakta både den försäkrade och skolan. Du ska informera den försäkrade om att du kommer att kontakta honom eller henne och skolan.

Kontakt med den försäkrade

Om den försäkrade deltar i aktiviteter som är bedömda av Försäkringskassan enligt 33 kap. 21-23 §§ SFB, ska du samordna aktiviteterna, se vidare avsnitt 14.4 och 14.11 Metodstöd – utreda, planera och följa upp aktiviteter.

Även om du inte behöver samordna aktiviteter ska du kontakta den försäkrade inför att ersättningsperioden upphör. Det ska du göra i god tid för att informera om att ersättningsperioden upphör, och för att ge sådan information som hen behöver utifrån situationen.

Du informerar om vilka andra ersättningar som upphör, och om hur den försäkrade ska göra om hen vill ansöka om ytterligare en period med aktivitetsersättning.

Om hen inte vill ansöka om ytterligare en period, ska du informera om att den försäkrade kan vända sig till Arbetsförmedlingen för att få stöd att söka arbete, och till skolan för att få information om högre studier.

Om den försäkrade vill ha ett möte med skolan eller Arbetsförmedlingen innan hen avslutar studierna, så informerar du om att det är Arbetsförmedlingen eller skolans ansvar att kalla Försäkringskassan till ett sådant möte. Om du får en sådan kallelse, ska du ta ställning till om det är motiverat att delta i mötet.

Kontakt med skolan

Aktivitetsersättning beviljas för den tid som skolgången pågår. Om skolgången av någon anledning inte längre pågår har den försäkrade inte rätt till ersättning. Den försäkrade är skyldig att anmäla ändrade förhållanden vilket du kan läsa mer om i kapitel 18. För att säkerställa att rätt ersättning betalas ut och för att undvika stora återkrav för den försäkrade är det viktigt att så tidigt som möjligt ta reda på om den försäkrade börjat skolan. För att ta reda på det kontaktar du skolan i nära anslutning till att den förlängda skolgången påbörjas. Om skolan uppger att eleven inte studerar där, ska du kontakta eleven för fortsatt utredning. Om den försäkrade beviljas ersättning för mer än en termin är det lämpligt att kontakta skolan även i början av den andra terminen och eventuellt följande terminer för att ta reda på om skolgången fortfarande pågår.