20 När aktivitetsersättningen upphör för att den försäkrade fyller 30 år
I detta kapitel kan du läsa om vad som gäller när aktivitetsersättningen upphör för att den försäkrade fyller 30 år.
Den som fyller 30 år och därför inte längre kan få aktivitetsersättning kan få sjukpenning eller sjukpenning i särskilda fall från och med den första dagen i den månad hen fyller 30 år. Detsamma gäller rehabiliteringspenning, rehabiliteringspenning i särskilda fall och boendetillägg.
20.1 Metodstöd – information när aktivitetsersättningen upphör för att den försäkrade fyller 30 år
Du bör i god tid informera den försäkrade om vad som gäller när aktivitetsersättningen tar slut, helst i ett telefonsamtal eller ett personligt möte.
Om du vid kontakten med den försäkrade bedömer att det är aktuellt ställ frågor om våldsutsatthet. Läs mer i avsnitt 5.9 Metodstöd – fråga om erfarenheter av våld.
Det kan uppkomma situationer där den försäkrade närmar sig 30 år och det framkommer att Försäkringskassan och andra aktörer inte har vidtagit de åtgärder som planerats under tiden med ersättning. I dessa fall bör rehabiliteringsbehovet utredas och aktiva insatser genomföras skyndsamt. En gemensam kartläggning bör i de fallen genomföras utan dröjsmål och allra senast sex månader innan aktivitetsersättningen upphör på grund av att den försäkrade fyller 30 år. I de fall ingen arbetslivsinriktad rehabilitering pågår och inget ställningstagande till gemensam kartläggning har gjorts tidigare under perioden med aktivitetsersättning kan det vara lämpligt att knyta ihop den gemensamma kartläggningen med att förbereda den försäkrade på att ersättningen upphör. I andra fall bör den försäkrade få information direkt av försäkringsutredaren. Vid behov vägleder du vidare till kommunen för försörjningsstöd. Var särskilt uppmärksam om det finns barn med i bilden.
Den gemensamma kartläggningen beskrivs i avsnitt 8.5.4.
Det är viktigt att den försäkrade möts utifrån sina egna förutsättningar och behov. Om man inte har haft kontakt med arbetsmarknaden innan man fick aktivitetsersättning behöver man få veta hur sjukförsäkringen fungerar. Det är extra viktigt när det nu är möjligt att ansöka om sjukpenning eller rehabiliteringspenning i direkt anslutning till den sista perioden med aktivitetsersättning.
Den som redan har börjat en arbetslivsinriktad rehabilitering eller som bedöms vara aktuell för gemensam kartläggning behöver veta vilka ersättningar som kan vara aktuella efter perioden med aktivitetsersättning och hur man skyddar sin möjlighet att få ersättning vid framtida sjukfall.
Den som har möjlighet att få en anställning bör få information om det särskilda högriskskyddet om det finns risk för framtida sjukfrånvaro, eftersom den som har haft rätt till aktivitetsersättning under någon av de senaste tolv månaderna kan beviljas särskilt högriskskydd utan att Försäkringskassan behöver utreda risken för framtida sjukperioder.
För den som med största sannolikhet aldrig kommer att kunna arbeta är det i stället mer lämpligt att informera om sjukersättning och bostadstillägg.
20.1.1 Rehabiliteringsåtgärder pågår när aktivitetsersättning upphör på grund av att den försäkrade fyller 30 år
Om planeringen för återgång i arbete visar att den försäkrade kommer att behöva ytterligare rehabiliteringsåtgärder efter det att aktivitetsersättningen upphör på grund av att den försäkrade fyller 30 år, så ska Försäkringskassan stödja den försäkrade i övergången till Arbetsförmedlingen. Inriktningen är att den som redan deltar i en rehabiliteringsåtgärd, till exempel Finsamprojekt eller ESF-projekt, fortsätter i denna åtgärd men inom ramen för sjukförsäkringen eller annat arbetsmarknadspolitiskt program.
Se vägledningen (2015:1).
20.1.2 Samordningsansvaret för den som inte längre får aktivitetsersättning
Försäkringskassan ska stödja den försäkrade i övergången till sjukförsäkringen eller ett arbetsmarknadspolitiskt program. Det gäller stöd i olika insatser för att den försäkrade ska kunna komma ut i arbete eller utbildning så tidigt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Det är därför viktigt att den planering som finns under tiden med aktivitetsersättning fortsätter på samma sätt när den försäkrade får ersättning från sjukförsäkringen eller börjar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
För att säkerställa en bra övergång mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska den som får avslag på sin ansökan om sjukersättning eller sjukpenning bli erbjuden ett omställningsmöte med Arbetsförmedlingen av försäkringsutredaren inom respektive förmån.
20.2 Avstämningsmöte
För den som kommer att ha kvar sin anställning när aktivitetsersättningen tar slut kan det finnas anledning att kalla till ett avstämningsmöte tillsammans med arbetsgivaren innan ersättningen tar slut. Om det är länge sedan den försäkrade och Försäkringskassan hade möte med arbetsgivaren kan arbetsplatsen ha förändrats så att möjligheterna till återgång i arbete har ökat. Till avstämningsmötet kan det vara lämpligt att bjuda in Arbetsförmedlingen och den behandlande läkaren.
20.3 Sjukpenninggrundande inkomst, sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall
Den vars aktivitetsersättning upphör på grund av att hen fyller 30 år har möjlighet att få tillbaka sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) enligt samma principer som de vars sjukersättning eller aktivitetsersättning upphör av andra skäl.
Den försäkrade kan skydda sin sjukpenninggrundande inkomst genom att gå tillbaka till sitt arbete eller anmäla sig som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen direkt efter att aktivitetsersättningen tar slut.
Läs vidare om i vilka situationer man kan skydda sin SGI under avsnitt 19.10.2 i denna vägledning samt i vägledning (2004:5).
Sjukpenning kan sedan den 1 februari 2016 beviljas från och med den första dagen efter att aktivitetsersättningen har upphört. Motsvarande gäller för sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall (28 a kap., 31 kap. och 31 a kap. SFB).
Sjukpenning i särskilda fall är till för den som på grund av låg eller ingen SGI inte kan få sjukpenning med minst 160 kronor per dag vid hel arbetsoförmåga. Den innebär att den som blev sjuk innan hen påbörjade något förvärvsarbete har ett skydd motsvarande det man har om man kan återfå en SGI (prop. 2011/12:1 Utgiftsområde 10, s. 62 och 66). Motsvarande gäller för rehabiliteringspenning i särskilda fall.
Läs mer om sjukpenning i särskilda fall i vägledningen (2015:1).
20.4 Boendetillägg
Den som haft sin sista period med aktivitetsersättning ingår i målgruppen för att ansöka om boendetillägg. Det är ett tillägg till sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall enligt 27–28 a kap. och till rehabiliteringspenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall enligt 31 kap. eller 31 a kap.
Boendetillägget kan inte beviljas som ett tillägg till aktivitetsstöd från och med februari 2016.
Läs mer om boendetillägg i Försäkringskassans vägledning (2012:3) Boendetillägg.
20.5 Särskilt högriskskydd efter period med aktivitetsersättning
Enligt 13 § andra stycket SjLL kan Försäkringskassan i vissa fall besluta om särskilt högriskskydd utan att göra en prognos. Det gäller när den försäkrade under någon av de senaste tolv kalendermånaderna före ansökningsmånaden om särskilt högriskskydd har fått eller bedömts ha haft rätt till aktivitetsersättning.
Läs mer om särskilt högriskskydd i vägledningen (2011:1).
20.6 Sjukersättning
Försäkringskassan kan bevilja sjukersättning om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Arbetsförmågan ska vara nedsatt i förhållande till förvärvsarbeten på hela arbetsmarknaden. Ansökan om sjukersättning görs på blankett FK3030.
Se vägledningen (2013:1).